PJELAX VINDKRAFTSPARK

VINDIN AB OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FCG DESIGN OCH PLANERING AB

Pjelax vindkraftspark Miljökonsekvensbeskrivning Layout FCG Omslagsbild FCG / Hans Vadbäck Tryckort Vasa Multiprint

II FÖRORD Syftet med detta förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB-förfarande) har varit att utreda miljökonsekvenserna av den vindkraftspark som planeras i Pjelax i Närpes. Denna miljökonsekvensbeskrivning har utarbetats utifrån det MKB-program som blev färdigt i november 2013 samt utifrån utlåtanden och åsikter om MKBprogrammet. I MKB-beskrivningen presenteras uppgifter om projektet samt en enhetlig bedömning av projektets miljökonsekvenser som ett resultat av bedömningsförfarandet. MKB-beskrivningen har utarbetats av FCG Design och planering Ab på uppdrag av VindIn Ab Oy. I FCG:s arbetsgrupp deltog: Ingengör, Ing. Hans Vadbäck (MKB-chef) Planerare, FM Kristina Salomaa (projektkoordinator) Biolog, FM, Paavo Sallinen Lantmäteriingenjör, YH Pertti Malinen I samband med MKB-förfarandet utförs utredningar, varav följande personer är ansvariga för: Matematiska modelleringar av buller, skuggning samt synlighet Hans Vadbäck, Utredning av konsekvenser för människan Taina Ollikainen, Trafik- och teleutredningar Tuukka Lammi, Mauno Aho, Utredning av konskevenser för landskapet Riikka Ger, Kristina Salomaa, Utredning av fornlämningar Jaana Itäpalo, Keski-Pohjanmaan Arkeologiapalvelu Fågel-, växt- och biotoputredningar Paavo Sallinen, Harry Lillandt, Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry. Turo Tuomikoski, Suupohjan Lintutieteellinen Yhdistys ry. Fladdermusutredning Thomas Lilley, Turun yliopisto Naturabehovsprövning Marjo Pihlaja,

III KONTAKTUPPGIFTER Projektansvarig: VindIn Ab Oy Adress: Närpesvägen 9 64200 Närpes Finland Kontaktperson: Christina Hillforth Telefon: +46 709 577 537 E-post: christina.hillforth@vindin.se Kontaktmyndighet: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten/ miljö och naturresurser Adress: PB 77 67101 Karleby Telefon: 020 636 0030 (växel) www.ely-keskus.fi/pohjanmaa Kontaktperson: Esa Ojutkangas Telefon: +358 295 028 004 E-post: esa.ojutkangas@ely-keskus.fi MKB-konsult: Adress: Företagaregatan 13/PB 186 65101 Vasa Telefon: 010 4090 Fax: 010 409 6999 Kontaktperson: Hans Vadbäck Telefon: 050 587 9856 E-post: hans.vadback@fcg.fi

IV Kartmaterial: Lantmäteriverket 2013 Fotografier: Använda förkortningar och termer: db, decibel Enhet för ljudstyrka. Om bullernivån ökar med tio decibel innebär det att ljudenergin tiofaldigas. db (A) Genomsnittlig ljudnivå, även kallad ekvivalentnivå. Den genomsnittliga ljudnivån motsvarar den konstanta ljudnivån. CO 2 koldioxid NOx kväveoxid SO 2 svaveldioxid EU Europeiska unionen ton/gwh gram koldioxid per producerad gigawattimme GTK Geologiska forskningscentralen GWh gigawattimme km kilometer kv kilovolt m meter m ö.h. meter över havet MW megawatt MWh megawattimme t ton ha hektar h / a timmar / år m / s meter / sekund v hastighet RD rotordiameter HH tornens höjd UHEX databas för hotade arter VTT Statens tekniska forskningscentral TUKES Säkerhets- och kemikalieverket Trafi Trafiksäkerhetsverket Miljötillstånd För verksamhet som medför risk för förorening av miljön behövs tillstånd enligt miljöskyddslagen. MKB Miljökonsekvensbedömning är ett förfarande där de eventuella miljökonsekvenserna av ett projekt som är under planering och dess alternativ utreds innan det slutliga beslutet fattas. MKB-program Den projektansvariges plan över hur projektets miljökonsekvenser ska bedömas. MKB-beskrivning Efter utredningen av de konsekvenser som presenteras i bedömningsprogrammet sammanställs resultaten i en miljökonsekvensbeskrivning.

SAMMANDRAG Projektet VindIn Ab Oy planerar en vindkraftpark i Närpes, sydost om Pjelax by. Projektområdet gränsar till riksväg 8 i väst och Kristinestads kommungräns i syd. Projektområdets areal är cirka 1 600 hektar och består till huvudsak av utdikad skogsmark. Enligt preliminära uppskattningar är vindförhållandena i området gynnsamma. VindIn Ab Oy har ingått arrendeavtal för området med markägarna. Projektansvarig VindIn Ab Oy är ett dotterbolag till det svenska vindkraftföretaget VindIn AB. Företagets mål är att identifiera lämpliga platser samt utveckla, bygga och driva vindkraftverk i Skandinavien. VindIn Ab Oy utvecklar just nu flera vindkraftsparker i Finland. MKB-förfarandet leds av kontaktmyndigheten, som i detta fall är Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELYcentralen) i Södra Österbotten. Projektets bakgrund och mål Bakgrunden till vindparksprojektet är de klimatpolitiska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som medlem av EU. En mångsidig energiproduktion har också lyfts fram som en central prioritet i Österbottens landskapsprogram för åren 2011 2014. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning Syftet med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKBförfarandet) är att främja bedömningen och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenserna vid planering och beslutsfattande. Dessutom är syftet att öka medborgarnas tillgång till information samt deras möjligheter att delta i och påverka projektplaneringen. MKBförfarandet är inte ett tillstånds- eller beslutsförfarande. MKB-förfarandet består av två skeden. I det första skedet görs ett program för miljökonsekvensbedömning. I det andra skedet genomförs den egentliga miljökonsekvensbedömningen, vars resultat sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning. MKBprogrammet för Pjelax vindkraftspark lämnades till kontaktmyndigheten i november 2013 och detta dokument är projektets MKB-beskrivning. MKB-beskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om beskrivningen fogas till de tillståndsansökningar och planer som projektet förutsätter. I beslutet om tillstånd redogör tillståndsmyndigheten för hur MKBbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande över den har beaktats. Tidsplan Uppgörandet av MKB-programmet inleddes på våren 2013 vid sidan av den preliminära tekniska planeringen. Kontaktmyndigheten lade fram MKBprogrammet till påseende på vintern 2013. MKB-beskrivningen, som innehåller resultaten av bedömningsarbetet, läggs fram till påseende i juli 2014 för två månader framåt. Bedömningsförfarandet avslutas med kontaktmyndighetens utlåtande på hösten 2014. Enligt den preliminära tidsplanen för projektet genomförs den förberedande planeringen, MKB-förfarandet och planläggningen av projektområdet huvudsakligen under 2014 och färdigställs under 2015. Enligt projektets tidsplan kan bygglov för vindkraftsparken sökas år 2015, efter att MKB-förfarandet och planläggningsförfarandet har avslutats. Om tillstånden för vindkraftsparken beviljas enligt tidsplanen, kan byggandet inledas år 2015 och avslutas år 2017. Information och deltagande Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är en öppen process i vilken invånare, medborgarorganisationer, olika myndigheter och andra intressegrupper kan delta. Invånarna och andra sakägare kan delta i projektets MKB-förfarande och därigenom i projektets planering och beslutsfattande. För att övervaka förfarandet vid miljökonsekvensbedömning har en uppföljningsgrupp tillsatts. Gruppens

I uppgift är att främja informationsflödet och -utbytet mellan den projektansvarige, myndigheterna och andra intressentgrupper. Ett möte för de inbjudna till uppföljningsgruppen ordnades då MKB-beskrivningens utkast var färdigt. På mötet diskuterades uppgjorda utredningar, deras resultat samt vilka bedömningar har gjorts på basen av utredningarna. Under MKB-förfarandet ordas två informations- och diskussionsmöten för allmänheten: ett ordnades i MKBprogramskedet (bedömningens planeringsskede) och ett ordnas när miljökonsekvensbedömningen är klar och lagd till påseende. På mötena kan allmänheten ställa frågor och lägga fram åsikter om projektet och bedömningen av dess konsekvenser. ELY-centralen i Södra Österbotten informerar och kungör officiellt om MKBförfarandet både på Internet och med hjälp av material som läggs fram till påseende. Åsikter och utlåtanden om MKBprogrammet och -beskrivningen sänds till ELY-centralen. Närpes stad informerar dessutom om hur MKB-förfarandet framskrider i de lokala tidningarna. VindIn Ab Oy har öppnat en lokal i Närpes (Närpesvägen 9) där man kan bekanta sig med projektet och övriga projekt som den projektansvarige planerar i Närpes. Teknisk beskrivning av projektet Beroende på projektalternativ kommer vindkraftparken att bestå av 23-30 kraftverk vars enhetseffekt är cirka 3,5 MW per kraftverk. Vindkraftsparken består av vindkraftverk inklusive fundament, jordkablar som förbinder vindkraftverken med varandra, en elstation samt vägar mellan vindkraftverken. Varje vindkraftverk består av ett torn som monteras på fundamentet, en trebladig rotor och ett maskinhus. Vindkraftverkens totala höjd kommer att vara cirka 200 m. Kring varje vindkraftverk måste trädbeståndet röjas på ett cirka en hektar stort område för att ge utrymme åt byggoch installationsarbeten. elstationen överförs elen till det nationella nätet. Pjelax vindkraftpark kommer att anslutas till Pjelax elstation nordväst om projektområdet eller till KD-stationen i Kristinestad sydväst om projektområdet. Inga beslut om anslutningspunkten har än fattats, men anslutning till Pjelax elstation är i nuläget den mest sannolika. Båda alternativen skulle förverkligas med jordkabel, vars längd utanför projektområdet i alternativ 1 skulle vara ca 3,2 km och i alternativ 2 ca 7,5 km. Elöverföringen utanför vindkraftsparken bestäms i en skild tillståndsprocess för kraftledning som övervakas av Energimarknadsverket (EMV-process). Alternativ som har bedömts i MKBförfarandet I MKB-förfarandet har man bedömt konsekvenserna av två olika alternativ för vindkraftparken. Alternativen skiljer sig från varandra i anseende av kraftverkens mängd och därmed även vindkraftparkens omfattning. Alternativen som granskats är: ALT 0 Projektet förverkligas inte I det så kallade nollalternativet genomförs projektet inte, och motsvarande mängd el produceras på annat sätt. ALT 1 En vindkraftpark med 30 kraftverk i Pjelax I alternativ 1 består vindkraftparken av 30 vindkraftverk med total kapacitet på cirka 90 MW. Kraftverkets totala höjd är 210 meter. ALT 2 En vindkraftpark med 23 kraftverk i Pjelax I alternativ 2 består vindkraftparken av 23 vindkraftverk med total kapacitet på cirka 75 MW. Kraftverkets totala höjd är 200 meter. Inom vindkraftsparken byggs en 110 kv elstation, där den effekt som vindkraftverken producerar transformeras till en överföringsspänning på 110 kv. Från

II Sammandrag av projektets miljökonsekvenser Bullerkonsekvenser Ljudet som orsakas av arbetet i anläggningsskedet är lokalt sett kortvarigt och orsakas främst av de arbetsmaskiner som används vid byggplatserna och av transporterna till byggområden. Ett mer betydande ljud än dessa ljud förorsakas av vindkraftverken då de är i drift. Vindkraftverkets snurrande rotorblad orsakar ett brus som uppstår när vinden träffar rotorbladet och ljudet reflekteras mot masten. Bullerkonsekvenserna av vindkraftverken under drift modellerades med hjälp av av ett datorprogram vid namnet WindPRO. Modelleringen gjordes för en situation då alla kraftverk orsakar som mest buller, bullret sprids i medvind och vindhastigheten är 8 meter i sekunden. I modelleringen beaktades även Svalskulla vindkraftpark som är under anläggning intill Pjelax projektområde, väster on riksväg 8. Svalskulla består av 5 kraftverk. Enligt modellen är ljudet från kraftverken till omfattningen tämligen lokalt. Det område där ljudnivån överstiger 40 decibel sträcker sig 700-1100 meter från närmaste kraftverk. På cirka 1 400-2 800 meters avstånd har bullernivån sjunkit till cirka 35 decibel. Nivån 35 decibel motsvarar grovt sett ljudnivån från en viskning eller från skogens sus. Enligt modelleringen kan planeringsriktvärdet för buller av vindkraftsverk, d.v.s. 35 db(a) nattetid, överskridas vid två fritidsbostäder i båda alternativen. Dessa fritidsbostäder är belägna väster om projektområdet, dock ytterom planlagda områden. Det finns även ett naturskyddsområde inom projektområdet där planeringsriktvärdet överskrids. Eftersom modelleringen har gjorts för en konstgjord situation, kommer konsekvenserna dock i verkligheten att blir mindre. Eftersom modellen innehåller vissa osäkerheter, finns det dock skäl att fästa uppmärksamhet för bullerspridningen vid den fortsatta planeringen. Oavsett detta bedöms bullerkonsekvenserna för bosättningen, fritidsbosättningen eller skyddsområdena bli lindriga. Lågfrekvent buller från vindkraftverken har beräknats med två olika tillverkares vindkraftverk skilt i alternativ 1 och alternativ 2. Med lågfrekvent buller avses här buller i frekvensområdet 20-220 hertz. Resultaten visar att lågfrekventa ljudnivåerna uppfyller de riktvärden som angivits i Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003) för alla närliggande bostäder. Skugg- och blinkningskonsekvenser När solen lyser bakom ett vindkraftverk som är i drift orsakas rörliga skuggor i vindkraftverkets närområde. Omfattningen av skuggor och blinkningar från kraftverken varierar enligt ljusförhållandes årliga variationer och avstånd från kraftverk. Dessutom beror omfattningen av dessa konsekvenser storligen på förekomsten av synlighetshinder, speciellt på skogsområdens skymmande effekt omkring kraftverken. Konsekvenserna av skuggbildningen från vindkraftverken modellerades med hjälp av datorprogrammet WindPRO. Modelleringen gjordes för både en så kallad verklig (real case). Den verkliga situationen grundar sig på uppmätta mängden soltimmar och uppgifter om vädret i området, medan solen antas skina från molnfri himmel varje dag om året i den maximala situationen. Modelleringen beaktar inte trädens skymmande effekt i närheten av observationsplatserna. Eftersom skuggtimmarna underskred 8 h/a vid alla närliggande bostäder fanns det inte behov av att uppgöra en odellering för den maximala sitautionen (worst case). I modelleringen beaktades även Svalskulla vindkraftpark som är under anläggning intill Pjelax projektområde, väster on riksväg 8. Svalskulla består av 5 kraftverk. Enligt modelleringarna kommer det intensivaste skuggningsområdet att i huvudsak begränsas till inom projektområdet i den omedelbara närheten av vindkraftverken. I Sverige har man fastställt ett riktvärde på åtta timmar per år som övre gräns för skuggtimmar vid en bostad. Vid Pjelax vindkraftpark finns det inte fasta eller fritidsbostäder inom detta område i någotdera av alternativen. Inom

III skuggningsområdet 1-8 timmar per år finns det max 78 fasta bostäder och 20 fritidsbostäder. Eftersom projektområdet omges av skog till betydande del har man även modellerat skuggningstimmarna med trädbeståndets skymmande effekt medräknat. I modellen har man antagit att barr- och blandskog är 20 meter hög och lövskog 15 meter hög. Enligt modelleringen är skuggningskonsekvenserna mycket lindrigare än den modell som inte beaktar skog. Konsekvenser för luftkvaliteten och klimatet Projektet i Pjelax förverkligar för sin del Finlands mål att öka produktionen av förnybar energi och minska utsläpp som är skadliga för klimatet, således anses konsekvenserna vara positiva. Med den uppskattade mängden el som produceras i Pjelax vindkraftspark undviker man uppskattningsvis cirka 127 300-146 880 ton koldioxidutsläpp per år jämfört med andra energiproduktionsformer. Dessutom skulle även andra skadliga utsläpp minska tack vare vindparksprojektet. Konsekvenser för berggrund och jordmån Konsekvenser för jordmånen och berggrunden orsakas när ytmassorna avlägsnas vid byggplatserna. Grus och annat byggmaterial hämtas till byggområden från möjligast närbelägna produktionsområden. Vid ställen där berggrunden är nära markytan krävs inga betydliga massombyten eftersom fundamenten då kan fästas direkt i berggrunden med så kallade stålankare. Konsekvenserna för berggrund och de områden där ytmassor skall avlägsnas är till omfattningen lokala och eftersom inga geologiskt eller andra motsvarande objekt hittats vid byggplatserna förblir betydelsen av konsekvenserna små. Förekomsten av sulfatjordar i projektområdet är enligt GTK:s förhandstolkningskarta mycket osannolik och därmed är risken för försurning av mark och ytvatten vid byggskedet ytterst liten. Vid vindkraftsparkens driftfas, alltså då vindkraftverken tagits i användning, behövs inte längre markinbegripande åtgärder. Konsekvenser för yt- och grundvatten Det finns inga grundvattenområden på projektområdet och eftersom projektområdet inte är i bostadsanvändning är det även relativt osannolikt att det skulle finnas hushållsbrunnar på projektområdet. På projektområdet finns två bäckar som har skyddats med Skogslagen 10. I övrigt finns det tre outdikade mossar på projektområdet som bedömts vara naturskyddsmässigt värdefulla. Inga kraftverk eller tillhörande konstruktioner eller strukturer har dock placerats på objekten. Ytvattnen i vindkraftsparken utsätts för konsekvenser endast under anläggningen av kraftverken, vägarna och elstationen. Under byggåtgärderna avlägsnas ytjorden, vilket kan öka avrinningen och sedimentbelastningen i vattendragen. Konsekvensen av den eventuellt ökade sedimentbelastningen är dock mycket kortvarig vid varje kraftverk och orsakar ingen permanent skada. Vid anläggningen av vägar beaktas ytavrinning och dikningar och man installerar vid behov trummor i vägen för att inte förändra vattenhushållningen på projektområdet i betydande mån. Under servicen av kraftverken hanteras maskinolja och andra kemikalier, men risken för konsekvenserna för vattendragen av underhållet anses vara obetydliga. Konsekvenser för vegetationen, djuren och naturvärdena På projektområdet finns det två objekt som har skyddats på basen av naturvårdslagen. Dessa objekt hör till skyddsprogrammet för lundar och skyddsprogrammet för urskogar. Det har även hittats naturskyddsmässigt värdefulla objekt i området i samband med naturinventeringarna. Dessa är Bredmossens, Svartträskets och Änkmossens myrnaturtyper samt två livsmiljöer för flygekorre. Konsekvenserna för de skyddsvärda naturobjekten på projektområdet är i sin

IV helhet små i båda alternativen. Inga kraftverk eller tillhörande konstruktioner har placerats på de skyddsvärda objekten och därmed orsakar anläggningen av vindkraftparken inte att något av objekten går förlorade eller att deras skyddsvärde försvagas i betydande mån. En serviceväg har planerats intill det objekt som har skyddats via skyddsprogrammet för lundar, men eftersom det är en förstärkning av en befintlig skogsbilväg anses byggarbetena inte orsaka betydande konsekvenser för objektets skyddsstatus. Det är dock skäl att iaktta speciell varsamhet vid breddningsarbetena och rikta ingreppen till andra sidan vägen. Precis intill Svartträsket, som har bedömts vara naturskyddsmässigt värdefullt, har man planerat ett kraftverk. Placeringen av kraftverket bedöms dock inte orsaka betydande konsekvenser för vattenhushållningen i Svartträsket. Konsekvenserna för vanliga djurarter bedöms också vara små, eftersom den livsmiljö som går förlorad är väldigt liten till ytan. Artbestånden på projektets konsekvensområde är regionalt sett stabila. Konsekvenserna under anläggningen av vindkraftsparken, driften och nedmonteringen av kraftverken för de djurarter som är skyddsmässigt värdefulla bedöms vara små, eftersom de arter som lever på området inte är särskilt känsliga för projektets konsekvenser och konsekvenserna inte bedöms orsaka skada för någon art på populationsnivå. Konsekvenserna av alternativ 2 är mindre än alternativ 1 eftersom mängden kraftverk och tillhörande servicenätverk är mindre. Konsekvenser för fågelbeståndet Vid karteringarna av det häckande fågelbeståndet konstaterade man att fågelbeståndet i huvudsak motsvarar arter som förkommer frekvent i finska skogar. Man observerade 13 arter med skyddsstatus. Enligt uppgift har även fiskgjuse häckat på projektområdet, men man observerade inte individen under karteringarna. Vid kontroll av boet kunde man även konstatera att det inte är lämpligt för fiskgjusen att häcka i och att de kvarvarande konstruktionerna är ihopknutna av människor. Väster om projektområdet fann man år 2013 en häckande havsörn. Havsörnens rörelser har följts upp och man har kunnat fastslå att dess flygriktningar i huvudsak koncentreras till Pjelaxfjärden. Vid observationerna av det flyttande fågelbeståndet har man observerat mest måsfåglar, tranor, duvfåglar, tättingar, gås och svan. Av alla observerade fåglar flög 57,6 % på kollisionshöjd. Flyttfågelstråk löper i närheten av projektområdet, t.ex. längs med riksväg 8, och det finns även stora åkrar i Kristinestad som fungerar som vilo- och födoplatser för flyttande fåglar. Konsekvenserna för det häckande fågelbeståndet kan liknas till de konsekvenser som uppstår vid skogsbruk. Vindkraftparkens konstruktioner anläggs inte på områden som är värdefulla livsmiljöer, och därmed kan man anta att vindkraftparkens konsekvenser för det häckande fågelbeståndet förblir små. Konsekvenserna för tjädern bedöms bli måttliga. Alternativ 2 har tagits fram på basen av en bredare flyttkorridor för att inte orsaka hinder eller kollisionsrisker för fågelstråket som löper längs med riksväg 8 samt för att garantera ett bredare levnadsrum för havsörnen som häckar väster om projektområdet. Konsekvenser för skyddsområden Det har uppgjorts en Naturabehovsprövning för Pjelax vindkraftpark. Enligt den orsakas det inga direkta konsekvenser för de skyddsområden som är belägna inom projektområdet, eftersom deras skyddsstatus är grundat på naturtyper och man har beaktat ett skyddsområde på 380 m mellan kraftverk och skyddsobjekt. Projektet bedöms inte heller orsaka mer än lindriga indirekta konsekvenser för de fågelarter som finns representerade på Naturaområden i närheten av projektområdet. De områden som har skyddats på SPA-grunder har huvudsakligen ett artbestånd som till sin ekologi och sitt beteende är bundna till skärgården, och det är inte troligt att dessa arter skulle röra sig på projektområdet. Vindkraftparken bildar inte heller en betydande kollisionsrisk eller hinder för flyttande fågelarter. Vindkraftparkens form ger goda möjligheter för fåglarna att väja mot väst

V och öst. Alternativ 2 utgör dock en ännu mindre kollisionsrisk än alternativ 1. Enligt behovsprövningen orsakas det inte sådana betydliga konsekvenser för de skyddsområden som är belägna i närheten av Pjelax vindkraftpark att den fortsatta planeringen av skulle kräva en skild Naturabedömning. Konsekvenser för markanvändningen och samhällsstrukturen Genomförandet av projektet orsakar inga betydande negativa konsekvenser för samhällsstrukturen. Pjelax vindkraftspark planeras på ett område som lämpar sig för verksamheten och grundar sig till stor del på befintlig infrastruktur. Projektet stödjer genomförandet av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och förverkligar landskapsplanläggningen. Ändringen av markanvändningen till följd av vindkraftsparken strider inte mot de befintliga eller planerade markanvändningsplanerna för området. Markanvändningen i området är traditionell och består huvudsakligen av skogsbruk. Den populäraste formen för rekreationsanvändning av det planerade området för vindkraftsparken är bärplockning. Området används också för friluftsvistelse, narturiakttagelser, jogging, och svampplockning. De befintliga bostäderna ligger relativt långt borta, på över en kilometers avstånd från de planerade vindkraftverken. Vindkraftsparken begränsar byggandet av bostäder och fritidshus i den omedelbara närheten av området, men enligt Närpes stad har man inte planer på att utvidga Pjelax byastruktur utanför det befintliga generalplaneområdet. Konsekvenser för näringarna och regionalekonomin Anläggningen av vindkraftsparken medför inga betydande negativa konsekvenser för utövandet av näringar i projektområdet, eftersom skogsbruket och det småskaliga jordbruket i stort sett kan fortsätta som förut. Servicevägarna som byggs kan användas inom skogsbruket. I de norra delarna av projektområdet finns det aktiva mark- och grustäkter. I Österbottens landskapsplan finns det även en beteckning för en bergtäkt på projektområdet. Man har vid den tekniska planeringen beaktat ett skyddsavstånd på 300 m till beteckningens möjliga framtida realiseringsplats. Täktverksamhetens och vindkraftparkens karaktärer kan passas ihop väl och konsekvenserna kan t.o.m. anses vara positiva ifall man kan utnyttja täkterna för vindkraftparkens byggmateriel. Indirekt minskar detta även på trafikkonsekvenserna, eftersom man inte behöver transportera en lika stor mängd grus till området vid vindkraftparkens anläggning. Vindkraftsparken, om den genomförs, inverkar på sysselsättningen och företagsverksamheten i vindkraftsparkens omgivning på många sätt. Vindparksprojektets mest betydande sysselsättningseffekter uppstår under anläggningstiden. I anläggningsskedet erbjuds arbetstillfällen bland annat inom röjnings-, schaktnings- och grundläggningsarbeten samt inom tjänster på byggarbetsplatsen och inom tjänster som behövs för de personer som arbetar där. Om man antar att sysselsättningseffekten i den närliggande regionen i anläggningsskedet skulle vara cirka 50 procent och i driftskedet cirka 20 procent av projektets uppskattade symanårsselsättningseffekt, skulle sysselsättningseffekten för Närpes stad och för den närliggande regionen under projektets livscykel vara cirka 360 manår i alternativ 1 och 280 manår i alternativ 2. Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel Vindkraftsparkens mest betydande konsekvenser för boendetrivseln är konsekvenser i landskapet, av buller och skuggbildning. De negativa konsekvenserna är främst sådana som upplevs av invånarna. De negativa konsekvenserna gäller främst levnadsförhållandena och trivseln för de invånare vars hem eller fritidshus finns inom vindkraftverkens buller- eller skuggbildningsområde eller inom synhåll från kraftverken och som upplever att ljuden, skuggbildningen eller åsynen av kraftverken är störande. Vindkraftsparkens konsekvenser för rekreationsanvändningen av

VI projektområdet och de närliggande områdena är totalt sett små. Anläggningen av vindkraftsparken förhindrar inte att man vistas på områdena eller använder dem för rekreation. Anläggningen av vindkraftsparken förändrar dock miljön i de skogbevuxna områdena, och förändringarna i landskapet samt ljuden, skuggbildningen och åsynen av kraftverken kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Vindkraftsparken medför inga betydande negativa eller omfattande konsekvenser för hälsan. Olycksriskerna och vindkraftverkens konsekvenser för säkerheten är mycket små. Rädslan för hälso- och säkerhetsrisker kan dock försämra boendetrivseln samt viljan att vistas på området och använda det för rekreation. Konsekvenser för jakten Vinkraftsparken förhindrar inte jakten i området. Under byggperioden kommer den mänskliga aktiviteten på projektområdet att öka, vilket temporärt kan skrämma bort viltarter. Djuren kommer dock att återvända till sina gamla födo- och levnadsområden efter att störningarna av byggarbetet har minskat. För viltarterna är alternativ 2 det fördelaktigaste, eftersom förändringarna i viltarternas livsmiljöer är minst. Konsekvenserna under anläggningen och driften bedöms dock i sin helhet vara små i båda alternativen. Trafikkonsekvenser De mest betydande konsekvenserna för trafiken uppstår under anläggningstiden, bland annat vid transport av betong, kross och vindkraftverkens komponenter. Trafikmängden ökar proportionellt mest i den omedelbara närheten av projektområdet vid riksväg 8 och vid Teuvavägen (67). Projektområdets läge är dock fördelaktigt med tanke på trafikkonsekvenserna, eftersom den ökade trafiken inte kommer att beröra bosättning i närheten och därmed inte inverka på trafiksäkerheten. De långsamma specialtransporterna som kräver mycket utrymme kan dock tillfälligt försämra trafikens smidighet. Konsekvenser för landskap och kulturarv Vindkraftsparken kommer att förändra vyn mot vindparksområdet på ett tämligen vidsträckt område. I allmänhet kan man konstatera att ju längre bort från vindkraftsparken man kommer, desto mindre är de negativa konsekvenserna för landskapet. På mindre än fem kilometers avstånd är vindkraftverket ett tämligen dominerande element i landskapet. På mer än fem kilometers avstånd är kraftverket fortfarande väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek eller avståndet till dessa. På över tolv kilometers avstånd är vindkraftsparken synlighet redan så begränsad att vindkraftverken oftast inte kan urskiljas ordentligt. Pjelax vindkraftpark orsakar inte betydande landskapskonsekvenser för byggda kulturmiljöer av riksintresse eller landskapsintresse (RKY 2009 och 1993) eller för nationellt värdefulla landskapsområden. Landskapskonsekvenserna för bosättningen i näromgivningen är lokalt nästan betydande för några bostäder i Pjelax by i alternativ 1 och minst måttliga i alternativ 2. Inom näromgivningen, d.v.s. 5 km från de planerade kraftverken, finns även bosättning i norra Tjöck och i Myrkky byar. Till Tjöck by är landskapskonsekvenserna högst måttliga i alternativ 1 och små i alternativ 2. Landskapskonsekvenserna för bosättningen i Myrkky är små, eftersom skogsområden skymmer sikten till vindkraftparken och kraftverk är i huvudsak synliga endast till rotorbladen. Närheten till kusten gör att vindkraftparken i sin helhet är synlig till de öppna havsområdena ytterom Närpes och Kristinestads kust. Helhetsmässigt är alternativ 2 ett bättre alternativ för landskapsbilden och bosättningens landskapskonsekvenser, eftersom det i alternativet finns färre kraftverk på nära avstånd till bebyggelsen och eftersom det bildas en klarare öppen vy mellan vindkraftparkerna Pjelax och Svalskulla.

