Dnr KUR 2008/4952 2009-04-28 DANSENS UTVECKLING UPPDRAG CULLBERG

Dnr KUR 2008/4952 2009-04-28 DANSENS UTVECKLING UPPDRAG CULLBERG

INNEHÅLL INLEDNING... 5 SAMMANFATTNING AV KULTURRÅDETS FÖRSLAG... 6 CULLBERGBALETTENS UTVECKLING... 8 UPPDRAGET... 11 GEOGRAFISK OCH ORGANISATORISK HEMVIST... 12 Danslivet... 12 Institutioner... 12 Det fria danslivet... 12 Utbildningar... 13 Cullbergbalettens roll i danslivet... 13 Cullbergbalettens organisation och utvecklingsbehov... 14 Riksteatern... 14 Styrning och uppdrag... 15 Organisatoriska förändringar... 16 Riksteatern och Cullbergbaletten... 17 Cullbergbalettens utvecklingsbehov... 18 Riksteaterns förslag gällande Cullbergbalettens utveckling... 20 Nödvändiga förutsättningar... 21 Cullbergbaletten som en egen organisation... 21 Kungliga Operan... 22 Operans arbete och visioner... 23 Operans organisationsstruktur... 23 Operan och Cullbergbaletten... 24 Nödvändiga förutsättningar... 24 På längre sikt... 25 EKONOMI... 26 Riksteaterns och Cullbergbalettens ekonomi... 26 Riksteaterns anslag... 26 Cullbergbalettens kostnader... 26 Intäkter... 29 Cullbergbalettens ekonomiska situation... 30 SCENER OCH PRODUKTIONSLOKALER... 31 Scener... 31 Produktionslokaler... 32 KULTURARV... 34 Cullbergbalettens kulturarv... 34 Verk... 34 Dokument... 35 Ett visst uttryck/en modern danstradition... 35 VARUMÄRKET... 37 Funktion... 37 Samförfattat varumärke... 37 Fördelar... 38

Nackdelar... 38 Cullbergbalettens varumärke i framtiden... 38 Utmaningar... 39 Möjligheter... 39 Cullbergbalettens namn i framtiden... 39 ETT TYDLIGT UPPDRAG TILL CULLBERGBALETTEN... 41 BILAGOR... 42

INLEDNING Den 18 september 2008 fick Kulturrådet i uppdrag av regeringen (regeringsbeslut Ku2008/444/KV) att efter samråd med Riksteatern och Cullbergbaletten göra en analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov samt lämna förslag på strategier för att säkerställa danskompaniets fortsatta verksamhet. Förslagen ska bland annat beröra hur Cullbergbalettens kulturarv kan tas tillvara samt hur den kvalitet och kunskap som danskompaniet besitter på bästa sätt kan bidra till utvecklingen av svenskt dansliv. Cullbergbalettens organisatoriska hemvist ska också analyseras mot bakgrund av ensemblens behov av att tydligare tillhöra en scen. I uppdraget ska ekonomiska, administrativa och andra konsekvenser redovisas. Vidare ska förslagen rymmas inom beslutade budgetramar för 2009. Kulturrådets diskussioner kring och implementering av handlingsprogrammet för den professionella dansen 1 ska beaktas i sammanhanget, liksom att dialog med danslivets parter ska ske (se bilaga 1). I arbetet med uppdraget har Kulturrådet samrått med Riksteatern och Cullbergbaletten och fört en dialog med många företrädare för svenskt och internationellt dansliv samt andra relevanta parter (se bilaga 2). Uppdraget har diskuterats med parterna utifrån ett antal centrala frågeställningar (se bilaga 3). Bakgrunden till uppdraget är att Riksteatern i en skrivelse till regeringen i februari 2008 framhöll att förutsättningarna för Cullbergbaletten hade förändrats radikalt och att Riksteaterns huvudmannaskap som turnerande nationalscen inte täckte de behov som Cullbergbaletten hade för en fast hemmascen och för förankringen i svenskt dansliv (se bilaga 4). I sammanhanget bör nämnas att Cullbergbalettens konstnärlige ledare och koreograf sagt upp sig och att problem uppstod med att finna en ny konstnärlig ledare. Cullbergbaletten hade också fått stora kostnadsökningar på grund av förändringarna i pensionssystemet, vilket bidragit till att Riksteaterns budget för Cullbergbaletten och dess produktion minskat och på så sätt försämrat förutsättningarna för kompaniet att konkurrera på marknaden. 1 Handlingsprogrammet för den professionella dansen är ett resultat av ett uppdrag som Kulturrådet fick från regeringen 2003. I uppdraget ingick att föreslå mål för de danspolitiska insatserna på kortare och på längre sikt. 5(56)

SAMMANFATTNING AV KULTURRÅDETS FÖRSLAG Kulturrådet har, efter kartläggning och analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov, kommit fram till ett antal förslag för att säkerställa kompaniets fortsatta verksamhet. Enligt Kulturrådets mening finns ett starkt behov av ett större nationellt samtida danskompani av hög kvalitet i Sverige. Cullbergbaletten har hittills fyllt den rollen och bör även fortsättningsvis ges möjlighet att göra det. Kompaniets verksamhet har en hög kvalitet och är av stort konstnärligt värde såväl nationellt som internationellt. För att kunna bibehålla kompaniet och fortsätta utvecklingen av såväl kompaniet som det övriga danslivet krävs dock tydliga prioriteringar och ställningstaganden. Kulturrådet bedömer att det är viktigt att Cullbergbaletten får ett tydligt uppdrag som Sveriges samtida nationella danskompani. Vidare anser Kulturrådet att organisationen kring Cullbergbaletten behöver stärkas avseende konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. Kompaniet behöver också en egen avgränsad budget för sin verksamhet med tillräckliga medel att genomföra minst två produktioner per år. Vad gäller Cullbergbalettens organisatoriska hemvist finns enligt Kulturrådet idag två alternativa huvudmän, Riksteatern och Kungliga Operan. Med hänvisning till Kungliga Operans uppdrag, verksamhet och visioner samt Cullbergbalettens behov av en profilering och tydligare identitet förordar dock Kulturrådet att Cullbergbaletten blir en del av Kungliga Operan, men med en tydlig avgränsning mellan Cullbergbaletten och Kungliga baletten (Kungliga Operans klassiska danskompani). Vad gäller scener anser Kulturrådet att Cullbergbaletten i framtiden kan ha Gasklockan i gasverksområdet i Hjorthagen i Stockholm som sin hemmascen. Fram till dess att Gasklockan finns tillgänglig anser Kulturrådet att samverkansavtal avseende Cullbergbaletten bör tecknas med scener i Stockholm och runt om i landet. Intresse finns från de stora scenerna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Umeå. Kulturrådet anser vidare att Cullbergbaletten är i stort behov av nya produktionslokaler för att kunna bedriva ett effektivt arbete. Det finns möjlighet att skapa lämpliga lokaler vid både Danshögskolan och det planerade scenkonstcentret i Hjorthagen. På båda dessa platser finns möjligheter att utveckla samverkan med såväl utbildningar som andra dans- och scenkonstaktörer och på så sätt även skapa en tydligare förankring i danslivet i övrigt. För att Cullbergbaletten ska kunna fortsätta att utvecklas föreslår Kulturrådet också att ansvaret för att förvalta och bevara de svenska moderna och samtida verken/koreografierna lämnas till Kungliga Operan, som redan idag har ansvar att förvalta arvet kring den klassiska baletten. Kulturrådet föreslår att Cullbergbaletten behåller sitt namn. Kulturrådet förslår dock att kompaniet tar fram en ny varumärkesstrategi. 6(56)

