Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se
Innehåll Varför är det viktigt? lite om aktuell forskning kring späda barn Malmös samverkansmodell ALMA Stockholms läns landstings samverkansmodell Diskussion
Vilka föräldrar handlar det om? Förälderns omsorgsförmåga är central inte diagnos Många har vuxit upp under känslomässig försummelse eller vanvård Många har ett svagt stödjande nätverk Många (men inte alla) har en svår socioekonomisk situation Gränserna mellan grupperna psykisk ohälsa/missbruk är många gånger överlappande
Kvinnans psykiska hälsotillstånd under graviditeten har betydelse för det väntade barnet. Det kan bl.a. innebära Negativ påverkan på barnet (Sjöström) Svårigheter att glädjas åt och planera för barnet (Börjesson; Slinning- Eberhard-Gran) Graviditet, förlossning och första tiden därefter är en sårbar period med risk för insjuknande/återinsjuknande
Vad kan det innebära för det lilla barnet när mamma eller pappa har psykisk ohälsa? Att barnet inte får sina dagliga omsorgsbehov tillgodosedda Av mat, sömn och adekvata kläder Av tröst och skydd Av kontinuitet Av känslomässig tillgänglighet och reglering
Större delen av hjärnans tillväxt sker under barnets första och andra levnadsår Hjärnan hos en nyfödd chimpans väger ca 60 procent av slutvikten medan det nyfödda barnets hjärna väger ca 25 procent av sin slutvikt Innan barnet fyllt tre år har barnet nått 80-90 procent av slutvikten
Vi väntar och ser hur det blir Hjärnans tillväxt, struktur och funktion sker i samspel mellan individuella förutsättningar och den omsorgsmiljö barnet växer upp i bl.a. har stress en negativ påverkan förälderns förmåga att reglera de känslor barnet uttrycker är central för att undvika stress
Anknytning Anknytning utvecklas successivt utifrån barnets vardagliga erfarenheter och är relationsspecifik. Trygg anknytning Otrygg/undvikande Otrygg/ambivalent (B) (A) (C) Desorganiserad anknytning (D) en allvarlig riskfaktor Risken för att barnet utvecklar en D anknytning ökar markant i familjer där föräldern har psykisk ohälsa och/eller missbruk
Anknytningsbeteende Aktiveras vid fara eller hot om fara - I den trygga anknytningsrelationen lär sig barnet känna igen olika affekter hos sig själv - Successivt utvecklas en självreglering
Inre arbetsmodeller Utvecklas utifrån barnets faktiska och kontinuerliga erfarenheter tillsammans med föräldern/vårdgivaren Vad kan jag förvänta mig tillsammans med mamma när jag blir rädd? Vad kan jag förvänta mig tillsammans med pappa när jag behöver hjälp? o.s.v.
D- anknytning en allvarlig riskfaktor Barn med D-anknytning visar lägre tolerans för stress (Sroufe, m.fl.) Mer än 50 % av barn som vid ett års ålder bedöms ha D-anknytning och psykosociala problem i hemmet, visade aggressivitet på förskolan (Lyons-Ruth) och beteendeproblem i skolan (Shaw) Det finns ett samband mellan barn med D- anknytning och senare psykisk störning, i synnerhet i kombination med andra riskfaktorer som psykosociala problem och temperament (Lyons- Ruth).
Anknytningens betydelse för små barns vidare utveckling Självbild Känna igen inre känslotillstånd Mentaliseringsförmåga att förstå sig själv inifrån och andra utifrån Förväntan på bemötande i andra relationer
Den trygga anknytningens betydelse för kommande relationer Ett samband mellan trygg anknytning och sociala förmågor vid åtta års ålder (Bohlin, Hagekull & Rydell, 2000). Ett samband mellan trygg anknytning och social kompetens under uppväxten, med kamrater och vuxna (Friedman & Boyle; Sroufe, 2006).