VII Konsekvenser för fornlämningar På projektområdet finns ett fornlämningsobjekt och -område som lämnats utanför byggåtgärderna. Det upptäcktes inte nya fornlämningar under den arkeologiska utreningen på projektområdet. Fornlämningen beaktas även i den fortsatta planeringen samt i byggoch servicearbetena. Alla fornlämningar är fredade och för att undvika konsekvenser kan de märkas ut i terrängen medan byggarbetena pågår. Genom att sakligt beakta och märka ut fornlämningsobjekt kan man undvika konsekvenser. Konsekvenser för säkerheten De säkerhets- och miljörisker som hänför sig till vindkraftverken är mycket små, men möjliga. För människor som rör sig i närområdet kan farliga situationer uppstå till följd av att delar lossnar från vindkraftverket när det är i drift. Risken är enligt den befintliga informationen dock mycket liten. I dagsläget finns över 320 000 MW vindkraft installerat olika länder världen runt, vilket uppskattningsvis motsvarar minst 200 000 vindkraftsverk. År 2013 registerades 165 haverier orsakade av vindkraftverk. Mindre än 1 av 1000 kraftverk i drift förväntas orsaka något haveri under ett år. Konsekvenser när driften av vindkraftsparken upphör Vindkraftsparkens tekniska drifttid är cirka 25 år, och därefter kan parken tas ur drift. Det är möjligt att förlänga drifttiden genom att byta ut maskineriet i vindkraftverken. Nedläggningen av vindkraftsparken orsakar liknande miljökonsekvenser som under anläggningsskedet. Demonteringsarbetet orsakar bland annat kortvariga och lokala buller- och trafikkonsekvenser. När projektet avslutas frigörs markområdena för annan användning. Nollalternativet I nollalternativet förverkligas inte projektets negativa eller positiva miljökonsekvenser. Då förblir områdets markanvändning och samhällsstruktur oförändrad och miljön fortsätter sin naturliga utveckling. Sammantagna konskevenser Sammantagna konsekvenser har bedömts och modelleringar uppgjorts för projekten Pjelax, Svalskulla, Böle, belägna i Närpes samt Kristinestad Norr och vindkraftpark Gamla Närpesvägen belägna i Kristinestad. VindIn Ab Oy är projektör för projekten Pjelax, Svalskulla och Böle. Kristinestad Norr planeras av Triventus Wind Power AB. VindIn och Triventus har samarbetat kring placeringar av vindkraftsverken i de närliggande projekten. Vindkraftpark Gamla Närpesvägen drivs av Innopower Oy. De sammantagna bullermodelleringarna visar att Miljöministeriets riktvärde för fritidsbostäder 35 db(a) överskrids vid en del fritidsbostäder vid Pjelaxfjärden och Storträsket väster om de planerade vindkraftsprojekten. För skuggbildningens del visar modelleringen på skuggtimmar över 8 h/a endast för bostäder belägna sydväst om vindkraftparken Gamla Närpesvägen. Konsekvenserna uppstår dock enkom av vindkraftparken vid Gamla Närpesvägen. Konsekvenserna för landskapet förstärks för bosättningen eftersom det ur flera synvinklar finns stora mängder kraftverk synliga på en gång. Konsekvenserna är dock bundna till varje enskild individs förhållning till vindkraftverk och bedöms inte vara betydande. Konsekvenserna för markanvändningen är inte heller betydande. Vindkraftparkerna planeras på områden som till sina egenskaper är liknande, men eftersom områdena i huvudsak är ekonomiskogsmarker bedöms kosekvenserna vara små. Ifall flera vindkraftparker byggs samtidigt ökar det trafikmängderna på riksväg 8 och stamväg 67. Konsekveserna bedöms dock inte vara betydande för trafiksäkerheten. Alternativens genomförbarhet På basen av de bedömda alternativen är alternativ 2 det med genomförbara med tanke på konsekvenserna för fågelbeståndet samt landskapet. Enligt den utförda bedömningen medför Pjelax

VIII planerade vindkraftpark inte betydande konsekvenser för miljön eller människorna ur någon aspekt. Bullerkonsekvenserna för bosättningen i omgivningen bedöms bli måttliga för två fritidshus, som dock inte är belägna på område som har planlagts för fritidsbosättning. Skuggningkonsekvenserna förblir såväl små eftersom vindkraftparken omges av skogsmark som förhindrar att skuggorna når fram till bosättningen. Ur trafikmässig synpunkt är projektområdet även beläget på ett fördelaktigt och lätt tillgängligt område.

Innehållsförteckning 1 NLEDNING... 1 2 FÖRFARAND DE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING... 2 2.1 2.2 2.3 2.4 Övrig informationn och hörande av myndigheter, organisationer och allmänheten.... 5 2.5 2.6 2.7 7.1 7.2 7.3 Behovet av och målen med ett bedömningsförfarande... 2 MKB-förfarandets skeden... 2 Bedömningsförfarandets parter... 3 MKB-förfarandet i detta projekt... 6 Samordning av MKB-förfarandet med andra juridiska processer... 7 Tidsplan för bedömningsförfarandet och projektet... 8 3 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL... 9 4 VALD TEKNIK FÖR VINDKRAFTSPARKEN... 9 4.1 Vindförhållandenn... 9 4.2 Vindkraftverkens dimensioner... 10 4.3 Vindkraftverkets fundament... 11 4.4 Interna vägar och uppställningsytor... 12 4.5 Elöverföring inom vindkraftsparken... 14 4.6 Elöverföring utanför vindkraftsparken............ 15 4.7 Anläggning av vindkraftsparken... 16 4.8 Drift och underhåll... 17 4.9 Säkerhet... 18 4.10 Radar- och kommunikationsteknologi............ 20 5 BERÄKNING GSGRUNDERR FÖR MILJÖBELASTNING... 20 5.1 Buller... 20 5.2 Skuggning... 21 5.3 Synlighet och fotomontage............... 222 6 PROJEKTALT TERNATIV SOM SKALLL BEDÖMASS... 23 6.1 Projektområde... 23 6.2 Vindkraftverkens placering............... 23 6.3 Noll-alternativet.................. 24 6.4 Projektalternativ 1... 24 6.5 Projektalternativ 2... 24 6.6 Trafikbelastning och materialåtgång vid byggnation... 24 7 FÖRÄNDRIN NGAR I PROJEKTET EFTER MKB-PROGRAMMET... 25 Beaktande av kontaktmyndighetens utlåtande... 25 Förkastat delområde... 30 Nya alternativ... 31 8 MILJÖKONS SEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS OCH BEDÖMNINGSMETODER...... 32 8.1 Konsekvenser som skall bedömas... 32 8.2 Konsekvensernass särdrag och betydelse... 32 8.3 Metoder för jämförelse av alternativen n... 33 8.4 Granskningsområden... 33

I 9 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS HÄLSA, LEVNADSFÖRHÅLLANDENN OCH TRIVSEL... 35 9.1 Konsekvensmekanismer... 35 9.2 Utgångsdata och metoder... 37 9.2.1 Invånarenkät... 37 9.2.2 Respons..................... 38 9.2.3 Webenkät... 38 9.3 Nuläge... 39 9.3.1 Social användning... 39 9.3.2 Jakt... 39 9.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 40 9.4.1 Invånarnas synpunkter på projektets konsekvenser... 40 9.4.2 Inställningar till projektet och önskemål beträffande den fortsatta planeringen... 43 9.4.3 Konsekvenser för boendetrivseln... 45 9.4.4 Konsekvenser för rekreationsanvändningen... 45 9.4.5 Konsekvenser för hälsan och säkerheten... 46 9.4.6 Konsekvenser för fastighetsvärden............ 47 9.4.7 Jakt... 47 9.5 Lindring av konsekvenserna... 48 9.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 49 10 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSSTRUKTUREN OCH MARKANVÄNDNINGEN... 49 10.1 Konsekvensmekanismer... 49 10.2 Utgångsdata och metoder... 50 10.3 Nuläge... 50 10.3.1 Markanvändning... 50 10.3.2 Bebyggelse... 51 10.3.3 Planläggning... 53 10.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 60 10.4.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen... 60 10.4.2 Konsekvenser för den nuvarande markanvänd ningen... 61 10.4.3 Konsekvenser för den planerade markanvändningen... 62 10.5 Lindring av konsekvenserna... 66 10.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 66 11 KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET............... 67 11.1 Konsekvensmekanismer... 67 11.2 Utgångsdata och metoder... 67 11.3 Nuläge... 68 11.3.1 Allmänt... 68 11.3.2 Skogs- och jordbruk... 69 11.3.3 Marktäkter... 69 11.4 Konsekvenser av vindkraftparken... 70 11.4.1 Konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonominn... 70 a

III 11.4.2 Skogs- och jordbruk... 71 11.4.3 Marktäkter... 72 11.5 Lindring av konsekvenserna... 73 11.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 73 12 BULLERKON NSEKVENSER... 74 12.1 Konsekvensmekanismer... 74 12.2 Utgångsdata och metoder... 74 12.3 Riktvärden för buller... 74 12.4 Hur buller upplevs... 76 12.5 Nuläge... 76 12.6 Konsekvenser under anläggningstidenn... 777 12.7 Konsekvenser under driftstiden... 777 12.7.11 Alternativ 1... 777 12.7.22 Alternativ 2... 81 12.8 Konsekvenser under och efter nedläggningen... 85 12.9 Lindring av konsekvenserna... 86 12.10 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 86 13 KONSEKVEN NSER AV SKUGGBILDNING... 87 13.1 Konsekvensmekanismer... 87 13.2 Utgångsdata och metoder... 87 13.3 Riktvärden för skuggbildning... 888 13.4 Nuläge... 888 13.5 Konsekvenser av vindkraftsparken... 888 13.5.11 Alternativ 1 ( real case, no forest )... 888 13.5.2 Alternativ 2 ( real case, no forest )... 91 13.5.33 Alternativ 1 ( real case, forest 20-20-15 )... 93 13.5.4 Alternativ 2 ( real case, forest 20-20-15 )... 93 13.6 Lindring av konsekvenserna... 96 13.7 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 96 14 KONSEKVEN NSER FÖR VÄGTRAFIK, RADAR OCH KOMMUNIKATIONN... 96 14.1 Konsekvensmekanismer... 96 14.1.11 Vägtrafik... 96 14.1.2 Radar och kommunikation... 96 14.2 Utgångsdata och metoder... 97 14.2.11 Vägtrafik... 97 14.2.22 Radar och kommunikation... 97 14.3 Nuläge... 98 14.3.11 Vägtrafik... 98 14.3.2 Radar och kommunikation... 98 14.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 1000 14.4.11 Vägtrafik... 1000

III 14.4.2 Radar och kommunikation... 102 14.5 Lindring av konsekvenserna... 103 14.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 104 15 KONSEKVENSER FÖR LANDSKAP OCH KULTURARVET... 104 15.1 Konsekvensmekanismer... 104 15.2 Utgångsdata och metoder... 105 15.3 Nuläge... 106 15.3.1 Landskapsområde... 106 15.3.2 Nationellt värdefulla landskapsområden... 106 15.3.3 Byggda kulturmiljöer av riksintressee (RKY 2009-objekt)........ 107 15.3.4 Byggda kulturmiljöer av landskapsintresse (RKY 1993-objekt)... 108 15.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 110 15.4.1 Vindkraftsparkens konsekvenser enligt granskningszonerna... 110 15.4.2 Närområdet... 112 15.4.3 Mellanområdet... 116 15.4.4 Fjärrområdet... 118 15.4.5 Teoretiska området... 119 15.5 Lindring av konsekvenserna... 119 15.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 119 16 KONSEKVENSER FÖR FORNLÄMNINGAR... 119 16.1 Konsekvensmekanismer... 119 16.2 Utgångsdata och metoder... 120 16.3 Nuläge... 120 16.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 121 16.5 Lindring av konsekvenserna... 122 16.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 123 17 KONSEKVENSER FÖR VEGETATIONEN............... 123 17.1 Konsekvensmekanismer... 123 17.2 Utgångsdata och metoder... 123 17.3 Nuläge... 124 17.3.1 Allmän beskrivning av vindparksområdet... 124 17.3.2 Vegetationen och naturtyperna på vindkraftve erkens byggplatser... 125 17.3.3 Vegetationen och naturtyperna på serviceväga arnas byggplatser... 126 17.3.4 Värdefulla naturtyper ochh naturobjekt... 126 17.3.5 Värdefulla naturtyper i projektområdet... 127 17.3.6 Hotade och nära hotade växtarter... 127 17.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 128 17.4.1 Alternativ 1... 128 17.4.2 Alternativ 2... 130 17.5 Konsekvenser efter nedläggningen... 131 17.6 Lindring av konsekvenserna... 131 a

IV 17.7 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 131 18 KONSEKVEN NSER FÖR FÅGELBESTÅNDET... 131 18.1 Konsekvensmekanismer... 131 18.2 Utgångsdata och metoder... 132 18.2.11 Bakgrundsdata... 132 18.2.22 Utredning av det häckande fågelbeståndet... 132 18.2.3 Uppföljning av höstflyttningen... 134 18.2.4 Uppföljning av vårflyttningen... 134 18.3 Nuläge... 135 18.3.11 Allmän beskrivning enligt förhandsuppgifter... 135 18.3.2 Häckande fågelbeståndet... 137 18.3.33 Skyddsvärda häckande fågelarter... 138 18.3.4 Viktiga områden förr fågelbeståndet... 141 18.3.5 Flyttfåglar... 143 18.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 148 18.4.11 Det häckande fågelbeståndet... 148 18.4.2 Flyttfågelbeståndet............... 151 18.4.3 Viktiga områden förr fågelbeståndet... 153 18.5 Lindring av konsekvenserna... 155 18.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 156 19 KONSEKVEN NSER FÖR ÖVRIGA ARTER... 157 19.1 Konsekvensmekanismer... 157 19.2 Utgångsdata och metoder... 158 19.2.11 Allmänt... 158 19.2.22 Fladdermus... 158 19.2.3 Flygekorre... 159 19.3 Nuläge... 159 19.3.11 Vanliga djurarter... 159 19.3.2 Fladdermus... 159 19.3.33 Flygekorre... 161 19.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 162 19.4.11 Vanliga djurarter... 162 19.4.2 Arterna i habitatdirektivet... 164 19.5 Lindring av konsekvenserna... 167 19.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen... 167 20 KONSEKVEN NSERNA FÖR NATURA 2000-OMRÅDEN OCH ANDRA SKYDDSOMRÅDEN... 168 20.1 Konsekvensmekanismer... 168 20.2 Utgångsdata och metoder... 168 20.3 Nuläge... 169 20.3.1 Natura 2000... 169 20.3.22 Naturskyddsområden... 172

V 20.3.3 Objekt som hör till skyddsprogrammet för urskogar... 172 20.3.4 Objekt som hör till skyddsprogrammet för lundar... 173 20.3.5 Objekt som hör till skyddsprogrammet för fågelvatten... 173 20.3.6 Objekt som hör till strandskyddsprogrammet... 173 20.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 173 20.4.1 Natura 2000... 173 20.4.2 Skyddsområden och skyddsprogram... 176 20.5 Lindring av konsekvenserna... 176 20.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 176 21 KONSEKVENSER FÖR BERGGRUND OCH JORDMÅN... 177 21.1 Konsekvensmekanismer... 177 21.2 Utgångsdata och metoder... 177 21.3 Nuläge... 178 21.3.1 Berggrund... 178 21.3.2 Jordmån... 178 21.3.3 Topografi... 178 21.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 178 21.5 Lindring av konsekvenserna... 179 21.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 179 22 KONSEKVENSER FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN... 180 22.1 Konsekvensmekanismer... 180 22.2 Utgångsdata och metoder... 180 22.3 Nuläge... 180 22.3.1 Ytvatten... 180 22.3.2 Grundvatten... 181 22.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 181 22.4.1 Ytvatten... 181 22.4.2 Grundvatten... 184 22.5 Lindring av konsekvenserna... 184 22.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 184 23 KONSEKVENSER FÖR LUFTKVALITETENN OCH KLIMATET... 184 23.1 Konsekvensmekanismer... 184 23.2 Utgångsdata och metoder... 185 23.3 Nuläge... 185 23.3.1 Klimatförändring... 185 23.3.2 Det lokala klimatet... 186 23.4 Konsekvenser av vindkraftsparken... 186 23.5 Lindring av konsekvenserna... 187 23.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömning en... 187 24 ÖVRIGA KONSEKVENSER... 187 24.1 Konsekvenser av flyghinderljusen... 187 a

VI 24.2 Konsekvenser för nyttjandet av naturtillgångarnaa... 187 24.3 Konsekvenser efter nedläggning... 187 25 SAMVERKAN MED ANDRA PROJEKT... 1888 25.1 Beaktande av andra projekt, program och planer i MKB-förfarandet... 1888 25.2 Vindkraftparker i drift i näromgivningen... 1888 25.3 Vindkraftsparkerr som planeras i näromgivningenn... 1888 25.3.1 Svalskulla vindkraftspark... 189 25.3.22 Böle vindkraftspark............... 189 25.3.33 Kristinestad Norr... 189 25.3.4 Gamla Närpesvägen... 189 25.3.55 Övriga vindkraftsparker... 189 25.4 Bedömda sammantagna konsekvenser... 192 25.5 Buller... 192 25.6 Skuggor och reflexer... 195 25.6.1 Alternativ 1... 195 25.7 Samhällsstrukturr och markanvändningg... 1999 25.8 Landskap och kulturarv... 1999 25.9 Fågelbeståndet... 2022 25.10 Naturens mångfald... 207 25.11 Vägtrafik..................... 208 25.12 Människors levnadsförhållanden... 208 26 ELÖVERFÖR RING INOM PJELAX VINDKRAFTPARK... 209 27 SÄKERHETS S- OCH MILJÖRISKBEDÖMNING... 2122 27.1 Vindkraftverkens säkerhetsrisker... 2122 27.2 Miljörisker till följd av oljeläckor... 2122 27.3 Alternativ 0: Konsekvenser av att projektet inte genomförs...... 213 28 PLANER OCH TILLSTÅND SOM PROJEKTET FÖRUTSÄTTER... 214 29 GENOMFÖR ELSE AV ALTERNATIVEN... 215 29.1 Bedömda alternativ... 215 29.2 Sammandrag av projektets konsekvenser och jämförelse avv alternativen... 215 29.3 Jämförelse av alternativen... 216 29.4 Alternativens genomförbarhet... 225 30 FÖRSLAG TILL UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSERNA... 227 30.1 Buller... 227 30.2 Annann uppföljning... 227 31 LITTERATURR... 228

VII Bilagor: 1. Teknisk planering av vindkraftparken, alt 1 och alt 2 2. Bullermodelleringar 3. Skuggningsmodelleringar 4. Synlighetsanalys och fotomontage 5. Naturutredningar (biotoper, häckande och flyttande fåglar, flygekorre) på finska 6. Fladdermuskarteringar (lokala och flyttande fladdermöss) 7. Arkeologisk inventering 8. Kontaktmyndighetens utlåtande över MKB-programmet 9. Naturabehovsprövning för Pjelax vindkraftpark, på finska

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 (232) 1 INLEDNING VindIn Ab Oy planerar en vindkraftspark i Närpes stad intill byn Pjelax. Pjelax projektområde är beläget mellan byarna Pjelax, Tjöck och Myrkky och gränsar i sydost till Kristinestad kommungräns. Riksväg 8 löper i nord-sydlig riktning väster om projektområdet (Figur 1-1). Området är beläget huvudsakligen på privat mark och VindIn Oy Ab har ingått avtal om arrende av området. Den planerade vindkraftsparken består av maximalt 30 vindkraftverk vars sammanlagda effekt uppgår till ca 100 MW. Projektområdet har en helhetsareal på cirka 1 600 hektar. Figur 1-1. Projektområdet är beläget i Närpes stad, sydost om Närpes kommuncentrum. När projekteringen av projektet inleddes lades stor vikt på att området enligt Finlands vindatlas är lämpligt för vindkraftsproduktion vad gäller vindförhållandena. Dessutom stödjer vägnätet på områdena anläggningen av en vindkraftspark, området är obebyggt och elöverföringen från vindkraftsparken kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2 (232) 2 FÖRFARAN NDE VID MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING 2.1 Behovet av och målen med ett bedömningsförfarande Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) ochh ändringenn av lagen (458/1994, 458/2006) tillämpas t alltid på projekt som kan k medföra betydande skadligaa miljökonsekvenser. Vindkraftparker med minst tio kraftverk eller en total kapacitet på minst 30 MW tillhör de projekt vars miljökonsekvenser skall utredas i ett MKB- förfarande. Enligt MKB-lagen enligt lagenn innan åtgärder med väsentliga miljökonsekvenser vidtas för genomförande av projektet. Bedömningsförfarandet skaa vara slutfört senast innan ett beslut fattas i ett tillståndsförfarande gällande projektet. ska miljökonsekvenserna av ett e projekt utredas vid ettt bedömningsförfarande Inga beslut om projektet fattas i MKB-förfarandet, utan beslutet t fattas efter MKB:n i samband med planläggningen och tillståndsförfarandena. 2.2 MKB-förfarandets skeden Syftet med MKB-förfarandet är attt främja bedömningenn och ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenserna vid planeringg och beslutsfattande. Samtidigt är syftet att öka medborgarnas tillgång till information och deras möjligheter tilll delaktighet. Genom förfarandet får också den projektansvarige väsentlig information för att kunna välja det lämpligaste alternativet med tanke på miljön, och myndighetenn får information om projektets förutsättningar och information för att definiera tillståndsvillkoren. MKB-förfarandet består av två skeden; i förfarandets första skede uppgörs ett program för miljökonsekvensbedömning (MKB-program), och därefter en miljökonsekvensbeskrivning (konsekvensbeskrivning). ( Figur 2-1) Figur 2-1. MKB-förfarandets skeden.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 3 (232) I MKB-programmeprojektets genomförandealternativ samt planen om hur konsekvenserna ska bedömas. Officiellt börjar MKB-förfarandet då kontaktmyndigheten lägger fram MKB-progra mmet som uppgörs i MKB-förfarandets första skede presenteras till påseende och ber berördaa parter om utlåtanden och åsikter. Alla som kan påverkas av projektet får framföra åsikter om MKB-programmet och om huruvida det är tillräckligt omfattande eller inte. Kontaktmyndigheten ger ett eget utlåtande om MKB- programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. I bedömningsprogrammet presenteras bland annat: beskrivning av projektet alternativa sättt att genomföra projektet tillstånd som förutsätts för att projektet ska kunna genomförass beskrivning av miljön utredningar som genomförts eller kommer att genomföras metoder som kommer att användas vid miljökonsekvensbedömningen projektets konsekvensområde plan för bedömning och deltagande tidsplan för projektet och MKB-förfarandet MKB-bedömningen görs utifrån MKB-programmet ochh utlåtandena om detta. Resultaten av bedömningsarbetet sammanställs i MKB-beskrivningen. I konsekvensbeskrivningen presenteras resultaten av miljökonsekvensbedömningen. I konsekvensbeskrivningen ska framgå preciseringarr av uppgifterna i bedömningsprogrammet, ochh dessutom bland annat: källmaterial som använts vid bedömningen bedömning av miljökonsekv venserna av projektet och dess alternativ en utredning om projektetss genomförbarhet eventuella brister i bedömningsarbetet lindring av skadliga miljökonsekvenser förslag till uppföljningsprogram en utredning om hur kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-programmet har beaktats en lättfattig och åskådlig sammanfattning När projektansvarige levererat konsekvensbeskrivningen till kontaktmyndigheten sätter denne fram rapporten till allmänt påseende, på samma sätt som vind MKB- sitt programskedet. MKB-förfara andet avslutas när kontaktmyndighetenn har gett utlåtande om MKB-beskrivningen. MKB-beskrivningenn samt kontaktmyndighetens utlåtande inklusive ett sammandrag av utlåtanden och åsikter bifogas till dokumenten för ansökan om bygglov och andra till tillstånd, som förutsätts för att projektett ska kunnaa genomföras. 2.3 Bedömningsförfarandets parter Projektansvarig ansvarar för planeringen och genomförandet av projektet. VindIn Ab Oy är ett finskt dotterbolag till det svenska vindkraftsföretaget VindInn AB. Företagets mål är att identifiera lämpliga platser samt utveckla, byggaa och driva vindkraftverk i Norden. VindIn Ab Oy grundades år 2012. Företaget utvecklarr just nu flera vindkraftparker i Finland. Ytterligare information om bolaget och dess verksamhet finns på webbplatsen www.vindin.se. Kontaktmyndighet är Södraa Österbottens ELY-central. Kontaktmyndigheten ser till att förfarandet vid bedömning avv projektets miljökonsekvenser ordnas i enlighet med MKB- lagen och -förordningen. Kontaktmyndigheten sköter bland annat tillkännagivanden och a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 4 (232) kungörelser samt ordnar nödvändiga offentliga samråd, samlar in utlåtanden och åsikter, granskar bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningenn och ger utlåtanden om dessa. Kontaktmyndigheten ordnarr vid behov uppföljning av miljökonsekvenserna tillsammans med andra myndigheter och denn projektansvarige. MKB-konsult är en extern och oberoende grupp av experter somm på uppdrag av den projektansvarige genomför miljökonsekvensbedömningen. Gruppen består bland annat av experter inom markanvändning, naturvetenskap och teknisk planering. MKB-konsult för detta projekt är FCG Design ochh planering Ab. En uppföljningsgruppp tillsatts för att öka möjligheterna till växelverkan och delaktighet i MKB-förfarandet. Till uppföljningsgruppen har representanter för intressentgrupper inbjudits. Uppföljningsgruppen har sammanträtt en gång i MKB beskrivningens utkastskede (12.6. 2014), varvid gruppens medlemmar gavs möjlighet att ge kommentarer om beskrivningens innehåll. Figur 2-2. Aktörer som deltar eller beaktas i MKB-förfarandet.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 5 (232) Tabell 2-1. Parter i projektetss MKB-förfarande och inbjudna till uppföljningsgruppen. Part Projektansvarig Kontaktmyndighet Representant/instans VindIn AB Oy Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Deltog möte x x i Konsult FCGG Design och planering Ab A x Inbjudna till uppföljningsgruppp Närpes Hembygdsförening Pjelax Jaktförening Böle Jaktförening Närpesnejdens jaktvårdsförening Myrkyn kyläyhdistys Pjelax marthaförening Väglag för Pjelax och Böle skogsbilvägar x Markägargruppen x Skogsvårdsföreningen Österbotten Österbottens svenska producentförbund Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening Österbottens förbund Österbottens museum Museiverket Västkustens miljöenhet x Närpes, planläggnings- ochh miljösektioner x Kristinestad, planläggnings- och miljösektioner Teuva, planläggnings- och miljösektioner Karijoki, planläggnings- ochh miljösektioner Kaskö, planläggnings- och miljösektioner Österbottens naturskyddsdistrikt Forststyrelsen Vilt- och fiskeriforskningen Västkustens miljöenhet Sydbottens natur och miljöö Finavia Oyj Fingrid Oyj Fortum Oyj EPVV Alueverkko Oy 2.4 Övrig information och hörande avv myndigheter, organisationer och allmänheten. I förfarandet vid miljökonsekv vensbedömning kan, förutom ovan nämnda parter, alla de parter delta, vars förhållanden eller intressen kan påverkas av projektet. Medan bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen är framlagda kan parternaa framföra sina åsikter till ELY-centralen om projektet och dess a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 6 (232) miljökonsekvenser samtt om huruvida bedömningsarbete är tillräckligt omfattande eller inte. I samband med miljökonsekvensbedömningen ordnas dessutom informationsmötenn för allmänheten, där allmänheten ges information om projektet och planläggnings- och MKB-processerna, samt ges möjlighet att framföra sina åsikter om projektet. ELY- centralen informerar om mötena genom kungörelser i tidningarna och på webbplatsen. Kontaktmyndigheten kungör de platser där MKB-programmett och - beskrivningen finns till påseende i samband med kungörelserna. Samtidigtt meddelas om platser och tidpunkter för allmänna möten. ELY-centralen meddelar om hur MKB-förfarandet framskrider på sin webbplats (www.ely-keskus.fi). Från webbplatsen kan man dessutom ladda ned MKB-förfarandets rapporter och andraa dokument. 2.5 MKB-förfarandet i detta projekt I samband med att den projektansvarige ingått arrendeavtal med markägarna har projektansvarige och markägarna haft ett intensivt samarbete där markägarna bl.a. tillsatt en arbetsgrupp och projektören inbjudit till stormöten för att informera markägare i området om projektet. Officiellt började MKB-förfarandet när den projektansvarige lämnade MKB-programmet till kontaktmyndigheten (Södra Österbottens ELY-central) i november 2013. Bedömningsprogrammett är en utredning av projektområ ådets nuvarande tillstånd och en plan över vilka konsekvenser som utreds och på vilket sätt utredningarna görs. Figur 2-3. Projektets MKB-program skickades tilll kontaktmyndigheten (Södra Österboddens ELY-central) i november 2013. Södra Österbottens ELY-central framlade programmet till offentligt påseendee 12.11. - 31.12.2013 3. Kungörelsen om bedömningsprogrammet och bedömningsprogrammet har varit officiellt framlagd till påseende 12.11 31.12.2013 under tjänstetid på den officiella anslagstavlan i Närpes stad. Kungörelsen och bedömningsprogrammet har också

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 7 (232) skickatss till stadens huvudbibliotek för påseende under samma tid och materialet har publicerats på Närings-, trafik- och miljöcentral en i Södraa Österbottens webbplats. Kungörelsen har publicerats 14.11.2013 i Pohjalainen och Vasabladet. Alla som kan påverkas av projektet har fått framföraa åsikter om MKB-programmet och om huruvida det är tillräckligt omfattande eller inte. Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de erhållna anmärkningarna och utlåtandena. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet den 12.3.2014 (Dnr EPOELY/ /70/07.04/2013). Det första mötet för allmänheten som ordnadess i MKB-programskedet hölls den 13 november 2013 i Pjelax skola i Närpes. Mötet ordnades som ett informations- och diskussionsmöte om projektets bedömningsprogram. Sammanlagt deltog cirka 60 invånare i evenemanget. Mötet för uppföljningsgruppen hölls i MKB-beskrivningsskedet den 12.6 2014 på Närpes stadshus. På mötet diskuterades resultaten av projektets tekniska planering, fältundersökningarna och genomförandet avv och innehållet i MKB- och planläggningsförfarandena. Under miljökonsekvensbeskrivningens påseendetid ordnas ett möte för f allmänheten, där man bland annat presenterar resultaten av bedömningsarbetet, projektets planeringsläge och var man befinner sig i planläggningsprocessen. Under utredningsskedet har den projektansvarige och MKB-konsulten mött myndigheter och intresseorganisationer för att delge och få information om projektets genomförbarhet. För att säkerställa kvaliteten på miljökonsek kvensbedömningen gjordes bedömningsarbetet dessutom i betydande grad i samråd medd kontaktmyndigheten. 2.6 Samordning av MKB-förfarandet med andra juridiska processer Eftersom andra juridiska processer genomförs samtidigt med MKB-förfarandet kombineras de i mån avv möjlighet. Parallellt med MKB-processen genomförs planläggningen av vindkraftsområdet och byggnadstillstånd ansöks för den externa 110 kv kraftledningen i enlighet t med Energimarknadsverket (EMV) i en så kallad EMV- process. I praktiken samordnas processerna så att det faktaunderlag om projektet och dess omgivning som förutsätts för de övriga juridiska processerna i huvudsak utarbetas inom ramen för MKB-förfara andet. För att man ska kunna utnyttja det material som produceras i förfarandet krävs ett nära samarbete mellan arbetsgrupperna. Processerna genomförs etappvis så attt planläggningens centrala planeringsdokument läggs fram till påseende kort efter varje påseende av MKB-dokument och EMVatt ge processens miljödokument samtidigt som MKB-dokumenten. De informationsmöten som arrangeras inom ramen av projektet kommer möjlighet för deltagarna att få information från alla a de juridiska processer som står i anknytning till projektet. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 8 (232) Figur 2-4. MKB-förfarandets, delgeneralplaneringens och EMV byggtillståndsprocessenss skeden. MKB= miljökonsekvensbedömning, PDB= plan för f deltagande och bedömning, EMV= Energimarknadsverket. 2.7 Tidsplan för bedömningsförfarandet och projektet Enligt den preliminära tidsplanen för projektet genomförs MKB-förfarandet och planläggningen av projektområdett huvudsakligen under 2014. Därefter preciseras de befintliga tekniska planerna under en separat preciserande byggnadsplanering. Samtidigt ansöks om nödvändiga tillstånd för anläggningen av vindkraftsparken och enligt uppskattning slutförs tillståndsförfarandena i början av 2015. Om tillstånden för vindkraftsparken beviljas investeringsbeslutet att fattas under 2015. I så fall börja redan 2015 och slutföras föree utgången av 2017. enligt tidsplanen, kommer kan anläggningsfasen möjligen Tabell 2-2. Den preliminära tidsplanen för projektet enligt olika arbetsfaser. Arbetsfas Förberedande planering MKB-förfarande Planläggning Preciserande byggnadsplanering Tillståndsansökningar Anläggning Vindkraftsparken i drift Påbörjass 2012 2013 2014 2014 2015 2016 2017 Avslutas 2013 2014 2015 2015 2015 2017 ~2035

