Bengt Kjöllerström Gör din egen bok Handledning för att skriva, layouta, producera och ge ut en egen bok med hjälp av Word och InDesign Turningpoint AB
Innehåll Gör din egen bok Handledning för att skriva, layouta, producera och ge ut en egen bok med hjälp av Word och InDesign av Bengt Kjöllerström Första upplagan 2012 Printed by Kopieringshörnan AB, Sweden 2012 ISBN: 978-91-87424-21-2 Gör din egen bok kan beställas från Bengt Kjöllerström Östra Vallgatan 41 223 61 LUND e-post: bengt@kj2.se Förord Den goda läroboken 1-1 En stor utmaning 1-1 En prisbelönt lärobok 1-2 Lärobokens delar 1-3 Involvera eleven och skapa aktivitet 1-7 Språket 1-8 Språkets funktioner i läromedel 1-8 Språkliga brister som kan förekomma i läromedel 1-8 Vad kan göra framställningen klar och stimulerande 1-9 Använd ett konsekvent språkbruk 1-9 Morgondagens möjligheter för läroboken 1-10 Vad säger eleverna? 1-12 En bra lärobok 1-12 En handfull tips till en lärare från en elev 1-13 Från manuskript till färdig bok 2-1 Tre alternativ för tryckning 2-1 Tryck själv med laserskrivare 2-1 Anlita kopieringsfirma 2-1 Vänd dig till ett tryckeri 2-1 Att tänka på inför tryckning 2-2 Lämna till tryck 2-3 Uppgifter för offertförfrågan 2-3 Gör en budget 2-4 Inkomster 2-4 Kostnader 2-5 Hjälp för uppskattning av tryckkostnaden 2-5 Sätt att öka försäljningen 2-6 Att ge ut på eget förlag 2-6 Gör texten aptitlig! 3-2 Skriv kort, klart och konkret! 3-2 Du får gärna vara personlig 3-3
4 Tre sätt att förtydliga 3-4 Förtydliga med faktaruta 3-4 Förtydliga med jämförelse 3-4 Förtydliga med bild 3-5 Att berätta begripligt är att berätta i bild och text 3-5 Så får du talande bilder 3-7 Använd multimedia 3-7 Textens övriga delar 3-8 Ingressen fångar intresset 3-8 Rubriken presenterar och lockar läsaren! 3-8 Faktaruta förenklar 3-8 Tabeller 3-8 Diagram 3-9 Uppställningar 3-9 Hjälp eleven att komma ihåg 3-9 Hur man väcker intresse och sänker läsmotståndet 3-10 Lär av reklamen! 3-11 Granska att allt är korrekt! 3-11 Arbeta med båda hjärnhalvorna 3-12 God typografi och layout gör texten läslig 4-1 Mer om layout och sidornas design 4-1 Se på uppslaget mer än sidorna! 4-2 Sidans utformning 4-2 Satsyta 4-3 Utformning av stycke 4-3 Radavstånd 4-3 Rak eller ojämn högerkant? 4-5 Hur stora ska ordmellanrummen vara i en text? 4-6 Högst 55 tecken på raden 4-6 Rubriker 4-7 Förstör inte ordbilderna 4-8 Typsnitt 4-8 Typsnittens karaktär och signaler 4-9 Typografiska mått 4-9 Exempel på olika teckensnitt 4-10 Vilket är det mest lättlästa typsnittet? 4-12 Fler detaljer som avslöjar omtanken om läsaren 4-13 5 Paginera alltid 4-14 Skiljetecken & mellanrum 4-14 Kerning, knipning och ligaturer förbättrar läsligheten 4-15 Använd Word ännu bättre 5-1 Börja i Words dispositionsläge 5-1 Hämta flera mallar på nätet 5-1 Några användbara inställningar i Word 5-2 Använd formatmallar 5-3 Words standardmall normal.dot 5-4 Formatera på tre olika sätt 5-4 Ändra format 5-4 Gör så här för att skapa ett nytt mallformat för ingressen 5-5 Justera marginalerna 5-6 Använd Words språkhjälp 5-6 Automatiska funktioner 5-7 Sidnummer 5-7 Gör en innehållsförteckning 5-7 Att placera bilder i Word 5-9 Tekniker för att infoga bilder 5-9 Gör så här för att lägga in en normal bild 5-10 Gör så här för att lägga in en bild i en textruta 5-10 Kortkommandon 5-12 Kom igång med InDesign 6-1 InDesigns arbetsyta och dess delar 6-2 Paneler 6-3 Ramar 6-6 Navigering 6-9 Inställningar 6-9 Mallar för dokument 6-9 Mall för sida eller uppslag 6-9 Arbeta med ett dokument 6-11 Montera text 6-11 Lägg in bilder mm 6-12 Bildtext 6-13 Automatiska funktioner 6-14 Skapa en innehållsförteckning 6-14 Löpande nummer i bildtexter 6-15
6 Placera dokumenten i en bok 6-15 Publicera på flera sätt 6-16 Skriv ut häfte 6-16 Exportera till PDF 6-16 Appendix A-1 Läs vidare! A-1 Länkar A-2 Kortkommandon i Microsoft Word A-2 Kortkommandon i InDesign A-3 Förord Som fysiker har jag alltid varit intresserad av att dela med mig av mitt kunnande till mina elever. 1970-talets debatt om kärnkraft fick mig att fundera djupare över mänsklig kommunikation och jag tog initiativ till kurser om presentationsteknik. Men det räcker inte med att presentera väl, man måste också nå fram till mottagaren, få honom att lyssna och ta till sig budskapet. Med mina elever har jag haft många fruktbara samtal om den goda läroboken. Som fysiklärare har jag haft mycket bilder, komplicerade formler och uppställningar att presentera och det har med åren tvingat mig att testa olika programvaror som kan hantera detta. Då jag skrev min första lärobok hade jag mycket hjälp av förlagets redaktör, bildredaktör, tecknare och sättare och manuset var handskrivet. Den senaste boken lämnade jag i tryckfärdigt original till förlaget, som inte bistått med någon av den