Ett lärande Väsbys förslag på ny modell för nyanlända barn och elevers utbildning Utbildningskontoret Upplands Väsby kommun 2015
Rapport Utredare 2015-10-07 Björn Axén 08-590 970 85 Dnr: bjorn.axen@upplandsvasby.se UBN/2015:182 33962 Utbildningsnämnden Innehåll Inledning... 3 1. Bakgrund... 3 2.1 Mål och begränsningar... 3 2.2 Definitioner av nyanlända... 4 2.3 Lagar och regler... 5 2.3.1 Nuvarande lagar och regler... 5 2.3.2 Lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2016... 6 2.4 Den nuvarande modellen... 7 2.4.1 Mottagningsverksamheten... 7 2.4.2 Studiehandledning och modersmålsundervisning... 8 2.4.3 Nyanlända elevers utbildning i de olika skolorna... 8 2.4.4 Ersättningar för grundskola idag... 9 2.5 Beskrivning av processen att ta fram en ny modell... 9 2.5.1 Nulägesanalysen... 10 2.5.2 Framtagande av ny övergripande organisationsprincip... 10 3. Beskrivning av modellen den övergripande organisationen... 11 3.1 Utökad mottagningsverksamhet med en särskild Mottagningsenhet... 12 3.2. Central språkenhet och styrning av studiehandledning... 13 3.3 Tre mottagningsskolor för årskurserna 4-9... 13 4. Implementeringsordning, systematiskt kvalitetsarbete, kostnadsberäkningar samt risker och vidare arbete... 14 4.1 Implementeringsordning... 14 4.2 Systematiskt kvalitetsarbete... 15 4.3. Beräknade kostnader och intäkter... 15 4.4. Risker och ytterligare arbete... 16 Bilaga med tillägg... 17 Tillägg A: Projektorganisation... 17 Tillägg B: Enkätfrågor Upplands Väsby kommun och andra kommuner... 18 Tillägg C: Sammanfattning av Newcommer in Education... 23 Tillägg F: Ekonomi... 26 Tillägg G: Variabler för ny ersättningsmodell... 27 Tillägg H: Referenslista... 27 2
Inledning Delprojektet om nyanlända barn och elevers utbildning inom det kommunövergripande projektet Ett lärande Väsby har arbetat fram ett förslag på en ny övergripande modell för nyanlända barn och elevers utbildning. Delprojektet påbörjades våren 2014 och har samlat representanter från kommunala och fristående utförare samt från mottagningsenheten, modersmålsenhet, elevhälsan samt från kundvalskontoret (KVK) sedermera utbildningskontoret (UBK). Även kommunledningskontoret (KLK) har varit involverat. 1. Bakgrund Hösten 2013 stod det klart att skolresultaten i Upplands Väsby kommun behöver lyftas och kommunstyrelsen beslöt att starta ett treårigt kommunövergripande kvalitetsprojekt som nu går under namnet Ett lärande Väsby. Projektet består av åtta delprojekt och ett av dessa handlar om nyanlända barn och elevers utbildning. Det övergripande målet med delprojektet är att alla nyanlända barn och elever ska klara kunskapskraven utifrån sina individuella förutsättningar och behov. Eleverna ska så snabbt som möjligt integreras i ordinarie undervisning. Därutöver ska den nya modellen ha ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete som bl.a. säkerställer kompetensen hos ledning och personal i skolor med nyanlända elever. Upplands Väsby kommun har under lång tid försökt finna en bra modell för nyanlända elever. I en utbildningsinspektion 2006 riktadades kritik mot kommunens skolor för arbetet med studiehandledning på modersmål som inte var tillräckligt väl anpassad till elevernas behov samt att det fanns brister undervisningen i svenska som andraspråk (BUN 2005:92, UVK 2006a). Svaret på kritiken var Internationella språk- och kulturinstitutet (ISKI) som utvecklades i ett samarbete med Myndigheten för skolutveckling (BUN 2005:92, UVK 2008). Även ISKI fick kritik av Skolverket (BUN 2010:16, UVK 2010) och i januari 2012 infördes en ny ersättningsmodell för nyanlända elever där en individuell ersättning, s.k. nyanländpeng, följde varje elev tillsammans med fritt skolval (UBN/2011:273, UVK 2011b). Modellen från 2012 utvärderades på uppdrag av kommunstyrelsen (KS 2011:378, UVK 2011a) och utifrån utvärderingen infördes den nuvarande modellen i november 2013 (UBN/2013:93, UVK 2013b) för vilken ersättningsnivåerna justerdes under våren 2015 (UBN 2014:218, UVK 2014). 2.1 Mål och begränsningar Projektets övergripande mål är att alla nyanlända barn och elever ska klara kunskapskraven och utifrån sina individuella förutsättningar så snabbt som möjligt kunna delta i den ordinarie undervisningen. 3
Projektet har två effektmål: Alla nyanlända barn och elever ska utifrån sina individuella förutsättningar nå kunskapsmålen. Alla nyanlända barn och elever ska så snart som möjligt kunna delta fullt ut i ordinarie undervisning. Förslaget är begränsat till uppdraget inom Ett lärande Väsby och omfattar endast den övergripande organisationen av modellen. Projektet föreslår att implementering och utförande av modellen och det fortsatta arbetet övertas av utbildningsnämnden och utbildningskontoret. 2.2 Definitioner av nyanlända Nyanlända elever är en heterogen grupp som vars gemensamma nämnare är att de nyligen anlänt till Sverige. Skolverket räknar med att man är nyanländ i fyra år från ankomsten till Sverige. I Upplands Väsby räknas under nuvarande system för grundskolan en elev som nyanländ i ett eller två år beroende på årskurs. Elever i förskoleklass till årskurs 3 räknas som nyanlända i ett år och elever i årskurserna 4-9 räknas som nyanlända i två år. Denna definition handlar om den tid kommunen betalar ut en extra ersättning för eleven. För gymnasiet är den relevanta kategorien elever i språkintroduktionsprogrammet vilka inte nödvändigvis är nyligen nyanlända. En elev som exempelvis börjar i svenska skola i årskurs 8 och inte blir godkänd i tillräckligt många betyg för att kunna söka nationellt gymnasieprogram och därför behöver gå språkintroduktionsprogrammet. Alla nyanlända elever är inte flyktingar eller asylsökande. Statsbidrag utgår för asylsökande. För att kommunen ska kunna söka statsbidrag för asylsökande elever behövs dossiernumret som finns på LMA-kortet. Nedan följer Migrationsverkets definitioner: 1 Asyl: Ett uppehållstillstånd som en utländsk medborgare har fått eftersom han eller hon är flykting enligt utlänningslagen. Asylsökande: En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Flykting: Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl, se Genève-konventionen. Dossiernummer: Varje dossier har ett unikt dossiernummer. Samma dossiernummer följer utlänningen till dess han eller hon eventuellt blir svensk medborgare. En dossier är de sammanhållna handlingarna eller akterna för en individ. 1 http://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/ordforklaringar.htm 4