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 9 (232) 3 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Syftet med vindkraftsparken är att producera el med vindkraft till dett riksomfattande elnätet. Vindkraftsprojektet är en del av de klimatpolitisk ska mål som Finland har förbundit sig till genom internationella avtal och som medlemm av EU. Målet med arbets- och näringsministeriets klimat- och energistrate egi är att t höja vindkraftens totala kapacitet i Finland till 2 5000 MW senast år 2020. De internationellaa och nationella klimat- och energistrategierna och målen som anknyter till vindkraftsprojektet presenteras nedan. Tabell 3-1. Internationella anknytning till projektet. och nationella klimat- och energipolitiska strategier i Strategi / Plan FN:s Klimatavtal (1992) Kyotoprotokollet (1997) EU:s klimat- och energipaket (2008) Finlands nationella plan (2001)) Revidering av Finlands nationella plan (2005) Finlands klimat- och energistrategi (2008) Mål Stabiliseraa halterna växthusgaserr i atmosfären som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Begränsa industriländernas växthusgasutsläpp. Minska växthusgasutsläppen med 20% före år 2020 (jämförelseår 1990). Mångsidigare energianskaffning, främja f användningen av förnybar energi. Utnyttja vindkraft, v vattenkraft och biobränslen för att minskaa växthusgasutsläppen. Innehållerr klimat- ochh energipolitiska åtgärder fram till 2020 och ett perspektiv fram f till 2050. 4 VALD TEKNIK FÖR VINDKRAFTSPARKEN 4.1 Vindförhållanden Valet av vindkraftverkstyp och planering av teknisk layout är starkt relaterat till områdets vindförhållanden. Enligt Finlands vindatlas (www.vindatlas.fi) är vindens årsmedelhastighet på vindparksområdet 6,8 meter per sekund på 100 meters höjd och 7,6 meter per sekund på 1500 meters höjd. Enligt vindrosen dominerarr sydvästliga och sydliga vindar på området. För att säkerställa att vindförhållandena ärr tillräckliga med tanke på vindkraftsproduktionen påbörjades vindmätningar på området under 2012. Figur 4-1. Vindrosen beskriver den procentuellaa andelen av olika vindriktningar av vinden på 100 meters höjd i projektområdet (Finlands vindatlas 2012). a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 10 (232) Projektansvarige inledde vindmätningar i projektområdet i november 2012 och mätresultaten stöder Finlands vindatlas 2012 fördelning av vindrosen (Figur 4-2). Figur 4-2. Pjelax mätmast 120 m och vindfördelningen under u år 2013. 4.2 Vindkraftverkens dimensioner Ettt vindkraftverk bestårr grovt av fyra delar; fundament, torn, maskinhus och rotor. Fundamentet håller vindkraftverket på plats och finns till t största delen under marken. Tornet ger höjden på verket. Längst upp på tornett sitter maskinhuset. Det är i maskinhuset som elen genereras. Framför maskinhuse et sitter rotorn som består av 3 blad. Mitten på rotorn kallas nav eller hub. Navhöjden sträcker sig från marken upp till naven medan totalhöjden räknas från marken upp till översta punkten på bladet när det pekar rätt upp. Rotordiametern ger storleken på svepytan. Svepytan är den area i luften som s bladenn går genom och där verket fångar upp vindens kraft. På basen av den preliminära vindanalysen är enhetseffekten för den typ av vindkraftverk som lämpar sig för området cirka 3,5 MW med ett cirka 140 meter högt torn, ett maskinhus och en trebladig rotor. RotorbladenR n är tillverkade i kompositmaterial. Rotorbladets längd är cirka 65 meter och rotorbladens diameter cirka 130 meter. Vindkraftverkets högsta höjd är cirka 200 meter. Kraftverkstyperna som bedöms i detta MKB-förfarande har ett käll-ljud på ca 104,51 db(a) och ca 107,5 db(a)

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 11 (232) vid vindhastigheten 8 m/s. För visualiseringarna har h kraftverket Vestas V126-3.33 med navhöjden 137 meter i vind klass IEC III valts. Figur 4-3. Principskiss av det vindkraftverk som använts a vidd MKB-förfarandet. Höjden på vindkraftverkets cylindriska hybridtorn är cirka 140 meter och rotorbladet är cirka 65 meter. Vindkraftverkets maximala höjd är således cirka 200 meter. Den valda vindkraftverkstypens maskinhus, cirka 100 ton och 3,5-4 x 12 meter stort, placeras på tornet. I maskinhuset finns traditionellt växellåda, generator samt regler- och styrsystem. Växellådan omformar rotorns varvtal (5 15 varv per minut) till en nivå som är lämplig för f generatorn. Alternativt kann varvtalenn regleras med så kallad direktdriven teknik. Särskildaa motorer vrider maskinhuset mot vinden med hjälp av en vindriktningsgivare och en styranordning. Maskinhusets stomme och hölje tillverkas vanligenn av stål eller glasfiber (Vindkraftföreningenn 2012). I maskinhuset finns typiskt 300 1 500 liter olja och 100 600 liter kylarvätska beroende av tillverkare. Kylarvätskan består av vatten och glykol. Dessutom används i viss mån smörjfettt i lager och andra glidytor, men mängdenn är mycket liten. Förutom olja, kylarvätska och smörjfett används inga andraa kemikalier i kraftverket. Kraftverkets torn byggs i sektioner av kompositma aterial. Tornets nedersta del kan även byggas med prefabricerade betongsektioner. Tornet bultas fast i fundamentet. 4.3 Vindkraftverkets fundament Valet av fundamenttyp görs separat för varje vindkraftverk varje enskild plats. På basen av utgångsuppgifterna a utifrån markunderlaget på är den lämpligaste och

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 12 (232) kostnadseffektivaste metoden för fundamentbygge stålbetongfundament som vilar på marken (Figur 4-4). Andra möjligaa alternativ är stålbetongfundament med massabyte eller fundament förankrat i berg. I detta skedee har jordmånen bedömts på basen av kartstudier. I projektets fortsattaa planeringsskede genomförs geologiska undersökningar i fält. Först därefter kan fundamenten detaljplaneras. I detta skede presenteras mängden betong, grus, stål och jordmassor som behövs för fundamenten utgående från stålbetongfundament som vilar på marken. Jordmassa Betong Figur 4-4. Stålbetongfundament som vilar på marken. För den valdaa kraftverkstypen är diametern på ett stålbetongfundament som vilar på marken är cirka 25 meter och höjden cirka 1,5 3 meter. I byggnadskedet grävs fundamentplatsen upp och därefter gjuts stålbetongfundamentett ovanpå ett skikt av grus eller kross. Efter gjutningen täcks fundamentet med jordmaterial. 4.4 Interna vägar och uppställningsytor För anläggningen av vindkraftverken behövs ett internt vägnät som kan användas året runt. I mån av möjlighet utnyttjar man det befintliga nätverket av skogsbilvägar och förstärker dem efter behov. För att klara specialtransporterna skall vägytan vara minst 5,55 meter bred. Beroende på terrängen anläggs därtilll dikerenarr om upp till t 2 meter (Figur 4-5). Uppskattningsvis behövs cirka 4 800 m3 grus per kilometer ny väg då vägens slitlager är 20 cm och bärlagret 40 cm tjockt. Motsvarande mängd för attt iståndsätta befintliga skogsbilvägarr är cirka 2 800 m3 per kilometer väg. Längs vägarna transporteras byggmaterial och materiel som behövs för resningen av vindkraftverken. Efterr anläggningen används vägnätet v för service- och övervakningsåtgärder vid vindkraftverken.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 13 (232) jordkabel Figur 4-5. Exempel på byggoch serviceväg för vindkraftsparken. Vägarna används bland annat för transport t av betong och grus samt kraftverkens komponenter. I driftskedet används vägarna bl.a. för årlig service. Diket för jordkabeln finns på vägens vänstra sida (foto: Hans Vadbäck/FCG). Vid dimensioneringen av vägarna och anslutningar bör dessutom beaktas att vindkraftverkens rotorblad levereras till platsen med specialtransporterr som är över 60 meter långa. Därför krävs mer utrymme än normalt för anslutningar och kurvor (Figur 4-6). Vägarnas maximala lutning får vara tio procent och minsta krökningsradie 50 60 meter. Figur 4-6. Två exempel på möjliga kurvor för planerat intern vägnät i en vindkraftspark och specialtransportfordon med rotorns vingar. De streckade linjerna indikerar hinderfritt område, där sten och träd måste röjas. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 14 (232) Vid varje vindkraftverks fundament byggs en uppställningsyta för resande av vindkraftverket. På denna yta ställs lyftkranen upp ochh vindkraftverkets komponenter lagras inför resningen. Beaktande den valda typen av vindkraftverk är det planaa hårdgjorda kranområdett cirka 40 X 60 meter, dimensionerat för en mobil lyftkran på 5000 ton. Därtill sträckerr sig uppställningsytan för kranen cirka 20 x 150 meter längs med ankomstvägen (Figur 4-7). I anläggningsskedet röjs därmed trädbeståndet på ettt cirka ett hektar stort område förr att man ska kunnaa bygga fundamentet och resa vindkraftverket. Det röjda uppställningsområdets storlek beror på val av vindkraftsleverantör. Under byggnadsskedet krävs därtill ett cirkaa 30 x 60 meter stortt plant gruslagt kontorsområde för byggnadsbaracker och upplagringg av arbetsredskap. Figur 4-7. Exempel på planerad uppställningsyta för resning av ett t vindkraftverk. 4.5 Elöverföring inom vindkraftsparken Vindkraftverkens generatorspänning är en kilovolt (kv)) eller mindre. Spänningen höjs med en transformator inuti eller intill kraftverket till en e medelspänningsnivå på cirka 20 45 kv, som används i elöverföringsnätet inom parken. Vindkraftselen överförs med jordkabel tilll en elstation som skall byggas inom vindparksområdet. El- och dataöverföringskablar inom parken grävs ner i ett kabeldike som normaltt är 0,5 1 meter djupt. Kabeldiket är cirkaa en meter brett. Kabeldikena placeras i mån av möjlighet i anslutning till servicevägarna. Där kablarna placeras på ett annat ställe än längs vägen, behövs en cirka fyraa meter bred och trädfri terrängkorridor där kabeln dras. Jordkablarna mellan vindkraftverken kopplas samman i mindre föredelningsskåp/stationer inom parkområdet, vilka kräver liten yta cirka 3 10 m². Tack vare kopplingsmöjligheterna kan man skapa alternativa elöverföringslinjer inom parken, till exempel i anslutning till service eller vid fel.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 15 (232) Figur 4-8. Exempel på vindkraftsverkets transformator kraftsverket och jordkabelfördelningsskåp till höger. placerat direkt intill Jordkablarna inom vindkraftsparken kopplas till en 110 kvv elstation som byggs på vindparksområdet.. I elstationen finns övervakning gsapparatur och utrustning för skydd av kablar samt en transformator som används för f att höja medelspänningen till en spänning på 110 kv. En höjning av spänningen minskar överföringsförlusten. Elstationens mest synliga komponenter är ett 110 kv ställverk, en transformator och en skyddsbyggnad. En del av utrustningen som behövs för att skydda och övervaka elnätet skyddas från f väder och vind inuti byggnaden. Elstationen inhägnas enligt elsäkerhetsbestämmelserna, vilket förhindrar att obehöriga o kan komma in på området. Övervakningen av elstationen sker centraliserat från f kontrollrummet. Därför kan man också placera en dataöverföringsmast vidd stationen för att tillgodose dataöverföringsbehoven. Dataöverföringen kan också ske med en optisk fiberanslutning. 110 kv elstation kräver enn markyta på cirka 0,5 hektarr (cirka 5 000 m 2 ) mark. Stationen består av en eller två transformatorer, ställverk, en ändstolpe som behövs för anslutning av en 110 kvv ledning och en byggnad som skydd för den nödvändiga apparaturen. Byggnadens yta är cirka 30 70 kvadratmetek er. Vid stationen placeras eventuellt också en cirka 20 30 meter hög mast för datakommunikation. 4.6 Elöverföring utanför vindkraftsparken Det finns två alternativ för att ansluta vindkraftpav arken till det nationella elöverföringsnätet.. Alternativv 1 är att ansluta parken till Pjelax elstation nordväst om projektområdet och alternativ 2 är att ansluta parken till KD-elstationen i Kristinestad sydväst om projektområdet. Båda alternativen skulle förverkligas med jordkabel, vars längd utanför projektområdet i alternativ 1 skulle vara ca 3,,2 km och i alternativ 2 ca a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 16 (232) 7,5 km. Byggnadslov för 1100 kv kabeln (Energimarknadsverket). utreds i en skild EMV-processs 4.7 Anläggning av vindkraftsparken Vindkraftverkens delar, maskinhuset, rotorbladen och tornet transporteras i 7 10 delar som specialtransporter på landsvägarna. För anläggningen av ett enskiltt kraftverkk krävs 12 14 specialtransporter. Kabeldragningarna inom området görs före resningen av vindkraftverken. När vindkraftverken har förbundits med jordkablar kan fundamenten täckas över och resningen inledas. Figur 4-9. Installation av jordkablarna sker normalt intill servicevägarna. Den egentliga resningen börjar när fundamenten är färdiga. Monteringen av ettt kraftverk tar cirka 3 4 dagar. Om transformatorn ska placeras i den nedre delen av tornet, lyfts den på plats på tornets fundament. Därefter monteras tornet genom attt lyfta upp en del i sänder. Sedan lyfts maskinhuset och sist rotorn. För detta används i allmänhet den huvudsakliga lyftkranen och en hjälplyftkran. Hjälplyftkranen är avseddd för att säkra att den del som lyfts får rätt rörelsebana under lyftet. Svåra väderleksförhållanden kan avbryta lyftarbetena, och exempelvis lyftet av rotorn hindras om vindhastigheten är mer än åttaa meter per sekund. Beroende på årstiden kan svåra väderleksförhållanden fördröja resningen med cirka 10 50 procent jämförtt med den optimala resningstiden. Vid en förflyttning från ett ställe s till ett annat kan det bli nödvändigt att demontera materielen för resningen. Detta tar vanligtvis en dag.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 17 (232) Figur 4-10. Monterings- och lyftområde för ett vindkraftverk.. Foto: Hans Vadbäck /FCG Lyftkranens monteringsområde Figur 4-11. Den huvudsakligaa lyftkranens monteringsområdee intill servicevägen. 4.8 Drift och underhåll När vindkraftsparken är i drift görs servicebesök till t varje kraftverk 1 2 gånger per år. Dessutom kan man anta att det behövs 1 2 oförutsedda servicebesök per kraftverk per år. Det är alltså nödvändigt att besöka varje kraftverk i genomsnitt tre gånger per år. Servicebesöken görs i regel med skåpbil. Servicevinschen,, som hör till kraftverkets standardutrustning, användss för att lyfta tyngre tillbehör och komponenter. I specialfall, när tyngre komponenterna går sönder kan också en mobil lyftkran behövas, eventuellt till och med en banddriven lyftkran. Oljeflödet och -trycket samt mängden kylarvätska a i maskinhuset övervakas genom ett automationssystem. Om oljetrycket sjunker ellerr oljeflödett är under minimivärdena, försätts kraftverket i larmtillstånd och stänger av sig s omedelbart. På detta sätt kan man a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 18 (232) kontrollera följderna av ett eventuellt oljeläckage. I larmtillstånd använder kraftverkett en bromsmekanism förr att stänga av rotorn inklusive vridmekanismerna samt allaa motorer och pumpar i maskinhuset t. Oljan i maskinhuset kontrolleras årligen och byts cirkaa en gång vart femtee år. Oljan transporteras med en lämpligg tankbil längs vindkraftsparkens servicevägar. Utrustningen som används vid oljebytet ska vara helt kompatibel med kraftverkens konstruktioner. Om ettt läckage av olja eller kylarvätska sker under bytet, samlass vätskan in med hjälp av uppsamlingstråg, så att vätskan inte kan rinna ut ur maskinhuset. För eventuella avvikande situationer finns dessutom andra verktyg, tilll exempel oljebindemedel och trasor. Oljebytet utförs av en entreprenör r som kraftverksleverantören väljer och som har den utbildning som krävs för arbetet. Entreprenören ska uppfylla u kraftverksleverantörens krav på säkerhet och miljö (HSE) och inneha ett särskilt tillstånd för hantering av farliga ämnen. Kraftverksleverantörens representantt kommerr att övervaka allaa arbetsskeden vid kraftverket. För servicen görs enn särskild beredskapsplan för avvikande situationer. Alla skeden inom servicearbetet rapporteras separat och analyseras. Alla data som mäts uppp i maskinhuset sänds till vindkraftsparkens kontrollcentral via ett övervakningssystem (s.k. SCADA) som installerats i kraftverket. Alla mätningar som görs i kraftverket följs upp genom fjärrövervakning i realtid. På så sätt säkerställer man att eventuella läckage upptäcks i ett så tidigt skede som möjligt. Vindkraftverkets maskinhus är dessutom indelat i flera avdelningar med tankee på läckage, så attt eventuella vätskeläckage inte kann spridas i hela maskinhuset. Hela maskinhuset har designats så att det är tätt, dvs. så att all olja i maskinhuse et ska stanna kvar i maskinhuset vid ett eventuellt läckage. 4.9 Säkerhet Vindkraftsparken kommer inte att omgärdas med ett stakett med undantag av elstationen som uppförs på området. På grund av säkerhetssks käl kommer man attt begränsa möjligheten att vistas på området under byggnadsskedet. När vindkraftsparken är i drift är vägnätet fritt att användaa för de som har del i vägarna. Likaså är det fritt att röra sig i projektområdet när kraftverken är i drift. Under senaste åren har myndigheter gett rekommend dationer för säkerhetsavstånd i vindkraftsprojekt. I avseende på möjliga iskast och fallande delarr från vindkraftverken har miljöministeriet (2013) angivit ett säkerhetsav vstånd somm motsvarar 1,5 x kraftverkets maximalaa höjd ( Miljöministeriet 2012). Modelleringar utfört av Transportministeriet (2011) har visat att kastlängden av is kann maximaltt vara 3000 meter från kraftverk med en höjdd på 200 meter. Enligt Transportministeriets (2011) beräkningar är sannolikheten för att träffas av ett fallande isstycke dock en på 1,3 miljoner år för en person som årligen under vintern befinner sig en timme på cirka 10 meters avstånd från ett kraftverk som är i drift (Göransson 2012).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 19 (232) Figur 4-12. Exempel på säkerhetsföreskrifter under byggnadsskedet. Figur 4-13. Typiska säkerhetsföreskrifter intill vindkraftsverken Skyddsavståndet mellan kraftverk och landsvägar är maximalt 300 meter, minst dock kraftverkets maximala höjd sammanräknat med landsvägens skyddsavstånd, vilket är 20-30 meter. För järnvägar är skyddsavståndet för övrigt den samma, men järnvägens skyddsavstånd är lite längre, 30-50 meter (Trafikverket 2012, Hytönen m.fl. 2012). Till

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 20 (232) farleder är det rekommenderadee skyddsavståndet 1-5 nautiska mil, beroende på farledens storlek (Hytönen m.fl. 2012). Gällande stamnätet är rekommendationen att avståndet från närmsta kraftverk tilll stamnätets ledningsområdes yttre gräns skall vara minst 1,5 x kraftverkets maximalaa höjd (Miljöministeriet 2012). 4.10 Radar- och kommunikationsteknologii Vindkraftverkk kan inverka på radio- och radarverksamhet. För väderradarr har följts meteorologiska institutets rekommendation om att inverkann bör utredas om kraftverken ligger inom 20 kilometer från väderradarn (Arbets- och näringsministerett 2013). Gällande annan inverkan på civil och militär radarövervakning tillämpas Trafis beslut och försvarsmaktens utlåtande. Gällande säkerhetsastånd till t annann radiokommunikation harr tillämpatss kommunikationsverkets rekommendation. Gällande avstånd till anordningar för explosiva varor och fyrverkeripjäser, transportförpackningar och -tankar för farliga ämnen, flytgas- och naturgasan läggningar, fabriker och upplag för explosiva varor samt kraftverk och produktionsanläggningar som använder tryckutsatta system tillämpats TUKES utlåtande 4784/ /36/2013 om riskevaluering för objekt inom 500 meter. 5 BERÄKNIN NGSGRUNDER FÖR MILJÖBELA ASTNING 5.1 Buller Ljudtrycksnivåerna från vindkraftverken har modellerats med kalkylprogrammet WindPRO 2.8 enligt standardenn ISO 9613-2. I modelleringen användes som kraftverkets utgångsbullernivå enligt kraftverkleverantörerna uppgifter, som vindens hastighet 8 meter per sekund, som lufttemperatur 15 C, som lufttryck 101,325 kpa och som luftens relativa fuktighet 70 %. I modelleringen gjordes inga amplitudmodulationer och käll-ljudet antogs sprida sig i alla riktningar. Bullerberäkningarna gjordes med beaktande av vindkraftverkens totala antal,, placering, navhöjd och rotordiameter i de olika vindparksalternativen. I modellen användes grundkartans höjdkurvor som bas för den digitala höjdmodellen med en resolution på 0,1 meter. Beräkningenn gjordes för höjden 4 meter från markytan. Som markens hårdhet användes värdet 0,4 (påå skalan 0 1; hård mjuk). Valet av parametrarnaa grundar sig på Miljöministeriets direktiv (2/2014). Vindkraftverkens lågfrekventa buller (20-2000 Hz) beräknads utgående från det valdaa vindkraftverkets käll-ljuds angivna oktavband omvandlat till tredjedelsoktavband (Figur 5-1 och Figur 5-2). Därefter modellerades den lågfrekventa ljudspridningen till det bostadshus där ISO 9613-2 modellen påvisade den högsta bullernivån. Omvandlingenn och modelleringen gjordes med ettt Excel baserat program utvecklad av FCG Design och planering Ab, Ing. Mauno Aho.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 21 (232) Figur 5-1. Oktavdata som användes vid beräkning av lågfrekvent buller (20-200 Hz) enligt projektalternativ 1. Figur 5-2. Oktavdata som användes vid beräkning av lågfrekvent buller (20-200 Hz) enligt projektalternativ 2. Bullerberäkningarna gjordes med beaktande av vindkraftverkens totala antal, placering och navhöjd i de olika vindparksalternativen. Beräkningen gjordes till ytterväggen för det närmsta bostadshuset i anslutning till projektet, där det lågfrekventa bullret antogs avta med det geometriska avståndet och markytans beskaffenhet för landbaserade vindkraftparker. På basen av dessa bullernivåer utomhus beräknades därefter tredjedelsoktavbandens bullernivåer inomhus. Bostadens ljudisolering beräknades på basen av den danska förordningen Bekendtgørelsee om støj fra vindmøller BEK nr 1284, 15.12.2011. Därefter jämfördes de modellerade lågfrekventaa ljudnivåerna till de nivåer som angivits i Social- och hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003). Valet av parametrarna och jämförelsevärdena grundar sig på Miljöministeriets direktiv (2/2014). 5.2 Skuggning Skuggningsmodellen gjordess med Shadow-modulen i programmet WindPro 2.8. I modellerna beräknades skuggbildningens konsekvensområde och hur länge skuggbildningen varar. Beräkningsmodellerna beaktade skuggbildningenn i situationer då solen ligger mer än tre grader över horisonten ochh rotorbladet täcker minst 20 procent av solen. Vid beräkning av modellerna beaktades höjdförhållandena i terrängenn med och utan skogens täckning t påå området. Skuggberäkningarna gjordes med beaktande av projektets tekniska egenskaper, såsom vindkraftverkens totala antal, placering, navhöjd, rotordiameter och driftstid i de olika vindparksalternativen. Vindkraftverkens årliga drifttid beräknades utifrån resultaten av a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 22 (232) 5.3 de vindmätningar som utfördes på projektområ ådet. Somm utgångsdata för solskensmängderna användes de månatliga solskensmängder som mätts i samband med långtids-uppföljningen vid väderstationen i Umeå i Sverige. Synlighet och fotomontage Vindkraftverkens synlighetet modellerades med den så kallade ZVI-modulen i programmet WindPro 2.8. Beräkningarnaa gjordes med beaktande av projektets tekniska egenskaper, såsom vindkraftverkens totala antal, placering, navhöjd och rotordiameterr i de olika vindparksalternativen. I modellen beaktas förutom markytans höjd på basen av lantmäteriets kartdatabas (MML 2013) även områdets skogsbestånd på basen av Corine data (Oiva 2013). I modellen antogs Corine dataklasser 311-3133 (skog) vara 15-20 meter hög och visuellt ogenomtränglig. Fotomontage gjordes likaså i WindPro 2.8 med Photomontage modulen, där platsen för fotograferingen bestämdes med GPS vid fototidpunkten och så väl fotoplatsens som fotografiets referenspunkter (X,Y,Z; 2-5 st) interpolerades från lantmäteriets kartdatabas (MML 2013) ). Modellresultaten har åskådliggjorts med hjälp av kartor, som visar summan av kraftverkens synlighet ( 0/1) enligt navhöjd och panoramafotomontage. Panoramabilderna har gjorts i Photoshop Elements. Figur 5-3. Principerna för synlighetsmodellen. Vid synlighetsanalys kan terrängformer, skog eller byggnader utgöra hinder.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 23 (232) 6 PROJEKTALTERNATIV SOM SKALL BEDÖMAS 6.1 Projektområde Den planerade vindkraftsparken är belägen cirka sju kilometer sydost om Närpes centrum och cirka två kilometer öster om Pjelaxfjärdens kust (Figur 6-1). Projektområdet omges av byar i väst, syd och öst. Den fastaa bosättningen i området är koncentrerad till byarna och fritidsbosättningen till Pjelaxfjärdens kust. Området består i huvudsak av skogsbruksområden i olika stadier samt av mindre mossområden. Projektområdets areal är 1 600 hektar och det gränsar till riksväg 8 i väst och Kristinestads kommungräns i sydost. Terrängen stiger s mot öst och höjdförhållandena varierarr mellan 27,5 m.ö.h.. i de nordvästliga delarna d av projektområdet och 62,5 m.ö.h. i de östliga delarna av området. Ytterom projektområdet är terrängen högre i nordost och blir generellt lägre mot kusten och möt söder. Figur 6-1. Projektområdet är i huvudsak beläget på skogsbruksområden. 6.2 Vindkraftverkens placering En betydande utgångspunkt för placeringen av vindkraftvev rken har varit de känsliga och skyddsvärda naturobjekt ten som är belägna inom projektområdet. Vindkraftverken har planerats på ett avstånd från dem som preliminärt ansetts räcka förr att försäkra om att inga betydliga miljökonsekvenser sker. Gällande bullerr från vindkraftverken har parken planerats så att 40 decibel inte överskrids vid närmsta bostad och så att Socialoch hälsovårdsministeriets riktvärden för lågfrekvent bullerr inomhus inte överskrids. Gällande skuggningar från kraftverken har parken planerats så att skuggninga r inte överstiger 8 årliga skuggtimmar. Angående kraftverkens synlighet har inget specifikt a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 24 (232) avstånd eller beräkningsgrund använts som utgår från konsekvensbedömingen nedan. grund för skyddsavsts tånd utan placeringen n För att optimera produktionen placeras kraftverken så högt somm möjligt och så attt avstånden mellan dem motsvararr minst diametern för 4 6 rotorer. I praktiken är avstånden mellan vindkraftverken cirka 500-800 meter. Kraftverkens inbördes avstånd anpassas så att parkeffektivitetenn hålls över 90 %, modellerat med WindPro Park- datorprogrammet. Därtill strävas det till mån av möjlighet att utnyttja befintliga vägar för att minimera ingreppen på naturen. 6.3 Noll-alternativet Förutom genomförandealternativen granskas ett så kallat nollalternativ, dvs. en situation där projektet inte genomförs. I nollalternativet uppfyllss inte projektets mål, utan motsvarande energimängd produceras på andra sätt. ALT 0 Projektet förverkligaf as inte Inga nya vindkraftverk byggs. Motsvarand de energimängd produceras på annat sätt.. I det nordiska energiproduktionssystemet ersätter energi producerad med vindkraft i första hand energi producerad med stenkol. I nollalternativet fortsätter markanvändningen i vindparksområdet som förut. 6.4 Projektalternativ 1 Alternativet omfattar vindkraftverk, byggoch servicevägar, jordkablar, samt en 110 kv elstation. Antalet kraftverk är 30 och dess käll-ljud är 104,5 db(a). Som kraftverkstyp har använts Nordex N131, vars nominella effekt är 3 MW. ALT 1 En vindkraftpark i Pjelax Enligt alternativet byggs 30 vindkraftverk med en total kapacitett på cirka 90 MW. 6.5 Projektalternativ 2 Alternativet omfattar vindkraftverk, byggoch servicevägar, jordkablar, samt en 110 kv elstation. Antalet kraftverk är 23 och dess käll-ljud är 107,5 db(a). Som kraftverkstyp har använts Vestas V126, vars nominella effekt e är 3, 3 MW. ALT 2 En vindkraftpark i Pjelax Enligt alternativet byggs 23 vindkraftverk med en total kapacitett på cirka 75 MW. 6.6 Trafikbelastning och materialåtgång vid byggnation Alternativ 1 medför ettt behov avv cirka 360 specialtransporter. I projektet används sammanlagt 42 000 m3 betong ochh 4 800 ton armeringsjärn, vilket kräver cirka 12 2000 tunga transporter. Den areal som kommer att användas för huvudsakligen vägar och uppställningsytor uppgår till sammanlagt 46 hektar. Tidmässigt tar det en byggsäsong g att bygga vägar och fundament medan resningen av kraftverkenn kan ske under sex månader.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 25 (232) Alternativ 2 medför ett behov av cirka 280 specialtransporter. I projektet används sammanlagt 32 200 m3 betong och 3 680 ton armeringsjärn, vilket kräver cirka 9 300 tunga transporter. Tidmässigt tar det en byggsäsong att bygga vägarr och fundament medan resningen av kraftverken kan ske under fem månader. Tabell 6-1. Sammanställning av de preliminära vindkraftparkens olika genomförandealternativ. tekniska uppgifterna av Förklaring Alternativ 1 Alternativ 2 Antal kraftverk Total kapacitet (MW) ~ Årlig elproduktion GWh ~ Vägnät som ska iståndsättas (km) Nya vägar som byggs (km) Byggmaterial till vägarna (m 3 ) Jordkabel som ska dras (km) Fundament Betong (m 3 ) Kross (m 3 ) Jordfyllning (m 3 ) Armering (t) Antal tunga transporter Antal specialtransporter Areal för uppställningsytor (ha) Areal för nytt vägnät och intern elöverföring (ha) Areal för vägnät som skall iståndsättas och intern elöverföring (ha) 30 90 215 11 14 83 600 25 42 000 4 500 15 000 4 800 12 200 360 30 9 7 23 75 178 11 9,5 76 400 20 32 200 3 450 11 500 3 680 9 300 280 23 6 7 7 FÖRÄNDRINGAR I PROJEKTET EFTER MKB-PROGRAMMET 7.1 Beaktande av kontaktmyndighetens utlåtande Kontaktmyndigheten, Södra Österbottens ELY-central, begärde utlåtanden av MKB- Kontaktmyndigheten har gett ett eget utlåtande om MKB-programmet utifrån de programmet. Sammanlagt 15 utlåtanden har skickats till kontaktmyndigheten. erhållna utlåtandena och anmärkningarna (bilaga 8). Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om MKB-programmet den 12.03.2014. I följande tabell (Tabell 7-1) sammanställs de saker till vilka bör fästas uppmärksamhet i uppgörande av utredningarna och MKB-beskrivningen. I tabellen har också beskrivits hur kontaktmyndighetens utlåtande har tagits i beaktande i konsekvensbedömingen och MKB-beskrivningen. a

