Hela denna bilaga är en annons från Malmö stad

Hela denna bilaga är en annons från Malmö stad Malmö den hållbara staden Familjen Raboff bor i Västra Hamnen stadsdelen som blev startskottet för Malmös intensiva klimatarbete. Här har man planerat med hjärtat, säger Joakim Lloyd Raboff. sid 8-9 : TO FO RIK KA RD GG HÄ BO M Mats Odell Storytelling stärker Malmö Ghenwa bor på jobbet Med hjälp av innovativ IT-användning bidrar Malmö stad konkret till att förbättra människors vardag. sid 5 Tusen chefers sanna berättelser från verksamheterna har samlats och dokumenterats. Nu ska de goda exemplen användas för att förstärka stadens värdegrund. sid 12-13 Ghenwa Nahim går aldrig hem från jobbet. Hon hyr en bokal lokal och bostad i ett en satsning man hoppas ska leda till nya sociala strukturer i Rosengård. sid 10-11 Distribueras med Dagens Samhälle 2010-04-22 www.veckanskommun.se FOTO: KASPER DUDZIK Malmö stad FOTO: KASPER DUDZIK Nr 2

LEDARE En stad med framtidsvisioner Malmös omvandling är unik. Knappast någon stad har gjort resan från industristad på nedgång till framtidsinriktad kunskapsstad på bara femton år. Under första halvan av nittiotalet försvann 26 000 jobb, vart fjärde jobb i Malmö, på kort tid och Malmö drabbades av något som kan liknas vid ekonomisk härdsmälta. 1994 var budgetunderskottet 1,3 miljarder kronor, motsvarande fyra skattekronor. Få trodde väl då att den utveckling vi upplevt sedan dess skulle vara möjlig. Men visst fanns det människor som trodde på Malmö. Som ville förändra staden. Som hade visioner om framtiden. I dag kan vi se resultatet av arbetet som engagerade Malmöbor, kommunala förvaltningar och det privata näringslivet gemensamt Öresundsbron, Malmö högskola, Västra Hamnen, Bo01, Turning Torso och Citytunneln och insatserna har belönats väl. Förra året tilldelades Malmö priset Årets Tillväxtkommun och vårt arbete med att skapa en modern hållbar stad gav oss FN:s prestigefyllda pris Scroll of Honour 2009. Men våra ambitioner stannar inte där. Vi fortsätter vårt målinriktade arbete med att göra Malmö till en socialt, ekologisk och ekonomiskt hållbar stad. En stor inflyttning och rekordmånga nyfödda Malmöbor under 2009 gör att vi nu upplever den största befolkningsökningen i stadens historia. Malmö är också en stad som föryngras fort. Förra året var hälften av de nyinflyttade mellan 20-29 år. Nya barnfamiljer väljer nu också i allt större utsträckning att bo kvar i Malmö, vilket är ett tecken på att de trivs. Det visar också vilken stark framtidstro som finns här. Ilmar Reepalu kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad FOTO: MALMÖ STAD Malmö blickar framåt Malmö har på 20 år bytt identitet från en industristad i kris till en växande kunskaps-, miljö- och evenemangsstad. Vad har egentligen hänt i Malmö sedan den ekonomiska krisen i början av 90-talet? År 2009 utnämndes Malmö till Årets tillväxtkommun, arbetet med den hållbara stadsutvecklingen prisades flerfaldigt och Malmö slog befolkningsrekord samt rekord i antal hotellövernattningar. I början av 90-talet var bilden en helt annan: Kockums hade lagt ner, nästan var fjärde invånare var arbetslös och stadens ekonomiska underskott var det största någon kommun tidigare upplevt. I det svåra krisläget var vi tvungna att få en politisk samsyn om stadens framtid och inte låta det kommunpolitiska spelet störa arbetet, säger kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (S). Tillsammans med företrädare från alla politiska partier, näringsliv, föreningar, fackförbund och universitet arbetade man fram en vision inte en plan om hur den framtida staden skulle se ut. Det handlade inte bara om att skapa tillväxt igen, utan även att förändra bilden av staden. Visionen om Malmö som kunskaps- och miljöstad växte fram. Staden skulle ha ett näringslivsvänligtklimat och unga människor skulle attraheras av utbudet. FOTO: LEIF JOHANSSON