LMA-kort: En tillfällig handling med foto som visar att innehavaren är asylsökande i Sverige och omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Utfärdas av Migrationsverket. 2.3 Lagar och regler 2.3.1 Nuvarande lagar och regler Nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd har skolplikt. Nyanlända barn som är asylsökande, har tillfälligt uppehållstillstånd eller är papperslösa/gömda har rätt till utbildning, men har inte skolplikt. Kommunen där barnen är folkbokförda, eller för tillfället vistas i, är skyldig att anordna utbildning för de elever som har rätt till utbildning. Papperslösa/gömda barn har inte rätt till förskola, kommunal vuxenutbildning, särskild undervisning för vuxna eller svenska för invandrare. Men detta hindrar inte dessa skolformer att ändå ta emot papperslösa barn eller elever i sin verksamhet. 2 Skolverket har tagit fram Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever (2008) 3 som bygger på följande skollagen och skolförordningen. Utifrån dessa allmänna råd har utbildningsnämnden i Upplands Väsby beslutat om riktlinjer för nyanlända elevers utbildning (UBN/2015:17, UVK 2015). Lagarna och förordningarna är de följande: Särskild undervisningsgrupp, Skollagen 3 kap. 11 Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till. Anpassad studiegång, Skollagen 3 kap. 12 Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen. Svenska som andra språk, Skolförordningen 5 kap. 14-15 14 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för 2 http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande 3 Nya allmänna råd för nyanlända elever kommer i början av 2016. 5
en elev. 15 Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. Studiehandledning på modersmålet, Skolförordningen 5 kap. 4 4 En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Modersmålsundervisning, Skollagen 10 kap. 4, 7 (Även Skolförordningen 5 kap. 7-13 ) 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 7 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Det finns även två praktiska krav om att det krävs att minst fem elever önskar och är berättigade till modersmålsundervisning i det aktuella språket samt att det finns lärare i det aktuella språket. 2.3.2 Lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2016 En definition av nyanländ ska införas: Med nyanländ ska avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då han eller hon fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas: En sådan bedömning ska göras även för vissa andra elever som har varit bosatta utomlands, om det behövs. Resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för beslut om placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för hur undervisningen ska planeras och hur tiden ska fördelas mellan ämnena. Placering inom två månader: En nyanländ elev ska inom två månader från det att han eller hon för första gången tagits emot i skolväsendet placeras i en årskurs som är lämplig med hänsyn till hans eller hennes ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Inom samma tid ska eleven placeras i en undervisningsgrupp. Detsamma gäller vissa andra elever vars kunskaper har bedömts. 6
Införande av möjlighet till förberedelseklass för nyanlända elever: En nyanländ elev som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att kunna följa och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen ska delvis få undervisas i förberedelseklass. Under samma förutsättningar ska även andra elever vars kunskaper har bedömts få undervisas delvis i förberedelseklass. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper för att kunna delta i den ordinarie undervisningen i ämnet. Undervisning i förberedelseklass ska inte få pågå längre än två år. Bestämmelserna om åtgärdsprogram ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända elever eller andra elever vars kunskaper har bedömts. 2.4 Den nuvarande modellen För att förstå förslaget på en ny modell kan det vara bra att få en förståelse för den modell som infördes i november 2013. Den nuvarande modellen omfattar framförallt grundskolan vilket är vad som beskrivs nedan. Förskolan omfattas inte av modellen. För gymnasieskolan finns språkintroduktionsprogrammet. Gymnasieskolan kan även beställa studiehandledning på modersmål för de elever som bedöms behöva det och kan för dessa elever ta del av bidraget för studiehandledning på modersmål (UBN/2011:273, UVK 2011b). Den nuvarande modellen för nyanlända elevers utbildning gäller sedan november 2013. Syftet med modellen är att säkerställa att nyanlända elever ska kunna göra ett fritt och informerat skolval och bygger på en utvärdering som gjordes av KPMG sommaren 2013. Den nuvarande modellen har följande delar: Mottagningsenhet för grundskolan Nyanländpeng differentierad utifrån årskurs och studiebakgrund Studiehandledningspeng som ett extra stöd förutom grundpengen för elever som inte längre räknas som nyanlända En särskild pott för nyanlända elever med behov som inte täcks av själva nyanländpengen Fritt skolval 2.4.1 Mottagningsverksamheten I mottagningen ingår screening av vaccination, kartläggning av elevens skolbakgrund och utbildningsnivå. Syftet är att få en första bild av elevens bakgrund och utbildningsnivå i olika ämnen; detta för att underlätta för den mottagande skola eleven väljer. Mottagningen består av möte med speciallärare eller lärare i svenska som andraspråk (SvA) samt med skolledare och skolsköterska. Tolk används vid behov. Till mottagningsenheten är även kurator knuten (tidigare via socialtjänsten och ligger sedan 7