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 26 (232) Tabell 7-1. Kontaktmyndighetens utlåtande och hur det har beaktats i MKBbeskrivningen. KONTAKTMYNDIGHETENS UTLÅTANDE Alternativ 1 är onödigt stort, större än förslaget till etapplandskapsplan 2, speciellt i närheten av Bredmossmyran. Mer information om alternativ 2 bör presenteras. I bedömningsbeskrivningen bör det ingå en karta över alternativ 2, där vindkraftverken har placerats ut. Projektområdet Svalskulla norr ligger norr om området Gillermossen, som tagits bort ur förslaget till etapplandskapsplan enligt landskapsstyrelsen beslut 25.11.2013. Projektområdets delområde Svalskulla norr väster om riksväg 8 är inte i enlighet med förslaget till etapplandskapsplan. Det vore önskvärt (inte obligatoriskt) att också elöverföringen skulle behandlas i samband med konsekvensbeskrivningen, eftersom det är en del av projekthelheten. I intervjuerna för bedömningen av de sociala konsekvenserna bör särskilt de närliggande byarna såsom Pjelax m.fl. samt även Mörtmark beaktas. I miljökonsekvensbeskrivningen bör tydligt framföras vilka begränsningar byggandet av vindkraftsparken kommer att medföra för nyttjandet av området, t.ex. för byggande, jakt eller andra nuvarande användningsformer. I miljökonsekvensbeskrivningen ska resultaten från bullermodelleringarna presenteras även för alternativ 2. När det gäller bullerkonsekvenserna bör Miljöministeriets anvisningar i saken beaktas. I konsekvensbeskrivningen ska resultaten av skuggmodelleringarna presenteras även för alternativ 2. Modellen worst case behöver inte göras om resultaten visar att konsekvenserna för bebyggelsen kommer att ligga under gränsen 8 timmar/år. På grund av att vindkraftverken är så stora är det i MKB-beskrivningen ändamålsenligt att utreda transportrutter och anslutande riskobjekt i vägnätet såsom t.ex. bärkraftsbrister och broar. I bedömningsbeskrivningen är det bra att framföra förändringen av mängden tung trafik och dess konsekvenser för vägnätet och områdets invånare. BEAKTANDE I IMKB- BESKRIVNINGEN Mängden kraftverk samt deras placering har justerats för alternativ 1. Ett längre avstånd till kraftverk har beaktats i förhållande till Bredmossmyran. Det har i beskrivningsskedet uppgjorts kartor för bägge alternativen. Delområdet Svalskulla norr har tagits bort ur den fortsatta planeringen. Elöverföringen utanför vindkraftsparken behandlas i den skilda EMV-processen. Enkäten för de sociala konsekvenserna har skickats ut till sammanlagt 500 hushåll inom avståndet 2 km och 4 km. Man har även beaktat projektområdet Böle, som är beläget direkt nordost om Pjelax projektområde, vilket betyder att byar som inkluderats i den sociala enkäten är Pjelax och Myrkky samt delar av Perälä. I miljökonsekvensbedömningen har framförts vilka begränsningar byggandet av vindkraftsparken medför för utnyttjandet av området. Resultat av bullermodelleringen för alt 2 har presenterats. Miljöministeriets anvisningar beaktas vid konsekvensbedömningen. Resultat av skuggmodelleringen för alt 2 har presenterats. Det har även beräknats en sk. Verklig situation som beaktar skogens täckande inverkan vid skuggbildning. I miljökonsekvensbeskrivningen har utretts transportrutter och anslutande riskobjekt i vägnätet. KAPITEL 7.3 Samtliga kapitel 7.2 4.6 9.2.1 12.7.2 13.5.2 och 13.5.4 14.4.1

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 27 (232) Österbottens förbund och NTM-centralen i Södra Österbotten har tillsammans beställt en utredning om vindkraft och specialtransporter. Trafikverket har gett ut en anvisning för vindkraft, i vilken redogörs för kraven på vindkraftverkens avstånd till trafikleder. Vindkraftsparker bör inte anvisas så att vindkraftverken sträcker sig ut över landsvägar, utan områdena bör avgränsas så att de ligger tillräckligt långt från landsvägarna, vilket bör beaktas i placeringen av vindkraftverken. Enligt Digitas utlåtande orsakar vindkraftsparken eventuellt störningar i tvmottagningen med antenn, men de stör inte Digitas datatrafikförbindelser. I bedömningsbeskrivningen bör utredas om det är möjligt att minska konsekvenserna och ytterligare bör Digitas utlåtande om konsekvensgranskningen införas i beskrivningen. I miljökonsekvensbeskrivningen är det skäl att beakta det som Österbottens förbund framför i sitt utlåtande. I bedömningsbeskrivningen bör det finnas visualiseringar från olika håll av området så att de som bor i området ska få en tydlig bild av hur vindkraftverken kommer att ändra landskapet. Här måste i synnerhet de kulturhistoriskt värdefulla områdena beaktas. För projektområdets del har på ett täckande sätt utretts de drag som är väsentliga ur legislativ synpunkt. Utöver detta har uppmärksamhet fästs vid hotade naturtyper, livsmiljöer för hotade arter och annat som är viktigt med beaktande av mångfalden. NTM-centralen anser att det vore bra att i området också avgränsa de skogsområden som uppfyller kraven för METSO-programmet. Granskningen av växtligheten och naturtyperna är ur legislativ synpunkt och naturskyddssynpunkt ändamålsenligt gjord och bedömningen av konsekvenser rätt riktad. Kartläggningstidpunkten har varit något tidig med tanke på växtligheten, maj juni. Det är viktigt att resultaten framförs tillräckligt åskådligt på kartan så att projektets konsekvenser för de arter, naturtyper och naturdrag som bedömningen gäller kan utvärderas. I konsekvensbedömningen ska också beaktas randeffekten som beror på avverkningen av skog. Vid utformningen av alternativen för vindkraftparken har man beaktat Trafikverkets anvisningar 08/2012, vilket innebär ett skyddsavstånd på 300 m till riksväg 8 och Teuvavägen (67). Konsekvens för störningar i tv-mottagningen med antenn har utretts och bedömts i beskrivningen. Ytterligare har utretts möjligheten att minska konsekvenserna. Digitas utlåtande om konsekvensgranskningen har införts i MKBbeskrivningen. Kompletteringarna angående landskapsplan, etapplandskapsplan och kulturhistoriskt värdefulla objekt har införts i MKBbeskrivningen. Som bilaga till konsekvensbeskrivningen har gjorts fotomontage från flera fotomontagepunkter från närliggande byar och tätorter samt från värdefulla kulturlandskap. Fotomontagen har gjorts för båda bedömda alternativen. I bedömningsbeskrivingen har de aspekter som framförts i kontaktmyndighetens utlåtande och andra parters utlåtanden och åsikter beaktats. METSO-objekt samt objekt som uppfyller kraven för skogslagen 10 har utretts via Skogscentralen. Under terrängsäsongen 2013 har kompletterande terrängbesök till projektområdet utförts. Resultaten har rapporterats i en separat naturutredning (bilaga 5). Randeffekten har beaktats vid konsekvensbedömningen. 4.9 14 10.3.3 och 15.3 Bilaga 4 och 15.4 17, 18 och 19

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 28 (232) NTM-centralen konstaterar att särskild uppmärksamhet bör fästas vid havsörnen och övriga rovfåglar som är aktiva dagtid, stora vattenfåglar och tranor. Detta är motiverat därför att genom kustområdet går de mest betydande flyttströmmarna av stora vattenfåglar och tranor då vindkraftreservationerna i hela Österbottens landskapsplan granskas (etapplandskapsplan 2, Långmarken). Också antalet havsörnar som flyger genom planområdet är störst i hela området med ca 180 individer. Vid konsekvensbedömningen är det viktigt att betona även de indirekta konsekvenserna för populationerna, vilka kan vara större för fågelbeståndet än kollisionskonsekvenserna. Enligt fågelutredningen finns ett bebott havsörnsbo ungefär 1,5 kilometer från området och 39 havsörnsindivider har använt det planerade vindparksområdet som flygrutt under utredningarna. Det närmaste kända bebodda havsörnsboet ligger ca tre kilometer från projektområdet. I fågelutredningarna observerades ett bebott havsörnsbo också i närheten av projektområdet. Enligt NTMcentralens uppgifter finns fler havsörnsbon inom en radie på tio kilometer från projektområdet. Enligt WWF:s anvisningar bör boplatser inom tio kilometer från projektområdet utredas, vilket gäller både bebodda havsörnsbon och även bon som de senaste åren varit obebodda men kan tas i nytt bruk av havsörnen. Dessutom bör inom tio kilometers radie från boplatserna utredas de viktigaste födosöksplatserna samt flygrutterna till dessa, om platserna finns på projektområdet. Havsörnens flygrutter till och från övernattningsplatser bör också utredas. Uppmärksamhet bör fästas särskilt vid de unga fåglarnas flygrutter. Genom en granskning på kartan bör man bedöma om det på området finns sjunkande och stigande luftströmmar, som havsörnen och andra fåglar som står mot vinden regelbundet utnyttjar. I området häckar även andra rovfåglar som är aktiva dagtid och deras rörelser i projektområdet ska också beaktas i bedömningsprocessen. Flyttrutterna för många fåglar som är känsliga för vindkraften går längs kusten genom Sydösterbotten till olika delar av Finland. Därmed har Sydösterbotten eventuellt en central betydelse då vindkraftproduktionens konsekvenser i hela Finland granskas. Detta är en synpunkt som ska tas i beaktande i konsekvensbedömningen. Speciell uppmärksamhet har fästs vid havsörnen och resultaten har presenterats i bedömningen samt i naturutredningen (bilaga 5). Speciell uppmärksamhet har fästs vid havsörnen som häckar intill projektområdet och resultaten har presenterats i bedömningen samt i naturutredningen (bilaga 5). Speciell uppmärksamhet har fästs vid havsörnen och resultaten har presenterats i bedömningen samt i naturutredningen (bilaga 5). Konsekvenser för rovfåglar har beaktats vid konsekvensbedömningen för fågelbeståndet. Sammantagna konsekvenser med vindkraftparker som planeras i närheten av Pjelax vindkraftpark har beaktats och bedömts i MKB-beskrivningen. 18 Bilaga 5 och 18 18 18.4.2 25.9

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 29 (232) Projektområdet ligger i sin helhet på området som i landskapsplanen har anvisats som luoområde. Projektets konsekvenser tillsammans med övriga projekt (Lappfjärd Dagsmark) ska bedömas, särskilt de konsekvenser som drabbar skogsarter som lider av splittringen och störningarna (tjäder, lavskrika). NTMcentralen förutsätter också att det bör skaffas mer information om förekomsten av lavskrika och tretåig hackspett, som tidigare påträffats i Sydösterbotten, fastän de inte observerades i kartläggningarna. Enligt NTM-centralen uppgifter häckar lavskrika fortsättningsvis i området. I konsekvensbeskrivningen bör exakta beskrivningar över metoderna presenteras och resultaten av bedömningen ska presenteras i tillräckligt åskådlig form på kartor för att konsekvenserna ska kunna bedömas. Det väsentliga i utredningarna över flyttfåglar är observationerna under huvudflyttströmmarna. Det är också skäl att bedöma eventuella källor till fel i kartläggningarna och karteringsmetoderna. De fel och brister som påpekas av Sydbottens Natur och Miljö r.f. i anslutning till fågelbeståndet bör också kontrolleras och vid behov korrigeras. Det är meningen att områdets betydelse för fladdermössens flyttrutter ska utredas och detta är enligt NTM-centralens åsikt motiverat. Passivdetektorer bör installeras på sådan höjd att uppgifter samlas om just fladdermössens rörelser på konsekvensområdet av vindkraftverkens rotorblad. Metoderna med uppföljningsplatser ska beskrivas exakt i miljökonsekvensbeskrivningen och bedömningsresultaten ska presenteras åskådligt på kartor. Beskrivningen av metoderna bör inkludera bedömningen av eventuella källor för fel. Det är meningen att förekomsten av stora rovdjur som nämns i habitatdirektivets bilaga IV a ska utredas via den lokala jaktföreningen. Observationerna av stora rovdjur finns samlade i det s.k. Tassusystemet, som det skulle löna sig att utnyttja i detta sammanhang. I övrigt anser NTMcentralen det framförda som tillräckligt förfarande. I bedömningsbeskrivningen bör systematiskt presenteras, vilka arter föröknings- och rastområden har granskats och med vilka kriterier. Sammantagna konsekvenser med vindkraftparker som planeras i närheten av Pjelax vindkraftpark har beaktats och bedömts i MKB-beskrivningen. Konsekvenser som berör luo-området har bedömts i samband med konsekvenserna för de viktiga fågelområdena. Den tretåiga hackspetten eller lavskrika observerades inte under de kompletterande terrängbesöken som utförts under 2013. Metoder och resultat av bedömningen har presenterats i MKB-beskrivningen. De brister som Sydbottens Natur och Miljö rf lyft fram har kontrollerats. Flyttande fladdermöss har utretts under augusti-september 2012. En passivdetektor var installerad på området på ca. 1,5 m höjd. Passivdetektorns läge bedömdes av fladdermusinventeraren att vara på tillräcklig höjd för att få en bild av det flyttande fladdermusbeståndet på området. Observationerna av storvilt har utförts i samband med naturkarteringarna på området under 2012 och 2013. Dessutom har man utnyttjat statistik om viltolyckor i närheten av projketområdet. I naturutredningen har man granskat närliggande föröknings- och rastområden för samtliga arter. 25, 18.4.3 18 19 19 Bilaga 5

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 30 (232) Inom en radie på tio kilometer från projektområdet ligger sex Naturaområden. Dessutom finns i östra delen av projektområdet Natura 2000-området Bredmossmyran, där byggande dock inte pla- av neras. Skyddsgrunden för området utgörss bl. a. tjädern, som har konstaterats vara känslig för störningarna som s vindkraften orsakar. En Natura-behovsprövning ska utarbetas över Pjelax vindkraftsprojekt och i den ska tas ställning till t en egentlig Naturabedömning enligt naturvårdslagen 65. I fråga om marken bör man ta hänsyn till de aspekter som skogscentralen framförde och således utreda förekomsten av eventuella sura sulfatjordar. Om det finns sura sulfatjordar i området bör detta beaktas och framföras metoder för att bekämpa försurningen i byggskedet. Vem som bär ansvaret för konstruktionerna som lämnas kvar när verksamheten avslutas bör klarläggas. Vad gäller konsekvenserna för trafiken kan projektet ha sammantagna konsekvenser med de övriga vindkraftsparkerna i Österbotten om projekten byggs samtidigt. Vid bedömningen utreds även ä de övriga projektens transportleder. planeringslägen och NTM-centralen betonar att området är viktigt för fåglarnas flytt i form av ett flaskhalsområde. Förverkligandet av områdets planer är problematiskt även med tankee på konsekvenserna för havsörnen och skyddsgrunderna för FINIBA-området Suupohjan metsät. NTM-centralen i Södra Österbotten har i sitt utlåtande om Naturabedömningen av Österbottens etapplandskapsplan över vindkraft ansett det vara befogat att inte förverkliga området Långmarken, som inkluderas i området för detta Pjelaxprojekt. I bedömningen ska beaktas de sammantagna konsekvenserna av vindkraftverken på området och de projekt som planeras i enlighet med MKB-lagen 4 2 mom. I närheten av området kan eventuellt nya vindkraftsprojekt har tillkommit och projekten bör därför uppdateras. I det fortsatta arbetett bör särskild uppmärksamhet fästas på att förebygga skadliga konsekvenser och eventuella förmildrande åtgärder i fråga om konsekvenserna för fågelbeståndet, arterna i fågeldirektivets bilaga IV (a) (bl.a. flygekorre och fladdermus), landskapet, rekreationsanvändningen och bebyggelsen. En Natura-behovs sprövning utarbetas i samband med MKB-förfarandet.. Prövningen tillställss myndigheterna som en skild bilaga. I bedömningsbeskrivningen har förekomsten av sura sulfatjordar på projektområdet och miljökonsekvensernaa av dem behandlats. Det har framförts metoder för att bekämpa försurningen i byggskedet. Enligt ingångna arrendeavtal ansvarar arrendetagaren för samtliga konstruktioner som byggts i anslutning till vindkraftsparken. Sammantagna konsekvenser med vindkraftparker somm planeras i närheten av Pjelax vindkraftparkk har beaktatss vid mån av tillgänglig information och bedömts i MKB- beskrivningen. Vid utformingen av alternativ 2 har man fäst uppmärksamhet vid att trygga en flyttningspassage mellan m kustenn och Pjelax projektområde. Sammantagna konsekvenser med vindkraftparker somm planeras i närheten av Pjelax vindkraftparkk har beaktatss vid mån av tillgänglig information och bedömts i MKB- beskrivningen. Vid den tekniska planeringen samt MKB- på att förebygga skadliga konsekvenser och bedömningen har man m fäst uppmärksamhet det har föreslagits lindrande åtgärder. Bilaga 9 21.4 25 7.3 och 25.9 25 Bl.a. 6.2 7.2 Förkastatt delområde I MKB-programmet ingick två delområden i projektområdet för Pjelax vindkraftpark, Pjelax delområde och Svalskulla norra delområde. Svalskulla S norra delområde var

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 31 (232) delvis beläget på området Gillermossen i Österbottens etapplandskaplan 2. Österbottens förbund har i enlighet med landskapsstyrelsen beslut 25.11.2013 tagit bort tre områden ur planförlaget för etapplan 2; Gillermossen, Sidlandet och Blaxnäs. Man har upptäckt ett havsörnsbo på delområdet Svalskulla norr och undersökt individens rörelserr under våren-höstenn 2013. På basen av resultaten samt eftersom området har tagits ur etapplan 2 har man tagit bort delområdet Svalskulla norr ur den fortsattaa planeringen. Projektområdet består nu endast avv ett område motsvarande Pjelax delområde. 7.3 Nya alternativ Alternativen för miljökonsekvensbedömningen har på basen av ny information uppdaterats. Förändringar i relation till alternativ 1 som presenterades i MKB- 32 programmet är en omformning av layouten. Mängden kraftverk har reducerats från kraftverk till 30 kraftverk. Förändringarna har baserats på ett ökat avstånd till Bredmossmyrans skyddsområden. Två kraftverk i närheten av Bredmossmyran har tagits bort och andra kraftverk flyttats så att avståndet som har beaktats till skyddsområdena är som minst 380 meter. En ny layout har även uppgjorts för alternativ 2 i förhållande till alternativen presenterade i MKB-programmet. Alternativen som bedöms i ett MKB-förfarande skall basera sig på alternativ som är möjliga att förverkliga. Vid omformningen av layouten har man riktat ökad uppmärksamhet till utnyttjandet av det befintliga skogsbilnätverket. Vid myndighetsmötet angående planläggningen av Pjelax vindkraftpark 19.3.2014 lades tyngd på att det bör försäkras en fågelkorridorr i de sydvästra delarna av projektområdet. På basen avv detta harr man uppgjort alternativ 2 med 23 kraftverk. Alternativet beaktar havsörnsreviret väster om projektområdett samt en fågelkorridor längs medd riksväg vindkraftpark. 8 mellan Svalskulla vindkraftpark och Pjelax I MKB-programskedetotalhöjden presenteradess alternativen med ett vindkraftverk med cirka 200 meter. Projektalternativen i MKB-beskrivningsskedet har bedömts även med ett vindkraftverk med totalhöjden cirka 210 meter.. Vindkraftverk delas in i så olika IEC-klasser, enligt e standarden IEC 61400-2. Ett vindkraftverk som är anpassat för lägre vindhastigheter har ofta en större rotordiameter och ett högre torn. Tabell 7-2. Internationell vindkraftsklassificerings enligt standarden IEC 61400-1 Klass IEC I IEC II IEC III Årsmedelvind 10 m/s 8.5 m/ /s 7.5 m/s 50-års maximumm 70 m/s 59.5 m/s 52.5 m/s Turbulens 18% B 16% A 18% % B 16% % A 18% B 16% Långtidsvindförhållandena i projektområdet kommer troligen på årsbasis motsvaraa IEC klass III med årsmedelvinden 7,5 m/s. I denna vindklass v utvecklas vindkraftstekniken snabbt varvid rotordiameter och navhöjd har ökat under senastee år. Av denna anledning har kraftverkens rotordiameter och navhöjd ökat från MKB-progamskedet. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 32 (232) 8 MILJÖKON SEKVENSER SOM SKA BEDÖMAS OCH BEDÖMNIN NGSMETODER 8.1 Konsekvenser som skall bedömas I förfarandet vid miljökonsekvensbedömning granskas projektets övergripandee konsekvenser för människorna, miljöns kvalitet och tillstånd, markanvändningen och naturresurserna samt deras interaktion i den omfattning som förutsätts i MKB-lagen och -förordningen. Figur 8-1. Direkta och indirekta konsekvenser som enligt MKB-lagen skall utredas. Varje MKB-projekt medför en specifik uppsättning avv konsekvenser som beror på projektets karaktär, omfattning och placering. De konsekvenser som enligt MKB-lagen bör beaktas i MKB-processen preciseras därför alltid separat för varje projekt. Denna så kallade screening görs i finländska MKB-förfaranden typiskt i samförstånd med kontaktmyndigheten under MKB-programskedebehov. och kan genomföras under MKB- förfarandets förlopp vid Vindkraftsparkens konsekvenser kommer att ske under parkens tre skeden: vid byggandet, driften och nedläggningen. Alla dessa skeden kommer att beaktas vid miljökonsekvensbedömningen. Konsekvenserna vid byggskedetb t kommer att varaa kortvariga och kommer främst att vara relaterade till röjningsarbeten vid kraftverksplatserna, användningenn av arbetsmaskiner och trafiken som förorsakas av transporterna. Då vindkraftsparkenn blivit färdig, kommer konsekvenser att orsakas av vindkraftverken som ärr i drift, t..ex. för landskapet och o ljud från roterande vingar. Under nedläggningen av vindkraftsparken förorsakas konsekvenser som är jämförbaraj a med byggskedet, men dessa kommer att varaa lindrigare. De mest centrala miljökonsekvenserna från vindkraftspa arken är dee visuella förändringarr den orsakar i landskapet, konsekvenser för naturen, ljudlandskapet och människors s levnadsförhållanden. Nedan presenteras de konsekvenser som läggs fram för bedömning vid detta MKB-programskede. 8.2 Konsekvensernas särdrag och betydelse Konsekvenserna och skillnaden mellan konsekvenserna beskrivs huvudsakligen skriftligt. Beskrivningen åskådliggörs med bilder och tabeller. I förfarandett definieras kända konsekvenser och deras betydelse. I bedömningen definieras varje konsekvens s karaktär och betydelse utifrån kriterier som utvecklats med stöd av IEMA:s (2004) bedömningshandbok.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 33 (232) Figur 8-2. Definiering av konsekvensernas karaktär och betydelse. 8.3 Metoder för jämförelse av alternativen Som metod för jämförelse av alternativen används den s.k. specificerande metoden, som betonar en beslutsfattn ning som utgår från olika värdemässiga utgångspunkter. Betydelsen av de olika alternativens interna konsekvenser av olika typer jämförs inte, eftersom vikten av varje enskild konsekvenstyp i förhållande till en annan konsekvenstyp i många fall är alltför värdebetonad och inte kan fastställas med positivistiska metoder. Dettaa innebär exempelviss att bullerstörning inte kommer att jämföras med olägenheter i landskapet. Med denna metod kan man ta ställning till de d olika alternativens miljömässiga genomförbarhet, men inte fastställa det bästa alternativet. Beslutett om det bästa alternativet fattas av projektets beslutsfattare. 8.4 Granskningsområden Med granskningsområde avses ett område som man på goda grunder kan anta att miljökonsekvenserr sträcker ut sig. Man harr strävat efter attt fastställaa ett granskningsområde som är så stort att inga relevanta miljökonsekvenser kan antas uppstå utanför området. Granskningsområdets omfattning beror på egenskaperna av det objektt som ska grans- byggåtgärderna, och en del breder ut sig över ett mycket stort område, till exempel konsekvenserna för landskapet. Nedan presenterass de av projektets gransknings sområden som har bedömts i MKB- kas. En del konsekvens ser begränsas till vindparksområdet, till exempel programskedet. Deras omfattning har bedömtss utifrån de olika konsekvens sernas karaktäristiska drag. Konsekvenser som på grund av sina egenskaper inte kan avgränsas har utelämnats (exempelvis konsekvens serna för klimatet). a

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 34 (232) Tabell 8-1. Storleken på det granskningsområde som ska granskas enligt konsekvenstyp. Konsekvenstyp Markanvändning Trafik Natur Fågelbeståndet Fornlämningar Landskap och kulturhistoriska objekt Buller, skuggor, blinkningar Människors levnadsförhållanden och trivsel Storleken på det granskningsområde som ska granskas Samhällsstruktur på kommunnivå, vindparksområdet och dess närmaste omgivning (ca 5 km) Vindkraftsparkens huvudtrafikleder Vindkraftverkens byggplatser Vindparksområdet, objekt som är betydelsefulla för fågelbeståndet i närområdet, flyttrutter, eventuellt ett Varje byggplats på vindparksområdet Objekt som utsätts för byggåtgärder, eventuell synlighetssektor 20 km från vindkraftsparken. Enligt kalkyler och modeller, en radie på cirka 2 km från vindkraftsparken Konsekvensspecifik bedömning, en radie på högst cirka 20 km och noggrannare inom en radie på cirka 2 km. Konsekvenstyper som också ska beaktas är säkerhet (trafik-, radar- och kommunikationsförbindelser, flygtrafik, försvarsmaktens verksamhet) samt konsekvenser för klimatet och luftkvaliteten. Enligt miljöministeriets handbok (2006) konstateras, att vid klar och torr väderlek kan man på en radie om 5 10 km urskilja rotorbladen i ett vindkraftverk, och bladens synlighet framhävs ytterligare av deras roterande rörelse. På en radie om 15 20 km kan bladen inte längre urskiljas med blotta ögat. Under idealiska förhållanden kan tornet urskiljas på ett avstånd om 20 30 km. I disig och solig väderlek reflekterar de snurrande rotorbladen ljusstrålar. Också denna s.k. blinkeffekt framhäver vindkraftverkens synlighet (Weckman 2006). För bedömningen av landskapskonsekvenserna och särskilt de visuella konsekvenserna har man grovt definierat fem avståndszoner i detta arbete. Vindkraftparkens konsekvenser för landskapet är av olika betydelse i de olika zonerna. I konsekvensbedömningen har avståndszoner använts, som ovan nämns. I konsekvensbedömningen har man betonat det så kallade närområdet och mellanområdet, där landskapskonsekvenserna är störst. Vad gäller det teoretiska maximala synlighetsområdet har en översiktlig bedömning gjorts. Nedan definieras storleken på granskningsområdena mer ingående (Figur 8-3). Omedelbart konsekvensområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 200 meter. Främst skuggbildning, buller, konsekvenser under anläggningen. Närområde: avståndet från vindkraftverken cirka 0 5 km. Kraftverket är ett dominerande element i alla typer av områden. Mellanområde: avståndet från vindkraftverken cirka 5 12 km. Kraftverket är väl synligt i omgivningen, men det kan vara svårt att uppfatta dess storlek eller avståndet till det.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 35 (232) Fjärrområde: avståndet från vindkraftverken cirka 12 25 km. Kraftverket syns, men de övriga landskapselementen minskar dess dominans i taktt med att avståndet växer. Vindkraftsparkens konstruktioner smälter in i fjärrlandskapet. Teoretiskt maximalt synlighetsområde: 25 355 km från vindkraftverken. Tornet kan urskiljass i goda förhållanden. Figur 8-3. Karta över granskningszonerna för landskapskonsekvenserna. 9 KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORSS HÄLSA, LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH TRIVSEL 9.1 Konsekvensmekanismer Vid bedömningenn av konsekvenserna för människorn na behandlas projektets konsekvenser för människors s levnadsförhållanden,, trivsel ochh hälsa. Med konsekvenser för levnadsförhållandena och trivseln avses konsekvenser som riktar sig mot människor, olika samfällighe eter och samhället och som gerr upphov till förändringar i människornas dagliga liv och i trivseln i boendemiljön (s.k. sociala konsekvenser). Konsekvenserna av projektett kan rikta sig direkt mot människors levnadsförhållanden och trivsel, men de kan också rikta sig mot till exempel naturen och landskapet och på så sätt påverka människorna a indirekt. I sambandd med bedömningsarbetet identifieras ingående olika konsekvenser som kan uppstå under anläggningen och driften av vindkraftsparken. a

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 36 (232) Vindkraftsparkers typiska konsekvenser för människors levnadsförhållanden och trivsel uppstår till följd av de förändringar som projektet ger upphov till och som kan rikta sig mot: boendetrivseln (fast bosatta och semesterinvånare) rekreationsanvändningen av projektområdet och möjligheterna att utöva fritidsintressen de framtidsrisker, den oro och de hotbilder som människorna upplever områdets anseende samhällena och deras utvecklingsförutsättningar sysselsättningen och näringarna I praktiken har de konsekvenser som riktar sig mot människorna nära samband med de övriga konsekvenserna av projektet och utgör en sammanfattning av invånarnas övergripande upplevelse av de förändringar som projektet medför. Konsekvenser för människorna kan uppkomma redan vid planeringen och bedömningen av ett projekt, till exempel i form av oro och osäkerhet bland invånarna beträffande framtiden. Oron och osäkerheten kan hänföra sig till både ett okänt hot och till kunskap om eventuella eller sannolika konsekvenser. Därför handlar invånarnas rädsla och motstånd mot förändringar inte nödvändigtvis enbart om att försvara de egna intressena, utan orsaken kan även vara mångsidig kunskap om de lokala förhållandena, riskerna och möjligheterna. Orons följder för individen och samhället är även oberoende av huruvida rädslan enligt en objektiv granskning är motiverad eller inte. Enligt opinionsundersökningar är finländarna positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften. Till exempel är 91 procent av de personer som besvarade undersökningen finländarnas energiattityder (n = 1 501) positivt inställda till en utbyggnad av vindkraften, medan endast två procent är negativt inställda. Av de olika energiformerna förhöll man sig mest positivt till en utbyggnad av vindkraften. (Yhdyskuntatutkimus Oy och ÅF-Consult Oy, 2009). Oro för ifall närliggande vindkraftsetableringar har en sänkande inverkan på värdet av den egna fastigheten har lyfts fram vid diskussioner bland allmänheten i samband med vindkraftsprojekt. Henningsson m.fl. (2012) sammanfattar fem utredningar som har gjorts om fastighetsvärde i närheten av vindkraft mellan åren 2000-2009. Ofta används en fastighetsvärdemetod, vilket betyder att man analyserar data från fastighetsaffärer där faktorer såsom avstånd till närliggande vindkraftsparker jämförs med prisvariationen. Priseffekten kan sedan användas för att uppskatta olika faktorers miljökostnad. Vid en studie som har gjorts i USA använde man information om totalt 4352 hus med känt värde, läge och landskapsegenskaper. Resultaten bekräftade att landskapet påverkar husprisen, men att landskap och synliga detaljer mer än 100-200 meter bort hade en obetydlig påverkan på fastighetspriset. I studien fann man att skog och jordbrukslandskap hade en direkt positiv inverkan på fastighetspriser, medan vägar i närheten hade en direkt negativ inverkan på fastighetspriser. (Henningsson m.fl. 2012) Enligt Henningsson m.fl. (2012) finns det få uppföljande studier och värderingar före och efter en vindkraftsetablering. I Sverige har man år 2010 utfört en studie, där man analyserat 42 000 svenska småhusförsäljningar inom 5 km från 120 vindkraftsanläggningar. Dessa vindkraftsområden jämfördes med referensområden från övriga berörda kommuner med avsikten att undersöka ifall närheten till vindkraftverk påverkade fastighetspriserna negativt. Under tiden som utredningen utfördes var den genomsnittliga prisökningen på småhus stark. Undersökningen visade att