För att Cullbergbaletten ska kunna bidra till utvecklingen av svenskt dansliv anser Kulturrådet att det generellt måste skapas bättre förutsättningar för det fria danslivets utveckling. Kulturrådet vill understryka att utvecklingen av dansen bäst sker i samverkan mellan det fria och det institutionella kulturlivet. Riksteatern har här en fortsatt viktig roll att fylla som arrangör och samarbetspartner för Cullbergbaletten samt som en av de drivande parterna i utvecklingen av arbetet med den professionella dansen i Sverige. 7(56)

CULLBERGBALETTENS UTVECKLING Nuvarande Cullbergbaletten bildades 1967 av den då 59-åriga Birgit Cullberg. Cullbergbaletten var ett resultat av flera års arbete av Birgit Cullberg för att utveckla ett eget kompani. Redan i slutet på 1930-talet bildade Birgit Cullberg det som brukar kallas den första Cullberggruppen, vars nyskapande verk präglades av humor och starkt politiskt engagemang. Gruppen överlevde dock inte och 1944 bildade Birgit Cullberg det som brukar kallas den andra Cullbergbaletten. Birgit Cullberg fick stora framgångar med den andra Cullbergbaletten och i Sydsvenska Dagbladet konstaterades att hon utan risk kunde ge sig ut på turné, att hon borde hjälpas fram och att hon var färdig för inträde i den internationella klassen. Birgit Cullbergs genombrott kom 1950 med Fröken Julie och Medea som turnerades av Riksteatern. Med dramatiska verk som utgångspunkt presenterade Birgit Cullberg, med ett starkt samhällsengagemang, verk som innehöll såväl klassisk balett som modern dans, på ett för den tiden nyskapande sätt. I Fröken Julie, som bygger på August Strindbergs drama, framfördes klassisk balett genom fröken Julie och modern dans genom tjänstekvinnan Kristin och på så vis förtydligades förhållandet mellan överklassen och underklassen. Efter stor uppmärksamhet av framgången kring Fröken Julie, införlivades baletten i Kungliga Operans repertoar 1950 och Birgit Cullberg anställdes på Kungliga Operan under fem år. År 1955 fick Birgit Cullberg sitt internationella genombrott med Månrenen. Därefter följde flera stora framgångar. Bland annat hade Fröken Julie amerikansk premiär år 1958 på Metropolitan Opera House i New York. När nuvarande Cullbergbaletten bildades 1967 knöts kompaniet till Riksteatern. Riksteatern hade dock ingen scen för kompaniet. Istället upplät dåvarande teaterchefen på Stockholms stadsteater två föreställningar i veckan på Stora scenen (nuvarande Stora scenen på Dansens Hus). Av de åtta dansare som 1967 ingick i Cullbergbaletten var två av dem världens främsta ballerinor, Veronika Mlakar och Melissa Hayden från New York. Förutom dessa ingick Grahamdansarna Juliet Fischer, Richard Kuch och Dick Gain samt de svenska dansarna Kari Sylwan, Karin Thulin och Birgit Cullbergs son Niklas Ek. År 1969 engagerades kompaniet för ett år som den nystartade TV2-teaterns fasta dansensemble. Cullbergbaletten medverkade vid invigningen av kanalen och under säsongen 1969/70 produceras flera balettprogram, varav det mest uppmärksammade var Rött vin i gröna glas. Med hjälp av den nya chroma-keytekniken skapades nya visuella sammanhang där dansarna t.ex. kunde röra sig i en oljemålning. Detta var revolutionerande för denna tid och programmet vann sin klass i Prix Italia 1971, ett av de mest prestigefyllda tv-priserna. Samma år tilldelades Cullbergbaletten även en guldmedalj som främsta utländska balettkompani vid höstfestivalen i Paris. 8(56)

År 1970 flyttade Cullbergbaletten in i permanenta lokaler på Jungfrugatan i Stockholm, som Riksteatern hyrde för Cullbergbalettens räkning. Fram till dess hade kompaniet flyttat runt i olika lokaler. År 1971 gjorde Cullbergbaletten stor internationell succé och gav fjorton föreställningar i London och 1972 tjugo föreställningar i Paris på Theatre de la Ville., Birgit Cullbergs andra son, engagerades 1973 som dansare i Cullbergbaletten. Han debuterade som koreograf för kompaniet 1976, då Birgit Cullberg fortfarande var konstnärlig ledare. Då anställdes även den italienske balettmästaren Giuseppe Carbone. Birgit Cullberg vann än en gång pris i Prix Italia. Värt att notera är att hon därmed är den enda kvinnliga koreografen och den enda danskonstnären som fått detta pris två gånger. År 1978 fick sitt genombrott som koreograf med det nyskapande verket Bernarda, som bygger på Federico García Lorcas pjäs Bernarda Albas hus. visade som Birgit Cullberg ett samhällsengagemang och utgick ofta från dramatiska verk. har även gjort omtolkningar av gamla klassiska baletter i modern koreografi som behandlar nutida och angelägna teman. År 1982 skapade t.ex. verket Giselle, som fram till år 2000 har framförts av Cullbergbaletten mer än 300 gånger i 28 länder. tog 1985 över ansvaret som konstnärlig ledare för Cullbergbaletten och 1987 skapade han sin egen version av Svansjön, som har blivit en av Cullbergbalettens största publikframgångar. 1989, ett år efter det att Riksteatern hade flyttat från sina lokaler i Filmstaden Råsunda i Solna till Riksteaterhuset i Hallunda i Botkyrka kommun, lämnade Cullbergbaletten sina lokaler på Jungfrugatan och flyttade dit. År 1990/91 hade Cullbergbaletten sju kortbaletter och tre helaftonsbaletter på repertoaren. År 1992 skapade Carmen, som kom att bli hans sista verk som konstnärlig ledare innan han 1993 lämnade Cullbergbaletten. angav flera olika anledningar till att han lämnade posten som konstnärlig ledare. Bland annat sa han: Jag har varit i Cullbergbaletten i tjugo år, och jag tycker att kompaniet förtjänar bättre praktiska villkor. Min idé om ett hem för Cullbergbaletten i Stockholm, med studios och scen byggde på att vi skulle dela vår tid i tre delar: en för föreställningar i Stockholm, en för turnéer i Sverige och en för arbete utomlands. Nu fick jag inte dessa praktiska möjligheter och då satsar jag på min familj och på frilansarbete istället. 2 År 1993 tog den amerikanska dansaren och koreografen Carolyn Carlsson över som koreograf och konstnärlig ledare. Hon lämnade redan 1995 ledarskapet och istället tog 2 Informationsbroschyr för Cullbergbaletten våren 1993 9(56)