tidigare hjälpen. Min royalty blev dock densamma! Det hjälpte inte att jag protesterade och tyckte att jag gjort de flesta av förlagets traditionella uppgifter. Därför har jag i fortsättningen gett ut mina böcker själv. I den här boken vill jag dela med mig av mina erfarenheter till andra som vill skapa egna läromedel. Det är en stor utmaning att försöka få andra att förstå det är fantastiskt roligt när det lyckas. Idag är det möjligt att också arbeta med ljud och rörliga bilder i boken om man inte måste producera den på papper. Vilken utmaning! Hur länge ska det dröja innan vi redigerar bild, ljud och video på samma sätt som vi redigerar text? Allt för att göra läroboken till ett utmärkt instrument för inlärning och höja utbildningens kvalitet! Lund i januari 2012 Bengt Kjöllerström
De flesta av de grundläggande tankarna i vetenskaperna är egentligen enkla och kan, som regel, uttryckas på ett språk som kan begripas av var och en. Albert Einstein Förr - en röststark profet på sin höga kateder Nu - din like som leder dig fritt, tills du vet. Sven Collberg Hela hemligheten ligger i att kunna besvara elevernas frågor. Även då eleven inte vet vad han ska fråga om! Bengt Hemlin I bokhandeln är att tittar jag på omslaget och sedan tre godtyckliga uppslag. Ser de inspirerande ut köper jag boken. Sara Lidman What is in it for me? Är amerikanernas ständiga fråga. Vad får läsaren ut av att läsa din bok?
Den goda läroboken 1 Man kan leda hästen till vattenkällan, men man kan inte tvinga den att dricka sägs det. På samma sätt är det med ett läromedel, det kan peka på kunskaper och färdigheter, men det är läsaren som själv ska tillgodogöra sig dem. Det är möjligt att locka, väcka intresse och vägleda, men det är läsaren som måste arbeta med inlärningen. Hur underlättar man detta? En stor utmaning Det är fantastiskt att vara lärare och få möta knskapstörstande elever och därmed utmanas att växa som person. När jag står inför en klass med ett 30-tal elever, som alla har olika lärstilar, funderar jag över hur jag ska kunna motsvara alla dessa olika förväntningar. Det är bara att inse det självklara svaret - det kan jag inte - det är en utmaning. Några kommer att ogilla mitt sätt att vara lärare och det försvårar eller tom förhindrar deras inlärning. Genom åren har jag lärt mig ett sätt att möta situationen är att vara lyhörd för kritik från just denna grupp så att jag kan besvara obehaglig kritik med: Det är intressant att du tycker så, skulle du kunna utveckla hur du menar och därmed försöka få igång ett konstruktivt samtal. Det ger mig möjlighet att förstå några av bristerna i min lärarroll och förhoppningsvis sedan kunna förbättra den. Hur mycket mer utmanande är det då inte att vara läromedelsförfattare, där man ska motsvara flera tusen elevers olika lärstilar och behov? En resurs för utveckling är att skapa möjligheter för återkoppling. Man kan i boken skriva att man är intresserad av återkoppling och ange tex en epostadress. På en webbsida kan man rätta oundvikliga tryckfel, informera om nyheter sedan läromedlet kommit ut, berätta om olika reaktioner och kommentera dem och därmed göra nästa upplaga ännu bättre.
1-2 En prisbelönt lärobok Läroboksförfattaren kan med avund se på deckarförfattaren som kan skriva från första sidan till sista sidan utan mellanrubriker, bilder, förklaringar och ändå sälja stort, trots att de ges ut i pocketupplagor med alldeles för små marginaler och egentligen oläsligt litet typsnitt, se bild 1-8. Det är få läromedelsförfattare förunnat att kunna framställa stoffet på ett så medryckande sätt. Medan deckarförfattarens uppgift är att nå så många som möjligt i sin målgrupp, har läromedelsförfattaren en mycket mindre målgrupp och måste nå alla i målgruppen och de måste dessutom förstå! Då är det angeläget att kunna ha svar på elevernas fråga: What is in it for me? Lärobokens delar 1-3 Lärobokens delar I ett läromedel måste det vara lätt att navigera mellan de olika delarna, därför är innehållsförteckningen viktig. Här bör man kunna läsa de olika rubrikerna som en sammanfattning av innehållet. Fordrar ditt läromedel förkunskaper av något slag kan du starta med ett kapitel som repeterar och summerar dessa. Finns det en inledning som ger huvuddragen av det man får lära sig och vad nyttan är med det? Talar du någonstans om vad ditt syfte är med läromedlet? Ger du svar på frågan: What is in it for me? En prisbelönt lärobok Den förunderliga kroppen är en flerfaldigt prisbelönt, norsk, lexivisuell, lärobok, som är en utmärkt inspirationskälla för alla läromedelsförfattare. Attraktiv Byggd på 40 självständiga uppslag Ett tema per uppslag Ikoner gör det lätt att hitta Bild 1 2. Läroboken bör innehålla flera olika grafiska element. Bild 1 1. Ett uppslag ur Den förunderliga kroppen.
