ubileumsskrift TANKAR OM DA, NU OCH FRAMTIDE N

ubileumsskrift TANKAR OM DA, NU OCH FRAMTIDE N

Nar pressen standigt avtar. trots att trycket okar. Nar meningen ar fri. men bokstaverna vet sin plats. Nar bilden haller fargen och leveranserna tiden. Nar man sparar pa resurserna. men inte pa krutet. Friheten att utan svindel kunna lam na over alia trycktekniska bekymmer i nagon annans famn. Det ar det vi kallar tryckfrihet. O O O fr^t~~ hi KASERNTRYCKERIET www.kaserntryckeriet.se

ASPO BATKLUBB 25 ClY 1 9 7 8-2 0 0 3 Aspo Batklubb ar en ung batklubb, som bildades 1978 och nu fyller 25 ar. Att ha ett jubileum efter sa kort tid ar inte vanligt, men det kanns anda viktigt att efter vissa ar satta fotterna i backen och gora en resume eller historisk aterblick. Det ar fantastiskt roligt och givande att vara ordforande i Aspo Batklubb, vilket undertecknad varit sedan 1999. Efter det att klubben startade om och den nygamla styrelsen aktivt borjade driva medlemmarnas intressen med nya forutsattningar, visioner och mil har verksamheten fatt en annorlunda utformning. Genom samarbete med myndigheter, organisationer och andra foreningar har batklubben fatt mojligheter till en bra utveckling. Forbattring av befintliga batplatser, skapande av nya, overtagande av ansvaret i Lokanabben och Djupvik genom arrendeavtal, ny mastkran, ny (begagnad) slip samt ett nytt klubhus har givit klubben och dess medlemmar samt alia andra Styrelsemedlemmarna Goran Janrell, Benny Eriksson, Lars Bengtsson, Mats Kockum, Claes Brinck, Lars Widen och Tommy Hildingsson. Carl-Johan Stengard och Soren Hollander saknas pa bilden. med intresse for ett battre batliv mojligheter att mota framtiden pa ett bra satt. Mest imponerad ar jag over den kompetens och vaxtkraft, som finns bland klubbmedlemmarna och over att sa manga har bidragit med ideellt arbete. Fran mycket pappersarbete, planering, forhandlingar, ansokningar och lobbyism till konkret arbete och genomforande har batklubben pa kort tid skaffat sig manga faciliteter for medlemmarnas basta. Tack alia ni som bidragit och sponsrat oss bade fysiskt och psykiskt i detta arbete! Ett sarskilt tack till klubbmedlemmarna, vilka pa uppdrag av styrelsen producerat denna skrift: forfattaren Bertil Wik, fotografen/bildsattaren Mats Kockum och Stina Envall for layoutarbetet. Goran Janrell Ordforande 3

ASPO BATKLUBB 25 CLV 1978-2003 Bakgrunden Den speciella naturformation vi kallar skargard, finns endast pa ett fatal platser i varlden. Skargardar ar alltsa exklusiva miljoer. Overallt dar de finns, har de praglat det levnadssatt, som denna speciella overgang mellan land och hav ger manniskan behov av och mojligheter till. Till dessa sarpraglade miljoer hbr Skandinavien och darmed Sverige. Blekinge har Sveriges sydligaste skargard. I hogsta grad har detta haft, och har, konsekvenser for landskapet. Aspo (egentligen As poo) Aspo ar den, matt i bofast befolkning, knappt 500 manniskor, storsta av Blekinge skargards friliggande oar. En gang har on haft ungefar 1000 fasta invanare. On har en brokig historia, fortjanstfullt skildrad i "En bok om Aspo". Kastellet byggdes som befastningsverk pa 1600- talet for att tillsammans med Kungsholms fort pa andra sidan sundet utgora militart skydd for orlogsstaden Karlskrona, numera upptagen pa FN:s varldsarvslista. Kastellet ags och utarrenderas av Statens Fastighetsverk. Ons tidigare historia har praglats av bland annat forsvarsanlaggningar, lotsverksamhet, stenbrytning, jordbruk, bete och fiskerinaring. Samtliga dessa forsorjningar har gatt tillbaka. Redan aren fore 1 :a varldskriget hade vastra Aspo batforbindelse med staden. Det var med angslupen "Ostern" man for fran Djupviks brygga och via angoringar pa Hasslo, fardades vidare over Kuggeboda. Forsvaret anlade befastningar pa Aspo berg. Darvid inrattades en rals ner till bryggan i Djupvik, som befraktades av kronans fartyg. Det berattas hurusom nagon gang i slutet av 1920-talet tvenne vagsamma flickor akte pa den branta ralsen ner till bryggan och klarade sig genom att i sista stund kasta sig ur den skenande vagnen. Myndighetspersoner pa on "gruffade" over "pojkarnas tilltag". Men kvinnor kan och kunde rydligen redan da. Den fasta forbindelsen forsvann fran Djupvik med "Arona". Djupviks hamn bestod ursprungligen av stenkasar. Sa smaningom bildades en bryggforening for just Djupvik. Hamnen byggdes ut och bryggan samt de yttre markomradena ags av Karlskrona kommun och arrenderas nu av Aspo Batklubb. "Bore" angjorde efter 1918 Drottningskar. Hamnen Lokanabben byggdes som beredskapsarbete (s.k. AK-arbete) under 1932-35. Den byggdes som fiskehamn. Innan dess hade batar och fangst landats vid kasar pa i huvudsakligen samma plats. Vy over Kastellet sett fran Aspo Lotstorn. Arona pa vag mot Aspo pa 1940-talet. 4