Lena Wennergren-Juras och Margareta Lidström över som konstnärliga ledare. Det var första gången som Cullbergbaletten inte hade en koreograf som konstnärlig ledare. Lena Wennergren-Juras ingick redan tidigt i Cullbergbaletten. Birgit Cullberg skapade titelrollen i Eurydike är död och Julia i Romeo och Julia för henne. Lena Wennergren Juras har även dansat i många av s baletter. Sedan slutet av 70-talet har Lena Wennergren-Juras, parallellt med sin danskarriär, repeterat både s och en rad gästande koreografers verk för Cullbergbaletten. Margareta Lidström var tidigare premiärdansös på Kungliga Operan i Stockholm och har dansat huvudroller i klassiska baletter men har även dansat i moderna baletter av Birgit Cullberg och. Under Lena Wennergren-Juras och Margareta Lidströms ledarskap fortsatte ett nära samarbete med samtidigt som utländska gästkoreografer bjöds in, bla Jiri Kylian, Ohad Naharin, William Forsythe och Nacho Duato, men även svenska koreografer som Per Jonsson, Örjan Andersson, Johan Inger och Jens Östberg anlitades. År 2003 tog Johan Inger över som konstnärlig ledare och koreograf. Johan Inger byggde upp en repertoar med egna verk för Cullbergbaletten som Phases, Within Now, Som Om, Negro con Flores och Point of Eclipse. Johan Inger bjöd även in gästkoreografer, bland annat som skapade Fluke för Cullbergbaletten. 3 Johan Inger avgick 2008 som konstnärlig ledare. Cullbergbaletten hade då svårt att finna en ersättare och Anna Grip, som under Johan Ingers tid arbetat som ensemblechef, anställdes som tillförordnad konstnärlig ledare. 3 Informationsbroschyr för Cullbergbaletten säsongen 2005/06 10(56)

UPPDRAGET Kulturrådet har fått i uppdrag från regeringen att göra en analys av Cullbergbalettens utvecklingsbehov och lämna förslag på strategier för att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet. För att kunna genomföra detta uppdrag har Kulturrådet gjort en genomgång av Cullbergbalettens förutsättningar idag. Dessa kan sammanfattas under rubrikerna geografisk och organisatorisk hemvist, ekonomi, scen och produktionslokaler, kulturarv, varumärke samt ett tydligt uppdrag till Cullbergbaletten. Varje avsnitt avslutas med en ruta där Kulturrådets förslag i korthet presenteras. Kulturrådet har samrått och fört en dialog med många berörda nyckelpersoner. Framför allt representanter från Riksteatern och Cullbergbaletten, men också många företrädare för svenskt och internationellt dansliv samt andra relevanta aktörer (se bilaga 2). I dialogerna har av flera parter särskilt lyfts fram att det finns ett behov av ett större samtida nationellt danskompani i Sverige av hög kvalitet för en nationell och internationell publik. Handlingsprogrammet för den professionella dansen har hela tiden beaktats i arbetet. Förutsättningarna för Cullbergbaletten beskrivs med utgångspunkt ifrån kompaniets roll och förhållande till det svenska danslivet. Analyserna och förslagen utgår vidare från det som var syftet med programmet: att skapa förutsättningar för den professionella dansens konstnärliga utveckling och ge fler människor möjlighet att ta del av danskonsten. 11(56)

GEOGRAFISK OCH ORGANISATORISK HEMVIST Utgångspunkterna för analysen av Cullbergbalettens organisatoriska och geografiska hemvist har varit hur danslivet ser ut idag och Cullbergbalettens relation till detta, hur Cullbergbaletten leds och är organiserad samt Cullbergbalettens utvecklingsbehov. Danslivet Med begreppet danslivet syftar Kulturrådet på den struktur och de förutsättningar som finns för den professionella dansen i Sverige. Dansen var länge ett eftersatt konstområde först i 1996 års kulturproposition lyftes det fram som ett eget område. Under senare år har det gjorts stora satsningar inom dansområdet bl.a. genom handlingsprogrammet för den professionella dansen samt genom enskilda regionala och lokala satsningar. Genom detta kan dansen sägas ha byggt upp en egen struktur som framför allt bygger på samverkan. Den professionella dansen i Sverige har även ett internationellt perspektiv. I handlingsprogrammet för den professionella dansen lyfts bland annat fram att dansen ska ha goda villkor för konstnärlig utveckling och vara en del av det internationella kultursamarbetet. För Cullbergbalettens del har det internationella perspektivet sedan länge präglat kompaniet. Sedan 1998 har kompaniet framträtt i 36 länder, i 136 städer, på 149 olika scener. Den enda världsdel som Cullbergbaletten ännu inte besökt är Afrika. Institutioner Idag finns större samtida danskompanier i Västra Götaland (Göteborgsoperans balett), i Skåne (Skånes Dansteater), i Norrland (Norrdans) och i Stockholm (Cullbergbaletten). I Stockholm finns även Kungliga baletten, som har en klassik inriktning. Som framgår är en stor del av den svenska dansproduktionen koncentrerad till storstadsregionerna. Norrdans och Skånes Dansteater är de enda fristående dansinstitutionerna i Sverige, vilka båda är regionala institutioner med regionala uppdrag. Skånes Dansteater har även ett internationellt uppdrag. Sammantaget är cirka 150 dansare anställda hos Göteborgsoperans balett, Skånes Dansteater, Norrdans, Cullbergbaletten och Kungliga baletten. Det fria danslivet Den största delen av den professionella dansen i Sverige verkar inom det fria kulturlivet, dvs. utan någon institutionstillhörighet. Det fria danslivet finns framför allt i Stockholm. Under 2008 ansökte 143 fria dansgrupper om bidrag från Kulturrådet, varav 50 beviljades stöd. Antalet ansökningar har ökat de senaste åren. Även Konstnärsnämnden, som ger bidrag till enskilda konstnärer, har märkt av ett större intresse inom dansområdet och ökat antalet beviljade bidrag. På grund av att det inte finns någon heltäckande förteckning har det varit svårt att få fram uppgifter om hur många professionella dansare som verkar inom det fria danslivet. 12(56)