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 37 (232) fastighetsvärdet på de byggnader som var belägna b inom 5 km från anlagda vindkraftverk ökade i ungefärr samma takt som fastighetsvärdet i referensområdet. Vid beräkningarna fann man en förminskning av 2-4 % på fastighetsvärde på fastigheter som var belägna på avståndet 1-3 km från anlagda kraftverk. Undersökningen kompletterades även med enn analys av försäljningspriser tre år innan vindkraftverken togs i drift. I den analysen fann man att fastigheterna som var belägna på samma område (1-3 km från de platser där vindkraftverken senare ställdes upp) hade ettt lägre fastighetsvärde än omkringliggande fastigheter även ä innan vindkraftverken byggdes. Man kunde även konstatera att det fanns fastigheter där värdet hade sänkts, men man kunde inte i den noggrannaree granskningen av de fallen finna några indikationer på att vindkraften, genom direkt eller indirekt visuell påverkan, orsakat prisfallet. Man kunde inte finna ett starkt sambandd mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. (Henningsson m.fl. 2012) Henningsson m.fl. tar även upp en amerikansk k undersökning från 2009, där man genom diskussioner med mäklare har kommit fram till att närhet till vindkraft skulle sänka fastighetsvärdet med 24-43 %. Avstånden för f vilka man undersökt variationerna i fastighetspriser är 180m, 300 m och 800 m. Orsaker till prissänkningen rapporteras vara upplevt buller, ljuseffekter och negativt påverkad utsikt. Henningsson m.fl. lyfter fram brister i metoderna man använt i undersökningen, då man har jämfört 12 fastighetsförsäljningar i närheten av två vindkraftanläggningar där vindkraftve erk är synliga, med 98 försäljningaf ar på andra områdenn som bedömts som jämförbara där kraftverk inte är synliga. Dett är viktigt att observera att de rikt- och gränsvärden n som används i Finland skiljer sig från de som är i kraft i USA. (Henningsson m.fl. 2012) Älgjakten är betydande för medlemmarna i älgjaktlaget med tanke på köttets värde och den upplevs som en samhälleligt viktig jaktform. Älgjakten Ä är välorganiserad och dess- med älgjägare inom ramen för olika projekt har varierat, och en del jägare anser att utom brådskande ifall tillstånden är många. Synvinklarna som framkommit i intervjuer servicevägarna mellan kraftverken underlättar transporten av fällda älgar ur terrängen och att nya servicevägar ökarr det potentiella antalet pass (FCG 2013). 9.2 Utgångsdata och metoder 9.2.1 Invånarenkät En invånarenkät genomförde es vårvintern 2014 som stöd för arbetet med att bedöma konsekvenserna för människor och för att klarlägga inställningen till projektet hos invånarna och fritidsinvånarna i närområdet. Enkäten genomfördes så att man även inkluderade information om den planerade vindkraftparken i Böle, eftersom vindkraftparkerna gränsar till varandra. Området för Bölee vindkraftpark är beläget nordost om Pjelax vindkraftpark. Vindkraftparken skulle bestå av 31 vindkraftverk. Miljökonsekvenserna för Böle vindkraftpark utreds i ett MKB-förfarande som inleds under år 2014. Samplet för invånarenkäten bestod av 500 hushåll i projektområdets närhet. 132 personer besvarade invånarenkäten vilket v innebär en svarsrespons på 26 %. Av dem som besvarade invånarenkäten var 83 procent p fast bosatta invånare och 17 procent fritidsinvånare. Av dem som besvarade enkäten e borr 52 procent i Närpes eller äger ettt fritidshuss där. Av dem som besvaradee enkäten bodde 2 % på under en kilometers avstånd, 23 % påå 1-2 kilometers avstånd, 53 % på 2-4 kilometers avstånd och 6 % på över 4 kilometers avstånd från vindkraftsparken. Svarspersonerna hade i medeltal bott i området eller ägt ett fritidshus där i 31 år. Ungefär 20 procent hade bott i området eller ägt ett fritidshus där i mer än 50 årr och 10 procent i mindre än fem år. a

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 38 (232) 9.2.2 Respons 9.2.3 Webenkät Frågorna i invånarenkäten berörde bakgrundsinformation om svarspersonerna samt den nuvarande användningen av projektområdet, åsikterna om vindparkprojektets konsekvenser, inställningen till projektet och informationen. I enkäten användes både flervalsfrågor och öppna frågor som invånarna fick besvara fritt. En kortfattad beskrivning av projektet bifogades enkäten. I invånarenkäten utreddes invånarnas synpunkter på vindparkprojektets konsekvenser genom flervalsfrågor och öppna frågor. I flervalsfrågorna bedömde invånarna vindparkprojektets konsekvenser för totalt 20 olika faktorer som var fördelade på fyra helheter: rekreationsanvändning, miljöns kvalitet, bostadsområdets anseende samt ekonomi och sysselsättning. Dessutom ombads svarspersonerna bedöma konsekvenserna för olika aktörer. I flervalsfrågorna bedömde svarspersonerna om konsekvenserna var negativa eller positiva. I de öppna frågorna ombads invånarna nämna de viktigaste positiva och negativa konsekvenserna av vindparksprojektet. I enkäten utredde man invånarnas inställning till projektet genom en fråga i form av ett påstående. Dessutom ombads svarspersonerna bedöma vilket av de alternativ som granskas som enligt deras åsikt är mest genomförbart. Invånarna hade även möjlighet att i de öppna frågorna komma med önskemål beträffande den fortsatta planeringen och miljökonsekvensbedömningen. Vid identifieringen av konsekvenserna för människor utnyttjas responsen på MKBförfarandet och de åsikter som framförs på mötet för allmänheten i projektets programfas. I bedömningen av de sociala konsekvenserna har använts kvantitativa och kvalitativa resultat från andra konsekvenstyper, så som konsekvenser för naturen, trafiken, landskapet och kulturmiljön, markanvändningen samt för ökning av buller, skuggbildning och blinkningar. Vid bedömningen beaktas att även ett värde som är lägre än riktvärdet kan vara störande om läget förändras på ett avgörande sätt från nuläget. Vid bedömningen av konsekvenserna för människan har man strävat till att utreda de områden och befolkningsgrupper som man kan bedöma att konsekvenserna riktas mot som kraftigast. Vid konskevensbedömingen har man betonat projektområdets närområde, där man även har antagit att de övriga konsekvenserna är som starkast. Vid bedömningen och jämförelsen av hur betydelsefulla konsekvenserna för människan är har man som generella kriterier tagit i beaktande konsekvensens storlek och regionala utbredning, mängden bosättning som konsekvensen riktas mot samt konsekvensens tidsmässiga längd. Speciellt betydande är sådana bestående konsekvenser som orsakar ansenliga förändringar för ett utbrett område och/eller för en stor befolkningsmängd. Som stöd vid bedömningen av konsekvenserna för människor används socialoch hälsovårdsministeriets guide för bedömning av konsekvenser för människor samt Institutet för välfärd och hälsa THL:s handbok för bedömning av konsekvenser för människor. Vid identifieringen av konsekvenserna används de identifieringslistor som finns i de handböcker som nämns ovan. Närboendes åsikter angående vindkraftparken samlades även in via en webenkät. Webenkäten bygger på metoden SoftGIS. Det innebär att en karta över information om projektet tillgängliggörs via Internet och intresserade har möjlighet att anonymt

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 39 (232) framföraa sin åsikt på kartan, så att den överförs som geografiskt bestämd information till MKB-konsulten. Webenkäten har varit tillgänglig sedan december 2013. En motsvarande enkät har uppgjorts för EMV-processen. Eftersom responsenn via webenkäterna beskrivningen. var marginell, har responsen inte behandlats separat i MKBav FM Projektets konsekvenser för människorss levnadsförhållandenn och trivsel bedöms Taina Ollikainen från. 9.3 Nuläge 9.3.1 Social användning 9.3.2 Jakt Av dem som besvarade enkäten uppgav 58 procent att de kände till området där vindkraftsparken planeras i Pjelax mycket väl ellerr ganska väl. Svarspersonerna bodde i Närpes, Bötom, Teuva och Kristinestad. Av de svarspersoner som bodde i Närpes var cirka hälften från Pjelax by, medan svarsperson nerna i Bötom var från Myrkkyy och svarspersonerna i Teuva var från byn Perälä. Den populäraste formen för rekreationsanvändning av det planeradee området för vindkraftsparken är bärplockning. 61 procent av svarspersonerna använde områdett för friluftsvistelse, naturiakttag gelser och jogging, medan 48 procent använder området för svampplockning. Projektområdet för Pjelax vindkraftparkk är verksamhetsområde för Pjelax jaktförening r.f. Det finns en jaktstuga Älgkåtan på projektområdet och direkt norr om Pjelax projektområde ligger Böle jaktförenings grillkåta. Enligt E invånarenkätenn använder 25 % av svarspersonerna området för Pjelax vindkraftpa ark för jakt.. Figur 9-1. Pjelax jaktföreningg rf:s jaktstuga Älgkåtan. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 40 (232) 9.4 9.4.1 Konsekvenser av vindkraftsparken Invånarnas synpunkter på projektets konsekvenser Av de personer som svarade på enkätenn var 28 % av denn åsikten att Pjelax vindkraftpark inte har någon inverkan på bostadsområdets eller fritidsbostadens miljö. Cirka en fjärdedel ansåg att inverkan på trivseln skulle vara v positivv eller mycket positiv, medan en tredjedel ansåg att inverkan på trivseln skulle vara ganska negativ eller mycket negativ ifall vindkraftparken byggs (Figur 9-2). Hur tror Ni att den eventuella vindkraftsparken i Pjelax påverkar trivseln i bostadsområdets / fritidsbostadens miljö? (andel % av alla som har svarat, N=130) 100% 80% 60% 40% 20% 10% 14% 28% 16% 15% % 17% 0% Mycket positivt Positivt Har ingen inverkan Ganska negativtt Mycket negativt Kan inte i säga Figur 9-2. Svarspersonernas åsikter om hur Pjelax vindkraftpav rk skulle inverka i på trivseln i boendemiljön. Svaren var relativt jämtt fördelade mellan svarsalternativen, vilkett indikerar att det för svarspersonerna kan vara svårt att bedöma konsekvenserna av vindkraftparken. Detta stöds även av att 17 % har svarat att de inte kan säga ifall i vindkraftparken kommer attt ha en negativ eller positiv inverkann på trivseln i boendemiljön. På basen av invånarenkäten kan man konstatera att invånarna som bodde i Närpes förhöll sig mer positivt till t vindkraftparken än svarspersonerna från andra närområden. Av Närpesborna ansåg 33 % att en vindkraftetableringg i Pjelax skulle inverka mycket positivt eller positivt på trivseln i bostadsområdet och 343 % ansåg att vindkraftparken inte har någon inverkann på trivseln i bostadsmiljön. 19 % av Närpesborna ansåg attt Pjelax vindkraftpark skulle ha ganska eller mycket negativ inverkan på boendetrivseln. De svarspersoner som inte var bosatta i Närpes ansåg generellt att inverkan på boendetrivseln skulle vara negativ (45 %). 15 % av de svarspersoner som var bosatta i de andra kommunerna ansåg attt vindkraftparken kunde ha en positiv eller mycket positiv inverkan på boendetrivseln (Figur 9-3) ).

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 41 (232) Figur 9-3. Vindkraftparkens Närpesbor och andra. inverkan på boendetrivseln i området, svaren indelade i På basen av enkäten anser närboendee att majoriteten av vindkraftparkens negativa konsekvenser kommer att riktas mot omgivningens kvalitet och mot hur attraktiva bostadsområdena i närheten anses vara ifall vindkraftparkenn byggs. Nästan hälften av svarspersonerna uppskattade e att vindkraftparkenn kommer att inverka negativtt eller mycket negativt på landskapet, tystheten, lugnet och naturupplevelserna i området (Figur 9-4). Närpesborna ansåg generelltt att de negativa konsekvenserna av projektet var mindre än de andra svarspersonerna ansåg. Av Närpesborna ansåg cirka en tredjedel att projektet inverkade mest negativt på landskapet, naturupplevn velser, tysthet och lugn. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 42 (232) Figur 9-4. Svarspersonernas åsikter om hur Pjelax och Böle B vindkraftparker inverkar på olika funktioner. De positiva konsekvenserna av vindkraftparken ansåg man riktas mot sysselsättningenn och ekonomin i området. 45 % respektivee 47 % uppskattade att Pjelax och Böle vindkraftparker kommerr att inverka positivt eller mycket positivtt på sysselsättningenn och ekonomin. I medeltal bedömde en tredjedel av svarspersonerna att projektet inte har betydande konsekvenser. Närpesborna ansåg även att de positiva konsekvenserna för ekonominn och sysselsättningen i området skulle vara större än vad allaa svarspersonerna ansåg. 54 % av Närpesborna ansåg att projektet inverkar positivt på ekonomin och 50 % att projektet inverkarr positivt på p sysselsättningen i området. Generellt var även Närpesborna mer av den åsikten att vindkraftparken inte har någonn inverkan på de olika funktionerna som nämndes i enkäten än de svarspersoner som var bosatta i de andra närliggande kommunerna.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 43 (232) I öppna frågor fick svarspersonerna möjlighet att själva lista positiva och negativa konsekvenser av vindkraftparken. 5 % uppskattade att vindkraftparken inte orsakar några negativa konsekvenser medan 9 % uppskattade att vindkraftparken inte orsakar några positiva konsekvenser. De negativa konsekvenser som invånarna ansåg vara mest betydande var buller, landskapsförändringar och störningar i naturen och speciellt i faunan på området. De mest betydande positiva konsekvenserna var ur invånarnas åsikt ökade arbetstillfällen, miljövänlig energi samt skatteintäkter och annan regionalekonomisk nytta för området (Tabell 9-1). Tabell 9-1. Svarspersonernas åsikter om vindkraftparkens för- och nackdelar. Fördelar Fler arbetstillfällen (22) Miljövänlig, ren energi (21) Skatteintäkter mm. nyttor för området (14) Nya och förbättrade vägförbindelser (8) Bättre än kärnkraft (7) Inkomster för mark- / skogsägare (2) Ökad självförsörjning inom energi (2) Inga positiva konsekvenser (12) Nackdelar Ökat buller (28) Konsekvenser för landskapet (16) Störningar för flora och fauna (15) Ljus och blinkningar (7) Hälsokonsekvenser (6) Skogens splittring och försvinnande (5) Kraftlinjer som byggs (5) Nya vägar som byggs och ökad trafik (5) Sänkt fastighetsvärde (4) Negativa konsekvenser för jakten (3) Störningar i mobilnätet och tv-bilden (3) Störningar av rekreationsanvändningen (3) Förhöjda elpriser (2) Inga nackdelar (6) 9.4.2 Inställningar till projektet och önskemål beträffande den fortsatta planeringen Svarspersonernas inställningar till projektet utreddes i enkäten via olika påståenden. Av svarspersonerna var 52 % helt eller delvis av samma åsikt vid påståendet att området i Pjelax lämpar sig för byggandet av vindkraftverk. Till samma påstående svarade 26 % att de var delvis eller helt av skild åsikt. Av Närpesborna ansåg 63 % att Pjelax passade som vindkraftsområde och 15 % att det inte passade. Då man bad svarspersonerna att förhålla sig till påståendet Vindkraftprojektet i Pjelax borde genomföras enligt projektalternativ 1. Enligt alternativet byggs 30 vindkraftverk med en total kapacitet på cirka 100 MW var 49 % helt eller delvis av samma åsikt, medan 29 % var helt eller delvis av annan åsikt. De som var bosatta i Närpes ansåg 61 % att vindkraftparken borde förverkligas enligt det större alternativet. Till påståendet Vindkraftprojektet i Pjelax borde genomföras enligt projektalternativ 2. I alternativet byggs sammanlagt 25 vindkraftverk med en total kapacitet på cirka 85 MW. var 24 % av svarspersonerna helt eller delvis av samma åsikt och 43 % helt eller delvis av skild åsikt. Av de som bodde i Närpes var 26 % av den åsikten att vindkraftparken i Pjelax borde förverkligas enligt det mindre alternativet. Av svarspersonerna var 29 % helt eller delvis av samma åsikt och 40 % helt eller delvis av annan åsikt vid påståendet att Vindkraftprojektet i Pjelax borde inte genomföras, utan motsvarande energi borde produceras på andra sätt. Av Närpesborna var 54 % av annan åsikt än påståendet (Figur 9-5). Vid dessa påståenden svarade dock en anmärkningsvärd andel av invånarna (21 % - 34 %) att de inte kan säga. Närpesborna förefaller även vid dessa påståenden vara mer positivt inställda till byggandet av en vindkraftpark i Pjelax i förhållande till de som

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 44 (232) är bosatta i närliggande områdenn i grannkommunerna. Detta kan man anta ha en sammanknytning till att en del av de invånare i Pjelax som svarat på enkäten även är markägare i området. Det är även möjligt att de som bor i samma kommun som vindkraften etableras i känner att vindkraftens positivaa konsekvenser, som t.ex. ökad sysselsättning, riktas till den egna hemkommunen. Figur 9-5. Invånarnas förverkligas. förhållande till påståenden om o Pjelax vindkraftpark borde I enkäten kunde svarspersonerna även i öppna svar framföra önskemål för vindkraftparkens fortsatta planering och miljökonsekvensbedömning. I svaren önskade invånarna attt man beaktar naturen, invånare i näromgivningen samt markägarna så, att de negativa konsekvenserna är så lindriga som möjligt. Andra önskemål som framkom var att vindkraftverkk skulle placeras till havs, vid havsstränder, industriområden eller annanstans s längre bort (minstt 2 km) från bosättning. Man önskade att servicevägarna så långt som möjligt skulle placeras i samband med befintliga vägar och att kraftledningarna skulle förverkligas som jordkabel. Invånarnaa ville även att grundvattenområden och fåglars häckningsområden beaktas vid placeringen av kraftverk. I fråga om elöverföring önskade invånarna att projektörer i området skulle samarbetaa så mycket som möjligt. Man framförde önskemål om att kraftledningar och elstationer som byggs i samband med projekten kunde förverkligas som gemensamma. Enskilda önskemål som framkom i enkäten var: En direkt vägförbindelse borde byggas mellan Pjelax och Myrkky. Vägförbindelsenn skulle förbättra tillgången till goda bärplockningsmarker samt fungera som en genväg till Närpes centrum, där servicenivån är godd (simhall, butiker etc.) Landskapskonsekvenserna är betydandee i Myrkky, där hela västra utsikten är fulll av vindkraftverk. I flera svar r bedömde man att tiotals vindkraftverk kommer attt vara synliga till den egna bostaden. Den sällsynta lavskrikans häckningsområde bör bevaras

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 45 (232) På basen av enkätsvaren har invånarna i området fått olika mycket information om projektet. Av svarspersonerna ansåg 34 % att de inte alls hade fått någon information om vindparksprojektet, 24 % hade fått information men inte tillräckligt och 42 % hade fått tillräckligt med information om projektet. I de öppna svaren önskade man mer information och öppna diskussionstillfällen. 9.4.3 Konsekvenser för boendetrivseln Pjelax vindkraftpark bedöms inte orsaka betydande konsekvenser för boendetrivseln. Ett stort antal faktorer påverkar boendetrivseln. Vindkraftparkens mest betydande konsekvenser för boendetrivseln är landskaps- och bullerkonsekvenser samt konsekvenser av skuggbildning. I synnerhet är de förändringar som sker i landskapet konkreta, eftersom de ställvis orsakar en betydande förändring av när- och fjärrlandskapet samt av människornas landskapsupplevelser. Förändringarna i landskapet kan även upplevas försämra de närbelägna bostadsområdenas attraktivitet och dragningskraft. Beroende på hur synliga vindkraftverken är kan landskapskonsekvenserna även komma att rikta sig mot ett vidsträckt område. Det uppstår inte betydande buller- eller skuggningskonsekvenser i något av alternativen. Konsekvenserna kan lindras i problemfall genom att stänga av kraftverk vid den mest sensitiva tiden så att gränsvärdena inte överskrids. Vindkraftparkens negativa konsekvenser för boendetrivseln är i huvudsak upplevda. Konsekvenserna riktar sig naturligtvis mest mot de invånare i närområdet som upplever landskapskonsekvenserna eller ljudet från vindkraftverken som störande. Eftersom bosättningen i närheten av vindkraftparken är liten, är konsekvenserna av rätt liten betydelse. Invånarnas upplevelser av konsekvenserna är dock individuella, vilket även framgick av resultaten av invånarenkäten. Enligt enkäten upplever ungefär 48 % av invånarna landskapskonsekvenserna som negativa och ungefär 49 % bullerkonsekvenserna som negativa. Landskapskonsekvenserna är mest påtagliga i Pjelax by, medan kraftverk inte till betydande delar är synliga i t.ex. Tjöck och Myrkky. Vindkraftparken kan dessutom försämra trivseln för människorna som bor i närheten till följd av rädslor i anknytning till hälso- och säkerhetsrisker. Osäkerhetskänslan gällande de eventuella hälsoriskerna med vindkraftparken kan orsaka ångest hos människor som bor i närheten av området. Det finns inte betydande skillnader mellan boendetrivseln i de två alternativen för Pjelax vindkraftpark. Skillnaderna mellan alternativen utgörs av skillnader i mängden vindkraftverk (mindre mängder kraftverk betyder t.ex. mindre landskapskonsekvenser) och i mängden vägar som byggs. Alternativ 2 består av färre kraftverk och därmed är konsekvenserna för boendetrivseln lite mindre än i alternativ 1. 9.4.4 Konsekvenser för rekreationsanvändningen Konsekvenserna för rekreationsanvändningen av projektområdet och intilliggande områden är totalt sett lindriga. Av de som svarade på invånarenkäten kände 58 % till projektområdet och rörde sig där mycket eller i någon mån. Projektområdet används för olika fritidsintressen, till exempel bärplockning, friluftsliv och joggning, naturobservationer och svampplockning. Projektområdet används i huvudsak för allmän rekreation och friluftsliv. På området finns inga frilufts- och utflyktsobjekt eller andra leder som upprätthålls av staten eller kommunen. Rekreationsanvändningen av vindkraftparken kan rikta sig mot de vägar och stigar som finns i området samt mot skogsterrängen.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 46 (232) Anläggningen av vindkraftparken förhindrar inte att man vistas på området eller använder det för rekreation. Möjligheterna till bär- och svampplockning i områden försvinner naturligtvis på de områden som bebyggs, men dessa områdens totala andel av markarealen är dock liten. Anläggningen av vindkraftparken förändrar dock miljön i de skogbevuxna områdena, och förändringarna i landskapet samt ljuden och åsynen av kraftverken kan upplevas som störande för rekreationsanvändningen. Eventuella rädslor som hänför sig till hälsoriskerna kan också minska viljan att använda områdena för rekreation. Att vindkraftverken byggs medför att miljön förändras för dem som använder områdena för rekreation, men som helhet är konsekvenserna små. Av dem som besvarade invånarenkäten bedömde cirka 40 procent att anläggningen av vindkraftsparkerna inte har någon inverkan på rekreationsanvändningen av projektområdet. Ungefär 35 procent av dem som svarade upplevde att vindkraftparken försämrar rekreationsanvändningen av projektområdet. Det finns inte betydande skillnader mellan alternativens konsekvenser för rekreationsanvändningen. Skillnaderna mellan alternativen orsakas endast av vindkraftparkens omfattning och antalet vindkraftverk och vägar som byggs. I alternativ 2 är kraftverken färre och kraftverk byggs inte i de södra delarna av projektområdet. Det innebär att naturen söder om Änkmossen inte förändras som konsekvens av projektet. 9.4.5 Konsekvenser för hälsan och säkerheten Pjelax vindkraftpark medför inte betydande konsekvenser för hälsan eller säkerheten. Vindkraft är en förnybar energiform som inte ger upphov till utsläpp. Enligt bullerutredningen överskrids planeringsriktvärden för buller endast vid två fritidshus, som är belägna utanför planlagt område. Överskridningen är dock liten och husen är belägna intill bullerkurvan 35 db(a). Även om riktvärden inte överskrids kan vindkraftparkens buller- och skuggningskonsekvenser upplevas så att de påverkar människors hälsa. 30 % av de som svarade på invånarenkäten bedömde att Pjelax vindkraftpark påverkar sundheten i miljön negativt eller mycket negativt. Andelen som ansåg att vindkraftparken inte har någon inverkan på sundheten i miljön var 38 %. Konsekvenserna för hälsan och hur man upplever konsekvenserna är individuella och svåra att bedöma, vilket även kan ses i andelen (24 %) som i enkäten svarat att de inte kan säga hur vindkraftparken påverkar sundheten i miljön. 8 % av invånarna ansåg att vindkraftparken medför positiva eller mycket positiva konsekvenser för sundheten i miljön. Vindkraftverken medför knappt några risker för olyckor och deras konsekvenser för säkerheten är mycket små. Endast vintertid kan den snö och is som under vissa väderförhållanden ackumuleras på vindkraftverkens konstruktioner och rotorblad lossna och orsaka fara för dem som rör sig på vindparksområdet, till exempel rekreationsanvändare. Man informerar om faran med varningsskyltar på vindparkområdet. Invånarna kan dock uppleva att vindkraftverken har negativ inverkan på säkerheten. Av dem som besvarade invånarenkäten ansåg 30 % att vindkraftparken kan ha negativ eller mycket negativ inverkan på tryggheten i miljön. 42 % ansåg att vindkraftparken inte kommer att ha någon inverkan på miljöns trygghet. Även vid denna fråga var andelen som inte kunde säga 20 %. Positiva konsekvenser för tryggheten i miljön ansåg 8 % av invånarna att vindkraftparken medför. Vindkraftparken har inte betydande konskevenser för människornas hälsa eller säkerhet i något av alternativen. Invånarna och fritidsinvånarna samt de personer som rör sig på områdena kan ändå uppleva rädslor som hänför sig till hälso- och säkerhetsriskerna. Det finns ett samband mellan hur betydande rädslorna är och

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 47 (232) vindkraftparkens omfattning samt antalet vindkraftverk som byggs. Därmed är de eventuella rädslor som upplevs mindre i alternativ 2 än i alternativ 1. 9.4.6 Konsekvenser för fastighetsvärden 9.4.7 Jakt Konsekvenser av vindkraftparken för fastighetsvärden är svåra att bedöma och anknyter i betydande mån till hur fastighetsägare och -köpare förhåller sig till vindkraft i allmänhet. I invånarenkäten ombeddes svarspersoner bedöma hurdana konsekvenser vindkraftparken orsakar för statusen av bostadsområdet. 38 % av svaren ansåg att vindkraftparken inverkar negativt eller mycket negativt på bostadsområdets status. Å andra sidan ansåg 15 % att inverkan skulle vara positiv eller mycket positiv. 28 % bedömde att vindkraftparken inte har någon inverkan på bostadsområdets status och 19 % svarade att de inte kan säga. Motsvarande fråga ställdes även angående statusen som fritidsbostadsområde. Svaren fördelade sig nästan lika, 41 % ansåg att inverkan var negativ eller mycket negativ, 9 % ansåg att inverkan var positiv eller mycket positiv, 31 % ansåg att det inte inverkade och 19 % svarade att de inte kan säga. På närområdets fastigheters värde eller priser ansåg 25 % att vindkraftparken inte inverkade alls, medan 32 % ansåg att inverkan var negativ och 9 % att inverkan var positiv. En lite större andel svarade på denna fråga att de inte kan säga än på frågorna om områdets status, andelen var 23 %. Det finns få uppföljande studier och värderingar av fastighetsvärden före och efter en vindkraftsetablering. I den undersökning som utförts i Sverige 2010 fann man en förminskning av fastighetens värde på 2-4 %. Man kunde dock inte finna ett starkt samband mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter eller indikationer på att vindkraftsetableringarna genom direkt eller indirekt visuell påverkan orsakat prisfallet. Konsekvenser för hjortdjur och andra viltdäggdjurarter är av samma typ som konsekvenser för övrig fauna och de har bedömts i samband med konsekvenserna för djuren (se kapitel 19.4). Konsekvenser för hönsfåglar har behandlats i samband med konsekvenserna för fågelbeståndet (se kapitel 18.4). Anläggningen av vindkraftsparken samt den ökade trafiken kommer sannolikt att skrämma bort viltet från vindparksområdet, men effekten bedöms vara kortvarig. Arterna som lever på skogsbruksområdet bedöms också i någon mån ha vant sig vid störningar som orsakas av mänsklig verksamhet. De största konsekvenserna bedöms gälla främst älg och stora rovdjur, som eventuellt undviker vindparksområdet under anläggningstiden. Konsekvenserna för småvilt är små. Efter anläggningstiden kommer läget att återställs eftersom störningen när vindkraftsparken är i drift bedöms vara tämligen liten. Projektet bedöms inte medföra någon betydande konsekvens för någon viltart på lång sikt. Djurens rörelsefrihet hindras inte, eftersom kraftverken inte kommer att inhägnas. Största delen av jägarna upplever att älgarna med tiden vänjer sig vid rotorbladens rörelser och att de fortfarande rör sig på vindparksområdena, eftersom avståndet mellan kraftverken är cirka en halv kilometer. Om projektet genomförs kan älgarnas stråk på projektområdet dock ändras i någon mån. Det finns fortfarande inte forskningsdata eller tidigare erfarenheter av större vindkraftsparker till lands i Finland, och därför har älgens trivsel i närheten av kraftverken bedömts främst utifrån undersökningar av andra viltarter samt utifrån älgens allmänna beteende och anpassningsförmåga. Enligt en del tolkningar kan konsekvensen för älgen efter att störningen under anläggningen upphört till och med