ASPO BATKLUBB 25 CLT 1 9 7 8-2 0 0 3 Fodelsen Aspo Batklubb bildades 1978, och fyller i ar 25 ar samtidigt som ett nytt klubbhus invigs. Klubbens historia ar inte tidigare dokumenterad annat an i protokoll och verksamhetsberattelser. Aven mellan dessa ar det under langa perioder glest. Klubben onskar att i samband med sitt 25-arsjubileum forsoka att i stora drag redogora for de gangna arens bekymmer, aventyr och framgangar och ocksa vilka visioner som finns infor framtiden. Ons befolkning bestir idag av ungefar 500 helirsboende och pa sommaren av tillsammans ca 2000 personer. Manga av de sommarboende har "rotter" pa on. Utvecklingen med en satsning pa den okande turistnaringen, under mottot "Levande skargard" bygger pa iden om okad tillganglighet for gaster, men ocksa pa battre vardagsservice for den bofasta befolkningen. Dessa ting hanger samman. Aspo ar en mycket organiserad 6 med sjutton olika foreningar inklusive Aspo Intresseforening. En av foreningarna ar Aspo batklubb, om vilkens tillkomst, fortsatta och nuvarande existens samt framtidsvisioner, denna skrift ska forsoka ge en bild. Det har inte tidigare givits ut nigon speciell overgripande redogorelse eller annat om klubben, varfor denna skrift fatt bygga pa gamla styrelse-, verksamhetsoch irsmotesprotokoll i den man sadana har varit tillgangliga. Dartill kommer den mycket fortjanstfulla skriften "En bok om Aspo" och ett stort antal intervjuer med gamla och nya medlemmar. Redovis- ningen har darfor med nodvandighet blivit en smula fragmentarisk. Naringsfangsutveckling Samtidigt som 6ns tidigare naringar har gitt tillbaka, har turistnaringen och inte minst batlivet vuxit och fortsatter att sa gora. Fritidsbatar pa on och gastbatar okade, slval till antal som till storlek, kraftigt under 1970-talet och denna utveckling fortsatter. Detta har stallt nya krav pa hamnens utformning och behov av flera och mer andamalsenliga tillaggsplatser har tillkommit liksom tillgang till nya battransportmojligheter och upplaggningsplatser. En bryggkommitte pa Aspo bildades. Denna vande sig redan 1970 till Karlskronas hamnstyrelse i dessa frsgor. Man foreslog bathamnar vid bland annat Lokanabben, Madviken, Djupvik och Jutekas. Detta ansags vara mycket viktigt for Aspos mojligheter att overleva som kommundel. Ar 1974 hade befolkningen pa on sjunkit till 370 personer. Gehoret fran stadens myndigheter uppfattades inte som det basta. Det drog ut pa tiden, men efter ett nagot livligt mote pa Aspo Folkets Hus bestamde Karlskronas byggnadsnamnd att aven icke infodda obor var valkomna att bygga och bo pa on. Landforbindelserna Kommunikationerna till Karlskrona var, da som nu, en aktuell fraga. 1952 tillkom forbindelsen med "Sodern II". Hon angjorde ocksa1 hamnen i Djupvik och fyllde, utover att vara forbindelse till staden, aven en mycket viktig social funktion som motesplats. Efter en haftig och delvis i lokalpressen ford debatt Aspd III fullastad med cyklister under Kulturrundan 2002. under 1981 kunde en vagfarja med storre transportkapacitet mellan centrala Karlskrona och Aspo Mad tas i bruk. 5

