Matkonsult Livsmedelslagen Vad är livsmedel? Men inte läkemedel Målet med livsmedelslagen

Relevanta dokument
FUTURE KITCHEN Introduktion del

Förslag till: Hygienrutiner för maten på avdelning i äldreomsorgen

FUTURE KITCHEN Introduktion del 1 1

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

FUTURE KITCHEN Introduktion del 1

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Svenska livsmedelssäkerhetskrav

Förslag till: Hygienrutiner för maten på sjukhusavdelningen

Godkända leverantörer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Rutiner för livsmedelshantering

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Hur ska livsmedel hanteras?

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Säker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal

Checklista - Internrevision

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Checklista - Internrevision

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Nya regler om livsmedelsinformation till konsumenterna

Livsmedelshygien. Inger Andersson, hygiensjuksköterska,

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Säkra steg för en säker mathantering

Tillfällig hantering av livsmedel

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Hantering av specialkost på förskolor och skolor i Sollentuna kommun

Livsmedelshygien. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska,

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Projekt Bacillus cereus

Livsmedelshygien en vägledning för företag

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ALLA TÅL INTE ALLT! MATALLERGI

Planering och utformning av livsmedelslokal

Tillfällig hantering av livsmedel

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Säker livsmedelsverksamhet

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Hygienrutiner i förskolan

Specialkost i förskolor

ALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

Ingrid Lindeberg Livsmedelskontroll/ Support

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

MAT SOM INNEHÅLLER GLUTEN

Välkomna! Informationsmöte om Nya informationsförordningen. Miljö- och hälsoskyddskontoret Livsmedelsenheten,

Tillsynsprojekt Caféer 2013

Hygieninformation för livsmedelsföretag

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

Grundutbildning Livsmedelshygien Detta kompendium tillhör:

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Information om krav i livsmedelslagstiftningen

Projektrapport Allergiprojekt i skolor och förskolor år 2011

Lagstöd till kontrollrapport

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Öppna restaurang eller kafé

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Livsmedelsrapport. Hantering av specialkost i förskolor och skolor - Projekt nr

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Personlig hygien Händerna

Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag

Så kan vi minska spridning av

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Handlingsplan och rutiner för allergi- och specialkost

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Vad kan finnas under ytan?

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Egentillsyn. med haccp

INFORMATION TILL FÖRENINGAR MED LIVSMEDELSHANTERING

VÄLKOMNA! Informationsmöte om nya informationsförordningen. Livsmedelsteamet Miljöförvaltningen Karlstads kommun

Lokalkrav för livsmedelsföretagare

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

KRAV PÅ LIVSMEDELSLOKALER

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Transkript:

Matkonsult Cecilia Sassa Corin Hushållningssällskapet Tel 0521-72 55 61 cecilia.corin@hushallningssallskapet.se Livsmedelshygien Specialkost Förvaring Livsmedelslagen Gäller alla som hanterar och arbetar med livsmedel/mat. Vad är livsmedel? mat dryck njutningsmedel annat som är avsett att förtäras av människa Men inte läkemedel Målet med livsmedelslagen SÄKER MAT ÄRLIGHET - att inte bli lurad Målstyrd Samma i hela EU Säker mat Inte bli sjuk av livsmedel Inte bli skadad av livsmedel 1

Redlighet / Ärlighet Att sälja och servera mat av utlovad kvalitet Välj bra råvaror Spårbarhet Märkning Kontaminering / Förorening Var kommer maten ifrån? Vart skickar ni den? Vad innehåller maten? Håll maten märkt! Hälsofaror i mat Mikrobiologiska bakterier, virus, mögel, parasiter Fysiska Ex glas, metall, plast, sten, skal, kärnor Kemiska Ex gifter, rengöringsmedel, miljögifter, medicinrester Allergener Ex nötter, ägg, mjölkprotein, fisk 2

Släng grönfärgad potatis Den innehåller solanin som kan ge kräkningar och diarré Exempel på allergener Mikroorganismer Bakterier Virus Svampar Parasiter Tillsatser Mikroorganismer kan vara bra eller dåliga Nyttiga och bra bakterier Bra bakterier och svampar Livsmedelsförstörande Sjukdomsframkallande 3

Matförgiftning ca ½ miljon/år i Sverige Olika mikroorganismer har olika krav för att: Dödas Överleva Föröka sig Bilda gift (toxin) Mängd som ger symtom Infektion Långsammare insjuknande Virus, bakterier som t ex Salmonella, Campylobakter, Listeria Förgiftning Snabbt insjuknande Ibland färdigt gift Bakterier från jord, hud, sår Orsaker till matförgiftning Fel förvaring Fel nedkylning Fel upphettning Fel varmhållning Dålig hygien Korskontaminering Förorenade livsmedel Speciellt känsliga Sjuk personal Sjuka gäster Risklivsmedel Kyckling och fågel Köttfärs Kött Mat som många rört i Frusna importerade hallon Skivat pålägg och rökt fisk Opastöriserad mjölk Groddar Matrester Skaldjur Mikroorganismer Bakterier Virus Svampar Parasiter 4