hösten 2015 hos utbildningskontoret). Mottagningsenheten informerar även om det svenska skolsystemet och det fria skolvalet. I Väsby nya gymnasiums mottagningsverksamhet ingår, förutom samma funktioner som för grundskolan, även studie- och yrkesvägledare (SYV) samt den som ska bli mentor åt eleven på skolan med. 2.4.2 Studiehandledning och modersmålsundervisning Modersmålsenheten är den enhet som tillhandahåller studiehandledning och modersmålsundervisning och arbetar i samråd med skolorna om hur undervisningen ska läggas upp. Skolorna har även möjligheten att välja en annan utförare vilket t.ex. kan vara en lärare på skolan. Studiehandledning på modersmål är ett stöd för elever som inte har svenska som modersmål och handlar om att stödja eleven så att den kan följa med i undervisningen. Studiehandledningen är en mycket viktig del i stödet för nyanlända elever. Det är rektor som avgör huruvida en elev behöver studiehandledning på modersmålet vilket gäller för alla nyanlända elever. Till skillnad från studiehandledning är modersmålsundervisning ett skolämne i vilket betyg ges. Modersmålsundervisning har visat sig vara bra för elever som inte har majoritetspråket som modersmål och de flesta elever som har studiehandledning på modersmålet har även modersmålsundervisning. Syftet med modersmålsundervisningen är att hjälpa barn och ungdomar att utveckla sitt eget språk och lära sig mer om den egna kulturen. Det är elevens vårdnadshavare som ansöker om modersmålsundervisning. 2.4.3 Nyanlända elevers utbildning i de olika skolorna Det råder en skillnad i fråga om organisation mellan å ena sidan Väsby skola som historiskt har tagit emot drygt hälften av alla nyanlända elever och övriga skolor i kommunen som således tar emot betydligt färre elever. I Väsby skola placeras varje nyanländ elev i en ordinarie klass och utifrån skolbakgrund bestäms vilka ämnen eleven ska ha. Övrig tid läser eleven svenska och matematik samt i vissa fall även SO eller engelska i en särskild undervisningsgrupp. Elevens kunskapsutveckling kartläggs kontinuerligt och eleven slussas ut i fler ämnen utifrån individuell förmåga. I de övriga skolorna placeras eleven i en ordinarie klass och får studiehandledning på sitt modersmål eller skolspråk 4. Undervisningen organiseras på olika sätt i de olika skolorna. 4 Skolspråk är det språk eleven bäst förstår undervisningen på. Det kan vara så att eleven har haft undervisning i ett annat språk än modersmålet. 8
2.4.4 Ersättningar för grundskola idag För alla nyanlända elever i grundskolan tillförs en volymbaserad extra ersättning utöver skolpengen. Ersättningen är differentierad utifrån ålder och skolbakgrund så att yngre elever får en lägre extra ersättning än äldre. Det utgår även en extra ersättning för elever i årskurs 6-9 som har mindre än fyra års skolbakgrund. Anledningen är att äldre nyanlända elever är i större behov av extra resurser än yngre. Den extra ersättningen för nyanlända elever betalas ut varje månad till den skola som eleven är skriven i. Även skolor som inte ligger i Upplands Väsby kommun får denna ersättning för nyanlända elever skrivna i Upplands Väsby kommun. Det rör sig dock endast om ett fåtal elever. Även om ersättningen följer den enskilda eleven är ersättningen inte strikt knuten till eleven utan är en ersättning till skolan som helhet. Utöver schablonersättningen kan rektor även ansöka om ett tilläggsbidrag för nyanlända elever som har extraordinära behov. Denna ersättning betalas ut som en engångssumma utifrån elevens behov. Figur 1. Ersättningsnivåer per 12 månader för nyanlända elever i grundskolan exklusive grundpeng i nuvarande modell* År 1 År 2 F-3 39 000 0 Åk 4-5 39 000 20 300 Åk 6-9 51765 36 540 Åk 6-9, mindre än fyra års skolgång innan ankomst till Sverige +40 000 +40 000 Riktade tilläggsbidrag för elever med extraordinära behov, total budgeterad summa 545 000 *2015 års priser exklusive momskompensation 6% till fristående skolor. Eftersom ersättningen betalas ut i delar varje månad så får inte skolan alltid hela beloppet. För nyanlända elever som skrivs in i systemet till årskurs 9 eller en bit i årskurs 8 får inte skolan hela den ersättning som beskrivs i tabellen eftersom eleven avslutar grundskolan. Den sammanlagda ersättningen blir lägre ju senare i terminen den nyanlända eleven skrivs in i skolan. Ersättningen för en nyanländ elev med mer än fyra års skolgång bakom sig som börjar i årskurs nio är alltså högst 46 750 kr (4 250 kr/mån mellan augusti-juni) 5 men ofta lägre. Ersättningen för en nyanländ elev som skrivs in i årskurs 9 men som har mindre än fyra års skolgång bakom sig är högst 83 416 kr. Under våren 2015 ändrades ersättningsnivåerna för första året till 39 000 kr/12 månader; för åk F-3 från 25 000 kr och för åk 4-5 från 36 000 kr/12 månader (UBN 2014:218). 2.5 Beskrivning av processen att ta fram en ny modell Under våren 2014 bildades en arbetsgrupp som bestod av representanter från Väsby skola, Grimsta skola, Magnetica, Vittra, Väsby nya gymnasium (VNG), modersmålsenheten och kundvalskontoret (sedermera utbildningskontoret, UBK). 5 51 000kr för läsår 1 delat på 11 = 4 250 utbetalat över 11 månader, augusti-juni 9
Representanten för kundvalskontoret leder arbetsgruppen. Senare anslöt även en representant för elevhälsan. (Se Tillägg: A för medlemmar i gruppen.) Gruppens första möte hölls i maj 2014 och det beslutades då om hur arbetet skulle gå till. Under sommaren och hösten 2014 gjordes en nulägesanalys och i början 2015 konstaterades att det var nödvändigt att bestämma den övergripande modellen för att sedan utveckla hur arbetet inom modellen skulle se ut. Under våren 2015 arbetade gruppen fram ett förslag på den övergripande modellen. Efter beslut om att införa modellen tas ansvaret över av utbildningsnämnden och utbildningskontoret fortsätter arbetet. 