1-4 Lärobokens delar Lärobokens delar 1-5 Ingress I ingressen sätter du in det kommande kapitlet i sitt sammanhang. och ger en kort översikt så att eleven är väl förberedd att ta sig an stoffet. 3 Navigering - karta För att underrlätta navigeringen kan varje sida/uppslag informera om var man befinner sig. Det kan ske genom att använda kolumntitlar, kapitelsiffror, tumnagelbilder eller symboler. Siffror kan användas såsom vi har gjort här Små symboler kan användas i marginalen, här ett exempel från den förunderliga kroppen. Brödtext Lättläst och välstrukturerad text i överskådlig layout. Förtydliga kan man aldrig göra tillräckligt. För att ytterligare underlätta läsningen kan du rycka ut viss information ur den löpande texten och accentuera den genom att utnyttja annan bredd eller annat typsnitt. Uppställningar, punkteringar m m kan på så sätt markeras tydligare. Foton dokumenterar: så här ser det ut Teckningen förklarar: detta är de olika delarna, så här hänger det ihop, så fungerar det. Tabeller redovisar Diagram förtydligar Uppställningar poängterar Varje tabell, diagram och illustration ska självständigt informera och läsaren ska inte behöva leta i texten efter förklaringar. Läsanvisningar I bild 1-7 ger jag ett exempel på läsanvisning. Bild 1 3. Exempel från min Fasta tillståndets fysik med läsanvisningar. Övningar Ger eleven möjlighet att försöka bearbeta materialet själv AHA AHA-rutor ger nya oväntade erfarenheter. Här är tre exempel 1. Trädens rotsystem påverkar deras möjligheter att klara stormen ur SDS 2011-11-28. 2. När vi sover arbetar kroppens olika delar. Bilden nedan ur den förunderliga kroppen. Marginalrutor Kan användas för kompletterande information. Exempel Genomarbetade exempel konkretiserar det sagda.
1-6 Lärobokens delar Involvera eleven och skapa aktivitet 1-7 Hur lång är en skäggsekund? Alla vet att skägget växer, men hur mycket? Uppskattningsvis 1 mm per dygn. På 1 sekund växer alltså skägget 10-3/(24*60*60) m = 10-8 m. Atomens storlek är 10-10 m Härav kan vi dra slutsatsen att skägget växer med ungefär 100 atomlager per sekund. 3. Hur lång är en skäggsekund? En överslagsräkning i rutan ger att skägget växer med ungefär hundra atomlager i sekunden! Bild 1 5. Exempel på repitionsfrågor från min Fasta tillståndets fysik Ordförklaring och register Svåra ord och fakuttryck kan behöva förklaras i ett sakregister och registret underlättar letandet i boken. Typografi Typografins uppgift är att skapa lust att läsa. Bild 1 4. Exempel på sammanfattning från min Fasta tillståndets fysik Sammanfattningar hjälper minnet Med sammanställningar eller sammanfattningar kan du bidra till att skapa en struktur där detaljerna kan hängas upp. Repetitionsfrågor ökar inlärningen Det kan vara en god idé att avsluta varje kapitel med några repitionsfrågor för att hjälpa eleven att befästa sina nyvunna kunskaper. Det är inte säkert att eleverna ser skillnad mellan olika typografi, eftersom typografin inte ska synas bara märkas. Skillnaden i typografi kan uppfattas som att innehållet är mer eller mindre svårt. Involvera eleven och skapa aktivitet I läroboken kan man direkt tilltala eleven och be honom eller henne att utföra uppgifter. Mer och mer använder författare Internet för att få en dialog med eleverna. I distansutbildningen är det nödvändigt. Elevernas aktiviteter kan också ge många uppslag till förbättringar av läromedlet.