ASPO BATKLUBB 25 CLY 1978-2003 Klubbstarten Vid ett synnerligen valbesokt och bitvis stormigt mote pa Aspo Folkets Hus bildades 1978 Aspo Batklubb. Da utsags en interimsstyrelse. En av flera utlosande orsaker var, att man behovde samlas for att med gemensam rost kunna fora en dialog med koramunens myndigheter. Den nya klubben, som fick ett 70-tal medlemmar, kom att fylla denna funktion. Hamnen vid Lokanabben hade hunnit bli nedsliten, en del av stensattningen pa kajerna hade fallit i vattnet. Kommunen lat i stallet for stora pengar gjuta en cementplatta 1990. Fran borjan var hamnen forsedd med tva sa kallade hammarband, det ena togs bort 1990, begagnade bildack hangdes upp. Intet av detta gjorde hamnen mera lampad for fritidsbatar, vilka idag dominerar helt. Det finns fiskeknubbar, men numera endast tva pa heltid yrkesverksamma fiskare. Detta ger dock hamnen karaktar, och klubben onskar aven verka for att forhallandena for fiskebatarna blir sa goda som mojligt. Ursprungliga klubbhuset For batklubben var ocksa ett klubbhus viktigt. Man lyckades 1980 erhalla en utrangerad militarbarack fran Listershuvud av KA 2. Den blivande klubbstugan fraktades med lastbil, som "elementhus", till M/S Bore som ombord tog den till Aspo Mad, den fordes vidare till Lokanabbens hamn, dar den restes av klubbmedlemmarna. Det visade sig, att en del segment saknades. Detta ordnades med hjalp fran KA 2 och bygget kunde fardigstallas prytt med klubbens namn. Detta har sedan dess fungerat som klubblokal for bland annat styrelsemoten och arsmoten, samt aven for andra, sa att saga, mera informella sammankomster. Det har ocksa forekommit viss uthyrning. Klubben skaffade ocksa en ny vagn till hamnens slip. Vagnen som var handvevad, kom ursprungligen fran Hastovarvet. Klubbmedlemmar skaffade maskiner och motoriserade vagnen samt skotte underhallet. Dessutom iordningstalldes bryggor och uppstallningsplan. Behovet av en ny batvagn for transporter till hamnen var ocksa stort. Den gamla vagnen var i daligt skick. Den var dessutom for liten. Batarna blev inte bara fler utan aven storre. Klubben skaffade material till en ny batvagn fran diverse hall. Bland annat fick man viktiga delar fran Bildemonteringen i Holmsjo. Delarna fraktades under en nagot vadlig fard pa en for andamalet val liten lastbil till en verkstad i Kjellreda utanfor Vaxjo. Dar fick man lana lokaler och maskiner. Ditresta klubbmedlemmar fardigstallde den nya skapelsen pa en dag, varefter en lika aventyrlig fard tillbaka foljde. Fran Kihlstromskajen mellan Salto och Bjorkholmen gick farden vidare med M/S Arona, som da normalt gick pa Hasslo, till Lokanabben. Under det forsta aret skapades ocksa klubbens vimpel, en pollare med en tross, som symbol for nagot att knyta an till. Den fick sin utformning av en av 6ns manga konstnarliga begavningar och runt om surrade symaskinerna for att forse den med vita kantband och mangfaldiga den. Genom klubbens skiftande kvartssekel da sa mycket har bytt gestalt, har den bibehallits oforandrad och fyllt en viktig funktion som "logga". Den pryder varje medlems bat och markerar kontinuiteten mitt i forandringen. Och sa kommer det att forbli. Gamla klubbhuset. 6