Enligt Teaterförbundets sammanställning över sina medlemmar finns 588 dansare, koreografer och balettmästare samt medlemmar som studerar inom området dans Utbildningar För att utveckla dansområdet är det viktigt att det finns en nära samverkan mellan yrkesutbildningarna, det fria danslivet och institutionerna. Flera yrkesdansarutbildningar finns idag i Stockholm, t.ex. Svenska balettskolan, Danshögskolan och Balettakademien. En nära samverkan, menar Kulturrådet, främjar både den konstnärliga kvalitén och möjligheter till tillväxt. Idag saknas dock i hög grad denna samverkan. Orsaken till detta är bland annat att det finns brister i yrkesdansarutbildningarna samt att det saknas plattformar för samverkan. Detta var en del av bakgrunden till att regeringen förra året gav direktiv till en utredning om yrkesdansarutbildningen i Sverige. Utredningen presenterades den 16 mars 2009 och där framförs att målet med utbildningen vid Svenska Balettskolan i fortsättningen bör vara att den ska ha en sådan kvalitet att eleverna blir anställningsbara i Sverige och internationellt. Vidare menar utredningen att ett ungdomskompani skulle underlätta de ungas övergång till arbetslivet. Kulturrådet ser positivt på dessa förslag som skulle betyda mycket för Cullbergbalettens framtida verksamhet. Kulturrådet vill också framhålla vikten av att danslivet har en nära samverkan med de scentekniska utbildningarna. Cullbergbalettens roll i danslivet Av Kulturrådets uppdrag framgår att det finns ett behov av att integrera Cullbergbaletten tydligare i svenskt dansliv. Kulturrådet delar regeringens syn och menar att det handlar om att skapa bättre förutsättningar för samverkan. För Cullbergbalettens del handlar det om att skapa bättre samverkan med det fria danslivet, institutionerna, dansutbildningarna och andra scenkonstutbildningar. Enligt Kulturrådets mening behövs i Sverige ett större 4 nationellt samtida danskompani av hög kvalitet 5. Cullbergbaletten har hittills utgjort det kompaniet och kan även fortsättningsvis göra det, då kompaniets verksamhet besitter en hög kvalitet som är av stort konstnärligt värde såväl nationellt som internationellt. Vad gäller samverkan mellan det fria danslivet och institutionerna är Kulturrådet uppfattning att den samtida dansen utvecklas bäst i dynamiken mellan det fria danslivet och de regionala, nationella och internationella kompanierna. För detta behövs en struktur som bidrar till en konstnärlig utveckling. För att Cullbergbaletten, liksom andra kompanier med institutionsanknytning, ska kunna utvecklas konstnärligt måste bättre förutsättningar också skapas för det fria danslivet. Kulturrådet vill därför peka på behovet av 4 Med större nationellt samtida danskompani syftar Kulturrådet på ett kompani som Cullbergbaletten ser ut idag, dvs. bestående av cirka 20 dansare. Detta för att möjliggöra uppsättningar med många dansare på scenen. 5 Med hög kvalitet menar Kulturrådet att kompaniet ska vara på en sådan nivå att det finns en efterfrågan internationellt och förutsättningar för ett konstnärligt utbyte och efterfrågan av såväl nationella som internationella dansare och koreografer. 13(56)

att även stärka den fria sektorn. I Norge har exempelvis en intressant modell 6 i detta syfte implementerats. Modellen tar sikte på en ökad förutsättning för långsiktigt arbete för några fria teater- och dansgrupper som har särskilt hög konstnärlig nivå. Den norska regeringen har år 2009 avsatt nya medel om sex miljoner norska kronor som basfinansiering för dessa grupper. Målet är att stärka den konstnärliga verksamheten för dessa etablerade teater- och dansgrupper. Medel kan sökas för upp till fyra år och den sökande anger hur många år ansökan avser. Kulturrådet förslår att en ökad samverkan möjliggörs mellan Cullbergbaletten och dansutbildningar, andra scentekniska utbildningar samt med det fria och det institutionella kulturlivet. Med utgångspunkt i att en stor del av det svenska danslivet är verksamma i Stockholm och att Cullbergbalettens roll i detta sammanhang bör stärkas, föreslår Kulturrådet att Cullbergbaletten ska vara belägen i Stockholmsområdet. Cullbergbalettens organisation och utvecklingsbehov I uppdraget till Kulturrådet står att Cullbergbalettens organisatoriska hemvist ska analyseras mot bakgrund av behovet av att tydligare tillhöra en scen. Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som Cullbergbaletten har vid Riksteatern idag. Fokus är Riksteaterns organisation, styrning och uppdrag i relation till Cullbergbalettens verksamhet och deras utvecklingsbehov. Scener och produktionslokaler behandlas i ett separat avsnitt längre fram, likaså ekonomin. Riksteatern Riksteatern är Sveriges turnerande nationalscen och en ideell förening som ägs av medlemmarna i de 230 riksteaterföreningarna. Riksteatern verkar idag både som producent, förmedlare och arrangör för scenkonst. Kongressen är Riksteaterns högsta beslutande organ och fastställer Riksteaterns stadgar och väljer styrelsen för nästa period. 6 http://kulturrad.no/fagomrader/scenekunst/faste_scenekunstgrupper/ http://www.regjeringen.no/nb/dep/kkd/pressesenter/pressemeldinger/2006/ny-stotteordning-for-friscenekunst.html?id=271964 14(56)

Figur 1. Riksteaterns styrning 2008 7 Regional nivå Lokala Riksteaterföreningar Enskilda medlemmar Riksteaterns kongress Styrelse VD Produktion Finansiering Kommunikation Personal Styrning och uppdrag Även om Kongressen är högsta beslutande organ styrs Riksteatern också av de uppdrag som regeringen, via regleringsbrev, årligen ålägger organisationen. I regleringsbrevet för Riksteatern 2009 är målen för statens bidrag till Riksteatern att bedriva scenkonstfrämjande verksamhet, berika scenkonstverksamheten i hela landet med egen produktion och samarbeten med andra producenter, presentera ett allsidigt utbud som håller hög kvalitet och är en förebild för regionala och lokala teatrar, nationellt och internationellt värna om och främja svenska språket och svensk scenkonst. I regleringsbrevet har Riksteatern även fem specifika mål för verksamheten Att Riksteatern, i samverkan med andra scenkonstinstitutioner och Statens kulturråd, ska öka intresset för scenkonst i hela landet Att Riksteatern ska verka för en stark arrangörs- och publikorganisation i samverkan med lokala och regionala scenkonstinstitutioner 7 Återgiven efter http://www.riksteatern.se/upload/om%20riksteatern/riksteatern/riksteatern_orgplan.jpg 15(56)

