dämpade exportutsikter men utgångsläget bra Geopolitisk oro och en svagare internationell efterfrågan dämpar exportutsikterna. Men sammantaget är företagen i ett bra utgångsläge och det finns mycket som talar till fördel för exportbolagen. Skingrar sig orosmolnen finns det förutsättningar för ökad internationell efterfrågan. Då kommer det goda finansieringsläget och den svaga kronan företagen väl till pass. Det sammanvägda exportkreditindex ligger kvar på, vilket avspeglar ett bra finansieringsklimat. Upplever ni att någon del av er affär direkt påverkats negativt av ökad geopolitisk oro? Andel ja Företagens exportorderläge, nuläge 71 66 62 Totalt 69 Geopolitisk oro skymmer utsikterna Två av tre tillfrågade företag säger att deras affärsverksamhet har påverkats negativt av ökad geopolitisk oro. Främst är det oron i Ryssland och Ukraina som påverkat företagen. Det är svårt att veta exakt hur mycket affärerna påverkats, men vi kan slå fast att det påverkar de svenska företagens möjligheter att exportera. Exportorderläget har också dämpats jämfört med i våras enligt vår barometer men orderläget är fortfarande bättre än för ett år sedan. Kronan hjälper exportindustrin Kronförsvagningen agerar stötdämpare när efterfrågeläget i omvärlden har försämrats. Exportbolagen har blivit positivt överraskade av den fortsatta kronförsvagningen. Jämfört med för ett år sedan, då endast 6 av bolagen ansåg att kronan var fördelaktig, anser idag över 50 att kronan är fördelaktig. Exportkreditbarometern ges ut två gånger per år. Mer information om Exportkreditbarometern finns på sid 12. Dec 2013 Dec 2014 SEK:S Exportkreditindex, EKI, är ett sammansatt index bestående av 5 delindex som mäter företagens finansiella ställning, finansieringsbehov och möjligheter samt finansieringsvillkor. Marie Giertz Chefsekonom SEK, AB Svensk Exportkredit marie.giertz@sek.se +46 8 613 83 32 Ett index på 50 utgör ett neutralt läge. Nivåer över 50 indikerar förbättring.
Åtta av tio stora företag påverkas av geopolitsk oro. Geopolitisk oro påverkar exporten Det blåser hårdare vindar. Sedan i somras har många ledande indikatorer vänt ner och tillväxten under andra och tredje kvartalet har varit betydligt svagare på många håll i världen, främst i Västeuropa. Det har lett till att de flesta prognosinstitut har reviderat ned sina globala tillväxtantaganden. I vår nya barometer bekräftas det mer osäkra ekonomiska läget. Två av tre företag säger att deras affärsverksamhet har påverkats negativt av ökad geopolitisk oro. Exakt hur affären påverkats vet vi inte, men de stora företagen har påverkats i högre utsträckning än de små och medelstora företagen. 80 av de stora företagen uppger att deras verksamhet har påverkats negativt av ökad geopolitisk oro. Bland de små och medelstora företagen är det vartannat företag som säger att de påverkats negativt av händelseutvecklingen i världen. Av de företag som har påverkats negativt av ökad geopolitisk oro är det konflikten i Ryssland och Ukraina som har påverkat företagen mest. Upplever ni att någon del av er affär direkt påverkats negativt av ökad geopolitisk oro? Andel ja 48 Stora bolag Totalt 69 79 Vilken geopolitisk oro har påverkat er affär mest? Mellanöstern Ryssland/ Ukraina Annan 13 11 11 9 12 20 67 80 77 Stora bolag Totalt 1