2.5.1 Nulägesanalysen Nulägesanalysen syftade till att ge en gemensam syn på området inför arbetet med att ta fram en ny modell. Nulägesanalysen bestod av följande områden: a) Beskrivning av de tidigare modellerna: ISKI inklusive Skolinspektionen kritik av ISKI (UVK 2006a & b, 2008, ), den prestationsbaserade modell som ersatte ISKI (UVK 2011b) och KPMG:s utvärdering av modellen från 2012 (UVK 2013e). b) Beskrivning av hur utbildningen för nyanlända ser ut idag i Upplands Väsby utifrån olika perspektiv. Alla förskolor, skolor, gymnasiet, Väsby välfärd (den kommunala utföraren), kundvalskontoret (den kommunala beställarorganisationen), modersmålsenheten, mottagningsenheten samt elevhälsan fick beskriva sina respektive bilder dels genom en enkät och dels genom representanterna i arbetsgruppen (se Tillägg B för enkäter och sammanställning). c) Bevakning av hur andra kommuner arbetar med nyanlända inklusive en kartläggning av kommuner i Stockholms län (se Tillägg B för enkäter och sammanställning). d) Genomgång av svensk och internationell forskning (se Tillägg H för källor). e) En rapport om hur nyanlända elevers utbildning i Finland, Nederländerna och Ontario, Kanada är organiserad. Rapporten tar även upp forsking kring särskilda behov för nyanlända elever (Tillägg D: sammanfattande punkter av Newcommers in education). f) Genomgång av nuvarande och förslag på nya lagar samt Skolverkets allmänna råd (se 2.3.1 Lagar och regler ovan) Det som beskrivs ovan är det som har gjorts explicit inom projektet. 2.5.2 Framtagande av ny övergripande organisationsprincip Arbetet med att ta fram en ny organisationsprincip gick till så att arbetsgruppen listade olika för- och nackdelar med den rådande modellen för att sedan diskutera hur man kunde råda bot på nackdelarna samtidigt som man kunde behålla de bra delarna i en ny modell. (Se Tillägg D: Analystabell, för- och nackdelar med nuvarande modell.) 10
Samtidigt med detta samordnades delprojekten om nyanlända med delprojektet om ny finansieringsmodell. Den slutliga lösningen är att lyfta ur modellen för nyanlända ur den nya generella ersättningsmodellen. Arbetsgruppens slutsats utifrån analysen var att: Den mottagningsverksamhet som idag finns på Väsby skola är bra men bör utvecklas till att omfatta även förskola och gymnasium, göra djupare kartläggningar, ta ett tydligare ansvar för elevhälsan. Utbildningen för nyanlända elever är väl organiserad och fungerar bra på Väsby skola men att på övriga skolor är kvaliteten varierande. Studiehandledningen måste förbättras både i mer tid för eleven och mer tid för samarbete mellan studiehandledare och lärare. Nyanlända elever bör spridas till fler skolor för att inte påverka undervisningsnivån negativt. Det behövs bättre styrning från huvudmannen och från skolledning inklusive ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Generellt sett behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan olika aktörer Det behövs ett enklare finansieringssystem och enklare administration Arbetsgruppen anser att den föreslagna övergripande modellen hanterar problemen genom: En fristående och aktiv mottagningsenhet som omfattar förskola, grundskola och gymnasium. Att reformera nyanländpengen till att istället tydligt styras till studiehandledning Att inrätta 3-4 s.k. mottagarskolor för årkurserna 4-9 vilket både sprider eleverna, koncentrerar resurserna och ger bättre möjligheter till en bra styrning av nyanlända elevers utbildning. Elever i förskoleklass till årskurs 3 förväntas klara vanlig klass med hjälp av studiehandledning. 3. Beskrivning av modellen den övergripande organisationen Förslaget om ny övergripande organisation består av tre delar: 1) Mottagningsenhet som avlastar ordinarie verksamhet 2) En tydligare styrning av och mer resurser till studiehandledning 3) Mottagningsskolor för årskurserna 4-9 Den föreslagna modellen skiljer sig från den nuvarande modellen genom att mottagningsenheten får en mer omfattande och mer väldefinierad roll, att studiehandledningen sätts i fokus samt att de nyanlända eleverna aktivt ska spridas till fler skolor. Nedan beskrivs dessa utifrån vad vi har idag och hur förändringen är tänkt. 11
3.1 Utökad mottagningsverksamhet med en särskild Mottagningsenhet Idag ligger mottagningsenheten under Väsby skola och omfattar endast grundskolan. Förslaget innebär att den utvidgade mottagningsenheten skulle fungera som i det nuvarande systemet (se 2.4.1 Mottagningsverksamheten ovan) men även omfatta förskola och gymnasieskola samt fördjupa kartläggningen och ta ett tydligt ansvar för elevhälsan för nyanlända elever samt är till även fungera som ett stöd till skolorna om hur man kan förbättra nyanlända elevers utbildning och ansvara för att samla kunskap och kompetens kring detta område. Mottagningsenheten ska även arbeta i nära samarbete med individ- och familjeomsorgen (IFO), särskilt Vägval ungdom. För förskolan handlar mottagningen framförallt om att informera familjer om hur systemet med förskola fungerar och olika regler inklusive vad man som vårdnadshavare kan förvänta sig av förskolan och vad förskolan förväntar sig av vårdnadshavarna. Mottagningsenheten ska även ge förskolorna stöd i mottagandet av nyanlända barn men även en viss koordinering med landstinget och socialtjänsten. Enheten får även ett uppdrag att hålla sig à jour med forskningen i området samla och sprida erfarenheter inom kommunen. För grundskolor och gymnasiet handlar det även om utvidgad kunskapskartläggning av eleverna till upp till 10 arbetsdagar. Därutöver ansvar för elevhälsa med bl.a. kurator, skolläkare och skolsköterska. Syftet med att utvidga mottagningsenheter är att: Kompetensen för mottagandet samlas under i enhet Tydliggöra var det praktiska ansvaret för mottagande av nyanlända barn och elever ligger Ge en gemensam ingång för nyanlända till förskolor, grundskola och gymnasieskola Ge skolorna en bättre bakgrundsbeskrivning av de nyanlända vilket underlättar planeringen av nyanlända elevers undervisning Avlasta elevhälsovärden med kuratorer, skolsköterska och skolläkare Ge nyanlända råd om val av förskola och skola samt hjälpa till med praktiska frågor som att fylla i blanketter Bedöma hur mycket studiehandledning en elev behöver och Ge skolorna stöd i utformandet av nyanlända elevers utbildning Mottagningsenheten bör ligga relativt centralt och ska innefatta skolsköterskemottagning, reception, 1 gemensamt arbetsrum och 1-2 samtalsrum. Mottagningsenheten bör separeras från skolenheterna och möjligen organiseras tillsammans med språkenheten. 12