Malmö är en viktig europeisk mötesplats, säger turistdirektör Lars Carmén. År 1996 kom beslutet om byggandet av Malmö högskola. Den placerades strategiskt centralt vid det gamla Kockumsområdet. Vi ville att den nya generatorn för tillväxt, kunskapssamhället, skulle stå där den gamla hade stått, säger Ilmar Reepalu. Internationell förebild Men fler satsningar krävdes. Det gamla Kockumsområdet byggdes om i linje med Malmös nya vision om att bli bäst på klimatarbete. Det fanns ett stort symbolvärde i att omvandla den förorenade industrimarken till den hållbara stadsdelen Västra hamnen. Den satsningen har också blivit en internationell förebild för hållbar stadsplanering. Infrastrukturen har också haft en stor roll i visions arbetet. Öresundsför bindelsen dag ligen kallat Öre - sunds bron har gjort Malmö till en del av Öre sunds regionen, Nordens mest befolkningstäta region. Framgångs rika samarbeten över nationsgränserna inleddes till exempel inom bio teknikssektorn och tillgäng ligheten till staden ökade. Malmö är Sveriges mest tillgängliga stad idag och en viktig europeisk mötesplats, säger turistdirektör Lars Carmén. Han betonar att de stora satsningarna på infrastrukturen till exempel utbyggnaden av tågtrafiken och Citytunneln också främjar närturismen, som är väldigt viktig för stadens ekonomiska utveckling. Att Malmö har tagit sig ur den djupa krisen och nu är en stark tillväxtmotor i Öresundsregionen förklarar Lars Carmén har en konsekvens i visionsarbetet samt att man arbetar prestigelöst mellan förvaltningsgränser och med näringslivet. Men trots att man har kommit långt från bilden av den krisdrabbade industristaden är visionsarbetet fortfarande högsta prioritet. Allt som lever förändras, annars är det dött, så vi kan aldrig säga att vi är klara. Visionen flyttas framåt hela tiden, säger Ilmar Reepalu. Frågor om innehållet besvaras av tf informationsdirektör Gunilla Konradsson, 040-34 40 47, gunilla.konradsson@malmo.se Producerad av: Tabloid Nordic AB Projektledare: Putte Philipson Redaktör: Susanne Nilsson Grafisk form: Sara Sundin och David Eliasson Repro: Bildrepro Tryck: V-tab För information om bilagor i Dagens Samhälle kontakta Putte Philipson 046-25 63 78 Besök oss på webben www.tabloid.se 2 www.veckanskommun.se

Hela denna bilaga är en annons från Malmö stad Malmö - en del av Öresundsregionen Malmö är en del av Öresundsregionen där det bor 3,7 miljoner invånare. Malmös folkmängd ökar för 25:e året i rad 2009. Totalt bor nu 295 000 personer i Malmö. Ökningen 2009 var 7 400 personer den största ökningen som noterats hittills. Malmö är en ung stad. Genomsnittåldern för Malmöbon är 36 år jämfört med riksgenomsnittet som ligger på 41 år. I år fyller Öresundsbron tio år. Sedan den öppnades har 45 miljoner fordon passerat. Under ett dygn reser i genomsnitt 29 000 tågresenärer över bron och 41 000 resenärer åker bil. På Malmö Högskola läser cirka 23 000 studenter. Beslut om att bygga högskolan kom 1996. 1998 startade de första utbildningarna. Befolkningsökningen i Malmö 1989 2009 Skulle du vilja elda med broccoli? 8000 p 6000 p 4000 p 2000 p 0p -89-91 -93-95 -97-99 -01-03 -05-07 -09 Inte vi heller. Matavfall är ett dåligt bränsle i kraftvärmeverk. Det kan däremot bli ett miljövänligt bränsle till fordon. Därför har vi byggt en anläggning som kan ta emot och förbehandla matavfall. Där påbörjar den gamla broccolin sin förvandling till biogas och biogödsel. Vill du veta hur det går till när gammal broccoli och annat matavfall blir biogas och biogödsel, besök www.sysav.se/matavfall. Har du frågor om insamling av matavfall, kontakta din kommun. Folkmängdens utveckling i Malmö 1800 2000 300 000 p 250 000 p 200 000 p 150 000 p 100 000 p 50 000 p 1800 1825 1850 1875 1900 1925 1950 1975 2000 Oscarshamn Varberg Halmstad Karlskrona Kristianstad Köpenhamn Malmö Sysav Biotec är ett bolag i Sysav-koncernen och bildades 2005 för biologisk behandling av matavfall. Har du frågor eller funderingar kring avfall och miljö? Hör av dig på 040-635 18 00 eller epost@sysav.se Biotec AB www.veckanskommun.se 3

