Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Relevanta dokument
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan för förskolan

Arbetsplan. Killingens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Arbetsplan 15/16 Förskolorna Villekulla och Knagglabacke

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan 2015/2016

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

2.1 Normer och värden

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Förskolan Eken K V A L I T E T S G A R A N T I

Förskolan Sjöstjärnan

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Förskolan Sjöstjärnan

En förskola på kristen grund

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

ipad strategi i förskolan

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Västra Vrams strategi för

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan HT-17 - VT 18 Förskolan Ängstugan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Välkommen till Torps förskoleområde

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Arbetsplan läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Förskolan Rödkulla K V A L I T E T S G A R A N T I

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Lokal Arbetsplan Barnkullen och Världsarvsförskolan 2010

UTVECKLINGSPLAN VÄSTERLANDA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Helena Bergenson Datum: Version: 1.0

Systematiska kvalitetsarbetet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

UTVECKLINGSPLAN FUXERNA FÖRSKOLA 2017/18. Framtagen av: Ester Ivarsbo Datum: Version: 1.0

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Verksamhetsplan Duvans förskola

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan HT-17 VT-18

Transkript:

Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger

Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG. DET JAG SER DET KOMMER JAG IHÅG. DET JAG GÖR DET FÖRSTÅR JAG. KINESISKT ORDSPRÅK

Vi frångår det traditionella arbetssättet där vi pedagoger föreläser och förmedlar färdig kunskap till barnen. I stället har vi ett arbetssätt där vi forskar tillsammans med barnen. Vi stödjer, utmanar och uppmuntrar våra barn att utforska sina egna teorier om sin omvärld. Istället för att ge barnen färdiga svar, ställer vi öppna reflekterande frågor som stöd i deras jakt på ny kunskap. Genom att få lov att pröva sina teorier kan de dra egna slutsatser, både enskilt och i samspel med varandra. I samarbetet möter vi varandra med respekt för den andres sätt att tänka och vara. Varje barn är unikt och har något att tillföra gruppen. Barnen är huvudrollsinnehavare i verksamheten. Vi tar tillvara på här och nu, och ger barnen möjlighet att påverka sin vardag på Klubban. Meningsfull kunskap är oftast den jag själv kommit fram till, med hjälp av mina egna erfarenheter. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iakttaga, samtala och reflektera. (Lpfö -98, s.6)

Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse om sig själva för sig själva och sin omvärld. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö -98, s. 8-9) För att barnen skall uppmuntras till eget forskande är utformningen av miljön en viktig del i vårt arbete. En kreativ miljö skall utmana barnen till att använda och upptäcka saker och ting med nya ögon. Barnens behov förändras och därmed är också miljön föränderlig. Hur rummen ser ut och används beror på barngruppens intressen och behov. Det är inte barnen som anpassas till vår miljö utan tvärtom. Barnen sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö -98, s.10)

FORSKANDE BARN OCH MEDFORSKANDE PEDAGOGER.. att finna det utforskande barnet, som vill komma underfund med saker i sin omvärld och sina egna resurser. Vill vi ha barn som vågar tänka själva? Vill vi ha barn som vågar ifrågasätta? Vill vi barn som har inflytande över sin förskoletid? Vill vi se ett rikt och kompetent barn? Vill vi ha barn som respekterar och tar tillvara på varandras olikheter? Vill vi se processen istället för resultatet? Vill vi ha en förskola där TÄNKANDET SPRUDLAR? JA DET VILL VI!

Ur vår verksamhet. Det var fri lek på förskolan och 2 barn började bygga med duploklossar, efter en stund kom två barn till och fick vara med i bygget. Bygget var inriktat på att bygga högt. Här hände något spännande.. Att som pedagog få se och höra barnens teorier, tankar och se deras samarbete kring bygget var en otrolig upplevelse. Det pedagogen såg var att de byggde högre nu när de var 4 barn för några höll och några byggde. Pedagogen ställde öppna frågor till dem under tiden de byggde som lockade till att svara mer än ja eller nej på frågorna. Att få berätta sina tankar i ord är viktigt för barnen, då blir deras kunskap och lärande synligt för dem. De berättade varför de kunde bygga högre nu än innan. Barnen besitter en enorm rikedom med kunskaper, teorier osv som vi pedagoger måste lyfta fram och synliggöra för barnen. Deras arbete dokumenterades med hjälp av kameran. Fotona användes sedan som redskap för att få barnen att reflektera kring vad som skett kring deras bygge.

Nu är det pedagogens uppgift att förvalta det som barnen har gett oss. Detta resulterade i att barnen fick ett uppdrag: Bygg ett högt torn/hus. Barnen fick använda vilket material de ville. Barnen använde samma material (duplo) denna gång. Pedagogen frågade varför de hade valt duplot igen då svarade en flicka För det är roligast att bygga med. Det viktiga med detta uppdrag som barnen hade fått var processen inte resultatet av det. För att se processen så måste man göra en pedagogisk dokumentation. Då tittade vi på Vad säger barnen? Samarbetet? Vilka teorier och tankar förs fram? Hur används materialet? Dokumentation används sedan av oss pedagoger så att vi kan ha en bra kvalité på vår verksamhet. Att vi som pedagoger ger tillbaka den skatt som barnen gett oss, visar att våra barn har huvudrollerna i vår verksamhet.

Klubbans Förskola Ishockeygränd 10 243 33 Höör 0413-283 61 http://www.hoor.se