3.2. Central språkenhet och styrning av studiehandledning Språkenheten är i grunden den samma som idag kallas modersmålsenheten. Istället för att organiseras under Väsby skola ska den organiseras fristående eller under samma chef som mottagningsenheten. Istället för att rektor beslutar om hur mycket studiehandledning som en nyanländ elev behöver avgörs det av mottagningsenhetens kartläggning. De nyanlända eleverna delas in i en av tre kategorier vilka får 1, 2 eller 3 timmars studiehandledning per vecka i två terminer. Därefter görs en ny bedömning om hur mycket studiehandledning eleven behöver med utgångspunkten att i normalfallet rör det sig om högst 1 timme per vecka. Studiehandledningspeng betalas inte ut till elever efter dessa fyra terminer. Däremot finns en fördelningsparameter i den nya ersättningsmodellen som utgår från nyanländ 3-6 år. Rektor kan besluta om mer studiehandledningstid men även under de första fyra terminerna men får extra medel utifrån mottagningsenhetens bedömning. För att finansisera den utökade studiehandledningen införs en individbaserad ersättning för studiehandledning som är kopplad till de tre kategorierna. De flesta elever, ca. 60%, beräknas behöva en timmes studiehandledning per vecka medan ca 20% två timmar och 20% tre timmar. Figur 2. Ersättningsnivå för studiehandledning per vecka inklusive samverkan mellan studiehandledare och lärare* Antal timmar Kostnad 1 elev under 2 terminer 1 timme 41 000 2 timmar 82 000 3 timmar 123 000 *2015 års priser exklusive momskompensation 6% till fristående skolor. Tanken med den nya organisationen är att säkerställa att alla nyanlända elever får tillräckligt med studiehandledning på modersmålet som stöd i sin utbildning och att studiehandledarna får tillräckligt med tid för samverkan med lärarna. Det är viktigt att skolledningen är tydlig med att lärarna har ett lika stort ansvar som studiehandledarna att denna samverkan fungerar. Dagens individbaserade studiehandledningsersättning kommer att försvinna i och med detta. Grundskolan kommer att kompenseras genom den nya ersättningsmodellen som ersätter SALSA-modellen genom bakgrundsvariabeln nyanländ 3-6 år. För gymnasieskolans språkintroduktonsprogram höjs istället programpengen med motsvarande summa. Se tillägg G. 3.3 Tre mottagningsskolor för årskurserna 4-9 Det finns en diskussionen om huruvida det är bäst med direktintegration eller med särskilda förberedelseklasser för nyanlända. Båda dessa lösningar har för- och nackdelar i olika fall. I projektet har arbetsgruppen tittat på dessa och försökt komma fram till en modell som tar till vara på fördelarna i båda modellerna samtidigt som nackdelarna undviks. 13
I de lägre årskurserna, F-3, är det relativt enkelt för nyanlända elever att direktintegreras. Det är enklare att lära sig språket och det är lättare att komma ikapp i de olika ämnena eftersom föregående skolgång är relativt kort. Av samma anledningar är det desto svårare med direktintegrering ju äldre eleverna är. Det är svårare att lära sig språket samtidigt som undervisningen kräver större språkförståelse vilket innebär att det behövs mer stöd och resurser. Därför införs för årskurserna 4-9 särskilda mottagningsskolor som får ett särskild kommunersättning för att upprätthålla kompetensen att undervisa äldre nyanlända elever. Ersättningen är beräknad till 1,2 2,0 miljoner kronor per år beroende på volymkapacitet. Mottagningsskolorna ska vara flera så att de nyanlända eleverna sprids till flera enheter men de ska vara tillräckligt få för att resurserna ska kunna koncentreras. Därför föreslås tre eller kanske fyra skolor, beroende på volym, bli mottagningsskolor. De yngre eleverna ska istället spridas jämnt över alla kommunens skolor utifrån en fördelningsnyckel. Förslaget är att mottagningsskolans arbete med nyanlända elevers utbildning ska organiseras på det sätt som idag på Väsby skola. Där placeras varje nyanländ elev i en ordinarie klass och utifrån skolbakgrund bestäms vilka ämnen eleven ska ha. Övrig tid läser eleven svenska och matematik samt vid SO eller engelska i en särskild undervisningsgrupp. Elevens kunskapsutveckling ska med hjälp av mottagningsenheten kartläggas kontinuerligt och eleven slussas ut i fler ämnen utifrån förmåga. Detta ligger också i linje med den senaste forskningen och den lagstiftning som kommer att gälla från 1 januari 2016 (Se 2.3.2 Lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2016 ovan). Varje nyanländ elev i år årskurserna 4-9 får en klasstillhörighet men går i en särskild undervisningsgrupp och slussas ut i olika ämnen efter hand utifrån elevens förmåga. Det är viktigt att all personal på mottagningsskolan arbetar på ett systematiskt sätt för att inkludera de nyanlända eleverna. Skolledningen och ämneslärarna har ett ansvar för de nyanlända elevenar och inte endast speciallärare och studiehandledare. 4. Implementeringsordning, systematiskt kvalitetsarbete, kostnadsberäkningar samt risker och vidare arbete 4.1 Implementeringsordning Planen är att införa mottagningsenheten i januari 2016, att under vårterminen 2016 omvandla modersmålsenheten till språkenheten och till hösterminen 2016 öppna mottagningsskolorna. Övergången från nyanländpeng till studiehandledningspeng ska ske under våren 2016 och senast vara klar samtidigt med mottagningsskolorna. Första steget i utvecklingen av den mottagningsenheten är att flytta den från Väsby skola och utvidga verksamheten till att omfatta gymnasiet. Därefter följer att utvidga den till att även omfatta förskolan. Under vårterminen 2016 ska även den utökade kartläggningen utvecklas samt bedömningen av behovet av studiehandledning. Enheten 14