STADSBYGGNAD CITYTUNNELN SNART FÄRDIG Citytunneln består av en 17 kilometer lång förbindelse varav 6 kilometer går i parallella tunnlar under centrala Malmö som knyter ihop järnvägen norr om Malmö med järnvägen mot Trelleborg, Ystad och Öresundsförbindelsen mot Köpenhamn. De nya stationerna Triangeln, i centrala Malmö, och Hyllie station, gör järnvägen mer tillgänglig för Malmöborna och Malmö mer tillgängligt för hela Skåne- och Öresundsregionen. Citytunneln står klar i december 2010. Upprustning av Rosengårdsstråket Utsatta områden får inte bli isolerade öar när Malmö förtätas och utvecklas. För att öka den sociala hållbarheten och skapa en naturlig koppling till resten av staden ska stråket mellan Rosengård och centrala Malmö rustas upp. BILD: GUGGE ZELLANDER Rosengårdsstråket, den 1200 meter långa sträckan mellan miljonprogrammet Rosengårds centrum och Möllevångstorget, rustas upp med en ny cykel- och gångbana, innovativ belysning, två mötesplatser, en aktivitetsplats samt klimatanpassad grönstruktur. Stråket är otroligt viktigt för Malmös utveckling. Ett stationsnära läge kan lyfta ett område som inte har så hög status idag, säger stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Genom att investera i stråket ska man skapa en naturlig geografisk koppling mellan östra och västra Malmö. När Citytunneln invigs i december kommer strömmar av människor att uppstå mellan den centrala stationen Triangeln och Rosengård, där en av den nya kontinentalbanans stationer ska ligga. Genom att fler väljer att cykla och gå i området ökar tryggheten och den ökande tillströmningen av människor bidrar också till att skapa ett mer attraktivt klimat för de näringsidkare som vill etablera sig i området. Malmö stad har beviljats 4,8 miljoner kronor i stöd av Delegationen för hållbara städer för utvecklingen av Rosengårdsstråket. De lysande stubbarna i Rosengårdsparken är en del av satsningen på stråket. 4 www.veckanskommun.se Point Hyllies byggnader liknas vid bergsformer av kristall. Arkitekturen kommer att synas på längt håll och ska leda blicken mot Hyllie. Nya Malmö växer fram I sydvästra Malmö växer en helt ny stadsdel Hyllie fram i det forna åkerlandskapet. Hyllie blir Malmös nya port mot Öresundsregionen och här bygger man för ett levande och socialt hållbart samhälle. I och med beslutet om att en av Citytunnelns stationer skulle byggas i Hyllie kom möjligheten att skapa en helt ny stadsdel. Malmö stad samarbetar med alla inblandade byggherrar för att nå en enad vision. Hyllie blir ett nytt profilområde för Öresundsregionen, där storskaliga och spektakulära byggprojekt ska skapa en stimulerande miljö för de boende och locka besökare utifrån. När Citytunneln öppnar beräknas cirka 17 000 personer dagligen resa till och från station Hyllie, som får en unik tillgänglighet i Öresundsregionen. Kastrup ligger bara cirka 15 minuter bort och till Malmö Central tar det fem minuter. Det gäller att ta vara på de möjligheter som de stora infrastruktursatsningarna ger och skapa värden för staden runt dessa, säger stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Därför placerades Malmö Arena Europas modernaste multiarena i Hyllie. Skandinaviens största köpcenter byggs i direkt anslutning till stationen och invigs 2012 och en helt ny mäss- och konferensanläggning byggs också för att öka stadsdelens attraktionsvärde. Visionen om Malmö innefattar en blandad och attraktiv stad där bostäder, kontor och affärer ska finnas i alla områden och stadsrummet ska fungera som en mötesplats. I dag är det humanistiska, mjuka värden som gäller vid stadsplanering, säger Christer Larsson. Den blandade staden viktig Utvecklingen av Hyllie är inget