Temperament har också betydelse Barn möter världen på olika sätt Barn med lättsamt temperament Barn med svårt temperament Barn som är svåruppvärmda (Thomas, m.fl. 1968)
Rangordnade omvårdnads aspekter (Broberg, 2009) Att inte vara skrämmande för barnet Att vara förutsägbar Att skydda barnet mot faror Att vara närvarande och i handling prioritera barnet Att känna glädje över och tillsammans med barnet Att vara lyhörd för barnets signaler Att kunna be om förlåtelse Att ha förmåga till sinne för sinne. Vad rör sig i ditt lilla huvud
Allföräldraskapet Historien visar på betydelsen av stödjande nätverk (Hrdy, 1999) Kärnfamiljen Matriarkatet Den utvidgade familjen vänner -MHV/BHVförskola m.fl. Speciellt viktigt när omsorgsförmågan brister
Vad hjälper för vem? Generella insatser Praktisk hjälp Samspelsbehandling Förälder spädbarns psykoterapi Ett individuellt anpassat stöd utifrån ett helhetsperspektiv
Bikupa prata med dina grannar om Hur bedöms föräldrars omvårdnadsförmåga och utvecklingsmöjlighet? Hur bedöms det speciella barnets behov?
ALMA STYRGRUPP 4 chefer psykiatrin 300 000 invånare i 10 stadsdelar 30 % av befolkningen är födda utomlands 48 % av befolkningen är under 35 år 4 chefer socialtjänsten Vuxen CHÖL BHV psykiatri Chef MHV Chef primärvård Barn psykiatri Social tjänst Mödra hälsovård Område psykos Område allmän psykiatri Förskola Barn hälsovård Beroendecentrum Rättspsykiatri UTVECKLINGSGRUPP BARNOMBUD Psykiatrins vårdavdelningar
ALMA erbjuder fortbildning Individ och Familjeomsorg (IoF): Två halvdagar om anknytning, tidig utveckling samt viktiga föräldrafunktioner Vuxenpsykiatri: En halvdag om anknytning, tidiga utveckling och viktiga föräldrafunktioner IoF, Mödra (MHV) och Barnhälsovård (BHV): En halvdags orientering om olika psykiatriska sjukdomsgrupper Vuxenpsykiatri, BUP, MHV och BHV: Om Socialtjänstlagen och om möjligt stöd från IoF Familjestöd: Barns tidiga utveckling, lekens betydelse samt en orientering om olika psykiatriska sjukdomsgrupper En gång om året arrangeras verksamhetsövergripande studiedagar
ALMAs konsultationsteam för personal Verksamhetsövergripande team i 10 stadsdelar med representant från: Barnpsykiatri Vuxenpsykiatri Socialtjänst Barnhälsovård Mödrahälsovård (om konsultationen avser en gravid kvinna) Varje team möts en gång/månad för tidsbeställd konsultation. Mötena annonseras två gånger/år Spädbarnsfamiljer väntar aldrig. Konsultation blir ofta inledning till samverkan
Ibland är vi många Förskola BUP Samspelsbehandling Socialtjänst Socialsekreterare ek. Socialrådgivare Socialsekreterare Familjehemssekreterare Familjehem Vuxenpsykiatrin PAL Kurator, öppenvård Kurator, Beroendecentrum Kontaktpersoner vårdavdelning Barnhälsovård
Rutiner under graviditet, förlossning och första tiden därefter I samverkan mellan förälder/föräldrar, KK, MHV, BHV, barn- och vuxenpsykiatri samt socialtjänst Under graviditeten Konsultation samverkan planering Specialistmödravård Viktoriagården Ev. besök hos BHV Förlossning Vårdtid mellan 3-5 dagar Vårdas mamma på psykiatrisk avdelning finns en checklista som stöd Ev. besök av familjestödjare om det är planerat vid hemgång Första tiden därefter Tidigt hembesök av BHV Uppföljning av samverkan ev. långsiktig planering Viktoriagården Enebacken (familjeinstitution) Familjestöd
Lågtröskelverksamheter Familjestöd praktisk hjälp Sommarverksamhet någonstans att gå tillsammans med sitt barn Föräldratelefon någon att fråga Mammagrupp dela föräldraskapet med andra
Samverkan kring späda barn och deras föräldrar är ett lagarbete Mod och Mandat Balans mellan att ge och att få Struktur och nyckelpersoner Tillgänglighet Ett ständigt pågående informations och fortbildningsarbete