Företagen står väl rustade Svensk export till Ryssland är liten, endast två av total export, men ändå visar vår undersökning att majoriteten av företagens verksamheter påverkas negativt. Sannolikt har det att göra med att våra viktiga exportnationer i Europa påverkas i större utsträckning, vilket får konsekvenser för svensk exports möjligheter att sälja till närområdet. Tyskland är vår näst största exportmarknad och Finland är Sveriges tredje största exportmarknad. Dessa länder har en högre andel internationell handel med Ryssland. Många svenska multinationella företag är också verksamma på geopolitskt svåra marknader, varför ökad oro generellt medför en ökad försiktighet. Det är sannolikt ett skäl till varför stora bolag i högre utsträckning har påverkats negativt av ökade geopolitiska risker. Det mer osäkra ekonomiska läget bekräftas också i andra undersökningar, som under hösten har vänt ned. Business Swedens senaste Exportchefsindex visade till exempel på ett markant fall i exportefterfrågan från Central- och Östeuropa. Även efterfrågan från Västeuropa visade på en betydligt svagare utveckling. Företagen har ett bra utgångsläge De svenska exportföretagen har ett bra utgångsläge. Vårt sammanvägda exportchefsindex, EKI, ligger kvar på jämfört med mätningen i våras. Indexet består av fem delindex: Företagens finansiella ställning, finansieringsbehov, exportfinansieringsbehov, finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor. Bilden är snarlik den vi såg i resultaten i vår senaste barometer, men till skillnad från den mätningen har inte alla delindex förbättrats. Företagens finansierings- och exportfinansieringsbehov ligger kvar på ungefär samma nivå som för ett halvår sedan. Företagens finansiella ställning har fortsatt att förbättras, om än inte i samma snabba takt vi såg i somras. Indexet ligger dock kvar på en hög nivå. 2
EKI EKI uppdelat på och Stora bolag, total Totalt 57 Stora bolag Totalt 56 59 50 Företagens finansieringsmöjligheter har fortsatt förbättrats, men mindre än tidigare. Ett delindex som har ökat mycket jämfört med mätningen i våras är företagens finansieringsvillkor. En förklaring är naturligtvis att räntan sänkts ytterligare och att den lägre räntan har kommit företagen tillgodo. Intressant att notera är att gapet mellan de stora och små och medelstora företagens sammanvägda EKI har minskat. EKI ligger på samma nivå för stora och små och medelstora företag. Tidigare var det en relativt stor skillnad på tillgången till finansiering som låg bakom skillnaden, men det gapet har nu minskat. Räntenedgången kommer företagen tillgodo I våras var det tydligt att företagen blivit positivt överraskade av den räntenedgång som vi sett under det senaste året. För ett år sedan var nämligen förväntansbilden att räntorna skulle fortsätta att stiga men istället fick vi en kraftig räntenedgång. Den räntenedgången har hållit i sig när Riksbanken sänkte räntan till noll på sitt möte i mitten av oktober, samtidigt som obligationsräntorna har nått nya bottennivåer. Det är tydligt i vår barometer att räntenedgången har kommit företagen tillgodo. Indexet för finansieringsvillkor har förbättrats rejält. Det gäller både stora och små och medelstora företag. I tidigare mätningar har företagen varit pessimistiska om framtiden och trott på räntehöjningar. Indexet har legat under 50, vilket indikerat att fler förväntat sig att finansieringsvillkoren blir sämre framöver. Det har inneburit att företagen under det senaste året blivit positivt överraskade av det låga ränteläget. Räntor Procent prisbild för finansiering 2,5 70 2,0 1,5 1,0 0,5 40 0,0 2013 2014 5 år 2 år Reporänta 3
Men nu är det paradoxalt nog tvärtom. När räntan nu ligger på noll väntar sig företagen ännu bättre finansieringsvillkor när de blickar framåt. Det finns sålunda en liten risk för att företagen nu har vaggats in i tron om ständigt lägre räntor, vilket kan slå tillbaka om räntorna går upp eller marginalerna på bank, kreditoch kapitalmarknaden blir högre. Men det innebär också att den senaste tidens indikationer från både ECB och Riksbanken att mer expansiva åtgärder är sannolika har fått fotfäste hos företagen. Resultaten från undersökningen bekräftar att Riksbankens räntepolitik liksom den långräntenedgång som har skett får genomslag i lägre kostnader för