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 48 (232) vara positiv, eftersom de öppna områdena, dvs. vägrenarna och ledningsområdena, gör att den föda som lämparr sig för älgg ökar på området (Helldin m.fl. 2012). Älgjakten är betydande för medlemmarna i älgjaktlaget med tankee på köttets värde och den upplevs som en samhällelig t viktig jaktform. Älgjakten ärr välorganiserad och dessutom brådskande ifall tillstånden är många. Synvinklarna som framkommit i intervjuer med älgjägare inom ramen för olika projekt har varierat och en del jägare anser att servicevägarna mellan kraftverken underlättar transporten av fällda älgar ur terrängen och att nya servicevägarr ökar det potentiella antalet a pass. Vindparksområdet inhägnas inte och vistelse på området i enlighett med allemansrättenn begränsas inte, med undantag för den inhägnade transformatorstationen. Konsekvensenn för jägarna, liksom för andra som använder området för rekreation när vindkraftsparken är i drift orsakass av säkerhetsrisken som berorr på att is samlas på rotorbladen vintertid. Säkerhetsrisken kan lindras genom informering samt med hjälp av skyltar som varnar om risken. Vindkraftverkens konstruktioner förhindrar inte att man skjuter på området, särskilt som det under älgjakten sker på låg höjd och kulbanan närmast går vågrätt eller snettt nedåt. Det uppstår inga risker för kraftverkens konstruktioner om man skjuter med hagelgevär. Eventuella skador påå kraftverkens konstruktioner till följd av jakt har bedömts varaa så osannolika att jakten på vindparksom mrådet intee begränsas för desss skull. Projektet kommer inte nämnvärt att förändra områdets lämplighett för jakt och viltvård, eftersom markbehoven för att bygga upp vindkraftsparken bara täcker en liten del av projektområdets totalareal. Vindkraftsparkens konsekvenser för jakten bedöms bli små på lång sikt i båda projektalternativen. 9.5 Lindring av konsekvenserna De viktigaste av de negativa konsekvenserna som anläggningenn av vindkraftparken medför för människorna är de förändringar som sker i landskapet samt vindkraftverkens bullerkonsekvenser och konsekvenser av skuggbildning och blinkningar. Vindkraftparkens negativa konsekvenser för människorna kan mildras genom att man öppet informerar invånarna i närområdet och fritidshusens ägare om hurr projektett framskrider och den fortsatta f planeringen. Informationens betydelse framhävs i synnerhet under anläggningstiden, så att invånarna känner till både tidpunkterna för trafiken och störningarnas varaktighet under anläggningen. De negativa konsekvenserna för människorna kan mildras genomm att man i mån av möjlighet beaktar invånarnas, fritidsinvånarnas och markägarna s synpunkter på var vindkraftverken borde placeras och vilka områden som borde förbli obebyggda. Synpunkterna beaktas i den fortsatta planeringen ochh man eftersträvar ekonomiskt förnuftiga lösningar som är godtagbara med tanke påå miljön och anpassade till det allmänna intresset. Bullerkonsekvenserna under anläggningen av vindkraftsparken kan minskas genom noggrann planering av arbetet samt genom att använda maskiner och arbetsmetoder som ger upphov till litet buller. Överskottsm massor som uppstår under schaktningsarbetena kan vid behov användas som bullerskydd under arbetet. Sannolikhetenn för att de behövs är r dock mycket liten.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 49 (232) Eftersom bullernivåerna underskrider Statsrådets riktvärden för boende i bägge projektalternativenn kan bägge alternativen anses genomförbara. Miljöministeriets planeringsriktvärden överskrids vid 3 fritidsbostäder i alternativ 1 och 4 fritidsbostäder i alternativ 2, men eftersom det endast är fråga om marginella överskridningar inverkar det inte betydande på genomförbarheten av alternativen. Utgångsljudnivån i de moderna vindkraftverken kan vid behov begränsas med hjälp av kraftverkets regler- och styrsystem, så att ljudnivån kan hållas under u gränserna för riktvärden och rekommenderade värden när r det blåser från vindkraftverket mot konsekvensobjektet. Liksom buller är skuggning ett fenomen som kann upplevas störande trots t att angivna riktvärden troligen underskrids. Ifall konsekvenserna av skuggbildningg för bostäderna och fritidsbostäderna upplevss störande kan konsekvenserna lindras genom att köra ner enskilda kraftverk för den tidd kraftverken kastar störande s skuggor så att de indikativa riktvärdena för skuggbildningg inte överskrids eller fenomenett inte upplevs som oskäligt störande. 9.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen Konsekvenserna för människorna är flerdimensionella och det är i synnerhet svårt att bedöma upplevda konsekvenser, eftersom upplevelsen av konsekvenserna är subjektiv. Olika personer upplever konsekvenser på olika sätt, och projektområdets betydelse i livsmiljön ser också olika ut. På grund av dettaa är en generaliserad bedömning av konsekvenserna alltid förknippad med osäkerhet. Människor kan även ändra uppfattning till exempel efter attt ha tagit del av resultaten av konsekvensbedömningarna eller på basis av a nyheterr eller händelser som är oberoende av projektet. Konsekvenserna för människor ärr således delvis förbundna med tidpunkten för bedömningen. Tidpunkten för bedömningen påverkar ocksåå hur konsekvenserna upplevs. I planeringsskedet är de förändringar som vindkraftparken ger upphov till i livsmiljön fortfarande oklara,, och det finns inte nödvändigtv vis tidigaree jämförande erfarenhet av vindkraftverk. Till exempel kan det ljud som vindkraftverv rken ger upphov till vara främmande och svårt att bedöma för många invånare. I invånarenkäten inkluderades även Böle vindkraftpark, för vilken VindIn Ab Oy även är projektör. MKB-förfarandet för Böle vindkraftpark inledss under 2014, då MKB- har programmet lämnas till kontaktmyndigheten. Eftersom MKB-förfarandet inte ännu kungjorts, är det möjligt att det kan ha inverkan på hur väl invånarna i omgivningen anser att de har fått f information om projekten. Detta D avspeglas därmed även på hur invånarna anser att de har fått tillräcklig information om Pjelax vindkraftpark. Eftersom projektets konsekvenser för människorna och bedömningen av dessa i huvudsak bygger på projektets övriga konsekvenser ochh konsekvensbedömningar, påverkar även osäkerhetsfaktorerna i dessa bedömningen av konsekvenserna för människorna. 10 KONSEKVENSER FÖR SAMHÄLLSSTRUKTUREN OCH MARKANVÄNDNINGEN 10.1 Konsekvensmekanismer Projektets direkta konsekvenser för markanvändningen uppstår på vindkraftsparkens byggområden. I vindkraftparken förändras projektområdet från skogsbruksområde till energiproduktionsområde, vilket medför begränsningar för övrig markanvänd dning. Vindkraftsparken begränsar både jordoch skogsbruket i den omedelbara närheten. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 50 (232) Konsekvensernas betydelse berorr på områdets planerade markanvändning samt på områdets nuvarande värde med tanke på markanvändningen. Indirekta konsekvenser är konsekvenser som härrör från området när vindkraftsparken är i drift. De viktigaste av dessa konsekvenser är ljudet från vindkraftverken. Bullret kan begränsa vissa markanvändningsformer i den omedelbara närheten av vindkraftparken. 10.2 Utgångsdata och metoder Konsekvenserna för markanvändningen bedöms genom att granska de begränsningarr av markanvändningenn som byggandet av vindkraftspav arken medför på vindkraftsparkens byggområde och i dess näromgivning. Vid bedömningen av betydelsen av en konsekvens beaktas i vilken mån det påverkadee markanvändningsområdet förändras samt hur betydande förändringenn är med avseende på regionen. Vid bedömningen strävar man,, i samarbete med kommunens planeringsmyndigheter, även efter att beakta eventuella framtidaa markanvändningsformerr som kan bli aktuellaa under projektets livstid, men som ännu inte är planerade. Utöver konsekvenserna för markanvändningen granskas även vindkraftsparkens för regionens infrastruktur, exempelviss vägnätet och samhällsstrukturen. Den nuvarande och planlagda markanvändningen i projektområdets närliggande områden utreds bland annat med stöd av utgångsmaterial som fås av kommunens och landskapsförbundens planeringsmyndigheter och av lokala invånare. Som underlag används även de riksomfattande målen för områdesanv vändningenn jämte preciseringar, anvisningar och handböcker med anknytning till planeringen och genomförandet av projektet, gällande och framliggande planer för markanvändning som gäller projektområdet, geografiska data, kartunderlag, fotografier och flygbilder samt den preliminära planen för förläggning av vindkraftparken. Konsekvenserna för markanvändningen planeringschef, ingenjörr Pertti Malinen och Design och planering Ab. och samhällsstrukturen bedöms av planerare, FM Kristina Salomaaa från FCG 10.3 Nuläge 10.3. 1 Markanvändning Projektområdet för Pjelax vindkraftspark består till största delarna av skogbevuxen mark samt lättframkomlig skogsbevuxen myrmark. På projektområdet finns f även kalhyggen, främst i områdets norraa delar och över resten av området tämligen utspritt. Området är dikat för att främja skogsbruket. Projektområdet är obebyggt förutom f en jaktstuga som är belägen i norra delarna av projektområdet. Projektområdet används för jakt av Pjelax och Böle jaktföreningar. På området bedrivs b jordbruk endast i mycket liten skala. I de norra delarna finns det 4 marktäkter i brukk (Närpes stad 2014). En av marktäkterna har avslutats (lov beviljat t.o.m. 15.3.2015), två marktäkter utvinner finsand (lov beviljat t.o.m. 14.10. 2015 för 9 600 m 3 och t.o.m. 17.6.2021 för 71 0000 m 3 ). En av marktäkternaa utvinner grus (lov beviljat t.o.m. 14.4.2018 för 8 00 00 m 3 ). Projektområdets rekreationsvärdenn är tämligen små och området används närmast för sporadiskt friluftsliv (bl.a. bär- och svampplockning och andra utflykter). På området finns inga frilufts- eller andra utflyktsleder som upprätthålls av staten eller kommunen.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 51 (232) Ytterom projektområdet finner man markanvändning som är typisk för den Österbottniska kusten, d.v.s. stora skogsområden som alternerar med bandformade bosättnings- och odlingsområden. Nordost och sydost om Pjelax projektområde finns barrskogar, blandskogar, lövskog och områden som är i övergångsstadium mellan skog-/buskmark. Ådalar i nordostlig-sydvästlig riktning finns både öst (Teuvanjoki) och väst (Västerbäcken och Närpes å) om projektområdet. I närheten av projektområdet går det flera landsvägar och andra allmänna vägar. Tabell 10-1. De nuvarande markanvändningsformerna (ha) på projektområdet (CLC 2006). Markanvändning Areal (ha) Blandskog / Sekametsä 1 026 Barrskog / Havumetsä 315 Glesbevuxet skogsområde / Harvapuustoiset alueet 199 Öppen mosse / Avosuo 56 10.3.2 Bebyggelse Bosättningar och tätorter Projektområdet i Pjelax omges av byar, åkrar och skogsmark. Mindre tätorter eller bebyggelser i närheten av vindparksområdet är, förutom Pjelax by, Tjöck i Kristinestad och Myrkky i Bötom kommun. Pjelax by ligger cirka två kilometer nordväst om projektområdet. Tjöck by är belägen söder om projektområdet i Kristinestad. Avståndet till projektområdet är cirka fem kilometer. Byn Myrkky finns på cirka 3,5 kilometers avstånd från projektområdet mot öst. Byggnadsbeståndet i byarna korrelerar med de i området kraftiga jordoch skogsbruksnäringarna, gårdarna i byarna består av bostadshus och tillhörande ekonomibyggnader. Speciellt i Pjelax finns det på grund av växthusnäringen flera växthus i samband med byastrukturen och bosättningen. Bostäder i projektområdets näromgivning Det finns inga bostadshus eller fritidsbostäder på projektområdet för den planerade vindkraftsparken. Utifrån Lantmäteriverkets terrängdatabas kan det konstateras att det sammanlagt finns 89 fasta bostäder inom två kilometer från de planerade kraftverken i alternativ 1. I huvudsak koncentreras dessa bostäder till väst om projektområdet. Bostäderna finns vid Norrback, Svedan och Klobben vid Pjelax by. Dessutom finns det några fasta bostäder söder om projektområdet vid Långåsmossen. Den fasta bostaden som ligger närmast projektområdet i nordost intill Bredmossen är enligt lokal information samt terrängbesök en jaktstuga. Den fasta bostad som ligger närmast ett planerat vindkraftverk finns på ett avstånd på 1,1 kilometer nordväst om kraftverk nr. 23. I övrigt är alla de fasta bostäderna belägna på ett avstånd över 1,1 kilometer från närmaste planerade kraftverk. Inom 2 km från planerade vindkraftverk i alternativ 2 finns det 65 fasta bostäder. Bostäderna är belägna på samma områden i förhållande till kraftverken som i alternativ 1, förutom att de fasta bostäderna som är belägna väst om projektområdet vid Klobben intill Skrattnäsvägen ligger på längre än 2 km från planerade kraftverk i alternativ 2.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 52 (232) Inom två kilometer från planerade kraftverk i alternativ 1 finns 4 fritidsbostäder, varav två klassas som jaktstugor. De är belägna vid Trodmossen invid projektområdets norra gräns, vid Klobben i väst, vid Lillträsket söder om projektområdet och vid Långmarken sydost om projektområdet. Byggnaden som är belägen intill projektområdets gräns i norr är en jaktstuga. Avståndet från fritidsbostaden i Långmarken till kraftverk nr. 30 är 940 meter och avståndet till kraftverk nr. 29 är 1,2 kilometer. Fritidsbostaden i Långmarken är belägen på projektomrädet för Triventus vindkraftpark Kristinestad Norr, och är enligt ägaren i jaktstugeanvändning. Inom 2 km från planerade kraftverk i alternativ 2 finns 3 fritidsbostäder, varav två klassas som jaktstugor. Fritidsbostäderna är belägna vid Trodmossen invid projektområdets norra gräns, vid Lillträsket söder om projektområdet och vid Långmarken sydväst om projektområdet. Figur 10-1. Bosättning i närheten av Pjelax projektområde. I alternativ 1 planeras 30 kraftverk (kraftverk betecknade med svart och lila) och i alternativ 2 planeras 23 kraftverk (kraftverk betecknade med lila).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 53 (232) 10.3.3 Planläggning Mål och planer för områdesanvändning De riksomfattande målen för områdesanvändningen är att säkerställa att frågor av riksomfattande betydelse beaktas i landskapens och kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Statsrådet beslutade om de riksomfattande målen för områdesanvändningen första gången år 2000 och reviderades i 13.11.2008. För vindkraftsplaneringen gäller: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. När nya kraftlinjer dras skall i första hand de befintliga korridorerna användas. Vindkraftverken ska i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. I samband med områdesanvändningen och planeringen av områdesanvändningen som gäller energinät ska riskerna i anslutning till extrema väderfenomen och översvämningar, markanvändningen i den närmaste omgivningen, utvecklingen av markanvändningen och närmiljön beaktas; i synnerhet bosättningen, objekt och områden som är värdefulla ur natur- och kulturhänseende samt särdragen i landskapet. I samband med områdesanvändningen fäster man särskild uppmärksamhet vid att förebygga sådana olägenheter och risker som människans hälsa utsätts för. Vid områdesanvändningen skapas förutsättningar för anpassningen till klimatförändringen. Inom områdesanvändningen skall olägenheter i form av buller, vibration och luftföroreningar förebyggas. Vid områdesanvändningen ska energisparande samt betingelser för att använda förnybara energikällor främjas. I Österbottens landskapsöversikt 2040 strävas till att entydiga och snabba beslut skall medge planläggning av vindkraftsområden och byggnad av vindkraftverk. Därmed skall tilltron till det egna teknologiska kunnandet i Österbotten stärkas. Enligt landskapsprogrammet 2011 2014 skall investeringar i infrastruktur för vindkraftsteknologins transporter, installation av marina vindkraftverk samt för eldistributions- och transmissionsnät främjas. I enlighet med detta utarbetar Österbottens förbund för närvarande Etapplandskapsplan 2 för förnybara energiformer och deras placering i Österbotten.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 54 (232) Landskapsplan Österbottens landskapsplan gäller på projektområdet. Österbottens landskapsplan är fastställd av Miljöministeriet 21.12.2010. I Österbottens landskapsplan är projektområdet helt beläget på ett område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald (luo). Beteckningen är informativ och anger de viktigaste nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden. Beteckningen begränsar inte områdets användning för t.ex. jord- eller skogsbruk. Inom området kan finnas flera olika markanvändningsformer. I mitten av Pjelax projektområde finns två naturskyddsbeteckningar. Det ena området tillhör skyddsprogrammet för gamla skogar (SL4) och det andra naturskyddsområdet tillhör lundskyddsprogrammet (SL5). Med beteckningen SL reserveras ett sådant område som bildats med stöd av naturvårdslagen. På området gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Speciell uppmärksamhet skall fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats till ett naturskyddsområde. Områdena tillhör nätverket Natura-2000. Söder om naturskyddsområdena SL4 och SL5 finns en beteckning för ett bergtäktsområde (eo-4) där det gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Väster om projektområdet går riksväg 8, som är betecknad med vt. Väster om riksvägen finns en beteckning för ett förbindelsebehov för en naturgasledning (k), en grön linjebeteckning (mv-1) som anger ett område med turistattraktioner eller ett utvecklingsområde för turism och rekreation samt beteckningen för en kulturhistoriskt betydande vägsträckning (Strandvägen 673). En grön streckad linje anger dessutom en cykelled. Runt omkring projektområdet finns det flera beteckningar i landskapsplanen. Väster om projektområdet går en områdesbeteckning mk-2. Med beteckningen anses Närpes ådal. Vid områdesplanering bör man bl.a. främja en mångsidig användning av området och bevarande av de värden som hänför sig till kulturlandskapet. Pjelaxfjärden är utmärkt som ett område som tillhör Natura 2000-nätverket. Området är även betecknat som ett naturskyddsområde som tillhör skyddsprogrammet för fågelvatten och punktbetecknat som en vårdbiotop (grön punkt). Pjelax by har i landskapsplanen betecknats med beteckningen at. Nordväst om projektområdet finns det en beteckning för en kraftledning (z), som går mellan Närpes centrum och Kaskö. Längs med Teuvavägen norr om projektområdet går en stomvattenledning (v). Intill korsningen Teuvavägen - riksväg 8 finns ett grundvattenområde (pv). Ett annat grundvattenområde finns betecknat nordost om projektområdet. Intill grundvattenområdet går beteckningen för en riktgivande friluftsled.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 55 (232) Figur 10-2. Riktgivande placering av projektområdet i förhållande till Österbottens landskapsplan (Österbottens förbund 2010). Planeringsområdet gränsar i sydost till Tjöck ådal (mk-7) som tillhör ett område för utvecklig av å- och älvdalarna. Med beteckningen (mk) anges områden för landsbygdsbebyggelse i å- och älvdalarna, där särskilt sådant boende samt sådan näringsverksamhet och rekreationsverksamhet som faller tillbaka på lantbruket och övriga landsbygdsnäringar, naturen och kulturmiljön samt det fysiska landskapet utvecklas. Vid områdesplanering för Tjöck ådal bör hållbart utnyttjande av naturen och miljön samt landskapsvård främjas. Vattenkvaliteten i den outbyggda ån inklusive dess avrinningsområde bör förbättras. Tjöck å och dess betydelse som ett för fiskbeståndet värdefullt område bör främjas, i synnerhet när det gäller att bevara vilda arter. Sydost om projektområdet finns en rasterbeteckning för ett område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. På området skall man bevara de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet. Förutom ovan nämnda beteckningar presenteras nuvarande bebyggda områden i landskapsplanen. Det har även betecknats vindkraftområden till havs och land. Områden för vindkraftparker till havs har betecknats ytterom Sideby och Korsnäs kuster samt ett vindkraftsområde till land på Bergö. Etapplaner I samband med landskapsplanen uppgörs även nya etapplaner. Dessa består av etapplan I (lokalisering av kommersiell service) och etapplan II (förnyelsebara energikällor och deras placering i Österbotten). I Etapplandskapsplan I har inga beteckningar angetts projektområdet. Planen fastställdes av miljöministeriet 4.10.2013 (YM4/5222/2012). (Österbottens förbund 2013a)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 56 (232) I etapplan II ligger tyngdpunkten på vindkraft. Målsättningen är att anvisa de lämpligaste områdena för vindkraften för perioden fram till år 2030. Arbetet påbörjades i december 2009. I första skedet uppgjordes ett program för deltagande och bedömning som var till påseende 14.10. 13.11.2009. Planutkastet godkändes av landskapsstyrelsen 19.12.2011 och var offentligt framlagt 16.1. 17.2.2012. Utifrån responsen på utkastet gjordes planförslaget som behandlades i landskapsstyrelsen 18.2.2013 och var framlagt 11.3-9.4.2013. En Naturabedömning har utförts för 12 av 33 vindkraftsområden och var framlagd t.o.m. 5.2.2014. På basen av utlåtanden har man tagit bort 3 områden ur planförslaget (Sidlandet, Gillermossen och Blaxnäs). Landskapsstyrelsen har under sitt sammanträde 14.4.2014 och landskapsfullmäktige under sitt sammanträde 12.5.2014 godkänt etapplan 2 och därmed skickas planen vidare till Miljöministeriet för fastställelse. Med beteckningen tv-2 anvisas markområden som lämpar sig för byggande av flera vindkraftverk eller vindkraftsparker med regional betydelse. Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärnäring och marktäkt. Åtgärderna inom området ska planeras och genomföras så att bevarandet av områdets biologiska mångfald/naturvärden främjas. Enligt planförslaget för Etapplan II är Pjelax projektområde beläget på ett markområde som lämpar sig för byggande av en vindkraftspark med regional betydelse (tv-2). I den områdesvisa konsekvensbedömningen som utförts i samband med Etapplan II motsvarar Pjelax vindkraftspark till stora delar området Långmarken. På hela tv-2- området skulle enligt konsekvensbedömingen rymmas 60-70 vindkraftverk. Ur området har man uteslutit naturskyddsområdet och detta syns som en öppning i mitten av området. (Österbottens förbund, 2013c)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 57 (232) Figur 10-3. Pjelax projektområde i förhållande till etapplan II, förslag. (Österbottens förbund 2013b) Generalplan Det finns inga generalplaner i kraft på Pjelax projektområde. I närheten av projektområdet finns Pjelax delgeneralplan, Närpes strandgeneralplan, Kristinestad strandgeneralplan, delgeneralplanen för vindkraftspark vid Gamla Närpesvägen och Bötombergens delgeneralplan (OIVA 2013). Den närmaste generalplanen finns väster om planeringsområdet, i Pjelax by. Delgeneralplanen över Pjelax by har godkänts av Närpes stadsfullmäktige 18.12.2006. De områden i planen som ligger närmast den planerade vindkraftsparken är bl.a. jordoch skogsbruksdominerat område (M), jordoch skogsbruksområde (M-1) där byggrätten för bostadsbyggande har överförts till andra områden inom samma markägoenhet, industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art (TY), område för lantbrukslägenheters driftscentrum (AM-1) och områden för fristående småhus (A0-1). (Närpes stad 2006)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 58 (232) Figur 10-4. Projektområdet i förhållande till Pjelax delgeneralplan. Ytterligare finns det två strandgeneralplaner i planeringsområdets näromgivning; strandgeneralplanen i Närpes, som närmast på cirka två kilometers avstånd i väst och strandgeneralplanen för Kristinestad på över fyra kilometers avstånd i sydväst. Båda planerna har fastställts år 2000. Bötombergens delgeneralplan är belägen cirka tio kilometer sydost från projektområdet. (OIVA 2013) Cirka en kilometer sydväst om Pjelax projektområde finns en delgeneralplan för vindkraftsparken vid Gamla Närpesvägen. Vindkraftparken består av 6 vindkraftverk och förslaget har varit framlagt till påseende under tiden 24.2-24.2.2014.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 59 (232) Figur 10-5. Projektområdet i förhållande till delgeneralplanen för Gamla Närpesvägens vindkraftspark (Kristinestad 2014). Detaljplan På det planerade vindparksområdet gäller inga detaljplaner. Den närmaste detaljplanen (2011545) är belägen i Närpes centrum. Den är fastställd 25.9.2006 och finns på över 4,5 kilometers avstånd från planeringsområdet. Dessutom finns det en detaljplan (2011231) i Kaskö på cirka sex kilometers avstånd från projektområdet och i Kristinestad (2011287) cirka 6 kilometer sydväst om projektområdet. Planläggningstillstånd för Pjelax vindkraftpark En förutsättning för att bygglov ska kunna beviljas för Pjelax vindkraftspark är att en delgeneralplan i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (132/1999) uppgörs. Eftersom det inte finns en gällande delgeneralplan för projektområdet utarbetas en delgeneralplan som möjliggör anläggningen av en vindkraftspark och beviljandet av bygglov. Närpes stad har 10.12.2013 (stadsst. 10.12.2013 201) beslutat om att en delgeneralplan för vindkraft skall uppgöras på området Långmarken i Pjelax och Böle byar. Beslutet har kompletterats 21.1.2014 (stadsst. 21.1.2014 11) i enlighet med Figur 10-6.

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 60 (232) Figur 10-6. Området som Närpes stadd 21.1.2014 har beviljat planläggningstillstånd för. Pjelax vindkraftpark berörs av det område som på kartann har betecknats som Pjelax by-område. 10.4 Konsekvenser av vindkraftsparken 10.4. 1 Konsekvenser för samhällsstrukturen Konsekvenserna av Pjelax vindkraftpark för båda alternativen. samhällstrukturen bedöms vara små för Vindkraftparken planeras på ett område som lämpar sigg för verksamheten och grundarr sig till stor del på befintlig infrastruktur. Samhällsstrukturen splittras inte, eftersom inga nya bostads-, arbetsplats- eller serviceområden måste byggas för projektet. För verksamheten utnyttjas främst det befintliga vägnätet, och trafikarrangemangen på grund av verksamheten förutsätter inga förändringar i det allmänna vägnätet. Vindparksområdet kan fortsätta användas huvudsakligen somm skogsbruksområde. Enligt YKR-klassificeringen är dee planerade vindkraftverken i båda alternativen i huvudsak placerade på områden som är utanför samhällstrukturen. Norra hörnet av projektområdet har klassificerat som landsbygd. Vindparksprojekt överensstämmer med de riksomfattande målen för områdesanvändningen och stödjer särskilt uppnåendet av de mål som gäller utnyttjandet av förnybar energi och utgör positiva konsekvensk ser. Landskapsplanenn beskriver landskapets samhällsstruktur och grundlösningarna för områdesanvändningenn på medellång och lång sikt. Konsekvenserna för planläggningen har noggrannare bedömts nedan i samband med konsekvenserna för den planerade markanvändningen. När driften av vindkraftsparken upphör demonteras konstruktionerna och markägarna a kan åter börja använda marken. Även landskapet och markanvändningen på området

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 61 (232) återställs långsamt, såvida det inte har skett några betydande förändringar på området under projektets livscykel (cirka 25 50 år). Att jordkablarna lämnas kvar i marken minskar de direkta konsekvenserna av att verksamheten läggs ner. Det frigörs inga skadliga ämnen i jordmånen från de material som används i kablarna. Anläggningen av vindkraftparken i Pjelax medför inte negativa konsekvenser för samhällsstrukturen, eftersom projektområdet ligger utanför tätortsstrukturen. 10.4.2 Konsekvenser för den nuvarande markanvändningen Konsekvenserna av Pjelax vindkraftspark för den nuvarande markanvändningen bedöms vara små. Projektets konsekvenser för markanvändningen riktar sig i huvudsak mot byggplatserna för kraftverken och servicevägarna samt elstationen. Vindparksområdet kan fortfarande till största delen användas i rekreationssyfte och för skogsbruk på samma sätt som tidigare. Konsekvensen är direkt och lokal men långvarig. Under anläggningstiden av vindkraftsparken skall vistelse på projektområdet begränsas på byggplatserna på grund av säkerhetsskäl. Detta begränsar också jakt och rekreation på området. Begränsningen är kortvarig och gäller ett relativt litet område. Begränsningen upphör genast när byggandet är färdigt. Pjelax vindkraftspark ligger på ett område som för närvarande består av huvudsakligen ekonomiskog. Kraftverkens placeringar har valts så att verksamheten ska orsaka så liten olägenhet som möjligt för bosättningen i närområdet. De planerade kraftverken ligger på skogsområden. I anläggningsskedet röjs trädbeståndet på ett cirka ett hektar stort område för resningen av varje vindkraftverk. De direkta konsekvenserna för markanvändningen har presenterats i tabellen nedan. Tabell 10-2. Direkta konsekvenser som genomförandet av de olika alternativen medför för den nuvarande markanvändningen (ha). Byggobjekt Alt 1 ha Alt 2 ha Andel av hela projektområdet % Monteringsområde 30 23 1,4-1,9 Nya service- och transportvägar samt intern elöverföring 9 6 0,4-0,6 Vägar som ska iståndsättas 7 7 0,4 Elstation 0,5 0,5 0,03 Sammanlagt 46,5 36,5 2,3-2,9 Efter anläggningen tillåts växtligheten på monteringsområdena att återgå till naturligt tillstånd och således är konsekvenserna delvis reversibla. Man kommer inte att inhägna vindkraftsparken eller på annat sätt begränsa att folk rör sig på området, men för elstationen krävs ett cirka 0,5 hektar stort område, som inhägnas av säkerhetsskäl. Bedrivandet av skogsbruk hindras permanent på nya vägområden. De nya vägnäten betjänar dock de som rör sig på området och användningen av vägarna kommer inte

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 62 (232) att begränsas av projektägaren. Utvecklingen av vägnätet kan förbättra möjligheterna att använda området, till exempel för rekreation, jakt och bärplockning. På vindparksområdet kan man vanligen röra sig fritt. Det har allmänt rekommenderats att de som rör sig på området vid isningstid på vintern beaktar ett avstånd från kraftverken motsvarande 1,5 x kraftverkets höjd, på grund av iskastningsmöjligheten. Rekommendationen gäller sådana kraftverk som inte har avsisning eller isidentifieringsanordning installerad. Konsekvenserna för näringsgrenarna har bedömts i kapitel 11. 10.4.3 Konsekvenser för den planerade markanvändningen Projektet bedöms inte medföra konsekvenser som skulle hindra eller försämra genomförandet av den planerade markanvändningen. Projektet strider inte mot de riksomfattande målen för områdesanvändningen eller mot Österbottens landskapsplan. I enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändningen utnyttjar projektet bland annat förnybara energikällor och vindkraftverken har placerats i grupper med flera kraftverk. Således är konsekvenserna positiva. Österbottens landskapsplan Konsekvenserna av Pjelax vindkraftpark för landskapsplanläggningen är lindriga och byggnadsårgärderna bedöms inte försvaga eller förhindra genomförandet av landskapsplanen. I Österbottens landskapsplan har man på projektområdet betecknat två SL-områden, som anger ett område som tillhör skyddsprogrammet för urskogar och skyddsprogrammet för lundar. Dessa områden ingår även i Natura 2000-området Bredmossmyran. Områdena har tagits i beaktande redan under den preliminära placeringen av kraftverken och inga kraftverk har placerats på områdena eller i dess omedelbara närhet. Det löper en befintlig skogsbilväg i nord-sydlig riktning som gränsar till SL5-området. Skyddsbeteckningen SL anger ett naturskyddsområde som bildats med stöd av naturvårdslagen och på området gäller bygginskränkning enligt 33 i MBL. På områden med bygginskränkning får inte utfärdas tillstånd för uppförande av byggnad. Enligt beteckningens skyddsbestämmelse skall speciell uppmärksamhet fästas vid att bevara och trygga områdets naturvärden samt undvika sådana åtgärder som äventyrar de värden för vilka området bildats eller är avsett att bildas till ett naturskyddsområde. Dessa två SL-områden har även betecknats som ett område som tillhör Natura 2000- nätverket. Även denna beteckning innehåller en bygginskränkning enligt 33 i MBL. Enligt områdets planeringsbestämmelse skall det vid planering tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura 2000. Kraftverk har inte placerats på skyddsområdena. Vid anläggningen av vindkraftparken har man planerat att förstärka den befintliga skogsbilvägen som löper intill skyddsprogrammet för lundar (SL5 och Natura 2000) (Figur 10-7). Då skogsbilvägen breddas innebär det att byggåtgärder även möjligen kan riktas mot utkanten av skyddsområdet som gränsar till vägen. Servicevägen är cirka 5,5 m bred och dessutom anläggs dikesrenar på upp till 2 m, vilket betyder att området som utsätts för vägarbeten uppgår till cirka 10 m. Detta betyder att andelen som teoretiskt sett kan

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 63 (232) utsättas för åtgärder är 2,2 % av skyddsområdet SL5 och 0,4 % av Natura 2000- området. Vid kanten av den breddade vägen är det möjligt att det uppstår en randeffekt, men eftersom det inte byggs en helt ny väg utan en befintlig väg breddas kan man anta att randeffekten inte är stark. Konsekvenserna för skyddsobjektet bedöms dock förbli lindriga, och därmed inte försvaga skyddsobjektets status i den mån att det orsakar konsekvenser eller försvagar skyddsstatusen i landskapsplanen. Byggåtgärder bör dock planeras så att de i närheten av skyddsområdet riktas mot den motsatta sidan och inga ingrepp görs på Natura 2000-området. Konsekvenserna för skyddsområdena har i bredare utsträckning bedömts i kapitel 20. Figur 10-7. Den preliminära placeringen av kraftverken samt servicevägar i förhållande till Natura 2000, SL4 och SL5 områden som har betecknats i Österbottens landskapsplan på området för Pjelax vindkraftpark. I landskapsplanen har det även betecknats ett område för bergstäkt (eo-4) där det gäller bygginskränkning enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Beteckningen är en reservation i landskapsplanen, men enligt Närpes stad (myndighetsmöte 19.3.2014) har det inte ansökts eller beviljats lov för täkt på området. I Figur 10-8 åskådliggörs den ungefärliga placeringen av beteckningen eo-4 i landskapsplanen. Landskapsplanen är uppgjord i skalan 1:200 000 och vid diskussion med Närpes stad har man kommit fram till att området som passar för bergstäkt troligen vore bergsområdet som har markerats med punkt i kartan nedan (e-mail Bo-Erik Liljedal, 25.2.2014). För att inte försvåra genomförandet av landskapsplanen har Närpes stad ansett att avståndet mellan beteckningen för bergtäkt och vindkraftverk bör vara minst 300 m. Vid den noggrannare planläggningen är det även skäl att möjligen ta in specialbestämmelser angående sprängning. Ifall bergtäkten tas i bruk för byggandet av