1-8 Språket några förhandspunkter, som kan utvecklas av Ingegerd Blomstrand Bild 1 6. Så här gör Lennart Björk och Ingegerd Blomstrand för att involvera eleven i Tänka, tala, skriva (Studentlitteratur). Språket några förhandspunkter, som kan utvecklas av Ingegerd Blomstrand Språkets funktioner i läromedel Att förmedla kunskaper Att förklara, utreda, undersöka, argumentera Att strukturera stoffet, ge överblick och fördjupning Att aktivera och utveckla tänkandet, nyfikenheten och studiekraften Att ge uppgifter Att stimulera, kommunicera och resonera med eleven Att vidga elevens eget språk = demokratiskt mål och bildningsmål ge eleven nya ord, termer, språkstrukturer, språkmönster vara språklig förebild. Språkliga brister som kan förekomma i läromedel Abstraktioner, klichéer, språkligt allmängods, som inte får konkret belysning eller förklaring Språket några förhandspunkter, som kan utvecklas av Ingegerd Blomstrand 1-9 Mångordighet Alltför långa ostrukturerade stycken eller alltför korta stycken med mellanrubriker som hejdar fördjupade tankeprocesser Snabba slutsatser, färdiga värderingar och summeringar som inte ger eleven chans att själv tänka, resonera och dra slutsatser. Språkligt otydliga anvisningar, oklart språk Alltför komplicerad meningsbyggnad (satsflätningar) och långsökta syftningsord Inställsamt språkbruk t.ex. tonårsspråk i stället för att gå språkligt halva vägen Vad kan göra framställningen klar, aktiverande och stimulerande Anpassning till målgrupp och syfte tex distansstudier, självstudier hjälp till invandrare och dyslektiker Tydligt, logiskt strukturerat språk: rubriker, stycken, sammanhang i hela texten, textbindning, meningsbyggnad, punktuppställningar, som hjälper elevernas tankeprocesser och studieteknik Olika sätt att skapa kontakt med eleven t ex du-form, frågor, uppmaningar, gärna en positiv grundton. (Författarens röst och närvaro i texten) Onödig pratighet ersätts med mer stringent framställning för att ge utrymme för konkreta exempel, argument etc. I vissa läromedel krävs faktatät text, i andra mer resonerande. Kan varieras med faktarutor Termer, när de behövs och som också förklaras och som kan kollas i sakregistret. Kultiverat, naturligt, begripligt, varierat språk ( ordval, stil, strukturer) som möter eleven halvvägs, som vidgar elevens språkliga kompetens och ger hjälp språkligt att själv lära ut något Använd ett konsekvent språkbruk Följer språknormer t ex SAOL och Svenska skrivregler. Gärna lediga former ska stället för skall men tveksamt om dom och liknande talspråksformer ska användas?
1-10 Morgondagens möjligheter för läroboken Kursiveringar, fetstil etc kan hjälpa eleven att hitta fokus men bör vara konsekvent Genomtänkt och konsekvent bruk av skiljetecken, t ex inte! i onödan. Några frågor att diskutera Hur bidrar språket i läromedel i olika ämnen till att eleverna klarar de språkkrav som Skolverket (och senare samhället, arbetsgivare och vidare studier) ställer? ( Alla är svensklärare ) Hur läser eleverna våra läromedel? Vilken forskning kring läromedel har gjorts och vart leder den? Vad betyder svensk skolideologi för språket i läromedel? Morgondagens möjligheter för läroboken I min ungdom fanns det flera böcker där bilderna redovisades längst bak som små konstverk som jag själv skulle förstå. Bildtexten var enkel: Plansch 1, Plansch 2 osv. Ibland förekom bilder insprängda i texten men deras uppgift var nog mest att skapa ett avbrott i den grå textmassan. För inte så länge sedan sattes texten i boken med blytyper medan bilderna krävde en dyr kliché. Stora upplagor krävdes för att få konkurrenskraftiga priser. Varje tryckeri hade endast ett fåtal olika typsnitt, där varje bokstav fanns som en blytyp. När offset tekniken kom kunde text och bild i en grafisk process överföras Bild 1 7. Cours d Analyse Infinitésimal med 11 figurer på 500 sidor Morgondagens möjligheter för läroboken 1-11 till tryckplåten, och extra kostnaden för bilder försvann. Det ledde till att lärobökerna blev rikt illustrerade på nästan varje sida. För läroboken blev detta ett paradigmskifte, det skulle vara bild på var eller varannan sida. När jag började mina matematikstudier på universitetet köpte jag en fransk lärobok som jag lät binda in. På framsidan stod det att boken innehöll 11 bilder på 500 sidor, bild 1-7. Det har gått 50 år och idag är alla läroböcker fyllda med bilder. Vi har insett bildens betydelse som kunskapsförmedlare. Nu är det möjligt att även arbeta med ljud och rörliga bilder. Hur länge ska det dröja innan vi redigerar bild, ljud och video på samma sätt som vi redigerar text idag. Allt för att göra läroboken till ett utmärkt instrument för inlärning och höja utbildningens kvalitet? En modern deckare kan tillåta sig siduppslag som i bild 1-8. Ingen elev skulle acceptera en sådan lärobok idag. 2010 kom Fågelsång av Pedersen och Svensson, där man kunde läsa om de olika fåglarna och samtidigt lyssna till deras läten, bild 1-9. Självklart ökar inlärningen, när man samtidigt som man läser om lärkan kan lyssna till dess sång. Endera dagen kommer vi att se läromedel där text och film är integrerat, vilket kommer att leda till ett nytt paradigmskifte för läroboken. Filmen har en oöverträffad förmåga att locka, entusiasmera, förklara och fördjupa inlärningen. Bild 1 8. Lasermannen av Gellert amas, tryckt med 10 punkter text och 75 tecken på raden, ordentligt svårläst Bild 1 9. I fågelsång kan man både läsa om fåglarna och lyssna till deras sång. Printing-on-demand har utvecklats snabbt och lett till att man i dag i en maskin kan göra en bok med inlaga, omslag och