ASPO BATKLUBB 25 AY 1978-2003 En period av stiltje Efter en mycket livlig "barndom" avtog engagemanget en hel del nagon gang pa 80-talet. Till detta har sakert manga saker bidragit. Hit hor att man fatt vissa krav tillgodosedda och kant sig ratt nojd med detta. Det ska emellertid heller inte fornekas, att det bland 6ns befolkning kring vissa saker radde delade meningar, aven om klubbens framtid och existensberattigande. Hur som heist, pa 80-talet vidtar en betydligt mindre aktiv period, som kom att vara i drygt ett decennium. Det blev svarare att rekrytera medlemmar till styrelsen och framfor allt svart att finna en ordforande, som var beredd att ta itu med tidvis konfliktfyllda situationer. Denna period av relativ inaktivitet kan bland annat "avlasas" i avsaknaden av protokoll fran saval styrelsemoten som arsmoten liksom obefintliga verksamhetsberattelser. Lojala medlemmar Detta till trots fanns det fortfarande starkt, for att inte saga sannerligen djupt, engagerade medlemmar. Ett av flera bevis pa detta ar, hurusom en lojal kassor overbalanserade sig i sin bat, iskallt hamnade i det kylslagna vattnet, tappade ett kvitto som ratteligen skulle ha tillstallts klubben for betalning. Darmed istadkoms en likasa overbalanserad budget. Att kalla denna handelse for "pengatvatt" vore att djupt feltolka och missuppfatta fakta. I stallet maste detta givetvis ses som ett gripande uttryck for den ideella anda som var vida spridd i klubben. Handelsen firades ocksa med bland annat en stor smorgistarta. En annan episod det ryktas om, och som kanske kan illustrera forhallandena, var nar en lojal klubbmedlem, som utrattat atskilligt praktiskt jobb i Lokanabbens hamn och med klubbstugan, pa kommunens och klubbens uppdrag, 1990 gjorde matningar for batplatser, monterade bojringar och numrerade dessa stod framatbojd mot hamnbassangen under arbetet. Han fick da en knuff i "aktern" av en annan person som tyckte att detta var inkraktande. Denna person menade sig av havd ha ratt till bstplatsen. Med medlemmen sprattlande i det kalla vattnet, avlagsnade sig garningsmannen raskt. Det forefaller klart, att lojalitet kan sattas pa hirda, kalla och djupa prov. Nedgangsfas Att tillstandet inte var det basta vid Lokanabben framgar ocksa av, att klubbhuset saknade vatten, ett ode som det delade med 6ns brandstation (!), vilken darmed torde ha varit unik i Sverige i sitt slag. Detta lostes mot slutet av 90-talet. En omstandighet som kan tyckas vara en skitsak, men en nog sa viktigt sadan, var avsaknaden av toaletter. Forst omkring 1990 lostes denna fraga genom att man fick tillgang till sadana i anslutning till Soderns vantkur. Sodern II stavar mot Aspo med Branda Holm i aktern. Batklubbens historia har uppenbarligen inte precis liknat en vanlig berattelse frln sondagsskolan. 7

