Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser

Relevanta dokument
Idrotten och fysisk planering

Inkluderande aktivitetsplatser Att störa normer och tänja på gränser

Jämställda och inkluderande aktivitetsytor - forskning och praktik

Metoder för att studera resande utifrån ett aktivitetsperspektiv

RÖRELSER I STADEN En studie av ungas fysiska aktiviteter och geografiska rörlighet i tre områden i Malmö

Planprogram för Ullåker - Samråd

WHAT MAKES A GREAT PLACE? Sverker Haraldsson, Enheten för Stadslivsutveckling, Gatukontoret, Malmö.

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Arenors lokalisering, betydelse och användning - Förslag på kulturgeografiska perspektiv

Tidsgeografi en introduktion

Idrott och social hållbarhet

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Resultat Teknikprogrammet åk 2, våren 2014

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Fritids- och föreningslivet en arena för integration och hälsa

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Genusronden Ett verktyg för uppföljning av jämställdhetsarbete

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018

Stadens sociala samband

Idrott och hälsa. en kvalitetsgranskning i grundskolans årskurs 7 9

Stadsplanering och transporter vilken makt har stadsplaneraren idag?

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Svar på medborgarförslag - Bygg en liten fotbollsplan för barn att leka på i Fröslunda

Bakgrund och process ett strategiarbete framtida förutsättningar till stämman 2015

Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Studie om rörelse i skolan

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Många små dörrar utan dörrvakt

SOCIOTOPKARTERING ÖSTERCENTRUM

Verksamhetsidé Ung Fritid

Samverkan Trygg och säker stad

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

samhälle Susanna Öhman

En vanlig vecka i MalMö

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Ungas fritid. Oscar Svensson

Arenors lokalisering, betydelse och användning

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8

Dialogmöte Exercisheden

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Överföring av filer med Zendto v 1.1. stora filer som inte kan skickas via e-post konfidentiella uppgifter som inte kan skickas via okrypterad e-post

presentation av aktuell forskning

Framtidens idrotts- och fritidsliv i Trelleborgs kommun

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR gällande skolelevers datorvanor (åk 3-9) 1. Kön Pojke Flicka. 2. Årskurs

Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro Organisationsnummer

Ku2018/ Kulturdepartementet

SKL den 22 oktober Göran Cars Samhällsplanering och miljö Tekniska Högskolan i Stockholm

Fritidsenkät i Botkyrka 2009

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Ready for Academic Vocabulary?

framtidens hus 120 rum nr 146 DEL tre projekt projekt DEL tre rum nr 146

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Konstnavet en temporär utomhuskonsthall

SVENSK STANDARD SS :2010

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret

Read Texterna består av enkla dialoger mellan två personer A och B. Pedagogen bör presentera texten så att uttalet finns med under bearbetningen.

Resultat Jernvallsskolan åk 5 våren 2015

Skollagen, 14 a kap. har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever.

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Kost och Fysisk Aktivitet

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Instruktioner för Service / Instructions for Service

Segrar föreningslivet?

Lars Öhrström Programansvarig Kemiteknik civilingenjör tf Kemiteknik med fysik. Ulf Jäglid Programansvarig Kemiteknik högskoleingenjör

Vänsterpartiet Malmö malmo.vansterpartiet.se Feminism från ord till handling

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Detaljplan för Kv Luthagsstranden Uppsala kommun - samråd

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Ska du gå hem redan? -

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Föräldrakväll åk Välkommen. Program

Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)

Utökad budgetram till kultur- och fritidsnämnden för täckande av uppkomna hyres- och driftkonsekvenser för hyra av idrottslokaler i Skjulsta

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur

Transkript:

Staden som arena för idrott, fritid och fysisk aktivitet - några trender och tendenser Karin Book Fil.dr (kulturgeografi) Lektor (idrottsvetenskap) karin.book@mah.se Institutionen för Idrottsvetenskap, Malmö högskola

Mitt forskningsfokus Fysisk planering för fysisk aktivitet Idrott och city marketing Idrott och hållbar utveckling Idrotts- och motionstrender och -strategier Etc. Urbangeografi + Idrottsvetenskap + Fritidsvetenskap

Idrotts- och fysiska aktivitetstrender:

Idrotts- och fysiska aktivitetstrender: Relativt minskat intresse för den organiserade idrotten (föreningsidrotten)

Fysiska aktivitetstrender: Minskat intresse för den organiserade idrotten (föreningsidrotten) och fritiden Inaktivitet och hemmasittande?