Svampar Mögelsvampar Giftet sprids i hela livsmedlet Släng alla mögliga livsmedel, hela livsmedlet Undantag: Ost och sylt Virus (t ex vinterkräksjuka, hepatit) Mycket smittsamt! Stanna hemma minst 48 timmar efter sista symtom! Överlever nedfrysning Dödas av upphettning Risk - Avloppsvatten, frusna hallon, smittad personal och matgäster Bakterier Vad påverkar tillväxt av bakterier? Förökar sig i mat Överlever nedfrysning Dödas av upphettning (värme ca 70 grader) Jordbakterier kan bilda sporer Bildar gifter, vissa tål värme Bildkälla: Wikipedia Hög risk 10-50ºC Risk 8-60ºC OBS! Vissa bakterier förökar sig vid ca 0ºC (långsamt) Jordbakteriers sporer Motståndskraftig överlevnadsform Tål värme Blir vanlig bakterie när temperaturen sjunker. 5

Minska risk för parasiter (maskar, trikiner) Handtvätt Rent vatten Skölj frukt och grönt! Tillaga kött till 70 grader Frysa fisk innan gravning / rå Tillaga fisk till ca 52 grader Frisk Handhygien Arbetskläder Inga smycken Personlig hygien Du får inte arbeta om du har sjukdom som smitta via mat Byt till renas arbetskläder på arbetsplatsen Minska risken att ta smitta från vardagslivet till jobbet Kräkningar och diarré Halsont Smittsamma sjukdomar Sår på händerna skyddas med handske Lämna personliga tillhörigheter utanför köket - kontaminationsrisk Byt till arbetskläder 6

Arbetsskor Tossor för besökare Rena arbetskläder 7

Tvätta händerna Innan arbetet börjar Efter toalettbesök, rökning, snusning, nysning osv Mellan olika arbetsuppgifter Efter raster När du tar av dig handskar Handtvätt Varmt och kallt vatten Flytande tvål Pappershanddukar Ev. medel för handdesinfektion plåster, handkräm, handskar.. Plåster skyddas med handske Så vasker du haender https://www.foedevarestyrelsen.dk/foedevarestyrelsens_ka mpagner/sider/kampagnefilm-saadan-vasker-duhaender.aspx Nedladdad vwersion 8

Engångshandskar Ofta räcker handtvätt Handtvätt först Byt ofta Handtvätt efter Alltid användas om du har: Plåster Sår * Handsprit ibland Använd bra redskap - vid matlagning och servering Använd ren smaksked Blanda och lägg upp mat med redskap Nytt serveringskärl = Nya serveringsbestick Serveringsbestick med långa skaft Egenkontroll (HACCP) Förebyggande Rutiner / Arbetssätt - så ska du göra + så ofta Kontroll Dokumentation 9

Undvik korskontaminering! Exempel på rutiner Personlig hygien Disk Rengöring Temperaturer Varumottagning Specialkost Utbildning Vikarier/praktikanter Temperaturkontroll! Hög risk 10-50ºC (snabb tillväxt) Risk 8-60ºC Avdöda 70ºC Temperatur OBS! Vissa bakterier förökar sig vid ca 0ºC (långsamt) Varumottagning Rätt livsmedel Hel förpackning Temperatur Märkning Kartongbrytning Eventuell öppning av förpackningar Rätt plats Reklamera? (skicka tillbaka) Bra förvaringsmaterial Rostfria Glas Plast/Plastpåsar/Fryspåsar avsett för mat Aluminiumfolie Rena! 10

Förvara mat Vad förvaras i kylskåp? Obruten kylkedja Först in först ut Märk innehåll + datum 2-6 C. Max 8 C Kylförvaring Läs på förpackningen Högre temperatur - kortare hållbarhet Kontrollera! Dokumentera! Hållbarhetsmärkning Bäst-före Kan användas efter datumet passerat om de är bra Sista förbrukningsdag Slängs när dagen passerat Hur har maten förvarats? Är förpackningen öppnad? Hur skal maten användas? 11

Kallt i kylen - extra hållbarhet Nedkylning Snabbt! Vid 4 C Vid 8 C Vid 12 C Vid 20 C 21 dagar 7 dagar 2 dagar 1 dag Max 4 tim till +8. Kontrollera och dokumentera! Källa: www.arla.se Metoder för nedkylning Låga vida kärl Avsvalningsskåp Kallt vatten Rena kärl Aldrig händerna i maten Infrysning Förpacka Märk med innehåll och datum Snabb infrysning Blanda inte varma och kalla livsmedel Märk upp! Dokumentera! 12