företagen. Det stärker bilden av en väl fungerande kapitalmarknad i Sverige. Riksbanken har sänkt räntan då inflationen har varit låg. Att hushållen har tagit del av räntenedgången är tydlig. Här har snarare Riksbanken med flera andra oroats över alltför kreditivriga hushåll. Däremot har företagen varit mer restriktiva och investeringstillväxten har varit mycket låg. Riksbanken har sannolikt gjort vad den kan för att bidra till bättre förutsättningar för företagen. Det är snarare internationell efterfrågan som nu saknas, något som Riksbanken inte rår på. Gapet har minskat vad gäller finansieringsmöjligheter Vi ser i denna undersökning faktiskt ett visst trendbrott vad gäller skillnaderna i företagens finansieringsmöjligheter. Tidigare har de små och medelstora företagen hela tiden blivit besvikna över att tillgången till finansiering, både via kredit- och obligationsmarknaden och bankmarknaden, har blivit sämre. Vid varje tillfälle har de små och medelstora företagen väntat sig att tillgången kommer att bli bättre framöver. Men det är först nu vi ser en viss ljusning. Indexet ligger visserligen precis över 50 men det är ändå en tydlig förbättring jämfört med 45 för ett halvår sedan. Det är positivt att den negativa trenden har brutits. Det är med andra ord första gången som vi ser att de mindre företagen inte upplever att finansieringsmöjligheterna har blivit sämre. Samtidigt har samma index för de stora bolagen tappat lite. Här kan vi se att de stora företagen sedan exportkreditbarometerns start, våren 2013, hela tiden har upplevt en bättre och bättre tillgång till finansiering. Indexet har till skillnad från de små och medelstora företagen nämligen legat konstant över 50. Även om indexet har gått ned något jämfört med förra mätningen är det värt att notera att den har gjort det på grund av att andelen som upplevt en ytterligare förbättring har minskat. Andelen som upplevt en försämring ligger kvar på oförändrat mycket låg nivå. Låg ränta gynnsamt för bolagen 4
Tillgång till finansiering Tillgång till finansiering 54 53 51 40 40 Tillgång till finansiering Stora bolag Har företaget under de senaste 6 månaderna sagt nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl? Andel JA Kapitalmarknaden Totalt Bankmarknaden 59 51 45 Totalt Stora bolag 33 21 19 15 Sammantaget innebär lägre finansieringskostnader och en bra tillgång till finansiering att företagen har ett bra utgångsläge för potentiella exportaffärer och investeringar. Det stärker också bilden av att tillgången till finansiering på kapitalmarknaden är fortsatt god. Även om det fortfarande kvarstår skillnader mellan stora och små och medelstora företag är det ändå positivt att den negativa trenden för de mindre bolagen är bruten. Det betyder att finansieringsklimatet generellt har blivit bättre. I barometern frågar vi inte bara om tillgången till finansiering utan också vilka faktorer som är viktiga för att vinna exportaffärer. Och här visar sig just tillgången till finansiering vara viktig. Den bedöms av företagen som en av de tre viktigaste faktorerna för att en exportaffär ska kunna bli av förutom efterfrågeläget. Det är därför positivt att företagen upplever finansieringsmöjligheterna som goda. Vi kan också se att andelen företag som har tvingats tacka nej till en exportaffär har minskat under det senaste året. Det har sannolikt att göra med att både tillgången till finansiering har förbättrats och naturligtvis att finansieringsvillkoren har blivit mer förmånliga. 5