undantag. Här ligger fokus på tillgänglighet, gröna och stimulerande parkmiljöer och attraktiva mötesplatser för boende och företag. Av de 7 000 bostäder som ska byggas är 30 procent hyresrätter då man eftersträvar en blandad population. Det ska även byggas 7 000 arbetsplatser i stadsdelen. Den blandade staden är viktig för att möta människors nya livsstilar. Man ska kunna bo och arbeta i samma stadsdel, säger Christer Larsson. BILD: BOJANA LUKAC Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö. PROJEKT I HYLLIE: Point Hyllie: Ett av Sveriges största byggprojekt. Fyra huskroppar med en total yta av cirka 45 000 kvadratmeter fördelat på bostäder, kontor och butiker. Högsta huset blir cirka 95 meter och kommer att bli en symbol för Hyllie torg. Malmö Arena: Värd för SMfinalerna i båda dam- och herrhandboll den 8 maj. Förutom att arrangera sport- och mässoch musikevenemang hyr man ut konferenslokaler. Malmö Arena öppnade 2008. Vattenparken: Anläggs i anslutning till Hyllies vattentorn och ska fungera som Hyllies gröna lunga. Här ska även pedagogisk verksamhet bedrivas. Illustration og designw: ARKITEKTFIRMAET C.F.MØLLER

KRÖNIKA KO M M U N M I N I S T E R M AT S O D E L L Malmös satsningar är goda förebilder FOTO: RIKKARD HÄGGBOM Ny teknik ger oss nya möjligheter att förstärka vår demokrati, öka medborgarnas delaktighet i samhället och förbättra den kommunala och statliga servicen. Genom att använda de möjligheter som internet och nya kommunikationsverktyg erbjuder på nya och innovativa sätt kan knappa resurser räcka längre och nya möjligheter till företagande, tillväxt och förbättrad välfärd skapas. I propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt, som nyligen överlämnades till riksdagen, drar regeringen upp huvudlinjerna för den fortsatta utvecklingen på området. Kommuner och myndigheter använder IT för att effektivisera sina processer och för att förbättra servicen till medborgarna men IT kan också användas för att förbättra människors möjligheter till delaktighet och inflytande. Många myndigheter och kommuner erbjuder redan idag medborgarna att till exempel lämna synpunkter via webben på hur deras tjänster kan förbättras. Och flera kommuner har börjat att pröva sig fram med nya sätt att kommunicera med hjälp av exemplevis Facebook och Twitter. I Malmö har kommunen gjort flera satsningar för människors delaktighet och inflytande över den egna situationen och för att förbättra servicen till medborgarna. Kommunens hemsida finns tillgänglig på 55 språk, inklusive teckenspråk och delar av den finns också tillgänglig på lättläst svenska. Vidare har Malmö Sveriges första och enda socialrådgivning på webben, Soctanter på nätet, dit människor kan vända sig för att få vägledning med sina bekymmer när som helst på dygnet. Och så finns Malmöinitiativet, som är en plattform där alla Malmöbor kan komma med förslag och synpunkter som gäller Malmö där de kan få gensvar från andra Malmöbor. Malmöinitiativet och de andra satsningarna är förebilder för hur andra kommuner kan förverkliga regeringens vision för e-förvaltningen. Med hjälp av innovativ IT-användning bidrar kommunen konkret till att förbättra människors vardag både genom att ge dem bättre tjänster och genom att förbättra deras möjligheter att ha inflytande i samhället. Mats Odell (KD) kommun- och finansmarknadsminister Läs mer om Malmöinitiativet på sidan 14 700 nya bostäder i Öresundsregionen Läs mer på ikanobostad.se Bostäder med låg energiförbrukning och liten miljöpåverkan! Det är vad vi planerar för fram till 2013. Hyllie, Elinegård och Brunnshög är platser där vi kommer att satsa och bygga både bostadsrätter och hyresrätter. För oss är det viktigt med en hållbar byggnation som inte sker på bekostnad av framtida generationers möjligheter. Det handlar om ekonomisk, ekologisk samt social utveckling. Med en resurssnål och energieffektiv byggteknik erbjuder vi bra bostäder för många människor och trygghet för de boende. En positiv framtid för både unga och gamla i livets alla skeden. www.veckanskommun.se 5