1-12 Vad säger eleverna? bindning och producera en enstaka bok till konkurenskraftiga priser. Boken behöver inte tryckas förrän ordern kommer. Detta öppnar nya möjligheter för läroboken. Vi behöver inte längre trycka i stora upplagor som lätt blir föråldrade. Den ständigt uppdaterade läroboken är möjlig! Under 2011 blev läsplattan en storsäljare och så många e-böcker lånades från biblioteken att deras ekonomi hotades och man begärde en ändring reglerna för av ersättningen. Än är inte de olika plattorna kompatibla med varandra, men det kommer säkert. Till min glädje ger den senaste versionen av layoutprogrammet InDesign möjligheter att infoga såväl ljud som video på sidorna och man kan publicera boken på såväl papper som för webben och läsplattan. Tyvärr kan papperssidorna ännu inte visa film. Den som vill skriva en lärobok idag behöver fundera grundligt på dessa nya möjligheter och hur det går att utnyttja dem konstruktivt för att skapa framtidens läromedel. Använder du en skrivmetod som gör det möjligt att inkludera ljud eller rörliga bilder? Tillåter ditt sätt att publicera flera alternativa möjligheter? Se till att de avtal du skriver inte omöjliggör för dig att i morgon fritt pröva något nytt. Konsultera SLFFs jurister! Vad säger eleverna? En bra lärobok Efter snart 11 års skolgång har jag stött på en hel del läroböcker genom åren, bra såväl som dåliga. När jag gick i fjärde klass hade vi en geografibok som var helt värdelös. Om vi hade läxa förstod vi ingenting för det var jättemånga svåra och främmande ord i texterna. Vår lärare fick översätta åt oss. En bra lärobok ska väl ändå inte vara så? Författarna ska ta reda på vem de ska skriva boken till och anpassa svårighetsgraden efter elevernas ålder. Man måste naturligtvis ha lättare böcker på mellanstadiet än på gymnasiet. Man ska kunna förstå vad som står skrivet och det ska vara lagom med fakta och inte som vår Naturkunskapsbok, där författarna försöker ta med mycket fakta på så liten plats Vad säger eleverna? 1-13 som möjligt. För den sakens skull ska det inte vara en massa babbel och svammel. Det är bra när en lärobok tar upp konkreta exempel om vanliga människor och deras problem. Jag tycker att en bok är bra för den har speciella faktarutor där all fakta står och de har även bra exempel. Det är även positivt när boken ser fin och tilltalande ut med bilder. Texten ska inte vara för tät för då blir det jobbigt att läsa. Jag tycker att lagom är bäst av allting. Finns det inledning som ger huvuddragen av det man får lära sig och vad nyttan är med det? Talar du någonstans om vad ditt syfte är? Får man en kortsammanfattning av vad läromedlet innehåller genom att läsa de olika kapitelrubrikerna? En handfull tips till en lärare från en elev Utan att ge sken av att jag är en hejare på läran om att få folk att förstå (didaktik, pedagogik eller vad den nu kan heta), så skulle jag vilja påsta att, konsten i att lära ut bra är att fånga elevernas intresse. Jag vill inte säga att man bör få dem intresserade, eftersom intresset säkert finns där redan. Det gäller bara att hindra det från att vandra iväg på annat håll. Därför skulle jag som elev vilja ge dig som lärare några råd, närmare bestämt fem stycken, om hur jag tror att du lättare skulle kunna nå ditt mål, nämligen att sprida det glödande fysikintresset omkring dig som frön för vinden. 1. Det första rådet är nog också det mest självklara. Vi tycker inte att fysik är roligt, om inte du gör det! Du måste visa att du älskar ditt ämne och på ett bra sätt föra över ditt intresse till oss. Engagemang hos dig leder nog oundvikligen till ett större engagemang hos oss också. 2. För det andra är det viktigt att låta oss veta att du inte själv är säker på hur du bäst lär ut. Visa tacksamhet om någon kommer med ett förslag till ett annat sätt att undervisa. Avfärda aldrig några förslag som oseriösa eller ogenomförbara, utan låt klassen vara med och diskutera. Ett dåligt förslag får nog inte gehör hos en särskilt stor del av eleverna, vi har ju dock en viss självbevarelsedrift
1-14 Vad säger eleverna? som ibland gör oss väldigt konservativa när det gäller undervisningen. 3. Du får inte vara rädd för att köra utanför de gamla vanliga spåren. Vi skulle också tycka om att kunna påverka vart färden går. Det är inte säkert att läroboken tar den bästa vägen genom fysikens värld. Ett konkret förslag som jag skulle vilja framföra under den här punkten är att du lär oss göra överslagsräkningar. Låt därför oss elever tala om vad vi vill veta och låt oss sedan tillsammans utifrån några utgångsvärden räkna på idéen. Det kan handla om allt ifrån att räkna ut om det verkligen blir jordbävning när en miljard kineser tar ett skutt, till att uppskatta trycket i solens centrum. Sådana uppgifter skulle du till och med kunna ha på något av dina ofta ganska trista prov. Det är ju en fördel, om inte proven ser ut som om de är tagna direkt ur läroboken, med lite omkastade siffror. 4. För det fjärde så borde du aldrig försöka hasta förbi något som vi inte har läst eller som inte ingår i kursen. Om du gör det, så kommer du att resten av lektionen att tala för döva öron. Flera av oss kommer då att sitta och fundera på vad det är vi har missat i resonemanget och när vi försöker klura ut det själva, eftersom alla andra verkar ha fattat det så går vi miste om fortsättningen. 5. Det femte rådet är ungefär nummer fyras motsats. Lägg inte ner en massa tid på att förklara sådant vi redan har förstått. Det är förstås litet svårt att veta vilka dessa saker är, främst eftersom det är så stor kunskapsspridning i klasserna. Du borde lita lite mer på att vi frågar dig eller vår granne när vi inte förstår en detalj. Det är också helt okej om du frågar oss om du behöver förklara den där grejen igen eller mer ingående. Då vågar nog även de blygaste tala om ifall de inte förstår. De vet ju då att du inte tycker att de självklart borde ha fattat.