Exportfinansiering beroende av orderläge Tillgången till finansiering har alltså blivit bättre men det räcker inte med att finansieringsmöjligheterna är goda om behovet av finansiering inte finns. Vi ser en liten antydan till att företagens finansieringsbehov har ökat jämfört med undersökningen i våras. Det är framför allt de små och medelstora företagen som har haft ett ökat behov av finansiering. I våras låg indexet under 50, vilket antydde att behovet för finansiering till den löpande verksamheten hade minskat. Företagen förväntade sig dock ett svagt ökat behov av finansiering de kommande tolv månaderna. Nu ser det ut som om företagen spådde rätt. Finansieringsbehovet blev högre. För de stora bolagen är finansieringsbehovet relativt oförändrat. Indexet ligger strax över 50. Behovet av finansiering kopplat till exportaffärer har varit högre än för finansiering av den löpande verksamheten och det gäller alla bolag, oavsett storlek. En förklaring kan vara att företagen har slimmat sin verksamhet, dragit ner på kostnader och fokuserat på att förbättra balansräkningen. Det går hand i hand med resultaten över bolagens finansiella situation som successivt har förbättrats. Exportfinansieringsbehovet har visserligen ökat men företagen har överskattat behovet under alla mätperioder. Men det finns en förklaring och det är naturligtvis att förväntningarna om finansieringsbehov hänger ihop med den förväntade utvecklingen av mängden exportorder. Och svaret är att företagen även konsekvent överskattat exportorderutvecklingen. Att behovet av exportfinansiering är beroende av exportorderingången är naturligt. Det är därför positivt att exportorderingången fortfarande ökar även om indexet har gått ner något i december, vilket sannolikt är en konsekvens av den mörkare omvärldsbilden. företagens finansieringsbehov Företagens finansieringsbehov Totalt Stora bolag 53 52 45 Stora bolag 54 48 53 52 51 51 företagens exportfinansieringsbehov indexvärde företagens exportorderläge indexvärde 59 79 66 50 6
De mindre företagen är mer optimistiska om ökad orderingång Företagens exportfinansieringsbehov Stora bolag 50 60 59 61 exportorderingången Procent Stora Bolag 71 64 Vi kan skönja ett par skillnader i exportfinansieringsbehovet om vi ser till uppdelningen mellan stora och små och medelstora exportbolag. De stora bolagen har blivit något mer försiktiga jämfört med i våras. Indexet indikerar visserligen över 50 och därmed ett fortsatt ökat behov men indexet är något lägre, vilket indikerar ett något mer dämpat behov av exportfinansiering. De mindre företagen har däremot haft ett ökat behov av finansiering för exportaffärer. Jämför vi med samma bild över exportorderingången uppstår samma mönster. Sannolikt har de mindre företagen inte påverkats i samma utsträckning som de stora bolagen av nedgången i global efterfrågan, vilket är en trend vi även ser kring den geopolitiska oron, att stora företag påverkas mer. Vi ser att andelen stora företag som har sett en ökad orderingång har minskat samtidigt som andelen företag som har sett en minskad orderingång har ökat. Bland de mindre företagen är andelen som sett en ökad exportorderingång marginellt lägre än i våras men fortfarande på en hög nivå. Dessutom har andelen som sett en minskad orderingång varit oförändrad. Det är positivt att de mindre företagen fortfarande andas optimism men risken finns att de stora bolagen hunnit längre och på sikt visar vägen mot ett något sämre efterfrågeklimat även för de mindre företagen. 7
den svaga Kronan hjälper Vi konstaterar att det blåser lite hårdare vindar men att exportbolagen har ett bra utgångsläge. Enligt vår barometer är deras finansiella situation bra, finansieringsmöjligheterna goda och dessutom är ränteläget rekordlågt. Till det kommer en fortsatt svagare krona som hjälper exportföretagen när efterfrågeläget i vår omvärld har försämrats. Det är positivt för exportföretagen. Kronan har försvagats med 16 mot dollarn sedan årsskiftet, varav 12 det senaste halvåret. Mot pundet har kronan tappat 10 och mot euron 4 sedan årsskiftet. Den svagare kronan är gynnsam för exportbolagen. I barometern har andelen företag som upplever kronan som fördelaktig ökat kraftigt. kronan mot euron kronan mot dollarn kronan mot pund 9,5 7,5 12 9,0 7,0 11 8,5 6,5 10 8,0 2013 2014 6,0 2013 2014 9 2013 2014 Kronförsvagningen är positiv för exporten 8