ska även påbörja kontakterna med landstinget. Det är värt att påpeka att den nuvarande stora volymökningen av nyanlända elever troligen kommer att påverka möjligheten till fördjupad kartläggning. Omvandlingen av språkenheten är beroende av implementeringen av mottagningsenhetens nya organisation. Det är ännu inte klart vilka skolor som blir mottagningsskolor. Skolor som är påtänkta är Grimsta, Runby, Vik, Vittra och Väsby. 4.2 Systematiskt kvalitetsarbete Grundläggande för den nya modellen är att den ska fungera som en helhet där de olika delarna stärker varandra och där det råder förståelse mellan de olika delarna. En av de stora bristerna i det nuvarande systemet är dess fragmentering där de olika delarena saknar förståelse för varandra och att styrkedjan är oklar (det senare har i stort sett lösts i och med bildandet av utbildningskontoret). Det saknas också ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete som håller samman arbetet med nyanlända elevers utbildning. Det systematiska kvalitetsarbetet i den nya modellen bygger på en dubbel princip om kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Den kvantitativa uppföljningen handlar om att följa varje nyanländ elevs kunskapsutveckling utifrån den bedömning som mottagnings enheten gör och jämföra med skolresultat. Den kvalitativa uppföljningen syftar till att titta på hur de olika verksamheterna mottagningsenhet, språkenhet samt förskolor, grundskolor och Väsby nya gymnasium faktiskt arbetar med nyanlända elever utifrån kommunens riktlinjer (UBN/2015:17). Den kvantitativa delen av det systematiska kvalitetsarbetet som beskrivet ovan är avhängigt att mottagningsenhetens kartläggningsarbete utvecklas. 4.3. Beräknade kostnader och intäkter Det är svårt att göra en exakt beräkning av de faktiska kostnaderna av den nya modellen. Likaså är det svårt att beräkna vilka intäkter kommunen får via statsbidrag. Dessa beräkningar är exklusive grundpeng. I Tillägg F presenteras kostnadsberäkningarna i tabellform. Enlig den beräkning som har gjorts kommer den nya modellen att hålla sig inom den budgetram som råder idag för den nuvarande modellen. I den nya modellen kommer dock mer pengar att faktiskt gå ut till skolor för nyanlända elever. I den rådande modellen har aldrig hela den budgeterade summan betalats ut på grund av ett systemfel. En volym på 75 elever per år skulle den nya modellen kosta cirka 12 miljoner och med en volym på 150 elever per år skulle den kosta cirka 17,5. Dagens modell har en sammanlagd budget med kommunersättning på 11,1 miljoner. De beräknade statsbidragen uppgår till 3,2 miljoner för en volym på 75 elever och 6,9 miljoner för 150 elever. Intäkterna (kommunersättning plus statsbidrag) uppgår till 14,3 miljoner för en volym på 75 elever och 18 miljoner för en volym på 150 elever. De prognostiserade statsbidragen täcker alltså upp kostnaden för modellen för nyanlända elever. 15
Gymnasieskolans programersättning för språkintroduktion höjs med motsvarande summa som dagens individuella studiehandledningsersättning till 113 016 kr inklusive årsuppräkning. 4.4. Risker och ytterligare arbete Risker med den nya modellen är dels den stora volymökningen som gör det svårare att implementera modellen. Det är svårt att finns lokaler och personal och andra lösningar än mottagningsskolor kan vara nödvändiga. Det finns även risk att endast kommunala skolor tar emot nyanlända elever vilket skulle kunna sänka dessa skolors status. Det skulle vara bra om alla skolor i kommunen kunde ta emot nyanlända elever i årskurserna F-3. Arbetet med nyanlända barn och elevers utbildning fortsätter efter att denna övergripande organisation är implementerad. Modellen bygger på ett kontinuerligt kvalitetsarbete som sätter igång i och med starten av varje del av organisationen. Detta arbetet ingår i utbildningsnämndens och kommunens systematiska kvalitetsarbete. Projektgruppen har lokaliserat en rad olika frågor som måste utvecklas som inte ligger inom den övergripande organisationen. Det handlar bland annat om: Kompetensutveckling för studiehandledare och lärare Ledningsstöd Strategiskt språkarbete Värdegrundsarbete Arbete för att inkludera nyanlända elever med andra elever Inkludering av nyanländas familjer och vårdnadshavare Övergångar mellan olika skolformer särskilt från grundskola till gymnasium 16
Bilaga med tillägg Tillägg A: Projektorganisation Tillägg B: Enkätfrågor Upplands Väsby kommun och andra kommuner Tillägg C: Sammanfattning av rapporten Newcommers in Education Tillägg D: Analystabell, för- och nackdelar med nuvarande modell för nyanlända elever Tillägg F: Ekonomi Tillägg G: Lista med källor Tillägg A: Projektorganisation Projektet om nyanlända barn och elevers utbildning är ett delprojekt in Ett lärande Väsby. Projektet leds av Björn Axén på Ubildningskontoret 6 och har tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från olika skolor i kommunen samt modersmålsenheten i en arbetsgrupp. Projektgruppen bildades i maj 2014 men det gruppens arbete kom igång höstterminen 2014. I figur A1 visas projektorganisationen. Figur A1. Projektorganisation Politisk styrgrupp Projektägare Anette Ömossa, KLK Tjänstemannastyrgrupp Projektledare Inger Cronlund, KLK Delprojektledare Björn Axén, KVK Arbetsgrupp Medlemmar mellan ht-14 och vt-15 Björn Axén, Kundvalskontoret Christine Akalla, Väsby välfärd, Väsby skola Therese Olausson, Vittra Väsby Birgitta Brandt, Magnetica, Vikskolan Carina Hember, Väsby välfärd, Grimsta skola Ola Fjällborg, Väsby välfärd, Modersmålsenheten Maria Ågren, Väsby välfärd, Väsby Nya Gymnasium Kerstin Spong, Väsby välfärd, Skolsköterska 6 Tidigare kundvalskontoret (KVK) och mellan hösten 2014 våren 2015 utbildningsenheten (UBE). Hösten 2015 slogs Utbildningseneheten och Väsby Välfärd (VV) ihop och bildade Utbildningskontoret (UBK). 17