Hela denna bilaga är en annons från Malmö stad CMPort storsatsar för framtidens sjöfart miljöskäl och därför att det helt enkelt håller på att bli för trångt, säger Johan Röstin. Trenden talar för sjöfarten Handelssjöfarten är ett tillväxtområde, prognoserna pekar exempelvis på att godsvolymerna mellan Sydsverige och Östra Europa ökar med 200 procent fram till 2020. Trenden inom sjöfarten är både att godsvolymerna ökar och att fartygen blir allt större. Norra Hamnen blir en toppmodern hamnanläggning för olika typer av transporter. Hamnbyggnationen innebär att uppställningsytorna för bilar ökar, Den 8 maj 2009 togs första spadtaget för utbyggnaden av Norra Hamnen i Malmö, i dag ett av Europas största hamn- vilket befäster Malmös ställning som ett av norra Europas centra för utvecklingsprojekt. När utbyggnaden blir klar våren 2011 är Malmö och regionen de stora vinnarna: hamnkapaciteten bilimport. Norra Hamnen blir en toppmofördubblas, nya anslutningar till vägar och järnvägar avlastar dern hamnanläggning för hantering staden för en hel del tung trafik, samtidigt som det skapas av olika typer av transporter. nya förutsättningar för industriell utveckling. Hamnen byggs ut för att tillmöjohan Röstin, vd för Copenhagen portstruktur. Bakom investeringen tesgå moderna krav på maximal Malmö Port, CMP, visar mig den på cirka 900 miljoner kronor, finns flexibilitet vid omlastning melmagnifika utsikten från kontoret en obruten framtidstro och progno- lan sjö-, väg- och järnvägstranut över hela hamnområdet. Med ser som visar på att sjöfartens bety- sporter. Lastbilstrafiken får snabb Citytunnelbyggets schaktmassor har delse kommer att öka. till- och utfart från motorvägen en helt ny ö växt fram som blir ett Godstrafiken på vägarna kan direkt via Spillepengsrondellen. av naven i Öresundsregionens trans- inte öka i all oändlighet, både av Möjligheterna blir också större för omlastning av containrar mellan fartyg och järnväg, vilket följer EU:s målsättning att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem. Lockar till nyetablering Vi vill också locka till etablering av nya industrier som har nytta att vara nära en hamn, säger Johan Röstin. Det kan exempelvis handla om sammansättningsindustri som tar in delar via hamnen och fördelar den kompletta produkten vidare i norra Europa. Vi ser gärna att industrin har miljöprofil, exempelvis företag som tillverkar vindkraftverk. I och med hamnutbyggnaden öppnas Nyhamnen mot staden och gör det möjligt att genom nybyggnation stärka kontakten mellan stad och hav. Dessutom kan mer gods flyttas från bangården i centrala Malmö till Norra Hamnen. Även det frigör på sikt attraktiva ytor för stads-byggnation. Johan Röstin, vd CMP. Copenhagen Malmö Port AB Terminalgatan 18 P.O. Box 566 S-201 25 Malmö Tel: +46 (0) 40 680 41 00 Välkommen till Lustgården-koncernen Vår affärsidé är att förvalta husen så att våra hyresgäster trivs. Bygger och förvaltar bostäder och lokaler 6 www.veckanskommun.se

Bostäder som sätter människan i centrum Riksbyggen bygger för ett hållbart boende. Tillgänglighet, trygghet och miljö står i fokus. Vår affärsidé är att vara en samhällsbyggare som tar ett långsiktigt ansvar, säger Hans Israelsson, marknadsområdeschef på Riksbyggen Bostad Syd. Från lägenheterna i Bostadsrättsföreningen Nautilus på Ön I Limhamn har man utsikt mot Ribersborgsstranden och Turning Torso. Hållbara material, energieffektiva konstruktioner och välplanerade bostäder är viktiga byggstenar i ett attraktivt boende. Riksbyggen är inte bara en byggherre utan förvaltar även de bostadsrättsföreningar man bygger. Förvaltningen leder till täta kontakter med de boende och de erfarenheterna tar man med sig i projektplaneringen. Det