ASPO BATKLUBB 25 &Y 1978-2003 Gemensam kraftsamling 2002-09-01! 8

ASPOBATKLUBB 25 1978-2003 Vg&P. nar klubbhuset byggs! 9

ASPO BATKLUBB 25 CLY 1978-2003 Panyttfodelsen I borjan av 90-talet reagerade nigra medlemmar pa den brist pa samordning som ridde, nar det gallde tider for sjosattning och upptagning av bitar, likasi pa den diliga ordningen pa Lokanabbens hamnplan. Vid sjosattning och upptagning anvandes anordningar, som inte var sarskilt andamilsenliga, och samarbetet sviktade. Detta ledde bland annat till att nigra entusiaster borjade infora fasta dagar med lampliga kranar och transportfordon. Nystarten Hosten 1999 gjorde klubben en omstart. En interimstyrelse bildades vid ett extra irsmote. Denna styrelse hade nio styrelsemoten. Mot bakgrund av den okade turistnaringen, Aspos strategiska placering i en ny ostersjosituation, avskaffandet av militara skyddsomriden, den nya statusen som varldsarv med itfoljande krav pi tillganglighet och stravandena efter en "Levande skargard" for den bofasta befolkningen forelig nya forutsattningar for framtiden. Den nya styrelsen har i samarbete med andra foreningar pi Aspo och med kommunen val forstitt att ta tillvara och utveckla de nya forutsattningarna. Klubben borjade silunda, byggande pi gammal tradition, att utveckla nya ideer infor framtiden. Detta var nodvandigt och mojligt, bland annat med anledning av att yrkesfisket hade gitt starkt tillbaka och att Lokanabbens hamn hade forlorat en stor del av sin betydelse som fiskehamn. Samtidigt har bitlivet i Blekinge, sival som i ovriga landet, vuxit med rekordfart. Det kommer ocksi ett standigt okande antal fritidsbitar frin kontinenten. Vidare att Sverige har blivit medlemsland i EU, vilket givit mojligheter att fa ekonomiskt stod riktat till att bevara glesbygdsmiljoer levande. Detta oppnade mojligheter for en delvis ny och mycket driftig styrelse att satta sina mil betydligt hogre an tidigare. Aren efter 1999 har praglats av stor aktivitet. Den nya styrelsens framsta uppgifter blev; att tillskapa fler och battre brygg- och upplaggningsplatser att forbattra informationen for nuvarande och kommande medlemmar att losa den angelagna VA-frigan att ordna med el-frigor att skaffa en mastkran till Lokanabbens hamn att battre se till sakerhetsfrigor att ta hand om miljofrigor och avfallshantering Delvis nya stadgar antogs i mars ir 2000. Den nya styrelsen utgjorde ocksi hamnkommitte\e och arbetade for en ombyggnad av Lokanabbens hamn och olika itgarder i Djupviks hamn. Man stravade efter ett arrendeavtal med kommunen och skickade i november ir 2000 ett "Forslag till forandringar i Lokanabbens och Djupviks hamn" till Karlskrona kommun. Detta var det forsta steget mot det projekt, som senare fick namnet "Angor Aspo". Detta startades i samarbete med Karlskrona kommuns naringslivsenhet, tekniska forvaltningen och lansstyrelsen. Gilbert Emilsson, slipansvarig, ser over klubbens nyforvarv. 10

ASPOBATKLUBB 25 dy 1978-2003 Fler batplatser har skapats i Lokanabbens innerhamn. Avtal om framtiden Tva av styrelsens medlemmar forhandlade med kommunen i c:a tva ar. Detta resulterade i ett arrendeavtal i September ir 2001. Avtalet ar femirigt och innebar att bitklubben ansvarar for att administrera och forvalta hamnarna i Lokanabben och Djupvik frin och med den forsta november 200loch fern ir framover. Avtalet innefattar ocksi en upprustnings- och underhlllsplan som omfattar lofte om investeringar pi nastan 600 000 kronor. Redan i februari 2003 har klubben investerat nastan 430 000 kronor. Vilket innebar att over 70% av det femiriga itagandet uppfyllts pi ett ir och fyra minader. Kvar ar att under tre ir och itta minader investera ytterligare ungefar 160 000 kronor. Ett mil klubben tror sig kunna uppni innan utgingen av ir 2003. Det ska tillaggas att i detta ar inte klubbhuset inraknat. Planer blir praktik Hamnarna har snyggats upp. Till detta har ett antal staddagar med flitigt deltagande av klubbmedlemmar bidragit. Lokanabbens hamn har ocksi utokats med en liten "innerhamn" med plats for tio smibitar, jaktkanoter och ekor. Bojar har lagts ut, utmarkningar har gjorts. For att fi material till denna innerhamn fick klubben mojlighet att anvanda material frin fullriggaren Jarramas forra ankringsplats i Borgmastarfjarden. Det marina arvet lever alltsi vidare om an i ny form. Pi senare ir har Djupvik, i likhet med "lilla hamnen" i Lokanabben, av kommunen fitt virke frin Jarramas gamla brygga i Borgmastarfjarden. I Djupvik har den samfalleliga igenvuxna betesmarken tagits omhand av Djupviks intresseforening. Den har snyggats upp och forsetts med sopsackar och torrdass. Foreningen har ocksi sedan cirka fern ir varje sommar ordnat "Djupviksregattan", en segeltavling for allehanda flytetyg. I samband med nedlaggningen av Hastovarvet 2002 koptes en stor del av dess utrustning upp av en foretagare i Karlskrona. Daribland en slipvagn som denne inte nyttjade. Slipvagnen, som har kapacitet aven for kolbitar upp till ungefar 150 cm:s djupging brukas nu vid slipen i Lokanabbens hamn. Genom samordning med kommunen, som skulle ansluta raddningsstationen, har klubben fitt tillgang till kommunalt vatten och avlopp. Klubben har gjort en enkat om intresset for Y-bommar och utifrin den med lingsiktigt linade medel finansierat och utplacerat sidana. Nu finns sidana bommar till ett antal av trettioitta fullgoda fortojningsplatser vid yttre kajen. Vid inre kajen har gjorts justeringar med bojstenar och bojar vilket gett sjutton platser for fritidsbitar. Hamnen har dessutom plats for fern yrkesfiskebitar. For gastande bitar finns i Lokanabbens hamn nu fyra platser i innerhamnen och tvi ute pi pirens nacke. Detta innebar sammantaget, "lilla hamnen" inraknad, sjuttioitta platser for egna bitar och sex platser for gastande bitar i Lokanabben. 11