Från manuskript 2 till färdig bok När boken är färdigbehandlad i Word är det dags att sprida den till fler genom att trycka den. Det kan vara lämpligt att fundera över detta innan man slutför arbetet i Word. Tre alternativ för tryckning Tryck själv med laserskrivare Detta är det billigaste alternativet och kan fungera väl med en upplaga mindre än 10 exemplar. Gör inlagan själv i A4-format och be om hjälp med inbindningen. En kopieringsfirma kan också erbjuda hjälp. Anlita kopieringsfirma Är upplagan i storleksordningen 10-300 exemplar är det förmånligast att vända sig till en kopieringsfirma. Räkna med att priset blir omkring 30-50 kr för en bok med 100 sidor. Priset per exemplar sjunker inte mycket vid större upplaga. För färgtryck kan du uppskatta kostnade till det fyrdubbla. Detta alternativ kräver oftast att du kan lämna ett helt färdigt tryckoriginal som pdf-fil. Hör med firman innan du sätter igång! Vänd dig till ett tryckeri Det traditionella tryckeriet kan bli förmånligt vid större upplagor. Startkostnaderna är stora men sedan ökar inte priset så mycket vid större upplaga. Ofta kan ett tryckeri ge betydligt mer hjälp med utformning av manus och inläggning av bilder. De har också ett större utbud av former för bindning.
2-2 Att tänka på inför tryckning Att tänka på inför tryckning Färg Räkna med att färgtryck blir 2-4 gånger så dyrt som svart/ vitt. För att hålla nere kostnaderna kan man fundera på att bara använda färg till omslaget och några få uppslag. Kontrollera med tryckaren! Copyright Om du vill använda andra bilder eller texter än dem du själv producerat måste du ha upphovsmannens tillstånd och kanske också ersätta honom. Ge också upphovsmannen erkänsla genom att ange varifrån du har hämtat materialet. Äras den som äras bör! Pliktexemplar Enligt lag är alla tryckerier i Sverige skyldiga att lämna 7 pliktexemplar till universitetsbiblioteken. Trycker du din bok i färre exemplar än 30 skall två av dessa skickas som pliktexemplar. Mer information om pliktexemplar finns att läsa på: www.kb.se/forlag-tryckeri/pliktexemplar. Ge din bok ett ISBN-nummer Varje bok som ges ut bör ha ett ISBN-nummer (International Standard Book Number) för att entydigt identifiera boken över hela världen. Detta behövs dock inte om boken ges ut i en liten upplaga eller inte skall säljas offentligt. Ett ISBN-nummer kan kostnadsfritt rekvireras från Kungliga Biblioteket http://www. kb.se. ISBN-nummer identifierar en bok entydigt, från 2007 består det av 13 siffror. De första fem siffrorna är 978-91, vilket visar att det är en bok tryckt i Sverige nästa siffergrupp visar vem som gett ut boken och sista gruppen är ett löpnummer, slutsiffran är en kontrollsiffra. Streckkoden för ett ISBN-nummer kan man skapa med ett fritt program EAN-13 Barcode Generator, som kan hämtas på www.download.com. Lämna till tryck 2-3 Korrekturläsning Det är nästan hopplöst att själv korrekturläsa, man blir blind för sina egna fel. Ett tips är att lämna manuset till tre vänner de kommer nog inte att hitta samma fel. Kommentarer och feedback får bokens text att mogna. Även om man själv inte ser felen, gör läsaren troligen det och blir irriterad och undrar över hur tillförlitlig du är. Försäljning Räkna inte med att boken blir en större försäljningsframgång. Lämna till tryck Ta kontakt med tryckaren i god tid Som jag redan påpekat är det viktigt att ta kontakt med den som ska trycka boken redan på planeringsstadiet. Tryckeriet kan komma med uppgifter som får dig att tänka i nya banor. Begär offert på tryckjobbet En tryckare kan begära fyra gånger så mycket som en annan för att trycka samma bok så det är viktigt att begära offert från flera olika företag. Vid offertförfrågan bör du lämna på följande uppgifter: Uppgifter för offertförfrågan 1. Titel: 2. Författare: 3. Förlag: Original: Pdf-filer 4. Format: (bredd x höjd) i mm 5. Omfång: i sidor 6. Upplaga: antal exemplar inklusive pliktexemplar 7. Tryck inlaga: Svart/vit eller Färg 8. Pappersvikt i inlaga 9. Tryck på omslag: Svart/Färg 10. Pappersvikt i omslag? Färg?