Att Riksteatern ska distribuera scenkonst, främst genom samverkan, med bred spridning av föreställningar i hela landet och med beaktande av den unga publikens behov Att Riksteatern ska bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, nationellt och internationellt, främst genom Cullbergbaletten Att Riksteatern genom Tyst Teater ska öka tillgängligheten till teater i hela landet Kongressen sätter vart fjärde år upp långsiktiga mål som Riksteatern ska följa. De mål som sträcker sig från 2007 till 2014 har ett tydligt fokus på folkrörelse och publik. Vad gäller folkrörelsen är målet att Riksteaterns kärnverksamhet i än högre grad ska präglas av betydligt ökad styrning och delaktighet från riksteaterföreningarna och andra arrangörer av produktionen. Målet vad gäller publiken är att utveckla den genom folkrörelsen och repertoaren samt genom att göra analyser av den nuvarande och den potentiella publikens behov. Det uttrycks även att det ska finnas en god balans mellan ett traditionellt utbud av efterfrågade föreställningar och artister och ett nytt scenkonstutbud som söker ny publik samt att möjligheterna ska öka för konstnärerna att möta en publik och utveckla konsten. 8 Organisatoriska förändringar Riksteatern har under de senaste åren genomgått omfattande organisatoriska förändringar. Idag genomförs verksamheten i en projektstyrd matrisorganisation där uppdrag styr verksamheten med resursbemanning från linjeorganisationen. Folkrörelsens, publikens och medborgarnas behov utgör grunden för det som Riksteatern ska svara upp mot genom produktion och övrig verksamhet. Demokrati, delaktighet och transparens är hörnstenar i det nya arbetssättet. 9 Cullbergbaletten och Södra Teatern var från början inte integrerade i matrisorganisationen, men är nu en del av denna. 8 Kongressens långsiktiga mål för Riksteatern 2007-2014 9 Kongressens långsiktiga mål för Riksteatern 2007-2014 16(56)

Figur 2. Riksteaterns matrisorganisation 2008 Cullbergbaletten Södra Teatern VD Ledningsstab Produktion Personal Ekonomi Kommunikation Barn och Unga Internationellt Länsteatersamarbete Ny Arrangör Ny Artist Samarbeten Små scener och Små orter M E D B O R G A R E Tyst Teater Övriga projekt Skälet till att integrera dessa i matrisorganisationen är enligt Riksteatern att tjänsterna ska få tillgång till en breddad kompetens, exempelvis gällande ekonomi, press och marknadsföring samt att kunna få avlastning vid arbetstoppar.ett exempel på detta är att Cullbergbalettens marknadsansvarige från och med 2009 tillhör, och är placerad på, Riksteaterns marknadsavdelning till skillnad från tidigare då tjänsten varit i Cullbergbalettens egna organisation. Inför framtiden vill Riksteaterns att Cullbergbaletten ska ingå i Riksteaterns ordinarie organisation. Det innebär att Cullbergbalettens ledning ska rapportera direkt till Riksteaterns ledningsgrupp. Alla stödfunktioner såsom projektledare, marknadsförare, turnéledare, administratörer, controllers och säljare skulle då också finnas inom Riksteaterns stödjande funktioner. Enligt Riksteatern innebär denna framtidsvision att det krävs en ökad danskunskap hos flera av dessa funktioner. Riksteatern och Cullbergbaletten Enligt uppdraget till Kulturrådet innebär Riksteaterns ansvar för Cullbergbaletten både att förvalta ensemblens kulturarv och att fortsatt möjliggöra konstnärlig förnyelse och tillgänglighet, se bilaga 1. Vidare framgår att en del av Riksteaterns ansvar ligger i att stärka ensemblens utveckling och samverkan internationellt. Som framgår ovan av Riksteaterns regleringsbrev ska Riksteatern bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, nationellt och internationellt, främst genom Cullbergbaletten. Riksteatern har bidragit till att Cullbergbaletten tidigt fick sin roll i svenskt dansliv genom att turnera hos teaterföreningarna. Detta gav Cullbergbaletten en trogen publik och bidrog till skapandet av ett svenskt dansliv ute i landet. I takt med att kompaniet utveck- 17(56)

lades och blev mer framgångsrikt växte efterfrågan internationellt. De nationella turnéerna till Riksteaterns arrangörer blev därmed färre. Cullbergbaletten består i dagsläget av totalt 31 personer, varav 18 dansare. Cullbergbalettens ledningsgrupp består av den tillförordnade konstnärliga ledaren, produktionschefen för Riksteatern och kommunikationschefen för Riksteatern. De ansvarar tillsammans för alla beslut inför Riksteaterns VD. Cullbergbalettens utvecklingsbehov För att kunna analysera Cullbergbalettens utvecklingsbehov är det nödvändigt att belysa vissa problem med kompaniets organisation och hemvist i dagsläget. Dessa har Kulturrådet sett har sin kärna i kompaniet identitet, avsaknaden av uppdrag, förändringar i samhället, men också vissa praktiska omständigheter. Problemen med de praktiska omständigheterna behandlas under avsnitt Scener och produktionslokaler samt Ekonomi. Genom Birgit Cullberg fick kompaniet sitt internationella genombrott, men det torde vara som kommit att bli mest intimt förknippad med kompaniet internationellt. Idag, då s verk inte längre är det Cullbergbaletten i huvudsak framför, har detta blivit ett problem. Trots att lämnade kompaniet för 16 år sedan har hans verk framförts av Cullbergbaletten, men på senare år i allt mindre omfattning. Vad gäller nyskapade verk, har inte skapat något verk för Cullbergbaletten sedan 2002. Sedan Johan Inger 2003 tog över kompaniet har hans verk präglat repertoaren, men kompaniet förknippas trots detta fortfarande, särskilt internationellt, med. Detta har fått som följd att Cullbergbalettens identitet idag är otydlig, vilket också har förstärkts i och med att kompaniet inte har något eget uppdrag (se vidare under avsnitt Varumärket). Konstnärlig utveckling Idag kan konstateras att Cullbergbaletten har ett behov av att nå ut till en bredare publik men också, och kanske framför allt, att utveckla en tydlig konstnärlig inriktning av hög kvalitet. Kulturrådet anser att Cullbergbalettens konstnärliga utveckling, såväl nationellt som internationellt även fortsättningsvis måste utgå från en balans mellan smala och breda uttryck. har uttryckt detta på följande vis; Jag tror att det är kombinationen av en folkrörelsetanke, att dansa för en bred befolkning på ställen där det inte finns dans, och ett exklusivt urval där man inte sneglar på omedelbar tillgänglighet utan strävar efter kvalitet och efter att presentera samtida, internationell danskonst som har gjort att Cullbergbaletten har överlevt. 10 Kulturrådet anser även att en viktig förutsättning för konstnärlig utveckling är en nära samverkan med utbildningarna inom dansområdet. Som tidigare nämnts föreslås i yr- 10 Informationsbroschyr om Cullbergbaletten säsong 2005/2006 18(56)