är vår stora styrka. Det gör att vi hela tiden utvecklas och förbättras, säger Hans Israelsson. Det handlar bland annat om hur man utformar miljön mellan husen, ett exempel är rätt belysning, för att skapa trygghet. Men det gäller också att göra en omsorgsfull planering av bostäderna så att man kan bo kvar även när man blir äldre. Vi sätter människan i centrum i planeringen, annars kommer köparna inte att trivas, säger Hans Israelsson. Malmö är en stad i tillväxt som förtätas och byggs ut. Riksbyggen har många stora projekt igång i staden flera av dem är stora utmaningar. Till exempel växer en helt ny stadsdel fram vid Citytunnelns nya station i Hyllie och Riksbyggen är en av de byggherrar som ska utforma den. Idag ligger Malmö Arena i området i övrigt är det åkerlandskap som ska bli till en levande stadsmiljö. Förutom fokus på god arkitektur och trygga miljöer handlar Riksbyggens projekt även om hållbarhet ur ett klimatperspektiv. Målet är att bygga hus som har 30 procent lägre energiförbrukning än vad normkraven säger. Vi har alltid med oss en energiexpert när vi planerar ett projekt för att undvika lösningar som slösar energi. Förutom att värna om klimatet blir detta också till en ekonomisk fördel för dem som ska köpa bostäder av oss, säger Hans Israelsson. Några av Riksbyggens projekt i Malmö Ön, Limhamn: 45 nya bostadsrätter och 36 radhus med äganderätt. Hyllie: 150 lägenheter, både bostads- och hyresrätter. Slottsbron: Ombyggnad av kontorshus i centrala Malmö till 49 bostadsrätter. Se även www.riksbyggen.se Riksbyggen Malmö Baltzarsgatan 25 211 36 Malmö Tel: 040-10 94 40 Nybyggt på skånska. Det är ingen slump att SundProjekt har valt att etablera sig i södra Sverige trots att företagets rötter finns i Stockholmstrakten. Hela Skåne, och i synnerhet Öresundsregionen, genomsyras av en optimistisk syn på framtiden och en stark entreprenöranda. Här tillåts idéer att blomma och visioner att bli verklighet precis som hos oss på SundProjekt. Läs mer på www.sundprojekt.se. KVARTERET SUNDHOLMEN 80 nya lägenheter på Öns bästa kajläge. I kvarteret Sundholmen på Limhamn bygger vi smakfulla lägenheter med utblickar mot vattnet. Här kan du välja mellan allt från rymliga ettor till etagevåningar på mer än 100 kvm. Bostäderna kännetecknas av ljusa, öppna planlösningar, stora balkonger och en hög inredningsstandard. GYLLINS TRÄDGÅRD Naturskönt läge i Husie. Nu startar snart försäljningen nya lägenheter i Gyllins Trädgård. Bostadsområdet ligger i barnvänliga Husie, intill till en stor naturpark med skog och ängar. Lägenheterna varierar i storlek från 2 rok om 53 kvm till 5 rok om 113 kvm. Till alla lägenheter hör minst en rymlig uteplats eller balkong. www.veckanskommun.se 7

MILJÖ HÅLLBARA MALMÖ Lillgrund vindkraftpark i Öresund är världens tredje största havsbaserade vindkraftpark och den största satsningen på vindkraft i Sverige hittills. Varje år produceras el som motsvarar hushållsel till 60 000 hem. Den nya biogasanläggningen i Malmö som ska byggas i Malmö beräknas leverera över 20 GWh biogas per år vilket motsvarar 2 miljoner liter bensin. Malmö stad har minskat energianvändningen i sina egna fastigheter med cirka 20 procent sedan 2001, framförallt genom att satsa på behovsstyrd teknik. Det är underbart att kunna vara så nära naturen, fast vi bor mitt inne i stan, säger Charlotte Raboff, här här med maken Joakim och dottern Elle. Ska vi locka människor måste vi våga vara annorlunda Hållbar stadsplanering handlar inte bara om klimatet. Det handlar även om att skapa en attraktiv stad som människor vill besöka och flytta till. För att locka människor till Malmö måste vi våga vara annorlunda, säger Malmös stadsträdgårdsmästare Gunnar Ericson och fortsätter: Staden måste fungera som en mötesplats och den offentliga attraktionskraften är viktig. Nya generationer kräver ett nytt stadsutbud. Gunnar Ericson