2-4 Gör en budget 11. Bindning Mjuk band, Pärm bok, Häfte 12. Bindning: Limhäftning; Trådhäftning; Klamring; Spiralbindning 13. Leveransvillkor, kostnad, leveransdatum och leveransadress Begär provtryck Innan din upplaga trycks bör du begära ett provtryck på bokens inlaga, för att få se hur den kommer att se ut, med möjligheten att göra ändringar i sista minuten. På det viset blir du inte överraskad när hela upplagan levereras. Gör en budget För att göra en uppskattning av konsekvenserna för din ekonomi är det bra att redan nu göra en preliminär budget för ditt projekt. Sedan får du revidera den efterhand som du vet mer. Inkomster Försäljning Börja med att göra en försiktig uppskattning av försäljningen. Hur många potentiella köpare finns det? Hur många av dessa kommer att köpa boken? Hur många exemplar kan biblioteken tänkas köpa in? Prata med andra författare. Utifrån dessa uppgifter kan du uppskatta en upplaga, Räkna inte med att ha för stort lager. Bokens pris Tyvärr har bokens pris inte något samband med hur stot arbete du har lagt ner eller dina nedlagda kostnader. Bokens pris bestämms helt av vad kunden är villig att betala. Gå därför till boklådan och se på liknande böcker och deras pris. Detta ger dig en uppfattning om vad du kan ta betalt till slutkund. Här måste du vara konkurrenskraftig. Räkna med att du säljer 80% av den tryckta upplagan så har du nu möjlighet att beräkna de totala inkomster boken ger. Gör en budget 2-5 Kostnader Layout och formgivning Ersättning för bilder Lagerhållning Distribution och porto Marknadsföring Annonser i facktidskrifter och föreningsblad Bokrondellen Tryckning Hjälp för uppskattning av tryckkostnaden Det är helt nödvändigt att begära in offerter eftersom prissättningen varierar kraftigt. Kanske kan det vara en idé att trycka utomlands? För att du ska kunna göra en rimlig uppskattning finns här två uppskattningar. Självklart beror tryckkostnade på hur stor upplagan blir och om du väljer svart/vit eller färg, vilket också kan kombineras. Prata med tryckaren! Låt oss utgå från en inlaga med 96 sidor i A5, 80 g papper och omslag i 180 g papper Tryckkostnaden per exemplar för inlagan vid olika upplagor. 20 ex 100 ex 300 ex 1000 ex Kopiering svart/vit 29 19 17 11 Kopiering färg 101 96 82 48 Offset svart/vit - - 36 13 Offset färg - - 96 35 Till detta kommer bokbinderi Sadelhäftning: 4 kr/ex Limbindning: Limbindning + omslag 10 kr/ex Spiralbindning: 20 kr/ex Sedan finns det kanske också en startkostnad som tillkommer: 500 kr
2-6 Att ge ut på eget förlag Sätt att öka försäljningen Gör en egen hemsida Sänd till BTJ för recension Anmäl dig till Bokrondellen Dela ut marknadsförings exemplar gratis Att ge ut på eget förlag Från ide till utgivning Från manus till färdig bok Ekonomi Juridik Upphovsrätt Tryckerier ISBN Distribution Reklam och marknadsföring Lönar det sig?
Att skriva är att berätta och 3 dela med sig av kunskap Att berätta är en svår konst. Som en dirigent ska du få text, bilder och form att samverka med varandra till en njutningsfylld upplevelse. Det kräver övning och repetition. Egentligen kan du det mesta redan. När du har eleven framför dig vet du mer eller mindre omedvetet hur du ska spela på berättandets strängar. Men när du ska skriva glömmer du lätt både vem som är läsare och att stämma instrumenten. Skrivandets instrument är texten, bilderna och formen. Självklart måste du också veta vem du ska spela för och varför. Det är läsarens behov och intressen som bestämmer hur och vad du ska skriva. Försök att sätta dig in i hans situation. Byt stol med honom! Vilka förutsättningar har han att förstå din text? Varför ska läsaren ta del av din text? Och vad tror du lockar honom att göra det? Ett bra sätt att försöka sätta sig in i vad läsaren tycker är intressant är att göra en lista på frågor som han eller hon kan tänkas ställa. Svaren på frågorna kan bli en viktig del av texten. Det gäller alltså för dig att välja ut just det som eleverna är mest intresserad av och det de behöver veta. Läsarna har varierande kunskaper i ämnet. Det blir för det mesta bara brottstycken av din kunskap. Svaren på frågorna kan vara stommen till boken. Förutom bilderna är innehållsförteckningen det första en läsare kastar blickarna på i en bok. Därför lönar det sig att lägga ner omsorg på utarbetandet av rubrikerna så att läsaren redan på ett tidigt stadium får en klar uppfattning om innehållet. En läsarvänlig idé är att utforma rubrikerna som satser eller satsfragment så att de