HELA BEFOLKNINGEN 7-70 ÅR Fler motionerar regelbundet (minst två gånger i veckan): 1998: 37% 2011: 47% (Aldrig: 13 9%) Kvinnor har blivit mer aktiva: 1998: 37% Today: 50% (RF, 2011) Koppling till status Segregerade motionsmönster

Idrotts- och fysiska aktivitetstrender: Idrottens och fritidens kommersialisering

Privatisering och fortifiering av idrottsarenan

Idrotts- och fysiska aktivitetstrender: Ökat intresse för självorganiserade/spontana aktiviteter Individualism, flexibilitet, tidseffektivitet, enkelhet

Idrotts- och fysiska aktivitetstrender: Ökat intresse för självorganiserade/spontana aktiviteter Nya aktiviteter och ökat intresse för livsstilssporter

Det offentliga rummets betydelse

Tillgänglighet Rätten till det offentliga rummet Vem har rätt och vem har tolkningsföreträde? Hur kan olika intressen förenas?

Tillgänglighet Rätten till det offentliga rummet Vem har rätt och vem har tolkningsföreträde? Hur kan olika intressen förenas? Ägoförhållanden Regler och restriktioner Maktstrukturer

Rätten till det offentliga rummet Genusaspekter

Andel som motionerar mer än två gånger i veckan Män Kvinnor

Om Bryant Park in The Wall Street Journal May 25, 2010:..a sure sign of a park s health is how many women it attracts. Women are more discriminating park users. They are more likely to pick up disorder. When they feel threatened they will leave. If you please women you will please everybody

Exemplet Rosengårdsstråket: Rosens röda matta http://video.malmo.se/?bctid=2938325670001

Rätten till det offentliga rummet Genusaspekter Trygghets/säkerhetsaspekter

Trygghet Faktisk och upplevd (o)trygghet Belysning Grönska Folkliv Maktordningar Kriminalitet Trafiksäkerhet Användning av det rummet offentliga

Men..kan det vara för säkert och tryggt? Kanske för förutsägbart och välordnat? Måste alla ytor för aktivitet vara välplanerade och definierade?

Creative loopholes, kreativa kryphål Spaces of uncertainty Odefinierade rum Omdefinierade rum

Måste alla ytor för idrott och fysisk aktivitet vara välplanerade och definierade? Hur kan olika aktivitetskombinationer skapas? Hur kan olika aktörer samverka? Hur kan genusaspekterna lyftas på ett konkret och positivt sätt?

Tack för mig!

Kommersiella aktörer Hållbar utveckling Fysisk planering för fysisk aktivitet Det spektakulära och turistorienterade Platsmarknadsföring Vardag Invånarna

Metoder Enkät (n=358) bland elever (åk 5-7) i de tre omårdena Walk-and-talk intervjuer (n=14) med elever i de tre områdena Intervjuer med planerar på stadsbyggnadsoch gatukontoret Fältstudier i områdena

Andel av ungdomarna som utövar fysisk aktivitet/idrott i förening Bunkeflostrand: 76% (samma för pojkar och flickor) Hermodsdal: 50% (om vi inkluderar skolans fotbollslag: 62%, fler flickor än pojkar) Möllevången: 39% (fler pojkar än flickor) Sverige: 7-14: 54%, 15-19: 39%

Andel av ungdomarna som utövar fysisk aktivitet/idrott på egen hand Bunkeflostrand: 87% (girls 82%, boys 91%) Hermodsdal: 88% (girls 91%, boys 85%) Möllevången: 84% (girls 83%, boys 85%) Sverige (all typ av fysiska aktivitet): 7-14: 94%, 15-19: 77%

Tidsgeografi (Torsten Hägerstrand) Vilka aktiviteter och projekt som är möjliga att genomföra, eller handlingsutrymmet, är beroende av restriktioner (Åquist 2002; Gren & Hallin, 2003): Kapacitetsrestriktioner (capability constraints): Begränsningar hos individen och de redskap som står till buds, t ex biologisk konstitution och transportmedel. Till kapacitetsrestriktionerna räknas också grundläggande behov som att sova, äta etc, vilka påverkar vår tillgängliga tid. Påverkas av ekonomisk situation etc. Kopplingsrestriktioner (coupling constraints): För att aktiviteter ska komma till stånd förutsätter det samordning mellan olika individer, och individer, redskap, varor och material, under en viss tid på en viss plats. Kopplingsrestriktioner grundas på förpliktelser och överenskommelser. Styrningsrestriktioner (authority constraints): Tidsgeografiska aspekter på maktutövning som ofta kan kopplas till kontrollen över och tillträde till olika rum. Gäller sådant som arbetstider och öppningstider, men kan även innefatta mer vaga aspekter kopplade till makt och information. Alla delar av samhället är inte tillgängliga för alla. Även om en plats är offentlig så kan det finnas begränsningar i tillgänglighet genom lagar, formella och informella regler, öppettider etc.

Behov av nära och attraktiva platser för aktivitet Fokus på spontanaktivitet i planeringen Skapa attraktiva miljöer för dem som bor i innerstaden (krävs kanske lite nytänkande) Värdesätta ungdomarnas vardagsmiljöer, eller det vardagliga Tillgänglighet