nämner Skejtparken i Västra Hamnen som ett exempel på en nytänkande lösning som visade sig vara en fullträff. Vi ville skapa en tuff, urban kuststräcka som tilltalar storstadsmänniskan. Förutom att skapa en populär mötesplats blev effekten också att vi lyckas få stora eve ne mang till Malmö, till exempel världs cupen i En modell över puckelbollplanen i Kroksbäcksparken med skaparen och konstnären Johan Ferner Ström. FOTO: KENT BILLEQVIST skateboard, säger han. Ett annat exempel på Malmös strävan att satsa på annorlunda innovationer är världens första puckelbollplan, en interaktiv skulptur som byggdes vid miljonprogrammet i Holma. Vi valde att placera den i en stadsdel som behövde vitaliseras, säger Gunnar Ericson. Man får inte glömma de stadsdelar som redan finns när staden förtätas och nya stadsdelar växer fram. FOTO: KASPER DUDZIK De 20 temalekplatser som har byggts runt om i Malmö är också ett led i den hållbara stadsplaneringen. Detta är lekplatser som barnen själva gillar. Vi vill visa barnen att vi arbetar med deras miljöer lika omsorgsfullt som med resten av staden. Satsar vi på barnen väljer barnfamiljerna att stanna kvar i Malmö och det är viktigt för bland annat tryggheten, säger Gunnar Ericson. 8 www.veckanskommun.se

VAD ÄR DET BÄSTA MED MALMÖ? Staden är liten och lättillgänglig - man kan cykla överallt. Men den är ändå innehållsrik, alla invandrare från olika kulturer har gjort Malmö mycket mer intressant och spännande. Dessutom är det nära till Köpenhamn och så finns det gott om caféer, mina favoriter är Lilla Kafferosteriet och Systrar&bröder. Adde Malmberg, som regisserar farsen Rampfeber på Malmö Stadsteater våren 2010 FOTO: HÅKAN LARSSON Livet i den hållbara staden Energieffektiva bostäder, kretsloppstänkande och mötesplatser som lockar tusentals Malmöbor. Västra Hamnen har blivit en internationell förebild i hållbar stadsutveckling. Det här området gör mig lycklig här har man planerat med hjärtat, säger Joakim Lloyd Raboff, som bor i Västra Hamnen. År 2002 när Joakim Raboff och hans fru Charlotte bestämde sig för att flytta till Västra Hamnen var området mest känt för att den europeiska bomässan Bo01 hade gått i konkurs och kostat staden stora pengar. Men ganska snabbt flyttades fokus till det som området egentligen handlar om: I Västra Hamnen omsätter Malmö stad alla sina tankar om den hållbara staden ur ett ekologiskt och socialt perspektiv. Stadsdelen som har växt fram på det gamla Kockumsområdet har blivit internationellt uppmärksammat för den hållbara stadsplaneringen och varje år kommer cirka 800 internationella delegationer på studiebesök hit. Miljökraven spetsas hela tiden De som bor här är medvetna om att det finns en miljöaspekt i planeringen som är unik. Personligen gillar jag att man har använt klimatsmarta material och att det är så många miljövänliga lösningar inbyggda i husen, säger Joakim Lloyd Raboff. Bo01 satte standarden för utvecklingen av Västra Hamnen. När man Malmö stad ska delta i världsutställningen Expo 2010 i Shanghai som startar 1 maj. Temat är Better City, Better Life. Malmö stad deltar som enda nordiska stad i Urban Best Practice Area där ett 40- tal städer har bjudits in för att visa upp goda exempel på hållbar stadsutveckling. Malmös utställning visar hur byggde kvarteren Flagghusen, som stod klart 2007, var kraven på hållbarhet lika högt ställda. I nästa projekt, Fullriggaren, ställs ytterligare krav på byggherrarna: det gäller att spetsa och utveckla hållbarhetsåtgärderna. Familjen Raboff har bott på flera adresser i Västra Hamnen, men nu har man hittat drömläget på Sundspromenaden i Bo01-området. Ett inspirerande område En solig sommardag beräknas 15 000 personer besöka Västra Hamnen. Flera tusen av dem lockas till solbryggorna som ligger precis utanför familjens lägenhet. Även en blåsig tisdagseftermiddag i april är promenaden välbesökt. Men det rika