ASPO BATKLUBB 25 3-Y 1978-2003 Reparationer i Djupvik har gjorts for att skapa ytterligare batplatser. lemmar varit i bruk sedan varen Sr 2002. Den ar placerad i sodra delen av hamnen och ar foga anvandbar vid vissa vaderleksforhallanden. Darutover har bland annat renovering av bstvagnar med nya hjul och annat tillkommit. I Lokanabbens hamn har iordningstallts en utegrillplats. Aven i Djupvik har stora forbattringsarbeten gjorts. Travirke fran gamla Jarramasbryggan har, som sagts, monterats langs stenbryggans insida for att gora denna mera lampad for fortojning. Arbetet med detta fortgar alltjamt. I ssval Lokanabben som Djupvik har det skett en allman uppsnyggning och parkbankar har stallts ut. I Djupviks hamn finns atta till tio platser. Gastplatser finns for narvarande pa utsidan av kajen. Det ar alltsa uppenbart att kapaciteten att ta emot gastande batar kraftigt maste utokas, om ovan angivna mllsattningar om Aspo som nagon slags gastbatscentrum ska kunna forverkligas. Sasongen ar 2002 var den forsta da klubben, i enlighet med arrendeavtalet med kommunen, var ansvarig for hamnen. Den sommaren, med en topp i juli, gastades hamnen av nastan tvahundra batar. I Djupvik kommer en byggnad att stallas upp. Denna finns for narvarande pa fastlandet och vantar pa transport ut till on. Om information och marknadsforing Informationen till och om klubben har forbattrats med tva informationsblad om aret och en fortlopande reviderad internethemsida. Uppdatering sker msnatligen. Hemsidans besoks varje manad av ungefar 200 personer. Vilket var en fordubbling fran foregaende ar. For de fasta platserna har batplatsavtal upprattats med respektive batagare. Platserna har fordelats efter batstorlek och djupgsng. Detta har inte varit utan friktioner, da vissa bltagare aberopat gammal havd, vilken ibland inneburit Hitta informationen du behover pa klubbens hemsida, http://host.bip.net/aspobatklubb/abk.html f " cin a«i ««««"»-' «i,.*!,.,*, 6 att grundgaende batar har legat pa platser med stort djup, samtidigt som mera djupgaende batar inte fatt plats. Med all respekt for havd och tradition har dock den fornuftiga principen om plats efter behov vunnit gehor. Mastkranen i Lokanabben har blivit nigot forsenad men har genom stora insatser fran klubbmed- 12