Kronans betydelse för exportaffären Hur upplevs dagens kronkurs? Procent Kronans betydelse för exportaffären andel som upplever kronan som fördelaktig Dec 2014 37 54 31 34 12 32 46 Dec 2013 6 32 62 3 25 Fördelaktig Varken eller Ofördelaktig 72 Stora Bolag 0 Backar vi endast ett år tillbaka i tiden var situationen annorlunda. Majoriteten av exporterande företag upplevde i vår barometer kronan som ofördelaktig. Dessutom var förväntningarna lågt ställda på en försvagning. Att kronan har tappat i värde har därför varit en positiv överraskning för många exportföretag. Det som är intressant att notera nu, trots att kronan försvagats ytterligare det senaste halvåret, är att andelen företag som tror på en starkare krona framöver har minskat, framför allt tydligt bland de mindre bolagen. Det är tydligt att Riksbankens ändrade penningpolitiska riktning det senaste halvåret har fått företagen att vänta sig en fortsatt svag krona. förväntningar på utveckling av kronan under kommande tolv månader Dec 2014 16 35 49 40 28 32 Dec 2014 21 45 34 Stora 31 35 34 Stärkas Oförändrad Försvagas Sammantaget finns det mycket som talar till fördel för exportbolagen; En svag krona, en låg ränta och goda finansieringsmöjligheter. Givet att de geopolitiska riskerna avtar och den internationella efterfrågan vänder upp igen finns det goda utsikter för de svenska exportbolagen. 9
Neddragningarna från de stora bolagen är nu över. Mer modest jobbtillväxt Antalet jobb inom exportsektorn kommer inom det närmaste året att fortsätta öka, men företagen har blivit mer försiktiga om jobbutsikterna. Det går hand i hand med en mer dämpad exportorderingång och de ökade geopolitiska riskerna. Fortfarande väntas företagen öka antalet anställda, men indexet har gått ner något från i våras. Det beror främst på att andelen företag som väntas anställa har minskat. Däremot väntas färre företag minska antalet anställda. Det är ytterligare ett tecken på att företagen konsoliderar sin ställning. Det som är positivt och skiljer sig från tidigare mätningar är att indexet för de stora företagens sysselsättningsplaner i Sverige för första gången sedan mätningen startade våren 2013 ligger över 50. Förhoppningsvis kan vi tolka det som att de stora neddragningarna från de stora bolagen nu är över. Vi har sett under hösten hur flera stora företag har varslat personal. Företagens sysselsättningsplaner företagens Sysselsättningplaner i Sverige Utomlands Totalt 56 54 61 51 Sverige 45 Stora bolag 40 10
Fler små och medelstora företag ser en jobbtillväxt jämfört med de stora bolagen. Men index har gått ner kraftigare för de små och medelstora företagen. Andelen små och medelstora företag som väntas öka antalet anställda i Sverige har gått ner från 44 till 35 samtidigt som andelen som väntas minska antalet anställda har ökat från 8 till 13. Det är negativt men ljuspunkten är att indexnivåerna fortfarande är relativt höga och indikerar fortsatt jobbtillväxt framför jobbneddragningar. Hållbarhet viktigt vid exportaffärer I den allmänna debatten och bland många företag är hållbarhet 1 en självklar del i ett företags verksamhet. Hållbarhetsfrågornas betydelse som en del av exportaffärer växer också. I vår undersökning ser vi samma mönster som tidigare, nämligen att det är de stora bolagen som framför allt har inkluderat hållbarhetskrav som rutin vid exportaffärer. Andelen stora företag som ställer hållbarhetskrav har dessutom ökat från drygt 40 till knappt 60. Sammantaget är det ungefär vart tredje företag som ställer hållbarhetskrav som rutin