kesdansarutredningen t.ex. att samarbetet med Svenska balettskolan ska utvecklas genom att exempelvis erbjuda möjligheter till arbetsförlagt lärande vid bland annat Cullbergbaletten. 11 Detta är något som Kulturrådet ser positivt på. Organisatorisk utveckling Kulturrådet anser att Cullbergbalettens organisation och struktur behöver stärkas, och det finns ett behov av att skapa en stark egen organisation snarare än att tydligare inordnas under en större institution. Det finns dock många fördelar med att tillhöra en större institution. I Cullbergbalettens fall innebär detta t.ex. lokaler, administrativa tjänster och tillgång till den tekniska avdelningen med snickeri, kostym m.m. Den stora fördelen med att vara en del av Riksteatern är framför allt det nätverk som Riksteatern har över hela Sverige genom teaterföreningarna. Tyvärr har detta inte kunnat nyttjas fullt ut av Cullbergbaletten under senare år. Orsaken kan vara bristande ekonomi, arrangörernas förutsättningar och kunskap om de särskilda förutsättningar som krävs för att arrangera professionell dans eller val av andra prioriteringar. Arrangörsfrågan är något som lyftes fram i handlingsprogrammet för den professionella dansen och ett utvecklingsarbete pågår, men det krävs ytterligare satsningar. Cullbergbalettens verksamhet består i att producera och turnera dans. Riksteatern hade tidigare som huvudsaklig verksamhet att producera och turnera scenkonst. Över tiden har dock Riksteaterns fokus kommit att ändras. Riksteatern köper i dagsläget in scenkonst i högre grad än tidigare och producerar inte längre lika mycket. Riksteatern fokuserar idag på att utveckla sin arrangörsverksamhet och sina arrangörsnät samt den förmedlande verksamheten. Cullbergbalettens och Riksteaterns verksamheter har med andra ord med tiden kommit att skiljas allt mer åt. Som framgår av Riksteaterns skrivelse till Kulturdepartementet (bilaga 4) är dansområdet under utveckling och förändring och Riksteaterns huvudmannaskap som turnerande nationalscen täcker inte de behov som Cullbergbaletten har av bl.a. en tydligare förankring i svenskt dansliv. Innan Riksteatern genomförde organisationsförändringen 2009 hade Cullbergbalettens organisationsstruktur i princip sett likadan ut sedan 1995 samtidigt som marknaden och dansområdet ständigt har utvecklats och genomgått stora förändringar. Cullbergbalettens organisation har inte alltid följt denna utveckling och som en följd av detta behövs förstärkningar och omprioriteringar inom flera områden exempelvis marknadsföring, försäljning och konstnärlig ledning. Också den omständigheten att Riksteatern enligt Kulturutredningen bör bli föremål för en översyn vad gäller hur dess framtida uppdrag från staten bör vara utformat 12, bedömer Kulturrådet skulle kunna innebära att Riksteaterns roll som producent kan komma att förändras ytterligare och för Cullbergbaletten kan detta innebära en osäkerhet. 11 Ta klass (SOU 2009:27). 12 Betänkande av Kulturutredningen SOU 2009:16 s. 50 19(56)

Riksteaterns förslag gällande Cullbergbalettens utveckling Trots att Kulturrådet anser att det finns vissa problem vad gäller Cullbergbalettens tillhörighet till Riksteatern ser Kulturrådet positivt på det förslag Riksteatern lämnade till Kulturrådet den 27 mars 2009 gällande Cullbergbalettens utveckling inom ramen för Riksteatern. Förslaget utgår från att bredda kompaniet. Tanken är att skapa tre verksamhetsområden med olika inriktning. Riksteatern illustrerar förslaget enligt följande: Figur 3. Riksteaterns förslag till Kulturrådet gällande Cullbergbalettens utveckling inom ramen för Riksteatern 13 Tanken med Cullberg Company är att det ska bestå av kompaniet så som det ser ut idag där man producerar stora respektive mindre produktioner som kan säljas nationellt och internationellt. Fokus ligger på traditionella dansscener. Inom den närmsta framtiden är tanken att göra produktioner med främst svenska och skandinaviska koreografer för de internationella turnéerna, även samproduktioner. För turnéer i Sverige och i Skandinavien är tanken också att inte bara presentera svenska och skandinaviska koreografer, utan också internationella. För Off-Cullberg är tanken att verksamheten ska bestå av samarbeten och projekt som i första hand inte ska turneras. Det kan t.ex. vara ett unikt projekt som skapas för hemmascenen och som endast kan ses där. Inom Off-Cullberg återfinns också samarbetsprojekt med både nationella och internationella utominstitutionella koreografer, men även med andra institutioner både inom och utanför Riksteatern. Här ligger också delar av EU-projektet Jardin d europé som är ett nätverksbygge där Cullberg redan idag är en av organisatörerna. Även samarbeten med andra konstarter och konstnärer återfinns här liksom residens och samproduktioner. För Cullberg to come är tanken att verksamheten under denna del fokuserar på de oetablerade, i form av dansare, koreografer och andra konstnärer. Här finns också delar av Jardin d europé. Yrkesdansarutredningens förslag med samarbete med Svenska 13 Återgiven efter informationsdokument från Riksteatern om Cullbergbalettens utveckling 20(56)