ASPO BATKLUBB 25 AY 1978-2003 Denna siffra har kontinuerligt okat. Ett tjugotal personer har kontaktat klubben for eventuellt medlemskap, sjosattning, torrsattning etc. Till besokarna hor ocksa institutioner sasom Sjofartsverket, Kusthandboken, Karlskrona turistinformation och Batborsen. Detta tolkas av klubben som ett erkannande aven externt. Hemsidan kommer att forbattras och i fortsattningen utgora en allt battre kanal for att gora klubben och darmed hela on till en allt viktigare angelagenhet. Detta ligger inte bara i klubbens intresse utan utgor ocksa en for on, Karlskrona kommun och varldskulturarvet allt mera betydelsefull fraga. Extern information har ocksa lamnats genom klubbens aktiva deltagande i Aspos kulturdagar. Vid dessa har klubben ocksa kunnat gora en liten fortjanst genom lotteriverksamhet och forsaljning av klubbens vimpel. Klubben har ocksa varit representerad vid en av Batsam, en sammanslutning av kommunens batklubbar, anordnad massa i Karlskrona. Sjosattning och upptagning har organiserats och samordnats pa ett tillfredsstallande satt. Utbildningsf ragor Klubben har tagit fram ett utbildningsforslag. Detta gick inte att genomfora under aren 2001 och 2002. Intresset var ocksa svagt. Med tillkomsten av det nya klubbhuset har man tillgsng till andamalsenliga lokaler, som bor ge utbildningsiden det uppsving den behover. Det finns alltsa goda och valgrundade forhoppningar om framtiden. Klubben har tidigare bedrivit utbildningsverksamhet och har vilja och kapacitet att gora s3 igen. Denna kan galla klubbens medlemmar men ocksa sommargaster. Det galler framst skargardsskepparutbildning, tidigare kallat forarbevis, och utbildning till kustskeppare, tidigare kallat skepparexamen. Aven annan nautisk utbildning kan bli aktuell. Det finns ocksa mojligheter att ordna seglarlager for barn och ungdomar i samarbete med det nyligen vackert utbyggda Lotstornet. "Lar dig segla pa Aspo" skulle kunna ge on ett valkommet tillskott med barn- och ungdomsaktiviteter och medfoljande foraldrar. En annan plats som skulle kunna vara aktuell for sadan jollesegling ar Madviken. Man har aven tankar pa att kunna starta en liknande verksamhet i Djupvik. Sadana satsningar skulle bli ett bra komplement till andra sommaraktiviteter pa on och starkt bidraga till 6ns attraktionskraft for overnattande sommargaster och darmed till att bredda underlaget for 6ns naringsliv i ovrigt. Till exempel skulle den gynna affar och kiosk-, kafe- och restaurangverksamhet. Och darmed vara hela on, ja hela kommunen och lanet, till gagn. En sadan utveckling i samarbetsanda stammer val med klubbens forhallande till hur relationer kan och bor utvecklas. Framtidsaspekter Aspo ar mycket strategiskt belaget och ska bli ett bra komplement till Utklippan och Hano for langvaga gaster, som ps sin vag till nordligare skargardar skulle fa tillfalle att kanna saval Aspo som den fascinerande ostra delen av Blekinge skargard. Konceptet med det utbyggda och med god service forsedda Lokanabben, det unika restaurerade Kastellet och den redan utbyggda verksamheten vid Lotstornet bor ha goda mojligheter att bli attraktivt for manga sjofarare. 13