folklivet är inget som bekymrar familjen Raboff. Tvärtom. Det var ett medvetet val att flytta till en lägenhet i markplan då blir man del av en levande stadsdel. Det är ett inspirerande område, inte minst arkitektoniskt. Jag gillar att man har skapat så många platser för upplevelser och ytor där det är meningen att folk ska umgås, säger Joakim Lloyd Raboff. man har omvandlat Västra Hamnen från industriområde till en hållbar stadsdel. Vi har blivit ett gott exempel för hela världen därför blev vi inbjudna att delta i denna del av Expo 2010, säger Monika Månsson, projektledare från Miljöförvaltningen. Malmö stad ska också delta i den nationella paviljongen under en vecka tillsammans med Region Skåne. Där ligger fokus på att visa upp hållbar utveckling. Ett antal företag kommer att delta tillsammans med kommunen för att möta intressenter från näringsliv och myndigheter. Syftet är att visa upp de många intressanta lösningar inom miljöområdet som kommer från Malmö och man hoppas att deltagandet ska generera både god PR och goda affärer. KLIMATLÖSNINGAR I VÄSTRA HAMNEN: Bo01 försörjs till 100 procent av lokalt producerad energi från förnybara källor: det lokala vindkraftverket Boel, 1 400 m2 solfångare för vattenuppvärmning, 120 m2 solceller som producerar el, värmeenergi från havet och energi från avfall. Avfallskvarnar i bostäderna. Avfallet går till rötning och blir till biogas. Dagvattenrening biologisk rening av regn- och smältvatten innan det når havet. Bostäderna byggs av miljövänliga och återanvändbara material 8 185 meter cykelbanor finns i området. De gröna ytorna i parker och i bostadsområdet planteras för att gynna biologisk mångfald. Klimatarbetet tar Västra Hamnen till Shanghai Sveriges paviljong vid världsutställningen. FOTO: AUGUST WIKLUND/SWECO Bra idé leva klimatsmart Malmös vision om den hållbara staden flyttas hela tiden framåt. De högt ställda klimatmålen kräver omfattande förändringar i energiförsörjningen och Malmöbornas livsstil. Vi måste skapa förutsättningar så att det blir lätt att leva hållbart i Malmö, säger miljödirektör Katarina Pelin. Hållbart byggande, klimatsmart energiförsörjning, energieffektivisering och hållbar konsumtion har varit prioriterat. Citytunneln ska bidra till minskad biltrafik, kollektivtrafiken byggs ut med spårvagn och redan idag drivs stadsbussarna med lokalt producerad biogas. Högt satta mål Malmö är alltså på god väg mot klimatneutralitet, men väljer ändå att spetsa visionen: År Katarina Pelin. 2020 ska hela organisationen vara klimatneutral. 2030 ska all elförsörjning i staden täckas av förnybar energi. För att möta det behovet byggs vindkraften ut och en ny biogasanläggning planeras. Solenergi används som kompletterande energikälla. Målet för 2030 kräver mycket stora insatser, speciellt inom energieffektivisering, säger Katarina Pelin. Klimatmålen kräver också nytänkande och klimatsmarta innovationer. För att profilera Malmö som en miljöteknikstad har man startat Cleantech city i Västra Hamnen. Arbetet har två delar: Samarbete för att underlätta etablering och utveckling av miljöteknikföretag. Och Test bed, som öppnar för att i ännu större utsträckning testa nya miljöteknikinnovationer i Malmö. Klimatsmart kan bli billigare Malmöbon måste och vill också dra sitt strå till stacken. Malmö stad involverar medborgarna i den hållbara stadsutvecklingen och arbetar med att förklara varför arbetet är nödvändigt. Många miljövänliga lösningar är dyrare, men man kan minska kostnader genom att leva klimatsmart också. De stora besparingarna ligger i energisnåla bostäder och transporter. Lägre energiförbrukning i bostaden ger lägre elräkningar. Finns bra kollektivtrafik och bilpooler behöver man inte äga bil. Det är viktigt att Malmöborna fortsätter att tycka att det är en bra idé att leva klimatsmart, säger Katarina Pelin. FOTO: DRAGO PRVULOVIC www.veckanskommun.se 9