Vad förvaras i frysen? Frys minst -18 C Parasiter dör Bakterier och virus sover (vissa minskar) Jämn temperatur Fet mat kortare tid i frysen Upptining I kyl Samla upp vätska Tinad vara hantera som färskvara Minst 70 C Rostbiff, oxfilé 55-65 C OK Fisk 52 C Kontrollera! Tillagning och återupphettning Potatis 96 C Varmhållning Minst +60 C Helst max 2 tim 1 tim för potatis Kontrollera! Servering Lägg upp lite åt gången Bra uppläggningsbestick - rena Varm mat minst 60 C Kall mat max 8 C Täck gärna över maten 13

Servering utan kyla max 30 minuter Kylbricka Kylklampar Matrester från serveringen Risk för kontaminering Ibland måste maten kastas Viktiga temperaturer Upphettning Min +70 C Avsvalning till under +8 C max 4 timmar Varmhållning Minst +60 C (helst max 2 tim) Upptining I kyla: högst +8 C, väl avskilt Infrysning Snabb nedfrysning = bra kvalitet Kylförvaring +8 C eller +4 C eller +2 C Frysförvaring Lägre än -18 C Rengöring Ytor, bänkar, vagnar Redskap Viktigt det som har kontakt med oförpackad mat Rengör vid behov och vid arbetes slut Följ rutinen Diska i maskin Töm och skrapa av rester Sortera Försköljning i 35 C (ev blötläggning) Diskning 60-70 C Eftersköljning 80-90 C Lufttorkning (ev med ren handduk över ) Stapla Förvara rent 14

Diska bestick 2 gånger Diska för hand Töm och skrapa av rester Försköljning i 35 C (ev blötläggning) Sortera diskgods Diska med diskmedel varmt vatten Eftersköljning hett vatten Lufttorka (ev med ren handduk över ) Stapla Förvara rent Förvara rena redskap luftigt Undvik återsmutsning Diskhanddukar Torka helst disk i maskin eller lufttorka Byt handdukar varje dag Till händerna används ALLTID papper Disktrasor ALDRIG på ytor som kommer i direkt kontakt med mat Hellre engångstrasor/papper Trasor till matbord: Skölj ur torka luftigt Byt varje dag Tvätta i minst 60 grader Byt ut repiga skärbrädor Diska helst i maskin Byt/diska skärbräda mellan olika arbetsuppgifter Olika skärbrädor till olika livsmedel 15

Rengöring av golv Plocka undan Skrapa bort lös smuts Förspola - ljummet vatten Skura med rengöringsmedel Spola - hett vatten Skrapa torrt med gummiskrapa Rengör brunnar Rengör redskapen Specialkost olika skäl Medicinska Etiska/filosofiska Religiösa Psykologiska (Kvalité) (Önskemål) Mat för de flesta Gift för andra Olika mekanismer olika symtom Allergi Intolerans Överkänslighet Korsreaktioner Symtom vid specialkost Mage och tarm Specialkost viktigt att det blir rätt Hud Luftvägar Övrigt Allt från små till allvarliga och livshotande symtom 16

Viktigt Undvik korskontaminering Läs och förstå märkningen Märk mat som packas om Rätt mat till rätt matgäst Servera aldrig vid osäkerhet Viktigt att vet vad maten innehåller Tillsatser Exempel på allergener 14 kända allergenen ska alltid anges 1. Spannmål 2. Kräftdjur 3. Ägg 4. Fisk 5. Jordnötter 6. Sojabönor 7. Mjölk 8. Nötter 9. Selleri 10. Senap 11. Sesamfrö 12. Svaveldioxid och sulfit 13. Lupin 14. Blötdjur och produkter därav Ingrediensförteckning Mejeriprodukter Mjölkproteinallergi Laktosintolerans Alla mejeriprodukt skall uteslutas. Mjölksocker minskas eller utesluts. Laktos fria produkter går bra. 17

Gluten är ett protein i: Vete (dinkel, kamut, spelt) Råg Korn Rågvete Produkter av dessa (Havre) Spannmål (vete, råg, korn m fl) Celiaki /Glutenintolerans Välj specialprodukter! Allt gluten utesluts! Överkänslighet Uteslut olika mycket Allergi Uteslut allt allergen T ex vete/råg/ korn/havre/ Mode Upplever/tror de mår bättre med mindre Många olika allergier Vegetariskt Vegan Laktovegetarisk Vegetabilier Vegetabilier + mejeri Lakto-ovo-vegetarisk Olika varianter Förbud i skola + förskola Vegetabilier + mejeri + ägg Andra specialkoster Diabetes Religiösa /Halal/-fläsk 1 liter = 10 deciliter 1 l = 1000 ml 1 l = 10 dl Konsistens Övriga ½ l = 5 dl ½ l = 500 ml 1 dl = 100 ml 18

1 dl = 100 ml Dl (deciliter) = 100 ml Msk (matsked) = 15 ml Tsk (tesked) = 5 ml Krm (kryddmått) = 1 ml 1 kilogram (kg) = 10 hektogram (hg) = 1000 gram (g) 1 kg = 1000 g 1 kg = 10 hg ½ kg = 500 g 1 hg = 100 g ½ hg = 50 g 1 g = 1000 mg Tack för denna gång! Kunskap ger trygghet! Lycka till! 19