vid en exportaffär. Bland de som har svarat nej på frågan om de ställer hållbarhetskrav vid exportaffärer är det dock fler och fler bland de små och medelstora bolagen som uppger att de planerar att ta in hållbarhetskrav som rutin. Det ger hopp om att vi kommer att få se andelen öka framöver. Det är också fler stora företag än små och medelstora företag som tvingats säga nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl. En förklaring kan vara att de stora bolagen som sagt har en tydligare process för hållbarhetskrav vid exportaffärer. Det kan också bero på att stora företag oftare än små och medelstora företag verkar på svåra exportmarknader där hållbarhetsfrågor så som korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vanligt förekommande har företaget som rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer? andel ja Om nej, kommer företaget att ändra sin hållbarhetspolicy så att den blir en del av affärsprocessen? andel ja Dec 2014 21 23 36 43 47 59 Dec 2014 Stora bolag Totalt 6 9 12 Stora bolag Totalt har företaget under de senaste sex månaderna sagt nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl? Andel JA Dec 2014 8 12 13 16 17 20 Stora bolag Totalt 1) Hållbarhet; antikorruption, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor. 11
Om Exportkreditbarometern Bakgrund och syfte Det främsta syftet med Exportkreditbarometern är att öka kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt dessa faktorers betydelse för exporten. Utöver detta lyfter Exportkreditbarometern fram andra faktorer som kan påverka ett företags exportaffärer, som exempelvis hållbart företagande. SEK:s ambition att öka analysen avseende exporten grundar sig på exportens betydelse för svensk ekonomi och välfärd. Barometern tar temperaturen på både finansieringsbehovet och kapitalmarknadens funktionssätt. På så sätt fungerar barometern också som en viktig konjunkturindikator med betoning på svensk export och finansiering. Vi vänder oss till såväl stora som mindre exportföretag och önskar med barometerns hjälp fånga likheter och olikheter mellan företagens storlek och möjligheter till finansiering. SEK:s exportkreditbarometer är konstruerad för att komplettera andra undersökningar. Vi eftersträvar enkelhet och ställer lättförståeliga frågor med så få svarsalternativ som möjligt. Trovärdighet och kvalitet eftersträvas och för detta är sekretessen viktig. Företagen är anonyma i undersökningen. Metod och underlag Målgruppen är alla exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exportandel på minst 50. På så sätt fångar barometern upp företag som är av vikt för svensk export. Urvalet har gjorts av SCB utifrån momsregistret. Företag med minst 250 miljoner kronor i exportvolym och en exportandel på minst 50, eller en exportvolym på minst 2 miljarder kronor, klassificeras som stora företag. Företag med minst 25 miljoner kronor i exportvolym upp till 250 miljoner kronor och en exportandel på minst 50 klassificeras som små och medelstora företag (). För att öka sannolikheten att de största företagen kommer med i undersökningen har vi valt att ta med samtliga företag med en exportvolym över 2 miljarder kronor i urvalet. För företag med en exportvolym på 25 miljoner till 2 miljarder kronor och en exportandel på minst 50 har ett slumpmässigt urval tagits fram. För att konstruera Exportkreditbarometerns huvudindex används svaren från fem frågor som rör företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Ett så kallat diffusionsindex beräknas för varje delfråga där både dagsaktuella och framåtblickande svar tas med. Därefter sammanställs delfrågornas index till ett huvudindex. För att beräkna ett så kallat diffusionsindex används den uella andelen positiva svar. Till detta tal adderas den uella andelen neutrala svar ( oförändrad ) multiplicerat med 0,5. Enligt gängse praxis utgör ett neutralt läge indexet 50. Nivåer över 50 indikerar därmed en förbättring medan motsvarande nivåer under 50 indikerar en försämring. Undersökningen är statistiskt säkerställd. I undersökningen har totalt 216 företag svarat, 121 i gruppen för stora företag och 95 i gruppen små- och medelstora företag. En svarsfrekvens på totalt 49. Intervjuerna har genomförts av Markör Marknad och Kommunikation under perioden 27 oktober till och med 17 november 2014. Respondenterna är exportföretagens finanschefer eller motsvarande. Exportkreditbarometern sammanställs halvårsvis med nästa publicering i början av juni 2015. 12
Sammanställning av resultat Stora bolag Total Total Total Total EKI (54) (59) (56) (61) 57 (57) (59) (59) 57 () () Index för företagens finansiella situation 66 (66) 71 (79) 68 (73) 62 (71) 68 (74) 65 (72) 63 (69) 69 (75) 66 (72) Index över finansieringsbehov 54 (48) (53) (50) 52 (51) 51 () 52 (53) 53 (50) 53 () 53 (52) Index över behov för finansiering vid (50) 60 (59) 57 (54) () (61) 56 (59) () 59 (60) 57 () exportaffärer Index över tillgången till finansiering 51 (45) 51 (57) 51 (51) (64) (51) (57) 54 () 53 (53) 53 () via kapital/kreditmarknaden och bankmarknaden Index över prisbilden för finansiering 67 (62) 59 (47) 63 (54) 71 (61) 53 (45) 62 (53) 70 (62) (46) 62 (54) Index över exportorderingången 71 (72) 82 (86) 76 (79) 64 (71) 77 (77) 70 (74) 66 (71) 79 (80) 72 (76) Index över kassasituationen 62 (62) 69 (78) 66 (70) 65 (67) 70 (68) 68 (68) 64 (65) 70 (72) 67 (68) Index över skuldsättningen (67) 57 (62) 56 (64) 56 (53) 62 (57) 59 () () 60 (59) () Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Index över sysselsättningsplaner 61 (68) 64 (76) 63 (72) 51 (49) 54 (57) 53 (53) 54 (56) (62) 56 (59) : Idag jämfört med för sex månader sedan : Förväntningar de närmaste 12 månaderna Siffror i parantes är från föregående undersökning i juni. Om svensk export Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed mycket beroende av utländsk efterfrågan. Exporten står för knappt 50 av svensk BNP. När efterfrågan är svag i vår omvärld påverkas svensk ekonomi negativt. De senaste åren har den svenska exportindustrin kämpat i motvind. Exporten har sakta men säkert vänt upp från låga nivåer men ökningstakten har varit långsam. I barometern ser vi en blandad bild där farhågorna är de ökade geopolitiska riskerna och en svagare internationell efterfrågan men där möjligheterna är företagens goda finansiella ställning, bra finansieringsmöjligheter och en svag krona. Om SEK Svensk Exportkredit (SEK) är ett av svenska staten helägt företag med uppdrag att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. SEK skapar nytta och trygghet för sina kunder genom oberoende, specialisering och kompetens inom internationell finansiering. Företagets roll är att stärka den svenska exportnäringen genom finansieringslösningar. Exportkrediter är lika viktiga nu som när SEK grundades 1962 för att svenska exportörer ska vinna affärer. Som marknadskompletterande aktör finns SEK där och skapar trygghet i både goda och dåliga tider. I huvudsak fullgör SEK sitt uppdrag genom att bistå med slutkundfinansiering, då SEK ger krediter till svenska exportföretags kunder, och genom direktfinansiering, det vill säga utlåning direkt till exportföretagen. Den totala nyutlåningen under 2013 uppgick till,7 miljarder kronor. SEK:s uppdrag är att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi skapar nytta och trygghet för våra kunder genom vårt oberoende, vår specialisering och vår kompetens inom internationell finansiering. AB Svensk Exportkredit Box 194, SE-101 23 Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten 61-63 Tel: +46 8 613 83 00 Fax: +46 8 20 38 94 E-mail: info@sek.se www.sek.se