ASPO BATKLUBB 25 CLY 1978-2003 Klubben tillhor Blekinge Batfbrbund, som sorterar under Svenska Batunionen. Denna ar i sin tur delegare i forsakringsbolaget Svenska Sjo. Pa detta satt har klubbens medlemmar kunnat erbjudas formanliga forsakringar. Klubben har stadigt okat sitt medlemsantal och har nu mer an tvahundra medlemmar inklusive sa kallade "familjemedlemmar". Av medlemmarna ar cirka 40 % aretruntboende Aspobor, 30 % fran Karlskrona kommuns fastland och sommarboende och 30 % har annan adress men har anknytning till on. Det finns grundad anledning att tro att turistnaringen kommer att fortsatta att vaxa. Detta galler inte minst antalet batar som vill besoka on och dess unika miljo. Det ar sannolikt att Aspo i okad utstrackning kommer att vara beroende av besoksnaringen. Det ar valkant att Blekinges framsta attraktion for turism ar dess skargard. Ett fint omhandertagande med gastplatser, de faciliteter ett modernt klubbhus, narhet till affar och annat, allt detta mitt i ett varldsarv, borde ge okade konkurrensfordelar. Att turistnaringen ar utsatt for hardnande konkurrens vet vi. For att oka antalet angoringsplatser vill klubben garna ha en pir soder om den nuvarande i Lokanabben. En sadan skulle dessutom skydda hamnen ytterligare framfor allt vid hard sydostlig vind. Ett nytt klubbhus Under ar 2000 vaxte klubbhusfragan fram. Den har alltid varit stor och blivit an storre och viktigare. Efter lang och trogen tjanst hade det ursprungliga klubbhuset i Lokanabben tjanat ut. Man var tvungen att antingen gora en omfattande ombyggnad av detta eller satsa pa ett nybygge. Detta var en stor ekonomisk fraga. Efter manga overvaganden kom man fram till att det for klubben skulle stalla sig ungefar lika kostsamt med en renovering som ett nybygge. Till ett nybygge kunde man fa saval EU-pengar som kommunala bidrag som skulle motsvara ungefar tva tredjedelar av totalkostnaden. Den resterande tredjedelen maste klubben tacka med egna lan, medlemslan, sponsring och eget ideellt arbete och andra insatser. Efter mycket overvagande beslot klubben sig for nybyggnadsalternativet. Efter mlnga forberedelser kom bygget igang Sr 2002 och blev, med mycket stora ideella insatser fran klubbmedlemmar, klart ar 2003. Man hade da haft manga och langa forhandlingar med kommunen, sival byggnadsnamnd som kulturansvariga. Miljon ar kulturhistoriskt kanslig och ett flertal revideringar har fatt goras. Hansyn har fatt tas, saval nar det galler farg som takvinklar, fonsterstorlek och annat. FrSgan om nybygget har ps on inte heller varit okontroversiell. Flera Aspobor har ansett det vara ett storande stilbrott. En del kanske fortfarande tycker sa. Nu ligger likafullt ett vackert och modernt klubbhus pa plats strax oster om det gamla. Det innehaller bland annat klubb- och konferenslokaler, kok och bastu. Och olika faciliteter for gastande batar sasom tvattmojligheter, pentry, dusch och sarskild bastu. Klubbhuset ar handikappanpassat. Nya klubbhuset med Kastellet i bakgrunden. 14

ASPO BATKLUBB 25 UY 1978-2003 Det ar klubbens uppfattning att klubbhuset smalter val in i den befintliga miljon. Med sin enastiende utsikt med Kastellet, havet och Kungsholms fort i samma blickfing ar det en sa attraktiv vy att den val kan mata sig med utsikterna frin landets, ja varldens, mest enastiende utsiktsplatser. Dartill kommer planerad miljostation, kiosk, kafe etc. Detta ar naturligtvis en ovarderlig tillging for den vaxande klubben, for on, for varldsarvets befolkning och dess besokare. Oavsett om dessa kommer pa egna kolar, via reguljar farjeforbindelse eller via skargardstrafiken. Klubbhuset torde ocksa ha goda mojligheter att bli en attraktiv traffpunkt aven for 6ns befolkning i ovrigt. Kanske vore beteckningen "Hamnhuset" mera passande, en tanke som vuxit sig allt starkare i klubben. Och skulle battre stamma overens med klubbens uppfattning om samarbete. Visioner Klubben har ocksa vidare framtidsideer, som ar kopplade till andra forvantade insatser pa on. Statens Fastighetsverk planerar en upprustning av Drottningskars kastell. Bland annat pa grund av krav pa stallningstagande fran Vattendomstolen har inte en fullstandig samordning med projektet "Angor Aspo" kunnat ske. Ansvariga for varldskulturarvet vill iterstalla Kastellet till en pa norra Dynan friliggande byggnad med trabro, sasom det en gang byggdes. De schaktmassor som idag utgor den fasta landforbindelsen for Kastellet miste da avlagsnas. Ett forfarande som kostar atskilligt over en miljon kronor. En losning som bor provas ar, enligt klubbens uppfattning, att med dessa massor tacka en del av behovet for den namnda onskade sodra piren. Planeringen for denna etapp II pagar. Bland annat pa grund av vad som anforts ovan, varldsarv, nodvandigheten av en vattendom etc. gar denna process dessvarre langsamt och nigra mojligheter att idag kunna presentera mera konkreta planer har klubben for narvarande inte. Denna fordrojning, over vilken klubben ager ringa inflytande, hindrar dock inte att klubben fortsatter att ha minga ideer for framtiden, till fromma for klubben, on, skargirden och lanet. Ti 'ft Lugn over Djupvik innan batsasongen drar igang. 15

Aspo Batklubb, Aspo Lokanabben, 370 22 Drottningskar http://host.bip.net/aspobatklubb/abk.html