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 64 (232) vindkraftparken kan det även ha positiva konsekvenser med tanke på trafik, då materialet för vägar och fundament inte behöver transporteras till platsen. Figur 10-8. Riktgivande placering av bergtäktsområde som har betecknats i Österbottens landskapsplan. I landskapsplanen är Pjelax projektområde beläget på ett luo-område, som antyder ett nationellt betydande fågelområdena utanför skyddsområden (FINIBA-område). Pjelax vindkraftpark bedöms inte vara i strid med denna beteckning, eftersom området även har angetts som passande för vindkraft i etapplandskapsplan 2. Etapplan II Största delen av projektområdet är delvis beläget på det område som i förslaget till etapplan II har anvisats som ett område som lämpar sig för vindkraftsproduktion. I etapplan II har området benämnts Långmarken och rymmer enligt den områdesvisa konsekvensbedömningen i sin helhet 60-70 vindkraftverk. Området Långmarken överlappar kommungränsen mellan Närpes och Kristinestad. I etapplan II har man lämnat ett hål i beteckningen för Långmarkens tv-2-område på grund av Natura 2000- och skyddsområdena som är belägna i Pjelax. I alternativ 1 har man placerat 13 kraftverk av 30 ytterom det område som i etapplan 2 har markerats som ett tv-2-område. I etapplan 2 har man enligt Österbottens förbund (myndighetssamråd 19.3.2014) avgränsat området Långmarken så att man har beaktat ett avstånd på 500 m till huvudvägar. Kraftverken som i alternativ 1 är placerade längs med riksväg 8 har placerats på ett avstånd som är överens med Trafikverkets (8/2012) rekommenderade avstånd till vägar vars hastighetsbegränsning är 100 km/h. I alternativ 1 har kraftverken nr. 1, 4, 5, 13, 14, 17, 20, 21 och 23 placerats så att de är belägna ytterom etapplaneområdet, men på det rekommenderade skyddsavståndet till

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 65 (232) riksvägen. Kraftverken nr. 16, 25, 26 och 27 är placerade inom det område som i etapplanen kan ses som ett hål i Långmarkens tv-2-område. Hålet i tv-2-området har av Österbottens förbund motiverats med tillräckliga avstånd till skyddsområdena som har betecknats i landskapsplanen. Fiskgjusen har även tidigare häckat på mossområdet, men boet har vid terrängbesök konstaterats vara konstgjort och icke passande för fiskgjusen (bilaga 5). Till naturvärdena (SL4, SL5 och Natura 2000- området) har i etapplan 2 beaktats ett skyddsavstånd på som minst 160 m (sydost om skyddsområdena). Kraftverken i alt 1 som har placerats inom hålet i Långmarkenområdet beaktar ett skyddsavstånd på minst 380 m. Kraftverken har även placerats längs med befintliga skogsbilvägar, vilket minskar på ingreppen i naturen som krävs under byggnadsskedet. Etapplanen har uppgjorts i en skala på 1:200 000, vilket betyder att 200 m i verkligheten motsvarar 1 cm på kartan. I alternativ 1 är kraftverken nr. 1, 4, 14, 17, 20, 25 och 27 belägna på avstånd från etapplanegränsen som varierar mellan 150-265 m, vilket kan betraktas som en smärre avvikelse i förhållande till planens skala. Områden som är belägna direkt intill landsvägar så som riksväg 8 har ett begränsat antal möjligheter att utnyttjas för t.ex. bosättning eller andra ändamål. Därmed är de mycket passande som t.ex. energiproduktionsområden. I alternativ 1 bedöms placeringen av vindkraftverken huvudsakligen vara i enlighet med Etapplan 2 och uppfylla planens mål (Figur 10-9). Figur 10-9 och Figur 10-10. Vindkraftverkens placering i alt 1 och alt 2 i förhållande till Etapplan 2 området Långmarken. I alternativ 2 har kraftverken nr. 17, 20, 21 och 23 har placerats ytterom etapplanen på det rekommenderade skyddsavståndet till riksväg 8 och kraftverk nr. 16, 25, 26 och 27 har placerats på området som har betecknats som ett hål i Långmarkenområdet. Sammanlagt är 8 av 23 kraftverk belägna ytterom etapplanområdet. Området

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 66 (232) 27 har placerats på området som har betecknats som ett hål i Långmarkenområdet. Sammanlagt är 8 av 23 kraftverk belägna ytterom etapplanområdet.. Området Långmarken har i den områdesvisaa Natura-bedömningenn som uppgjorts i samband med etapplanläggningen bedömts varaa ett känsligt områdee för vindkraft på basen av de flyttstråk av fåglar som flyger överr området. I alternativ 2 har man beaktat en 2,5 km bred korridor för flyttfåglar mellan Svalskulla vindkraftpark och Pjelax vindkraftpark för att minska de möjliga konsekvens serna för flyttande fåglar. I alternativ 2 är mängdenn kraftverk som har placerats ytterom etapplaneområdett färre ochh alternativet bedöms uppfylla målen i etapplan 2 helhetsmässigt bättre än i alternativ 1. Generalplan och detaljplan Den generalplan som är belägen närmast projektområ ådet för Pjelax vindkraftpark är delgeneralplanen för Pjelax by. Enligt Närpes stad (e-maiutanför delgeneralplanen. Eftersom riksväg 8 löper mellan projektområdet och Pjelax by är det osannolikt att byn i framtiden skulle utvidgas mot projektområdet så att uppförandet av vindkraftpav arken skulle medföra negativa konsekvenser för f generalplaneringenn och utvecklingen avv byastrukturen. På projektområdet finns inga detaljplaner och den detaljplan somm är belägen närmast projektområdet finns i Närpes centrum. På eller i närheten av Pjelax vindparksområde finns det inga kända markanvän ndningsplaner som inte är fastställda och för vilka projektet kunde medföra negativa konsekvenser. Pjelax vindkraftpark bedöms inte förhindra byggandett av vindkraftparken vid Gamlaa Närpesvägen i Kristinestad, även om det uppstår sammantagnaa konsekvenser med projektet. Sammantagnaa konsekvenser har bedömts i kapitel 25. 25.2..2014) finns det inte planer på att utvidga bosättningenn i Pjelax Då Pjelax vindkraftspark är i drift begränsar det fast boendee och fritidsboende i närheten av vindkraftverken. Anledningen till detta är ä bullret från vindkraftverken, vilken kommer att överstiga miljöministerietss anvisningar på projektområdet och i des omedelbara närhet. Miljöministeriets anvisning är 40 db för bostäder och 35 db för fritidsbostadsområden. I samband med projektet uppgörs en delgeneralplan så att denn kan användas som grund vid beviljandet av bygglov enligt 77a i MBL vilket möjliggör byggandet av vindkraftverk på området. En plan för deltagande och bedömning gällande delgeneralplanen för Pjelax vindkraftspark har varit framlagd till påseende 14.4.- 14..5.2014. 10.5 Lindring av konsekvenserna Eventuella negativa konsekvenserr av vindparksprojektet kan lindras med hjälp av planläggning, planering och tillståndsförfaranden. Vid planeringen av markanvändningen bör man beakta hur olika former av markanvändning ska placeras i förhållande till varandra samt hur de ska samordnas. Vid planeringen av läget för vindkraftsparken och placeringen av kraftverken har man utgått från bl.a. avståndet till bosättning och annan omgivande markanvändning samt befintliga vägar. 10.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen Man har strävat efter att bedöma projektets konsekvenser i så stor utsträckning som möjligt utifrån befintliga uppgifter r och uppgifter som erhållits e under MKB-förfarandet. De nuvarande markanvändningsformernas andel av projektområdet har beräknats

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 67 (232) utifrån det geografiska informationsmaterialet i Corine, C somm har en noggrannhet på 25 x 25 hektar. Beräkningarna av markanvändningen är således riktgivander, och siffrorna motsvarar inte verkligheten helt. De projektplaner och arealer som användes i beräkningarna och som byggåtgärderna gäller är preliminära och preciseras när planeringen framskrider. Ovan nämnda osäkerhetsfaktorer inverkar dock inte märkbart på slutsatserna av bedömningen. 11 KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET 11.1 Konsekvensmekanismer Vindkraftparkens konsekvenser för näringarna riktar sig lokalt mot jordoch skogsbruket samt mot den övriga verksamheten på p projektområdet eller i dess närhet, som t. ex. marktäkter. Vad gäller regionalekonomin påverkar vindkraftparken sysselsättningen och företagsverksamheten på konsekvensområdet på många sätt om den genomförs. Konsekvens serna för sysselsättni ngen gäller flera olika sektorer. Till följd av den ökade sysselsättningen och företagsverksamheten ökar vindkraftparken även kommunernas intäkter från kommunal-, fastighets- och samfundsskatterna. Vindkraftparkens mest betydandee sysselsättningseffekter uppstår under anläggningstiden. Anläggningen av en vindkraftpark är ett betydande byggprojekt för målområdet och om ett vindkraftprojekt genomförs påverkar det sysselsättningen och företagsverksamheten inom konsekvensområdet på mångaa sätt. I vindkraftpa arkens anläggningsskede erbjuds arbetstillfällen inom bl.a. röjnings-, schaktnings- och grundläggningsarbeten samtt inom tjänster på byggarbetsb splatsen och tjänster som behövs för de personer som arbetarr där. Exempel på sådana ärr inkvarterings-, restaurang-, butiks- och rekreationstjänster samt bevakning och transporter. I driftskedet erbjuder vindkraftparken arbete direkt inom service och underhåll samt plogningg av vägar och indirekt inom bl.a. inkvarterings-, restaurang- och transporttjänster samt inom detaljhandeln. Nedläggningen av vindkraftparken sysselsätter samma yrkesgrupper som anläggningen. Sysselsättningseffekterna kan delas in i direkta sysselsättningseffekter och indirekta sysselsättningseffekter, som orsakas till följd av produktionen av insatsvaror och multiplikatoreffekterna. I synnerhet i anläggningsskedet använder man även en stor mängd mellanprodukter och tjänster som produceras inom andra branscher. Exempel på p sådana är maskinerr och utrustning, byggnadsmaterial samt transporttjänster, underhåll och annan service. En del av arbetet i anläggningsskedet utförs av arbetskraft som s befinner sig i området endast en kort tid, vilket inte påverkar sysselsättningen i närområdet. 11.2 Utgångsdata och metoder Projektets konsekvenser förr näringarna har bedömts av en expertt utgåendee från befintliga utgångsdata och den information somm samlades in under bedömningsprocessen. Som utgångsdata för bedömningen har man använt uppgifter om ekonomin, sysselsättningen och näringarna i projektetss konsekvensområde samt uppgifter som har producerats i samband med bedömningen av de övriga konsekvenserna. Som utgångsdata för bedömning en har mann även använt den respons som man har erhållit vid mötena för allmänheten, utlåtandena om och synpunkter rna på MKB-programmet samt resultaten av den invånarenkät som riktades till de fasta invånarna och fritidsinvånarna. Resultaten av invånarenkätenn har beskrivits i kapitel 0 Enligt de bedömningar som har gjorts av Teknologiindustrin rf uppstårr arbetsplatserna inom vindkraftbranschen i huvudsak inom teknologiindustrin. Enligt föreningens bedömningar uppgår den sysselsättningseffekt som en vindkraftspark på 100 MW ger upphov till i Finland till 1 180 manår under anläggningen och en drifttid på 20 år. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 68 (232) Sysselsättningseffekten riktar sig mot projektutvecklingen och experttjänsterna (10 manår), byggandet och monteringen av infrastrukturenn (70 manår), tillverkningen av kraftverken, materialen,, komponenterna och systemenn (300 manår) samt driften och underhållet under kraftverkens livscykel (800 manår). Vindparksprojektets sysselsättningseffekt i placeringskop ommunerna samt näromgivningen kan grovt uppskattas utifrån de utredningar somm har gjorts på annat håll. I anläggningsskedet har effekterna på placeringsko ommunen och näromgivningen i olika vindparksprojektt bedömts uppgå till 24 50 procent av projektets sysselsättningseffekt ( Empower).. I driftskedet har sysselsättningseffekterna i placeringskommunen och näromgivningen i till exempel den utredning som har utarbetats om Mielmukkavaara vindkraftspark i Muonio bedömtss uppgå till cirka 20 procent av projektets sysselsättningseffekt. Projektets konsekvenser för näringarna har bedömts Kristina Salomaa från. av FM Taina Ollikainen och FM 11.3 Nuläge 11.3. 1 Allmänt Enligt Statistikcentralens data (31.12.2011) fanns det år 20111 sammanlagt 4 3666 arbetsplatser i Närpes. Primärnäringens andel av arbetsplatserna var 22,6 %, förädlingens andel uppgick till 23,4 % och servicenäringens andel till 51,,7 %. De arbetslösas andel av arbetskraften år 2011 var 4,3 procent. (Statistikcentralen, 2013) Tabell 11-1. Arbetsplatsernas fördelning i Närpes 2011. Arbetsplatser 2011 Primärproduktion Förädling Service Bransch okänd Invånarantal (2012) Antalet arbetsplatser Närpes N 22,62 % 23,42 % 51,75 % 2,2 % 9 380 4 366 Hela landet 3,5 % 22,1 % 73,1 % 1,3 % 5 426 674 2 354 422 Pälsfarmning är en näringsform som är mycket viktig i Österbotten och även i Närpes. Den pälsfarm som är belägen närmast projektområdet finns dock på över 3,5 km avstånd mot nordost i Kristinestad d. Eftersom möjliga negativa n konsekvenser som kan uppstå härrör till möjligheten för iskast, buller- ochh skuggningskonsekvenser och därmed baseras på närhet till vindkraftparken, kan man anse att pälsfarmen är belägen på ett tillräckligt avstånd för att det inte skall vara möjligt att det uppstår konsekvenser för pälsfarmen. Därmed har en noggrannare konsekvensbedömning för pälsnäring inte utförts.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 69 (232) 11.3.2 Skogs- och jordbruk Projektområdet för Pjelax vindkraftspark består till största delarna av skogbevuxen mark samt en del myrmarker. Projektområdets skogar domineras av tämligen unga och torra moskogar (Figur 11-1). Skogsbruket är aktivt inom hela projektområdet. Figur 11-1. Typiskt vägavsnitt inom Pjelax projektområde över torr momark och ung ekonomiskog. Skogsområdena är i sin helhet dikade för att främja skogsbruket. På projektområdet finns det endast en mycket liten andel åkerområden, detta i de norra delarna av projektområdet. Tabell 11-2. Skogsbruk är den dominerande näringsformen på projektområdet. Markanvändning Areal (ha) Blandskog / Sekametsä 1 026 Barrskog / Havumetsä 315 Glesbevuxet skogsområde / Harvapuustoiset alueet 199 Öppen mosse / Avosuo 56 11.3.3 Marktäkter På projektområdet för Pjelax vindkraftpark finns det fyra marktäkter i drift i de norra delarna (Närpes stad 2014). En av marktäkterna har avslutats (lov beviljat t.o.m. 15.3.2015), två marktäkter utvinner finsand (lov beviljat t.o.m. 14.10.2015 för 9 600 m 3 och t.o.m. 17.6.2021 för 71 000 m 3 ). En av marktäkterna utvinner grus (lov beviljat t.o.m. 14.4.2018 för 8 000 m 3 ). Marktäkt är en verksamhet som formar terrängen och miljön betydligt (Figur 11-2).

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 70 (232) Figur 11-2. I de norra delarna av projektområdet finns det d marktäkter i bruk.. 11.4 Konsekvenser av vindkraftparken 11.4. 1 Konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin Projektets positiva. konsekvenser för sysselsättningen och regionalekonomin anses varaa Den förnybara energiproduktionen och byggandett av vindkraften har stora konsekvenser för sysselsättningen. Vindkraftens konsekvenser för sysselsättningenn utsträcker sig till flera olika sektorer. Om vindkraftparken genomförs påverkar den sysselsättningen och företagsverksamheten inom konsekvensområdet på många sätt. Till följd av den ökade sysselsättningen och företagsver ksamhetenn ökar genomförandet av vindparkprojektet intäkterna från kommunal- och samfundsskatterna i kommunerna i regionen samt Närpes stads intäkter från fastighetsskatten. Enligt Teknologiindustrinn rf:s uppskattningar och en bedömning av den totala effekten av de olika alternativen kan vindparkprojektets sysselsättningseffekt inom Finland under anläggningstiden och en driftstid på 20 år uppskattas uppgå till cirka 1 2000 manår i alternativ 1 och cirkaa 920 manår i alternativ 2. Om man räknarr sysselsättningseffekterna i driftskedet i placeringskommunen och näromgivningenn enligt Teknologiindustri rf och exempel i olika projekt kan man antaa att cirka 50 procent av sysselsättningseffekten sker under anläggningsskedet och cirka 20 procent av sysselsättningseffekterna under driftskedet riktar sig mot närområdet (Tabell 11-3). Därtill genererar varje enskilt kraftverk en kommunal skatteintäkt på upp till 10 0000 /a. Förutom fastighetsskatt på kraftverkets konstruktioner får markägarna a arrendeinkomster som uppgår till ca 4 % av värdet baserat på hur myckett el parken producerar. Utgående från f att alternativen producerar 178-2155 GWh/a kommer de lokala markägarna att få 540 000-650 000 /a i arrende.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 71 (232) Tabell 11-3. Sysselsättningseffekten till följd av anläggningen av vindkraftparken i olika alternativ. Sysselsättningseffekt, manår* Alt 1 Alt 2 Sysselsättningseffekt i Finland totalt 1 200 920 projektutveckling och experttjänster 10 8 byggande och montering av infrastruktur 70 55 tillverkning av kraftverk, material osv. 300 230 drift och underhåll av kraftverk 810 625 Sysselsättningseffekt i placeringskommunen / regionen 360 280 anläggningsskede (50%) 180 140 driftskede (20%) 70 55 *Manår motsvarar den mängd arbete som utförs av en individ under ett år baserad på en siffra hur många arbetstimmar som ryms inom ett år, i Finland kan man räkna med ett medeltal på 1500 timmar per år. I invånarenkäten har invånarna i de närliggande områdena bedömt att vindkraftparken har positiv inverkan på sysselsättningen (45 %). 10 % har bedömt att inverkan kommer att vara negativ och 24 % har ansett att vindkraftparken inte kommer att ha någon inverkan på sysselsättningen. I fråga om inverkningar på ekonomin anser 47 % att inverkan är positiv, 7 % att inverkan är negativ och 23 % att det inte kommer att inverka alls på ekonomin. I båda frågorna är andelen som inte kan säga cirka en fjärdedel. 11.4.2 Skogs- och jordbruk Projektet bedöms inte medföra märkbara konsekvenser för bedrivandet av skogsbruk i området, för vilket ändamål projektområdet främst används. Den skogsareal som finns på områdena för vindkraftverken och vägarna som ska byggas kan inte längre användas för skogsbruk om vindparkprojektet genomförs. På resten av projektområdet kan skogsbruket fortgå som vanligt och således är konsekvensens typ direkt men omfattningen lokal. De arealer som inte längre kan användas för skogsbruk till följd av projektet har beskrivits närmare i samband med bedömningen av konsekvenserna för markanvändningen, i kapitel 10.4.2. Vid planeringen av servicevägarna på området har man strävat till att så effektivt som möjligt utnyttja befintligt skogsbilnätverk, vilket minskar på andelen skog som behöver röjas under byggnadsskedet. I närheten av marktäkterna i de norra delarna av projektområdet finns det även ett åkerområde, intill vilket man har planerat ett kraftverk. Kraftverket är inte beläget på åkern, men uppställningsytan överlappar delvis åkern. Det område som uppställningsytan överlappar kommer det inte att vara möjligt att bedriva jordbruk på. Jordbruk förhindras dock inte i den direkta närheten av uppställningsytan. Som del av invånarenkäten som besvarades av invånare i projektområdets näromgivning bedömde invånarna vindkraftparkens konsekvenser för jordbruket och skogsbruket. 52 % bedömde att vindkraftparken inte har någon inverkan på jordbruket i området, medan 19 % svarade att de inte kan säga. Negativ eller mycket negativ inverkan på jordbruket ansåg 18 % att vindkraftparken orsakar. 11 % ansåg att inverkan skulle vara positiv. De positiva konsekvenserna för skogsbruket uppskattades vara lite högre, 17 %. Av svarspersonerna uppskattade 27 % att vindkraftparken inte kommer att ha någon inverkan på skogsbruket, medan 35 % ansåg att vindkraften inverkar negativt eller mycket negativt. 21 % svarade att de inte kunde säga.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 72 (232) 11.4.3 Marktäkter Figur 11-3. Uppställningsytan för kraftverket nr. 23 har placerats så att det till små delar överlappar ett åkerområde. När driften av vindkraftsparken upphör rivs konstruktionerna och mark- och skogsägarna kan åter börja använda marken. Markanvändningen av området återställs långsamt och användningen av de markområden som inte har kunnat användas för skogsbruk kan återupptas. Konsekvensen är långvarig men reversibel. Områdets användning för vindkraft orsakar inte konsekvenser för driften av de befintliga marktäkterna, eftersom funktionerna kan fungera sida vid sida. Inga kraftverk har placerats på marktäktsområdena. För mark- och grustäkter tillämpas det ett skyddsavstånd på 100 m till fasta bostäder (Miljöministeriets anvisningar 1/2009), vilket vid diskussioner med Närpes stad bestämts att även tillämpas vid fråga om vindkraftverk. Närpes stad har även avgränsat de områden för marktäkter som använts vid kosekvensbedömningen. Kraftverket 22 är beläget på ett avstånd av 110 m från närmaste marktäkt. Servicevägarna i närheten av marktäkterna har planerats så att man vid mån av möjlighet har utnyttjat befintligt vägnätverk. En ny serviceväg har planerats söderut genom grustäkten. Dragningen av vägen kan planeras i samråd med verksamhetsidkaren vid täkten så att vägen kan dras genom området utan att orsaka större negativa konsekvenser för verksamheten. Servicevägen till kraftverk nr. 23 har planerats så att dragningen följer det befintliga vägnätverket som även utnyttjas av marktäkterna på området.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 73 (232) Figur 11-4. Befintliga marktäkter på projektområdet samt deras placering i förhållande till de planerade vindkraftverken. 11.5 Lindring av konsekvenserna De negativa konsekvensernaa som uppstår av vindkraftparken och berör näringarna är konsekvenserna som angår skogsbruket. De negativa konsekvensernaa av vindparksprojektet kan lindras genom att man öppet informerar näringsidkarna i närområdet om hurr projektet t framskrider och om den fortsattaa planeringen. Informationens betydelse framhävs i synnerhet under anläggningstiden, så att de lokala företagarna känner till både tidpunkterna för trafiken och störningarnas varaktighet under anläggningen. De negativa konsekvensernaa kan mildras genom att man i mån av möjlighet beaktar mark- och skogsägarnas synpunkter på var vindkraftverkenn och servicevägarna borde placeras och vilka områden som borde förbli obebyggda. Dee negativa konsekvenserna för skogsbruksföretagare kan även mildras genom att placera jordkablarnaa och luftledningen i befintliga ledningsområden eller i anslutning till vägar. 11.6 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen Vindparksprojektets konsekvenser för näringarna och bedömningen av dessa anknyter till projektets övriga konsekvenser och konsekvensbedömningar, i synnerhet dem som gäller markanvändningen, vilket innebär att osäkerhetsfaktorerna i dessa även påverkar bedömningen av konsekvenserna för näringarna. I Finland har man knappt gjort några bedömningab ar eller utredningar av sysselsättningseffekterna på placeringsområdet för ett projekt som rör r byggande av vindkraft. Bedömningarna ärr även förknippade med osäkerhet, eftersom de regionala sysselsättningseffekterna avv vindkraftbyggandee är starkt förknippade med de upphandlings- och entreprenadbeslut samt övriga beslutt som fattas i projektets investerings- och anläggnings sskede. Hur stora sysselsättningseffekterna i projektets närområdee blir påverkas i väsentlig utsträckning av hur väl företagen i regionen klara av att bjuda ut sina produkter och tjänster för anläggningen avv vindkraftsparken samt driften och underhållet av denna. a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 74 (232) Utvecklingen av företagsverksamheten i närområdet är anknuten samhälleliga förändringsfaktorer, som är svåra att bedöma på långg sikt. 12 BULLERKO NSEKVENSER 12.11 Konsekvensmekanismer till t många I anläggningsskedet uppstår ljud bland annat i anslutning till byggandet av vägarna, vindkraftverken och jordkablarna.. Under projektets drifttid orsakar vindkraftverkens roterande rotorblad aerodynamiskt ljud. Det för vindkraftverkett typiska bullret (ettt skiftande brus ) orsakas av rotorbladets aerodynamiska ljud samt av att rotorbladett passerar masten, varvid vingens ljud reflekteras från tornet. När luften pressas mellan tornet och rotorbladet uppstår dessutom ytterligare ett ljud. Lite buller orsakas även av de enskilda delarna i systemet för elproduktionen, men på grund av bruset från rotorbladen hörs det inte (Di Napoli 2007). Spridningen av ljud i omgivningen beror bland annat påå markens beskaffenhet samt på vindens riktning och dess styrka och temperatur på olika o höjder. Bakgrundsljud och tystnad har stor betydelse för hur man uppfattar ljudet från ett vindkraftverk. Bakgrundsbuller orsakas bland annat av den lokala trafiken, vindens egett brus och trädens sus. Ljud från byggandet av jordkablarna kan till sin karaktär jämföras med bullret från byggandet av vindkraftsparken. Detta ljud är lokalt och övergående eftersom kablarnas byggarbetsplats kontinuerligt flyttas framåt. 12.22 Utgångsdata och metoder Beräkningsgrunderna för buller harr presenterats i kapitel 5.1. Om man på basen av de utförda bullermodelleringarnaa kan anta att ljudnivåerna inte underskrider givna riktvärden för buller, skall man enligt Miljöministeriets anvisningar (2/2014 Modellering av buller fånn vindkraftverk) göra en mer noggrann modellering före miljö- eller byggnadstillstånd kan ges för vindkraftverken. Bullerkonsekvenserna bedöms av och planering Ab. projektchef, ingenjör Hans Vadbäck från FCG Design 12.3 Riktvärden för buller De genomsnittliga ljudnivåerna jämförs med de riktvärden förr bullernivå som har fastställts i statsrådetss beslut (993/1992). Statsrådet har angett riktvärden för bullernivåer i sitt beslut 993/1992. Beslutet tillämpas vid planeringen av markanvändning, trafik och byggenskap samt i byggnadslovsförfarandet i syfte attt förebygga olägenheter av buller och säkerställa trivseln i omgivningen. I beslutett fastställs maximala bullernivåer utomhus i bostadsområden dagtid och nattetid. I miljöförvaltningens anvisningar för vindkraft definieras planeringsriktvärden för de maximala värdena för medelljudnivå dagtid och nattetid.. Om bullret från vindkraftverken innehåller tonala, smalbandiga eller impulsartade komponenter eller om det är tydligt amplitudmodulerat, ska man enligt anvisningarnaa tillägga fem f decibel till modelleringsresultatet innan man jämför det med planeringsriktvärdet. Eftersom riktvärdet redan innehåller buller som är karaktäristiskt för vindkraftverk,, ska ovan nämnda ljudkaraktäristika vara ovanligt kraftiga från vindkraftverkk för att det ska varaa nödvändigt att tillägga fem decibel till modelleringsresultatets ljudstyrka.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 75 (232) Tabell 12-1. Riktvärden för medelbullernivå enligt statsrådets beslut (SRb 993/1992). Konsekvensobjekt Kl. 7 22 Kl. 22 7 Utomhus Bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter Områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och naturskyddsområden Inomhus 1) 2) 55 db 50 db 45 db 40 db Bostads-, patient- och inkvarteringsrum 35 db 30 db Undervisnings- och möteslokaliteter 35 db - Affärs- och kontorslokaliteter 45 db - 1) I nya områden är riktvärdet 45 db för bullernivån nattetid. 2) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i områden avsedda för läroanstalter. 3) Riktvärdet för nattetid tillämpas inte i sådana naturskyddsområden som under natten inte allmänt används för vistelse eller naturobservationer. 4) I områden med fritidshus inom tätorterna kan dock riktvärdena för bostadsområden tillämpas. Tabell 12-2. Planeringsriktvärden för buller för vindkraftsprojekt enligt miljöministeriets anvisningar 2012. 3) 4) Planeringsriktvärden för utomhusbuller vid utbyggnad av vindkraft Utomhus L Aeq kl. 7 22 L Aeq kl. 22 7 Områden som används för boende, områden som används för fritidsboende i tätorter, rekreationsområden Områden utanför tätorter som används för fritidsboende, campingområden, naturskyddsområden* 45 db 40 db 40 db 35 db Övriga områden (t.ex. industriområden) tillämpas inte tillämpas inte *Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. De modellerade lågfrekventa ljudnivåerna jämförs till de nivåer som angivits i Socialoch hälsovårdsministeriets anvisningar om boendehälsa (Social- och hälsovårdsministeriet 2003). Valet av parametrarna och jämförelsevärdena grundar sig på Miljöministeriets direktiv (2014). Tabell 12-3. Lågfrekventa ljudets riktvärden i bostäder inomhus utan viktning och med A-viktning. Ters, Hz 20 25 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200 Medelljudnivå L Zeq,1h, db Medeljudnivå som A-viktad L Aeq,1h, db 74 64 56 49 44 42 40 38 36 34 32 24 19 17 14 14 16 18 19 20 21 21