Tillägg B: Enkätfrågor Upplands Väsby kommun och andra kommuner En del av nulägesanalysen var att samla in information om de rådande systemen för mottagande av nyanlända elevers utbildning. För det ändamålet skickades enkäter ut både till verksamheter inom Väsby kommun och till andra kommuner. 1. Enkätfrågor inom Upplands Väsby kommun Som en del av nulägesanalysen skickades frågor till förskolor, grundskolor, gymnasiet, mottagningsenheten, modersmålsenheten samt stöd och process. Även Väsby välfärd ombads beskriva sin bild ur ett övergripande perspektiv. Angående elevhälsan besvarades frågorna i ett samtal mellan projektledaren och representanten för elevhälsan i arbetsgruppen. Projektledaren stod för kundvalskontorets perspektiv i nulägesanalysen. Syftet med frågorna var att få en samlad bild av hur de olika delar av kommunen som arbetar med nyanlända barn och elevers utbildning ser hur det arbetet fungerade i den nuvarande modellen. Kartläggningen av kommunens verksamhet kring nyanlända barn och elever visade framförallt på att studiehandledningen på modersmål inte fungerade av flera skäl. Ett annat problem som framkom är att ansvarsfördelning och samarbete på de flesta områden inte fungerar; inom skolor, mellan skolor, mellan skolor och kommunen samt mellan utbildningsenheten (tidigare kundvalskontoret) och Väsby Välfärd. Det skulle behövas bättre samarbete med andra som socialtjänst, civilsamhälle och familjer. Det råder även stor skillnad för nyanlända i olika skolor. Mottagningsenheten fungerar bra men verksamheten bör utvecklas till att omfatta även förskola och gymnasium samt utveckla en mer omfattande kartläggning av eleven. Det skulle även behövas bättre information till föräldrar. För gymnasiet råder brister i skolhälsovård och elevhälsa. Nedan följer frågorna till : a) Följebrev till frågorna b) Förskolor c) Grundskolor d) Gymnasiet e) Mottagningsenheten f) Modersmålsenheten g) Stöd & process A. Följebrev till frågorna Nedan följer ett antal frågor om arbetet med nyanlända elevers utbildning samt studiehandledning på modersmål. Frågorna om studiehandledning på modersmål Inom ramen för Ett lärande Väsby, där jag leder delprojekten om nyanlända barn och elevers utbildning, arbetar jag just nu med en nulägesanalys. En del av nulägesanlysen 18
handlar om hur man ser på den nuvarande situationen ute i verksamheterna. Jag har sammanställt en rad frågor om modellen utifrån er verksamhet. Frågorna är till för att hjälpa er beskriva hur ni anser att modellen fungerar. B. Förskolor 1. Hur arbetar ni med nyanlända barn? Har ni särskilda rutiner? 2. Hur arbetar ni med nyanlända barns föräldrar eller målsmän? 3. Har ni några förslag på hur kommunen skulle kunna arbeta bättre med detta? 4. Övriga kommentarer C. Grundskolor 1. Hur ser introduktionen för nyanlända elever ut på skolan? 2. Vad anser ni om den första kartläggningen som görs av Mottagningsenheten inför överlämnandet? 3. Hur ser den fortsatta kartläggningen av nyanlända elevens kunskaper ut? 4. Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare och studiehandledare/modersmålslärare? 5. Samarbetar ni med några andra skolor i dessa frågor? a. Om nyanlända elever b. Om studiehandledning på modersmål 6. Vad anser ni om ersättningsmodellen för nyanlända elever? 7. Vad anser ni om administrationen kring nyanlända elever? 8. Vad anser ni om ersättningsmodellen för studiehandledning på modersmål? 9. Vad anser ni om administrationen kring studiehandledning på modersmål? 10. Hur arbetar ni med information till föräldrar eller vårdnadshavare till nyanlända elever? 11. Övriga kommentarer D. Gymnasiet 1. Hur ser mottagandet ut av nyanlända elever? 2. Hur ser kartläggningen ut? a. Vilka är närvarande vid kartläggningen? b. Hur skulle ni definiera syftet med kartläggningen? c. Hur överförs informationen från kartläggningen till elevens skola? d. Vilka material används vid kartläggningen? e. Hur ser kartläggningen ut i relation till kursplanerna? f. Hur sprids informationen från kartläggningen till studiehandledare och ämneslärare 3. Hur ser den fortsatta kartläggningen av nyanlända elevens kunskaper ut? 4. Hur ser samarbetet ut mellan ämneslärare och studiehandledare/modersmålslärare? 5. Samarbetar ni med några andra skolor i dessa frågor? a. Om nyanlända elever b. Om studiehandledning på modersmål 6. Vad anser ni om ersättningsmodellen för nyanlända elever? 7. Vad anser ni om administrationen kring nyanlända elever? 19
8. Vad anser ni om ersättningsmodellen för studiehandledning på modersmål? 9. Vad anser ni om administrationen kring studiehandledning på modersmål? 10. Hur arbetar ni med information till föräldrar eller vårdnadshavare till nyanlända elever? 11. Övriga kommentarer eller relevanta beskrivningar E. Mottagningsenheten frågor om kartläggning 1. Vilka är närvarande vid kartläggningen? 2. Hur skulle ni definiera syftet med kartläggningen? 3. Hur överförs informationen från kartläggningen till elevens skola? 4. Vilka material används vid kartläggningen? 5. Hur ser kartläggningen ut i relation till kursplanerna? 6. Övriga kommentarer och relevanta beskrivningar F. Modersmålsenheten 1. Vad anser ni om de olika skolornas introduktion av nyanlända elever? 2. Vad anser ni om den första kartläggningen som görs av Mottagningsenheten inför överlämnandet? 3. Hur ser den fortsatta kartläggningen av nyanlända elevens kunskaper ut? 4. Hur ser samarbetet ut mellan studiehandledare/modersmålslärare och ämneslärare? 5. Hur samarbetet ut med ledningen för de olika skolorna? 6. Vad anser ni om ersättningsmodellen för nyanlända elever? 7. Vad anser ni om administrationen kring nyanlända elever? 8. Vad anser ni om ersättningsmodellen för studiehandledning på modersmål 9. Vad anser ni om administrationen kring studiehandledning på modersmål? 10. Övriga kommentarer G. Stöd & process Vad anser ni om det den nya modellen för nyanlända elever, studiehandledning och modersmålsundervisning utifrån: 1. Skolorna? 2. Väsby välfärd? 3. Kundvalskontoret? 4. Övriga kommentarer 2. Enkätfrågor till andra kommuner Som en del i ett samverkansprojekt mellan kommuner i Stockholms län gjordes en gjordes en kartläggning av hur olika kommuner arbetar med nyanlända elever (KSL 2014) Projektplan). Här presenteras den sammanfattning av kartläggningen gjordes inom projektet för nyanlända barn och elevers utbildning. 20