3-2 Gör texten aptitlig! bildar en sammanfattning. Aktiva verb i rubrikerna ger liv åt framställningen. Det är i sista hand läsaren som avgör hur långt han läser, även om du kan påverka honom en hel del. Emellertid hjälper det inte att du skriver att något är viktigt. Läsaren måste själv nå den insikten. Annars känner han sig lurad och blir benägen att slänga dina framtida texter i papperskorgen. Kommunikationen måste alltid ske på läsarens villkor. Du har ansvaret att skriva så att budskapet går fram. Tänk på eleverna när du skriver! Börja med det viktigaste! Den läsare som får vänta länge på något intressant läser inte texten till slut. Rubriker, bilder och ingress är det som ska locka till läsning. Det lönar sig att lägga ner arbete på dem. Texten ska stimulera fantasin. Illustrera med exempel, använd gärna liknelser och var konkret. Aktivera eleven med övningsuppgifter! Gör texten aptitlig! En välstrukturerad text ger läsaren en möjlighet att snabbt bilda sig en uppfattning om innehållet. Den ger honom möjlighet att sovra och plocka ut det han vill veta mer om. Den ger också ett stöd för minnet. I texten arbetar du med rubrik, ingress och brödtext (löpande text). Till det kommer bilder, tabeller, formler, textrutor av olika slag t ex faktarutor. Skriv kort, klart och konkret! I offentliga utredningar möter man ofta långa och komplicerade meningar. Tom orden har förlängts med extra skrytfenor. Texten har också gjorts opersonlig genom att betydelsebärande verb har ersatts med intetsägande. Det gör inte texten mera lättläst. Gör texten aptitlig! 3-3 Tabell 3-1. Förslag till enklare text Skriv utreda utreda miljöns betydelse mycket t ex nu medan några har studerat jag tror snart istället för genomföra utredningsarbete verkställa utredning om olika miljöfaktorers betydelse en avsevärd mängd fakta ett exempel på detta förhållande är att vid nuvarande tidpunkt under tiden som i ett antal fall har ägnat sig åt studiet av enligt mitt sätt att se är det inte motiverat att anta i en inte alltför avlägsen framtid Du ska också undvika formuleringar som indirekt avslöjar lättja och okunnighet. Det är ett välkänt faktum att... betyder i klartext att du inte brytt dig om att ta reda på källan. Det är klar att mycket ytterligare utredningsarbete noggrant måste genomföras innan en fullständig förståelse kan erhållas talar om för läsaren att du egentligen inte förstår. Du får en begripligare text om du går från det enkla till det svåra från det kända till det okända från det konkreta till det abstrakta Du får gärna vara personlig Du får skriva jag... Texten blir intressantare om den speglar ditt sätt att uttrycka dig så att dina bekanta känner igen dig. Texten blir mer engagerande med aktiva verb som markerar att något är på gång. Undvik passiv form! Vissa verb används så ofta att de förlorat sin kraft t.ex. vara, ha, kunna, använda. Med aktiva verb blir meningarna ofta kortare.
3-4 Tre sätt att förtydliga Styckeindelning Texten delas i olika stycken, där varje stycke beskriver en tankekedja. Styckena ska logiskt följa på varandra, men ett nytt stycke bör inte direkt syfta på det föregående utan vara självständigt. Om ett stycke verkar vara isolerat ska du nog tänka om. Ofta börjar en skribent ett nytt stycke mer eller mindre slumpartat, vilket gör läsningen mindre njutbar och samtidigt försvårar tolkningen. En ogenomtänkt och inkonsekvent indelning i stycken gör texten rörig. En text utan indelning i stycken blir onjutbar, jämför bilden på sid. n Att berätta begripligt är att berätta i bild och text 3-5 Närmaste tennisboll ute i rymden, den gula stjärnan Alfa Centauri, finns i denna skala på avståndet 160 svenska mil. Att leta efter en jordliknande planet kring Alfa Centauri är alltså detsamma som att stå i Malmö och med teleskop söka efter ett sandkorn i Norrland! Förtydliga med bild I många fall är en bild lättare att tolka än en text. Så här förtydligar Åke Hallgren sitt budskap. Börja ett nytt stycke när du för in en ny tanke och utvecklar den! Hänger det nya stycket ihop med det föregående eller står i kontrast till det vinner framställningen i klarhet om du binder ihop dem med ord som alltså, dessutom, därför, eller signalerar motsats med ord som dock, visserligen, emellertid. En tanke en mening En tankekedja ett stycke Huvudregeln är enkel: Håll samman det som hör ihop! Så hjälper du läsaren att minnas det. Tre sätt att förtydliga Jordens ekvatorsradie = 6378,17 km Jordens medelavstånd från solen = 1,496 1011 m (= 1 AE) Solens radie = 6,960 108 m Plutos medelavstånd från solen = 5,900 1012 m 6.2.2 Förtydliga med faktaruta I en särskild ruta i texten eller marginalen kan du samla t.ex. sifferuppgifter så att de inte stör läsningen: Förtydliga med jämförelse Åke Hallgren presenterar i Liv och död i universum (1981 s. 165) en åskådlig liknelse när han beskriver en skalmodell av rymden: Den bästa uppfattningen om avstånden får man i en skalmodell. Om solen är stor som en tennisboll blir jorden stor som ett sandkorn och snurrar cirka sex meter från solen. Det ännu mindre sandkornet Pluto, den yttersta planeten, hittar vi då 240 meter från tennisbollen solen. Bild 3 1. Storleksförhållanden i solsystemet Att berätta begripligt är att berätta i bild och text Bilder tillhör det första eleven uppmärksammar. Därför bör du också redan från början tänka på hur din text kan illustreras. Bilderna väljs f ör sitt syfte, nämligen att poängtera eller ytterligare förklara viktiga delar av budskapet. En osmältbar text blir inte lättare att komma ihåg för att den lättas upp av bilder, snarare tvärtom. Text och bild ska höra ihop och förstärka varandra. Bilder påverkar kraftigt vad vi minns av en text. Bildtexten är minst lika viktig som bilden. Den bör ge något mer än bilden enbart. Den ska kunna läsas separat och ända