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 76 (232) 12.4 Hur buller upplevs I undersökningar som genomfördes under 1970- ochh 1990-talen noterade man attt antalet människor som upplever buller som mycket störande står i proportion tilll ljudnivån. Cirka 5 10 procent av människorna upplever ett buller på 55 decibel som mycket störande och endast cirkaa fem procent upplever ett buller på 45 decibel som mycket störande. Allt fler f upplever bullret som störande då ljudnivån blirr högre än 60 decibel. Tabell 12.1. Exempel på olika ljudtrycksnivåer. Ljudtrycksnivå (db) 0 5-25 25 50 50 700 70 85 85 90 90 110 110 130 Exempel Hörseltröskel Prassel från buskarnas löv Dator Ljudligt tal Trafik Motorcykel Nattklubb eller disco Smärttröskel 12.5 Nuläge I projektområdets skogsterrän ng präglas ljudlandskapet enligt uppskattning huvudsakligen av naturliga ljud, såsom vindens sus och trädens prassel. Dessa naturliga ljud kan ge upphov till ljudnivåer mellan 30 och o 70 decibel. Konsekvenserna är beroende av bland annat meteorologiska faktorer, trädens ochh växtlighetens täthett och riklighet, vindhastigheten och -riktningen. Vindhastighetenn i vindkraftsparkenss område är i genomsnittt 7-8 meter per sekund. Dylik vindhastighet kan i skogsnatur bedömas ge upphov till en lokal effekt på cirka 50-600 decibel. Fåglars sång kan ge upphov till över 50 decibel. Områden vars medelljudnivå är mindre än 35 decibel klassas som områden med naturfrid. Väster om Pjelax planerade vindkraftpark anläggs under 2014 Svalskulla vindkraftpark. Parken består av fem vindkraftverk av modell Vestas V112 V med ett käll-ljud på 106,5 db( (A). Vindkraftsparkens skogsområden är huvudsakligen i ekonomiskogsanvändning. I projektområdet utförs skogsvårds såtgärder årligen, vilket förutsätter användandet av skogsmaskiner. Skogsbruksmaskinerna kan bedömas under dagtidd lokalt höja ljudnivånn stundvis med 50 70 decibel i näromgivningenn av arbetsområdet. Enligt uppgifter är projektområdett i någon mån i rekreationsanvändning och området används för jakt. Mänsklig vistelsee i området orsakar i någon månn störningar i naturenn och påverkar lokalt ljudnivåerna i området. Vid jakt orsakar o avfyrandet av ett gevär stundvis ljud. Ljudet från ett gevärr orsakar en plötslig förändring av ljudlandskapet. Vid avfyrandet är ljudnivånn cirka 140-150 db vid ljudkällan och cirka 60-700 db på 2 kilometers avstånd från ljudkällan.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 77 (232) Det finns ett tämligen omfattande skogsbilnätverk inom projektområdet och vägar av större betydande klass (riksväg 8 och stamväg 67) omkring projektområdet när det gäller vägbuller. Användning gsgraden av skogsvägarna är liten i förhållande till de omgivande landsvägarnas fordonsmängd per dygn som är kända (se kapitel 14). Ett enskilt förbipasserande fordon kan bedömas ge upphov till enn ljudnivå på 50 70 decibel i närheten av vägarna. 12.6 Konsekvenser under anläggningstiden Konsekvenserna av buller under byggande av vindkraftparken är lokala och tämligen kortvariga och bedöms inte orsaka någon betydande olägenhet. Mest konsekvens ser av buller under anläggningstidenn kan uppstå i bostads- och fritidsbyggnaderna närmast de planerade vindkraftverken. Beroende på alternativet riktar sig konsekvenser av buller från byggande till olika områden enligt vindkraftverkens placering. Konsekvenserna i alternativ 2 riktar sig till ett lite mindre område än i alternativ 1, eftersom mängden kraftverk är fler. Projektområdets läge invid riksväg 8 betyder attt bosättningen i de omkringliggande byarna inte i någon större mån kommer att orsakas bullerkonsekvenser av trafiken under anläggningsskedet. 12.7 Konsekvenser under driftstiden 12.7.1 Alternativ 1 I alternativ 1 bedöms projektet inte medföra betydande bullerkonsekvenser för bosättningen eller fritidsbosättningen. Det finns inga bostäder, fritidshus, idrotts- eller rekreationsområden där ljudnivån överstiger 45 db. Naturskyddsområdena på projektområdet ärr belägna inom bullerområdet 404 db(a). Skyddsvärdet för objekten baseras på naturtyper (Natura SCI, skyddsprogram för lundar och skyddsprogram för urskogar), och därmed bedöms inte bullret orsaka sådanaa konsekvenser som skulle försvagaa områdenas skyddsvärden. Nordost om projektområdet finns det även ett privat skyddsområde vid namn Bredmossen, som delvis är beläget inom området 35 db(a) (Figur 12-2). Det finns inte fasta bostäder eller fritidsbostä äder inom området där bullret har modellerats överskrida 40 db(a). Inom området där bullernivån överskrider 35 db(a) finns det 54 fasta bostäder och 2 fritidsbostäder ( Figur 12-1). Vid dessa fritidsbostäder överskrids riktvärden för buller och därmed bedöms konsekvensen för dessa fritidsbostäder vara måttliga.. Fritidsbostäderna ärr dock belägna intill den modellerade 35 db( (A) gränsen. Fritidsbostäderna är belägna utanför planlagt område för fritidsbostäder. Bullergränsenn 35 db(a) når inte fram f till fritidsbostäder som finns på det strandgeneralplanens område (Figur 12-3). a

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 78 (232) 23 5 13 4 14 17 1 20 6 3 21 12 19 15 2 22 11 7 9 8 18 16 24 10 25 26 30 27 29 28 Vindkraftverk alt 1 / Tuulivoimala ve 1 Svalskulla 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Fritidsbostad Lomarakennus Fast bostad Asuinrakennus 0 0,5 1 2 km Figur 12-1. Bullermodellering för alternativ 1 med 30 kraftverk och käll-ljudet 104,5 db(a).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 79 (232) Tabell 12-4. Objekt som är belägna inom de olika bullerzonerna i alternativ 1. Bullermodelleringen har uppgjorts med ett kraftverk vars käll-ljud är 104,5 db(a). Utomhusbuller i alternativ 1 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Fasta bostäder 55 st. 0 st. 0 st. Fritidsbostäder 2 st. 0 st. 0 st. Naturskyddsområden 2 st. 1 st. 0 st. * Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten. 22 24 25 19 18 26 15 16 29 27 28 Vindkraftverk alt 1 / Tuulivoimala ve 1 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Skyddsprogram för urskogar Aarniometsien suojeluohjelma Skyddsprogram för lundar Lehtojen suojeluohjelma Skyddsområde på privat mark Yksityismailla olevat suojelualueet Natura 2000 0 0,125 0,25 0,5 km Figur 12-2. Naturskyddsområden vid Bredmossmyran är belägna inom bullerzonen 40 db(a). Det privata skyddsområdet nordost om projektområden är beläget delvis inom bullerzonen 35 db(a).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 80 (232) ( ( Svalskulla V112 x 5 x HH124 ( Pjelax N131 X 30 X HH144 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jaktstuga - Lomarakennus DECIBEL ISO 9613-2, GF=0,4, RH=70%, T=15 C 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) ( ( ( ( ( ( ( ( 0 0,25 0,5 0,75 1 km Figur 12-3. Vid fritidsbostäderna och byggrätterna för fritidsbostäder RA på Närpes strandgeneralplan gränsar den beräknad bullernivå 35 db (A) till de närmaste fritidsbostäderna på strandgeneralplaneområdet. Det lågfrekventa ljudet kommer att vara hörbart utomhus men underskrider hörseltröskeln samt Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden för buller inomhus i alla objekt. Det lågfrekventa ljudet har modellerats till närliggande bostäder. Vid bostad B (Nygård), kommer det lågfrekventa ljudet utomhus att överstiga de riktvärden som Social- och hälsovårdsministeriet har angett som riktvärden inomhus med 5,5 db. Som minst underskrids riktvärdet för ljudnivån inne i bostaden B med 8,4 db vid tersen 50 Hz (Tabell 12-5). Husens yttre väggars ljudisoleringsnivå varierar stort speciellt vid låga frekvenser, men även detta beaktat är det mycket troligt att riktvärdet kommer att underskridas vid alla objekt.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 81 (232) Tabell 12-5. De mest hörbara terserna utom- och inomhus jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa och hörbarhet inomhus. Vid alla objekt underskrids riktvärden samt hörseltröskeln inomhus. Byggnad Ljudnivå ute Ljudnivå inne Hörbarhet inne L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h - riktvärde inne Hz L eq,1h - hörseltrö skel A Kullström 1,6 100-12,9 50-4,3 200 B Nygård 5,5 100-8,4 50-0,1 200 C Sjölund 4,7 100-9,0 50-0,9 200 D Rönnlund 4,0 100-9,7 50-1,6 200 E Östman 3,2 100-11,3 50-2,7 200 F Östhag 3,6 100-11,0 50-2,3 200 G Grannas 4,5 100-10,0 50-1,3 200 H Kristinestadsvägen 1268 4,4 100-10,1 50-1,5 200 I Skrattnäsvägen 973 3,9 100-10,1 50-2,0 200 J Sörhannus 5,1 100-8,8 50-0,5 200 K Klobbskatan 2,3 100-11,6 50-3,9 200 Hz 12.7.2 Alternativ 2 Figur 12-4. Det lågfrekventa bullret modellerat till bostad B (Nygård). Alternativ 2 bedöms inte medföra betydande bullerkonsekvenser för bosättningen eller fritidsbosättningen. Det finns inga bostäder, fritidshus, idrotts- eller rekreationsområden där ljudnivån överstiger 45 db(a) (Figur 12-5). Naturskyddsområdet som är beläget inom projektområdet utsätts för bullernivåer som överskrider 45 db(a) (Figur 12-6). Skyddsvärdet för objekten baseras på naturtyper (Natura SCI, skyddsprogram för lundar och skyddsprogram för urskogar), och därmed bedöms inte bullret orsaka sådana konsekvenser som skulle försvaga områdenas skyddsvärden.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 82 (232) Figur 12-5. Bullermodellering för alternativ 2. Alternativet består av 23 kraftverk med ett käll-ljud på 107,5 db(a).

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 83 (232) Det finns inte heller fasta- eller fritidsbostäder som är belägna inom bullerzonen 40 db(a). Bredmossens privata skyddsområde nordost om projektområdet är delvis beläget inom bullerzonen 40 db(a). Inom bullerzonen 35 db(a) finns det 83 fasta bostäder och 2 fritidsbostäder. Vid fritidsbostäderna överskrids riktvärden för buller. Fritidsbostäderna är dock belägna precis intill gränsen för den modellerade bullergränsen 35 db(a). I alternativ 2 når 35 db(a) bullerkurvan precis till två fritidsbostäder som även är belägna på ett område planlagt för fritidsbosättning. De fritidsbostäderna där bullernivån överskrids är belägna utanför planlagda områden (Figur 12-7). Figur 12-6. Bredmossmyrans skyddsområde är beläget inom bullerzonen 45 db(a). Bredmossens privata skyddsområde är beläget inom bullerzonen 35 db(a) och även delvis inom bullerzonen 40 db(a). Tabell 12-6. Objekt som är belägna inom de olika bullerzonerna i alternativ 1. Bullermodelleringen har uppgjorts med ett kraftverk vars käll-ljud är 107,5 db(a). Utomhusbuller i alternativ 1 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) Fasta bostäder 83 st. 0 st. 0 st. Fritidsbostäder 2 st. 0 st. 0 st. Campingområden, naturskyddsområden 2 st. 1 st. 1 st. + Idrotts- eller rekreationsområde * Nattvärdet tillämpas inte för naturskyddsområden som i allmänhet inte används för vistelse eller naturobservationer under natten.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 84 (232) ( Svalskulla V112 x 5 x HH124 ( Pjelax V126 X 23 X HH137 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jaktstuga - Lomarakennus DECIBEL ISO 9613-2, GF=0,4, RH=70%, T=15 C 35 db(a) 40 db(a) 45 db(a) ( ( ( ( ( 1 0 0,25 0,5 0,75 1 km Figur 12-7. Vid fritidsbostäderna och byggrätterna för fritidsbostäder RA på Närpes strandgeneralplan gränsar den beräknad bullernivå 35 db (A) till de närmaste fritidsbostäderna på strandgeneralplaneområdet. Det lågfrekventa ljudet kommer att vara hörbart utomhus. Exempelvis vid bostad E (Östman) kommer det lågfrekventa ljudet utomhus att överskrida de riktvärden som Social- och hälsovårdsministeriet har angett som riktvärden inomhus med 8,3 db. Vid samma bostad kommer den lågfrekventa ljudnivån inomhus att underskridas som minst med 7,1 db vid 50 Hz. Det lågfrekventa ljudet kommer enligt modelleringen att möjligen vara hörbart inomhus vid sex stycken bostäder vid tersen 125 Hz (Tabell 12-7). Det finns stora skillnader i hur väl yttre väggar isolerar ljud speciellt vid låga frekvenser och därmed är det är troligt att hörseltröskeln inte överskrids vid objekten.

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 85 (232) Social- och hälsovårdsministeriets riktvärden underskridas inuti byggnaderna vid alla objekt. för buller inomhus kommer att Tabell 12-7. De mest hörbaraa terserna utom- och inomhus i jämfört med SHM-riktvärden för boendehälsa och hörbarhet inomhus. De objekt där det lågfrekventa ljudet kan vara hörbart inomhus har markerats med blått. Ljudnivå ute Ljudnivå L innee Hörbarhet inne Byggnad L eq,,1h - L eq,,1h - L eq,1h riktvärde Hz riktvärde Hz hörsel- Hz inne inne tröskel A Kullström B Nygård C Sjölund D Rönnlund E Östman F Östhag G Grannas H Kristinestadsvägen 1268 I Skrattnäsvägen 973 J Sörhannus K Klobbskatan 7,,1 6,,4 5,,2 4,,6 8,,3 8,,3 8,,2 7,,6 5,,8 6,,3 4,,4 125 63 63 63 125 125 125 125 63 63 63-8,3-7,6-8,5-9,2-7,1-7,0-7,0-7,4-8,7-7,9-10,1 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 50 0,8 0,0-1,0-1,7 2,1 2,1 1,9 1,4-0,7-0,1-2,2 125 125 200 200 125 125 125 125 125 125 125 Figur 12-8. Lågfrekvent buller hälsovårdsministeriets riktvärden överskrids vid tersen 125 Hz. modellerat till bostad E. Social- och underskrids,, medan hörseltröskeln inomhus 12.8 Konsekvenser under och efter nedläggningen Rivningen av vindkraftsparken och återställandet av miljön omfattar huvudsakligen samma arbetsskeden som byggandet. Således motsvarar bullerkonsekvenserna under rivningen av vindkraftsparken konsekvenserna under byggandet. Som helhet bedöms bullerkonsekvenserna på grund av rivningen varaa små. Skillnaden mellan alternativen utgörs endast av placeringen av de vindkraftverk och kraftledningar som ska rivas, transportrutterna och hur länge rivningsarb etet varar. I alternativ 1 sker a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 86 (232) rivningsarbete och transporterna på ett större område och de varar lite längre än i alternativ 2. Efter rivningen finns inga bullerkällor kvar på p området. 12.9 Lindring av konsekvenserna Bullerkonsekvenserna från vindkraftsparken har beaktats redan i planeringsskedet vid valet och placeringen av kraftverken, för att riktvärdena för buller inte ska överskridas. Bullerkonsekvenserna under anläggningen av vindkraftsparken kan minskas genom noggrann planering av arbetet samt genom att använda maskiner och arbetsmetoder som ger upphov till litet buller. Överskottsm massor som uppstår under schaktningsarbetena kan vid behov användas som bullerskydd under arbetet. Sannolikhetenn för att de behövs är r dock mycket liten. Bullernivåerna i bägge alternativen underskrider Statsrådets riktvärden. I båda alternativen överskrids Miljöministeriets planeringsriktvärden för vindkraftsbuller vid 2 fritidsbostäder. Modelleringen av buller har utförts så att den beaktar en vindriktning från alla håll. Vid kusten i Pjelax är den härskande vindriktningen dock från sydväst, vilket betyder att de verkliga bullerspridningskonsekvenserna troligen kommer att varaa mindre. Eftersom bullerkonsekvenserna är högst måttliga för två fritidsbostäder kan bägge alternativen anses genomförbara. Utgångsljudnivånn i de moderna vindkraftverken kan vid behov begränsas med hjälp av kraftverkets regler- och styrsystem, så att ljudnivån kan hållas under gränserna g för riktvärden och rekommenderade värden när det blåser från vindkraftve erket mot konsekvensobjektet. 12.10 Osäkerhetsfaktorer i bedömningen Osäkerheten i beräkningen av bullerspridningen gäller osäkerheteno n i emissionen, dvs. i ljudeffektnivån, bakgrundsbullret på mottagningsplatsen och i fråga om ljudets fortplantning till största delen osäkerhet som berorr på temperaturen i de olika luftskikten och luftströmmens turbulens. I utredningen harr man bedömt attt osäkerheten i beräkningen gällande ljudnivånn är högst cirka +3 dbb och lägstt -6 db, på grund av osäkerheterr i statistiken om vindförhållandena och i den faktiskaa bullerspridningen. Sammanfattningsvis kan det dock konstateras att allaa osäkerhetsfaktorer har beaktats i bullerberäkningen genom g att använda parametrar r som har granskats med tanke på den högsta bullernivån. Därför är det osannolikt attt bullernivån överskrids. När man granskar bullermodellen bör man beakta attt bullernivåerna i modellen inte förekommer samtidigt överallt i vindkraftsparken. Resultatenn av modelleringenn motsvarar i huvudsak en situation när det är medvind från vindkraftverket mot observationspunkten. Bullernivåerna i terrängen beror i stor grad på vindförhållandena. Den slutgiltiga kraftverkstypen har inte fastställts och o därförr är det möjligt attt utgångsbullernivån för det kraftverk som väljs är lägre än den nivå som används i denna MKB. Eftersom all modelleringen är förknippad med osäkerhetsfaktorer,, varav en i detta falll avgörande faktor är val av vindkraftverk är det skäl att i enlighet med Nykänen m.fl. (2013) utföra mer detaljerade modelleringar i samband med bygglovshandlingar och eventuella miljötillstånd inför valett av olika kraftverksleverantörer. Kraftverket Vestass V126 som använts i alternativ 2 har ett högre lågfrekvent ljudutsläpp än kraftverkett Nordex N1311 som använts i alternativ 1. Därmed är möjligheten att riktvärden överskrids teoretiskt större i alternativ 2 än i alternativ 1. 1

MILJÖKONSE KVENSBESKRIVNING 87 (232) Att angivna riktvärden underskrids behöver dock inte innebära att ingenn människa störs av vindkraftparkens buller. Det lågfrekventa bullret kommer att höras utomhus men även inomhus i alternativ 2. Speciellt ljudnivåerna inomhus är osäkra eftersom modelleringen inte baserar sig på de berördaa husens egenskaper utan på en standardiserad vägg. Eftersom antalet bostäder i denna zonn är litet och även Socialoch Hälsovårdsministeriets riktvärden för lågfrekvent inomhusbuller underskrids är dock risken för att någon människa skall känna sig störd av projektet liten. En stor osäkerhetsfaktor gällande det lågfrekventa bullrett är att modelleringarna baser sig på beräknat käll-ljud. 13 KONSEKVENSER AV SKUGGBILDNING 13.1 Konsekvensmekanismer Vindkraftverkets roterande r rotorblad bildar rörliga skuggor vid klart väder. På en enskild observationspunkt uppfattas detta som en snabbb växling av ljuset, som blinkningar eller skuggor som snabbt ilar förbi. Fenomenet uppträder endast vid solsken eftersom solljuset vidd mulet väder inte kommer frånn en bestämd punkt, vilket gör att det inte bildas tydliga skuggor. Vindkraftverkens blinkningar r beror på mängden solig tid, solens riktning och höjd i relation till kraftverken, rotorns ställning och rörelse samtt på observationspunktens avstånd till vindkraftverket. 13.2 Utgångsdata och metoder Bedömningen av de skuggbildande konsekvenserna av vindkraftverkens roterandee blad utförs som en expertbedömning utifrån en matematisk modell. Skuggberäkningarna är utförda med WindPro programmet version 2.8. Skuggbildningsmodelleringenn gjordes för en situation somm motsvarar de verkliga omständigheterna på projektområdet ( real case ) ) så väl somm möjligt. Vid beräkningen av modellen för den verkligaa situationen beaktades de faktiska solskenstiderna under olika årstider i området. Soltimmarnaa baserar sig på långtida väderstationsobservationer från Umeå. Dessutom beaktades data om områdets vindförhållanden, vilka påverkar vindkraftverkens driftsgrad och rotorns läge i förhållande till härskande vindriktnignarr samt därigenom deras skuggbildning. I beräkningarna har två faktiska skuggbildningsmodeller principer: beräknats enligt följande 1) Real case, no forest i detta värsta fall har antagits att ingen skyddande skog växer på projektområdet eller i dess närhet mellan bosättningen och vindkraftverken. 2) Real case, forest 20-20-15 i detta faktiska fall harr beaktats skogsområdena som på projektområdet eller i dess närhet mellan bosättningen och vindkraftverken. I beräkningen har använts trädhöjden 20 meter för barr- och blandskog samt 15 meter för lövskog. En skuggbildningsmodell kann också tas fram för det d så kallade teoretiska maximiläget ( worst case ), där vindkraftverken antas fungeraa kontinuerligt och solen antas skina från molnfri himmel varje dagg om året. Resultaten av skuggbildningsmodellen åskådliggör rs med hjälp av utbredningskartor för skuggbildning. På dessa kartor visas den skuggbildning som kraftverken orsakar i form a

FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 88 (232) av kurvor som anger antalet skuggtimmar. enlighet med modellberäkningarnas resultat. Kurvorna ritas på utbredningskartorna i Resultaten granskas i anslutning till känsliga objekt, såsomm fasta bostäder. I Modelleringarna som har utförts har man beaktat de sammantagna konsekvenserna med Svalskulla vindkraftpark, som består av 5 kraftverkk som upprättas under år 2014. Konsekvenserna som orsakas av skuggbildning bedömss av projektchef, ingenjör Hans Vadbäck från. 13.33 Riktvärden för skuggbildning I Finland har myndigheterna inte utfärdat några allmänna bestämmelser om den maximala varaktigheten av skuggbildningenn som orsakas av vindkraftverk eller om grunderna för bedömningen av skuggbildningen. I miljöministe eriets anvisningar för planering av vindkraftsutbyggnad föreslås att man använder sig av de rekommendationer som andra länder har gett om begränsning av blinkeffekter (Miljöministeriet 2012). Det har dock i praxis arbetats fram en rekommendation som ursprungligen kommer från Tyskland (förordningen WEA-Schattenwurf-Hinweise). Denna innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse, vilken v omfattas av bostads- och fritidshus med tillhörande tomter,, inte bör överstiga 30 timmarr per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. I Sverige har bl.a. Miljö-överdomstolen slagit fast att skuggverkan bör begränsas tilll åtta timmar faktisk skuggbildning per år i ett område som utgörs av befintliga uteplatser eller, där sådana saknas, 5x5 m i anslutning tilll av vindkraftverken beskuggade bostadshus. Närliggande bostäder bör alltså inte utsättas för mer än 8 timmar av faktisk skuggtid ( real case ) per år och 300 timmar för teoretisk maximal situation ( worst case ) per år. Om gällande riktlinjer för skuggeffekter efterlevs, blir konsekvenserna inte påtagliga. Idag används ofta den faktiska tiden för skuggförekomst, där hänsyn tas till t verkens drifttid och molnighet, istället för den teoretiska. 13.4 Nuläge Ljusförhållandena i projektområdets nuvarande miljö är under dagstid huvudsakligen av naturligt ursprung och statiska till karaktären. Inga betydandee rörliga skuggor av mänskligt ursprung har upptäckts. Under nattetid alstras ljus huvudsakligen från Pjelax, Tjöck och Myrkky byar mot projektområdet med näromgivning. Dessutom alstras ljus från förbipasserande fordon i projektområdets skogsvägar och omkringlöpande landsvägar. Eftersom växthusnäringen är betydande i Närpes och omkring projektområdet, speciellt i Pjelax, utgör växthusen även betydliga ljuskällor vid skymning och underr nattetid. Växthus är belägna speciellt i samband med byastrukturen i Pjelax samt intill Kristinestadsvägen och Skrattnäsvägen väster om projektområdet. 13.5 Konsekvenser av vindkraftsparken 13.5. 1 Alternativ 1 ( real case, no forest ) Alternativ 1 för Pjelax vindkraftpark bedöms intee orsaka betydandee negativaa skuggningskonsekvenser för fasta eller fritidsbostäder i vindkraftparkens närliggande

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 89 (232) område. Det finns inga fasta eller fritidsbostäder som är belägna inom skuggningszonen 8 h/a (Figur 13-1). Det finns två jaktstugor i närheten av Pjelax vindkraftpark. Dessa är belägna öster om kraftverk 23 och sydost om kraftverk 30. Jakstugan i de norra delarna av vindkraftparken är belägen inom skuggningsområdet 20 h/a och jaktstugan sydost om vindkraftparken är belägen inom skuggningsområdet 8 h/a. Kraftverkets driftstimmar har beräknats till ca 8 630 h/a på basen av de vindmätningar som har utförts på Pjelax projektområde under åren 2012-2014. Skuggtimmar beräknades till känsliga objekt i närheten till vindkraftparken. De modellerade skuggningstimmarna åskådliggörs i Tabell 13-1. Eftersom de närliggande bostäderna i huvudsak är belägna väster om projektområdet bildas skuggningarna till objekten under morgonen och förmiddagen (mellan kl. 05.00 och 11.00) samt under tidsperioderna februari-maj och augusti-november. För bostad C orsakas även skuggningar under tidig morgon i maj-augusti. I skuggningsmodelleringarna har man beaktat terrängens höjdförhållanden, men inte skogens täckande effekt. Eftersom Pjelax vindkraftpark är belägen på ett område som omges av befintlig skog, kommer de verkliga skuggningskonsekvenserna att vara mindre än de modellerade resultaten visar. Därmed bedöms konsekvenserna av alternativ 1 i helhet vara mycket små. Inom skuggningsområdet 1 h/a finns det sammanlagt 78 fasta bostäder och 20 fritidsbostäder. Skuggningskonsekvenserna för dessa bostäder kommer att vara små, och ytterligare lindras av att den befintliga skogen mellan projektområdet och bosättningen kommer att förhindra att skuggningar i verkligheten orsakas vid dessa bostäder. Tabell 13-1. Modellerade skuggtimmar per år till närliggande objekt real case, no forest Bostad Modellerade skuggtimmar (real case, no forest) A Bostad (Kullström) 3:37 B Bostad (Nygård) 3:54 C Fritidsbostad (Sjölund) 3:11 D Bostad (Rönnlund) 6:18 E Bostad (Östman) 5:02 F Bostad (Östhag) 3:20 G Bostad (Grannas) 6:14 H Bostad (Kristinestadsvägen 1268) 6:31 I Bostad (Skrattnäsvägen 973) 0:53 J Bostad (Sörhannus) 1:49 K Fritidsbostad (Klobbskatan) 0:00

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 90 (232)!. A 23!. Enskilt beräkningsobjekt / Yksittäinen laskentakohde Svalskulla V112 x 5 x HH124 Vindkraftverk alt 1 / Tuulivoimala ve 1 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jakts... - Lomarakennus Skuggbildning - Varjostus "real case, no forest" 1 h/a 8 h/a 20 h/a!.!. K!. C D!.!.!. B I J G!.!.!. H!. F E 5 13 4 14 17 1 20 6 3 21 12 19 15 2 22 11 7 9 8 18 24 16 10 25 26 30 27 29 28 0 0,5 1 1,5 2 km Figur 13-1. Skuggningsmodellering för alternativ 1, medtaget Svalskulla vindkraftpark med 5 kraftverk.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 91 (232) 13.5.2 Alternativ 2 ( real case, no forest ) Alternativ 2 för Pjelax vindkraftpark bedöms inte orsaka betydande negativa skuggningskonsekvenser för fasta eller fritidsbostäder i vindkraftparkens närliggande område. Det finns inga fasta eller fritidsbostäder som är belägna inom skuggningszonen 8 h/a (Figur 13-2). Konsekvenserna av skuggning är liknande men lindrigare för alternativ 2 som i alternativ 1. I alternativ 2 är mängden kraftverk mindre och därmed minskar antalet skuggtimmar per år speciellt för bostäder som är belägna i norra Klobben. Allt som allt är 73 fasta bostäder och 20 fritidsbostäder belägna inom skuggningsområdet 1 h/a. För dessa bostäder lindrar befintlig skog konsekvenserna ytterligare. Tabell 13-2. Modellerade skuggtimmar per år till närliggande objekt real case, no forest. Bostad Modellerade skuggtimmar (real case, no forest) A Bostad (Kullström) 3:18 B Bostad (Nygård) 3:53 C Fritidsbostad (Sjölund) 3:10 D Bostad (Rönnlund) 6:18 E Bostad (Östman) 4:39 F Bostad (Östhag) 3:04 G Bostad (Grannas) 2:32 H Bostad (Kristinestadsvägen 1268) 2:31 I Bostad (Skrattnäsvägen 973) 0:53 J Bostad (Sörhannus) 1:49 K Fritidsbostad (Klobbskatan) 0:00

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 92 (232)!. A 23!. Enskilt beräkningsobjekt / Yksittäinen laskentakohde Svalskulla V112 x 5 x HH124 Vindkraftverk alt 2 / Tuulivoimala ve 2 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jakts... - Lomarakennus Skuggbildning - Varjostus "real case, no forest" 1 h/a 8 h/a 20 h/a!. K!.!.!. B I J G!.!.!. H!. F E 17 20 6 21 12 19 15 22 11 7 9 8 18 24 16 10 25 26 30 27 29 28!.!. C D 0 0,5 1 1,5 2 km Figur 13-2. Skuggningsmodellering för alternativ 2, medtaget Svalskulla vindkraftpark med 5 kraftverk.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 93 (232) 13.5.3 Alternativ 1 ( real case, forest 20-20-15 ) I detta beräkningsfall har skogens skyddande inverkan beaktats. I Alternativ 1 för Pjelax vindkraftpark bedöms inte orsaka betydande negativa skuggningskonsekvenser för fasta eller fritidsbostäder i vindkraftparkens närliggande område. Det finns inga fasta eller fritidsbostäder som är belägna inom skuggningszonen 8 h/a (Figur 13-3). Av de enskilt beräknade objekt uppgår största skuggtiden till ca 2 h/a vid bostad J Sörhannus och uppstår enbart av Svalskulla vindkraftspark. Tabell 13-3. Modellerade skuggtimmar per år till närliggande objekt real case, forest 20-20-15. Bostad Modellerade skuggtimmar (real case, forest 20-20-15) A Bostad (Kullström) 0:00 B Bostad (Nygård) 0:00 C Fritidsbostad (Sjölund) 0:00 D Bostad (Rönnlund) 0:00 E Bostad (Östman) 0:00 F Bostad (Östhag) 0:00 G Bostad (Grannas) 0:00 H Bostad (Kristinestadsvägen 1268) 0:00 I Bostad (Skrattnäsvägen 973) 0:53 J Bostad (Sörhannus) 1:49 K Fritidsbostad (Klobbskatan) 0:00 13.5.4 Alternativ 2 ( real case, forest 20-20-15 ) I detta beräkningsfall har skogens skyddande inverkan beaktats. I Alternativ 1 för Pjelax vindkraftpark bedöms inte orsaka betydande negativa skuggningskonsekvenser för fasta eller fritidsbostäder i vindkraftparkens närliggande område. Det finns inga fasta eller fritidsbostäder som är belägna inom skuggningszonen 8 h/a (Figur 13-4). Av de enskilt beräknade objekt uppgår största skuggtiden till ca 2 h/a vid bostad J Sörhannus och uppstår enbart av Svalskulla vindkraftspark. Tabell 13-4. Modellerade skuggtimmar per år till närliggande objekt real case, forest 20-20-15. Bostad Modellerade skuggtimmar (real case, forest 20-20-15) A Bostad (Kullström) 0:00 B Bostad (Nygård) 0:00 C Fritidsbostad (Sjölund) 0:00 D Bostad (Rönnlund) 0:00 E Bostad (Östman) 0:00 F Bostad (Östhag) 0:00 G Bostad (Grannas) 0:00 H Bostad (Kristinestadsvägen 1268) 0:00 I Bostad (Skrattnäsvägen 973) 0:53 J Bostad (Sörhannus) 1:49 K Fritidsbostad (Klobbskatan) 0:00

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 94 (232)!. A 23 Enskilt beräkningsobjekt /!. Yksittäinen laskentakohde Svalskulla V112 x 5 x HH124 Vindkraftverk alt 1 / Tuulivoimala ve 1 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jak... - Lomarakennus Skuggbildning - Varjostus "real case, forest 20-20-15" 1 h/a 8 h/a 20 h/a!.!. K!. C D!.!.!. B I J G!.!.!. H!. F E 5 13 4 14 17 1 20 6 3 21 19 15 12 2 22 11 7 9 8 18 24 16 10 25 26 30 27 29 28 0 0,5 1 1,5 2 km Figur 13-3. Skuggningsmodellering för alternativ 1, beaktat skogens skyddande inverkan samt medtaget Svalskulla vindkraftpark 5 kraftverk.

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 95 (232)!. A 23 Enskilt beräkningsobjekt /!. Yksittäinen laskentakohde Svalskulla V112 x 5 x HH124 Vindkraftverk alt 2 / Tuulivoimala ve 2 Bostad - Asuinrakennus Fritidsbostad/Jak... - Lomarakennus Skuggbildning - Varjostus "real case, forest 20-20-15" 1 h/a 8 h/a 20 h/a!. K!.!.!. B I J G!.!.!. H!. F E 17 20 6 21 12 19 15 22 11 7 9 8 18 24 16 10 25 26 30 27 29 28!.!. C D 0 0,5 1 1,5 2 km Figur 13-4. Skuggningsmodellering för alternativ 2, beaktat skogens skyddande inverkan samt medtaget Svalskulla vindkraftpark 5 kraftverk.