Sammanfattning av: kartläggning av utbildning av nyanlända i Stockholms läns kommuner, 2014. Följande kommuner ingick i undersökningen: Botkyrka, Danderyd, Haninge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sigtuna, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby. Undersökningen består av nio frågor. Sammanfattningen omfattar endast de frågor som handlar om organisationen (frågor 1-3 & 8-9) och inte de som handlar om de olika språken (frågor 4-7). Syftet med sammanfattningen är att lyfta fram olika sätt att organisera nyanlända elevers utbildning för att kommuner ska kunna lära sig av varandra. Kartläggningens av kommuner frågor: 1. Vilka är framgångsfaktorerna vid utbildning av nyanlända elever vad görs i kommunen som fungerar bra? 2. Hur ser den övergripande organisationen av utbildning av nyanlända ut? 3. Hur organiseras studiehandledningen på modersmålet och modersmålsundervisningen? 4. På vilka språk anordnas modersmålsundervisning? 5. På vilka språk anordnas inte modersmålsundervisning, trots att elever och föräldrar önskar sådan undervisning? Vad är anledningen till detta? 6. I vilka språk anordnas studiehandledning på modersmålet/elevens skolspråk? 7. I vilka språk anordnas inte studiehandledning på modersmålet/elevens skolspråk, trots att studiehandledning, enligt skolans bedömning, skulle underlätta för eleverna att nå kunskapsmålen? Vad är anledningen till detta? 8. Vad erbjuds de nyanlända eleverna utöver ordinarie undervisning - till exempel undervisning på kvällar, helger eller dylikt? 9. Hur sker klassplacering i årskurser - utifrån ålder, antal skolår från elevens hemland, kartläggning av elevernas kunskaper, prognos för kunskapsutveckling, eller utifrån andra kriterier? I så fall vilka? Kommunernas organisation Sammanställningen följer inte direkt frågorna efter svaret på framgångsfaktorer och hur man organiserar sig överlappar varandra. De olika kommunerna organiserar undervisningen för nyanlända elever på olika sätt och det kan skilja sig mellan skolor inom en och samma kommun. På frågan om framgångsfaktorer tar vissa kommuner upp sådant som direktintegration och språkbad medan andra tar upp förberedelseklass. De olika organisationerna kan delas in i tre grupper: 1. Ingen övergripande organisation, mottagning, kartläggning och undervisning ansvarar skolorna för och de organiserar det på olika sätt. 21
2. En kommunövergripande organisation med en central mottagningsenhet där de nyanlända elevernas kunskaper, medicinska och ibland även psykosocial bakgrund kartläggs innan de slussas vidare till olika skolor. Skolorna organiserar undervisningen på olika sätt direkt integration eller förberedelseklasser eller en kombination däremellan. 3. Som punkt 2 men där en eller flera skolor är särskilt inriktade på att ta emot nyanlända elever med förberedelseklasser. Några intressanta sätt att organisera sig som kan vara bra att titta närmare på: Analfabeter stannar i en undervisningsgrupp på mottagningsenheten tills de lärt sig läsa och skriva. Botkyrka Modersmålsenhet och Resurscentrum har som uppdrag att utveckla området kring utbildning av nyanlända elever. Södertälje Direktintegrering med stöd, åk 7-9 fem timmar per vecka fördelade på två halvdagar under ca. 1 år. Tyresö Central mottagning som handleder mottagarskoloran. Språkstuga och kommunikationsträning två förmiddagar per vecka för högstadieelever. Täby (torde kunna utvecklas även för Gymnasiet.) Riktlinjer för utslussning till ordinarie klass, ex: 25-50-75-100%. Sundbyberg Arbeta med elevens familj och sociala situation ex. drop in-fika för att höra om barnens kunskapsutveckling, gemensamma träffar för föräldrar vars barn har modersmålsundervisning. Salem Mentorskap. Botkyrka, Solna Samsyn kring mål och syfte med studiehandledning. Samarbete mellan elevens lärare och med studiehandledare genom ex. gemensamma planeringsmöten. Teamarbete mellan olika lärare med fokus på No, So och engelska för att eleverna inte ska tappa ämneskunskaper. Botkyrka Att alla lärare är förtrogna med språkfokuserat lärande samt ett gemensamt ansvarstagande. Övergripande ansvar på central nivå för att samordna resurser och följa upp kunskapsutvecklingen samt kvalitetssäkring. Studie- och yrkesvägledning. Kartläggningen lyfter fram följande saker som viktiga: Bättre uppföljning, systematiskt kvalitetsarbete Rektors roll måste vara engagerad och ansvarstagande Välfungerande överlämnande mellan mottagarverksamhet och skolor samt mellan skolor 22
Tillägg C: Sammanfattning av Newcommer in Education Sammanfattande punkter för Newcomers in Education. Sidhänvisningar till rapporten står inom parentes. Newcommers in Education är en rapport som skrev inom projektet för nyanlända barn och elevers utbildning. Finland (s. 6-9) Placering ordinarie och förberedande klass Utifrån kunskaper (inte ålder) Elevens modersmålsutveckling anses vara viktigt Vad som fungerar bäst enligt finska lärare (se s. 8-9): 1. Adekvat språkstöd inkl. förebilder och att öva och använda språket utanför skolan 2. Gemensam planering och gemensam undervisning samarbete inom skolan 3. Skolassistenter som hjälper till 4. Så snabb integration som möjligt 5. Social integration eleverna måste integreras i skolsystemet, samhället och kulturen 6. Blandade grupper får inte bli för homogena 7. Hög kvalitet på undervisningen Ontario, Kanada (s. 9-13) Specialprogram för nyanlända elever som organiserade av huvudmän I primärskolan placeras barnen efter ålder, i sekundärskolan utifrån tidigare utbildning Mottagningsteam i skolan hjälper familjen att komma tillrätta i det kanadensiska skolsystemet och i skolan Det är centralt att skapa en välkomnande och omvårdnande (caring) skola för det kanadensiska skolsystemet. Några åtgärder är: 1. Kompetenta vuxna översättare/tolkar 2. Flerspråkiga skyltar 3. Hela personalen ska känna till mottagningsprocessen för nyanlända elever 4. Bilda en mottagningsgrupp 5. Informera vårdnadshavare om skolsystemet och nödvändiga processer 6. Informera om skolans rutiner och regler 7. Ta fram välkomstpaket 8. Faddrar som kan hjälpa de nyanlända eleverna att komma till rätta 9. Utrymmen i skolan för att möta andra vårdnadshavare 10. Organisera återkommande träffar för nyanlända elevers vårdnadshavare 11. Hälsa på nyanlända elevers vårdnadshavare på deras modersmål 12. Uttala namn korrekt 13. Information om möten och aktiviteter bör ges på flera språk 14. Håll inte möten eller aktiviteter på religiösa högtider 23