Balettskolan och Danshögskolans eventuella magisterutbildning är också en självklar del i denna verksamhet. Här ser Riksteatern en möjlighet att andra typer av arrangörer och samarbetspartners ansluter sig till Riksteatern. Det möjliggör inte bara nya samarbeten, utan också nya medlemmar i Riksteatern som kan vara med och driva dansfrågor i organisationen. Dessa tre delar ska vara integrerade på flera sätt, t.ex. genom att dansarna går emellan den ordinarie verksamheten (Cullberg Company) och projektdelarna Off-Cullberg och Cullberg to come. Tanken är att de tre delarna tillsammans kan bygga en identitet samtidigt som man behåller turné och repertoar. Genom detta anser Riksteatern att flera mål kan uppnås; såväl ett säkerställande av Cullbergbalettens verksamhet och utveckling som en vidareutveckling av handlingsprogrammet för den professionella dansen. För att säkerställa en finansiering av Cullbergbaletten och detta upplägg menar Riksteatern att regeringen behöver bidra med en stark finansiering. Detta eftersom förslaget kräver stora nyrekryteringar och vidareutbildning av befintlig personal då förslaget kommer att kräva en kompetens kring dans som inte finns i organisationen idag. Riksteatern behöver vidare särskilda medel för de tre olika delarna. Nödvändiga förutsättningar Kulturrådet anser att Riksteaterns förslag är intressant för utvecklingen av dansområdet i stort, men för att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet anser Kulturrådet att vissa insatser behöver göras. För det första behöver Cullbergbaletten produktionslokaler som har de tekniska förutsättningar som krävs för att kunna färdigställa produktioner (se avsnitt Scen och produktionslokaler). Innan de lokaler som Cullbergbaletten föreslås flytta till finns färdigställda föreslås Cullbergbaletten rent fysiskt fortsätta att husera i Riksteaterns lokaler i Hallunda. För det andra behöver Cullbergbalettens egna organisation stärkas, särskilt vad gäller konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. Vidare anser Kulturrådet att kompaniet bör få ett eget regeringsuppdrag och till det en egen avgränsad budget för sin verksamhet med tillräckliga medel att genomföra minst två produktioner per år (se avsnitt Ekonomi). Kulturrådet anser att det i dagsläget i första hand är själva kompaniet som behöver stärkas och utvecklas. Kulturrådet bedömer att Riksteaterns förslag och grundidé med att skapa en större bredd för kompaniet och det nordiska perspektivet som positiv. Cullbergbaletten som en egen organisation I Kulturrådets dialog med danslivets aktörer framfördes tidigt vikten av att Cullbergbaletten bör vara en egen institution, en egen juridisk person. Den främsta anledningen till att Cullbergbaletten borde vara en egen juridisk person anser Kulturrådet är att det skulle innebära ett tydligt politiskt ställningstagande för dan- 21(56)

sen. Det finns inte något nationellt danskompani inom den samtida dansen i Sverige idag. Det finns två fristående regionala danskompanier i Sverige idag, Skånes Dansteater och Norrdans. Skånes Dansteater har dock samverkansavtal med Malmö Opera som bland annat innebär att de får tillgång till operans verkstäder, orkester (till viss del), löne- och biljettsystem. Detta ser Kulturrådet som en intressant modell (se bilaga 5). Skånes Dansteater lyckas hävda sin självständighet samtidigt som de kan ta del av de stordriftsfördelar som en större organisation har att erbjuda. Ett förslag som innebär att Cullbergbaletten blir en egen juridisk person, visserligen med samverkansavtal kring stordrift, skulle dock innebära ökade kostnader, främst vad gäller ökad administration. Med tanke på att Kulturrådets förslag ska rymmas inom befintliga budgetramar, torde ett sådant förslag idag inte kunna utgöra en framkomlig väg. Kulturrådet har därför analyserat andra möjliga alternativ där utöver Riksteatern Kungliga Operan har bedömts som en lämplig huvudman. Kungliga Operan Kungliga Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett och är ett helägt statligt bolag. I enlighet med regeringens beslut avseende Kungliga Operan 2009 14 är målet för statens bidrag att Kungliga Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen vara ett föredöme för andra vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet vårda och främja det nationella kulturarvet inom operans och balettens områden, stödja nyskapande svensk opera- och balettkonst genom att beställa och framföra nya verk av tonsättare, författare och koreografer, ha en bred repertoar med både klassiska och moderna verk, nå en så bred och stor publik som möjligt, genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och i det internationella samarbetet. Vidare har Kungliga Operan bland annat som mål att genom en varierad repertoar och föreställningar av hög kvalitet samt genom hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder bidra till att opera- och balettkonsten utvecklas samt att i ökad utsträckning ge fler människor bosatta utanför Storstockholmsområdet tillfälle att se föreställningarna. Kungliga Operans statsbidrag 2009 uppgår till cirka 383 miljoner kronor. 14 Mål, återrapporteringskrav och uppdrag för budgetåret 2009 avseende Kungliga Operan AB Ku2008/2127/SAM 22(56)

Operans arbete och visioner I förhållande till Stockholms storlek, befolkningens omfattning och i jämförelse med andra europeiska städer anses opera- och balettintresset i Stockholm levande och naturligt växande i nya generationer. Kungliga Operan arbetar intensivt och på många olika sätt för att bredda och fördjupa detta intresse. Under 2008 ökade genomsnittspubliken för föreställningar på stora scenen för tredje året i rad, medan antalet arrangemang totalt gjorde rekordnotering liksom biljettintäkterna. Samtidigt har Kungliga Operan prövat nya vägar att nå publik långt utanför Stockholms län och Mälardalen en publik som vanligtvis kanske inte har möjlighet att söka sig till Kungliga Operan. I det publika arbetet arbetar Kungliga Operan utifrån ett jämlikhetsperspektiv, vilket innebär att öppna upp huset så att en bred allmänhet ska känna sig välkommen. Exempel på marknadsföringsaktiviteter, i syfte att synliggöra Kungliga Operans verksamhet inte minst för nya målgrupper, är singelkvällar, barnvagnskonserter, reklamkampanjer i nya mediekanaler och utveckling av annonsering (Internet). Särskild vikt har lagts på att fånga intresset för Kungliga Operans verksamhet i media med så kallad lång framförhållning. Ett omfattande arbete med att kartlägga befintliga och potentiella målgrupper, deras konsumtionsmönster när det gäller kultur samt vilka barriärer som kan finnas bland potentiellt nya besökare för att besöka Kungliga Operan, har varit utgångspunkten för Kungliga Operans arbete med att vidareutveckla publikarbetet. Tillsammans med Kungliga Operans historiska arv har detta bildat utgångspunkt för att definiera Kungliga Operans vision och kärnvärden. Cirka en tredjedel av Kungliga Operans verksamhet består av dans. Kungliga Operans publikbeläggningsgrad vad gäller dans har ökat de senaste åren, 2007 var beläggningsgraden 89 procent och 2008 hela 97 procent. 15 Operans organisationsstruktur Operans verksamhet är uppdelad i ett antal avdelningar: styrelse och ledning (kungliga Operans styrelse, teaterchef/vd, teaterledning och ledningsgrupp, planeringsavdelningen), personalavdelningen (lönekontoret, frisk- och hälsovård), administrativa sektionen (ekonomiavdelningen, IT-enheten, musikbibliotek/arkiv/samlingar), marknads- och försäljningssektionen (press, marknadsavdelningen, foto, försäljningsavdelningen, serviceavdelning, salongsavdelningen, unga på Kungliga Operan), operasektionen (dramaturgiat, repetitörer, regissörer och biträdande regissörer, inspicienter, sufflörer, sångsolister, Kungliga Operans kör, köradministrationen, statist- och barnverksamhet), orkestersektionen (orkesterchef, administration, Kungliga Hovkapellet), 15 Kungliga Operans årsredovisning 2008 23(56)

Kungliga Baletten (balettmästare, balettrepetitörer, balettpedagoger, balettpianister, koreologer, rörelseinstruktör, adm. elevmedverkan, hovdansare, premiärdansare, solister och dansare), tekniska sektionen (dekorverkstäder, fastighetsavdelning, kostym- och perukavdelning, ljus- och ljudavdelning, scenavdelning). Totalt hade Kungliga Operan 552 antal årsverken under 2008. Av dessa kan 284 räknas in under rubriken konstnärlig personal, 196 under rubriken teknisk personal och 72 under rubriken administrativ personal. 16 Operan och Cullbergbaletten Som ett led i att säkerställa Cullbergbalettens fortsatta verksamhet samt Cullbergbalettens möjlighet att bidra till utvecklingen av svenskt dansliv, anser Kulturrådet bl.a. med hänvisning till Kungliga Operans uppdrag, verksamhet och visioner, att Kungliga Operan är den mest lämpliga huvudmannen för Cullbergbaletten. Eftersom Kungliga Operan har det nationella ansvaret för den klassiska dansen (baletten) anser Kulturrådet att ett ansvar även för den samtida dansen genom ett huvudmannaskap för Cullbergbaletten skulle kunna innebära en naturlig utökning av Kungliga Operans uppdrag. Detta skulle innebära en förstärkning av den nationella dansen i stort. Operan är vidare en producerande organisation med stor kunskap och stort fokus på dansen. Det innebär att Cullbergbaletten skulle kunna ta del av de stordriftsfördelar som Kungliga Operan har att erbjuda, t.ex. i fråga om administration, marknad och försäljning samt teknik och verkstäder En utökning av Kungliga Operans uppdrag på detta sätt skulle även kunna främja fruktbara utbyten mellan Kungliga baletten (den klassiska baletten) och Cullbergbaletten (den samtida dansen). Nödvändiga förutsättningar Kulturrådet anser dock att Cullbergbalettens verksamhet, om den förläggs hos Kungliga Operan, bör vara tydligt avskild från den Kungliga baletten och att Cullbergbaletten ska ha en egen stark konstnärlig ledning. Det är viktigt att de två verksamheterna Kungliga baletten och Cullbergbaletten existerar sida vid sida utan sammanblandning och med egna repertoarer, men med ett fruktbart utbyte och samverkan. Vidare anser Kulturrådet att organisationen kring Cullbergbaletten behöver stärkas, även avseende marknadsföring och försäljning. Cullbergbaletten bör vidare få ett regeringsuppdrag, se vidare under avsnitt Ett tydligt uppdrag till Cullbergbaletten samt en egen avgränsad budget, se vidare under avsnitt Ekonomi. 16 Kungliga Operans årsredovisning 2008 24(56)

Innan de lokaler som Cullbergbaletten föreslås flytta till finns färdigställda föreslås att Cullbergbaletten rent fysiskt fortsätter att husera hos Riksteatern i Hallunda. Som ovan nämnts har Riksteatern ett framstående nätverk och nationella turnéförutsättningar som ingen annan svensk institution besitter. Kulturrådet föreslår därför att Kungliga Operan, Cullbergbaletten och Riksteatern fortsätter att samverka kring Cullbergbalettens nationella turnerande. På längre sikt Kulturrådet anser att regeringen efter några år bör utvärdera Cullbergbalettens organisatoriska hemvist för att se om förutsättningarna har förändrats och om det kan finnas fördelar med att Cullbergbaletten skulle kopplas ifrån sin huvudman för att utgöra en egen juridisk person med ett eget nationellt och internationellt uppdrag. Kanske finns det då förutsättningar för stordriftsfördelar genom samverkansavtal med andra aktörer inom danslivet, t.ex. i anslutning till det scenkonstcenter som planeras kring Gasklockan i Hjorthagen i Stockholm (se vidare under avsnitt Scener och produktionslokaler). Kulturrådet anser att det i dagsläget finns två möjliga huvudmän för Cullbergbaletten, Riksteatern och Kungliga Operan. Av dessa två alternativ förordar Kulturrådet Kungliga Operan. Oavsett organisatorisk hemvist föreslår Kulturrådet att Cullbergbaletten får ett tydligt uppdrag och en egen avgränsad budget (se vidare under avsnitt Ett tydligt uppdrag och Ekonomi) samt att organisationen kring kompaniet stärks avseende konstnärlig ledning, marknadsföring och försäljning. 25(56)

EKONOMI Riksteaterns och Cullbergbalettens ekonomi Även om Cullbergbaletten till viss del verkar som en egen organisation under Riksteatern har kompaniet ingen egen avsatt budget från år till år. Cullbergbaletten ingår dock i Riksteaterns verksamhetsplaner och därmed även i Riksteaterns budget och har varit föremål för målstyrning som övriga verksamhetsgrenar. Tidigare, under ett par år på 1980-talet, fanns dock en särskild skrivning om en egen budgetram för Cullbergbaletten i Riksteaterns regleringsbrev. Att Cullbergbaletten inte har haft någon egen budget har bland annat inneburit att kompaniet direkt påverkats av de anslag som Riksteatern årligen haft att tillgå, men framför allt har det försvårat Cullbergbalettens möjlighet till långsiktig planering. Det har också bidragit till att det inte gjorts separata ekonomiska redovisningar för Cullbergbaletten, vilket innebär att det inte går att göra helt rättvisande jämförelser mellan de olika posterna mellan åren. Detta gäller även Riksteaterns andra uppdrag och verksamhet då de har en budget från staten. Från och med 2009 arbetar dock Riksteatern med treårig verksamhetsplanering. Riksteaterns anslag Under 2009 uppgår Riksteaterns statsanslag till 263 miljoner kronor. Anslaget har dock varierat över tid, vilket har olika förklaringar. Tio extra miljoner kronor tillfördes i budgetpropositionen för Riksteatern för 2009 med motiveringen: för att Tyst Teater och Cullbergbaletten ska få möjlighet att utvecklas beräknar regeringen att 10 miljoner kronor tillförs Riksteatern fr.o.m. 2009. 17 Tabell 1. Riksteaterns statsanslag 1998-2008, mnkr 18 Riksteaterns anslag 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Löpande priser 219 223 226 229 233 240 247 248 253 257 248 Omräknat till 2008 års priser 256 260 261 258 257 259 266 266 268 266 248 Riksteatern har under de senaste åren haft kostnadsökningar, som inte följts av samma uppräkningar av anslaget. För Cullbergbaletten har det inneburit att några uppräkningar inte kunnat göras eller prioriterats, trots att kompaniet har haft kostnadsökningar framför allt för dansarnas pensioner. Cullbergbalettens kostnader I uppdraget framgår att Kulturrådet ska lämna förslag som ryms inom givna budgetramar för Cullbergbaletten. Då Cullbergbaletten inte har någon separat budget är utgångs- 17 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 177 s. 29 18 Det lägre anslaget 2008 beror på en anpassning till följd av att Riksteatern erhållit återbetalning från Skatteverket avseende förändrade regler kring avdrag för mervärdesskatt. 26(56)