LÄRARHANDLEDNING Packa Design för hållbarhet Packa ett labb i MegaMind i samarbete med BillerudKorsnäs
Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt avtryck. Här får eleverna genom olika interaktiva uppdrag utmana sina sinnen, träna sin hjärna att bli ännu mer uppfinningsrik och låta sig inspireras av andras smarta idéer och innovationer. I Framtidslabben skapar eleverna lösningar på vardagsnära problem efter teman som skräddarsytts efter läroplanen för undervisningen i olika årskurser, med det entreprenöriella lärandet i fokus. Packa Design för hållbarhet Primär målgrupp: Åk 1-9 Centralt tema: Materiallära, förpackningskonstruktion och återvinning Ämnen: och matematik Vad kul att ni har bokat det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet! Denna lärarhandledning består av tips på introducerande övningar samt fördjupande uppgifter att genomföra i skolan före och efter ett besök på Tekniska museet. Innehållet är anpassat för att tillgodose de kunskapskrav som ställs i aktuella styrdokument för den svenska grundskolan (Lgr11). Kopplingar till specifika kursmål medföljer denna handledning. I Packa Design för hållbarhet tittar vi närmre på papper som förpacknings- och konstruktionsmaterial och dess egenskaper och funktioner, idag och i framtiden. Eleverna får utveckla egna smarta och hållbara förpackningsprototyper av papper.
I detta program får eleverna tillfälle att utveckla sina kunskaper inom materiallära och teknisk konstruktion, med papper och förpackningar som exempel. Arbetet leds av en museipedagog i en inspirerande lärmiljö med hjälp av exempel, material och redskap som används i den verkliga pappers- och förpackningsindustrin. Vi vill erbjuda aktiviteter på lika villkor genom att skapa sammanhang som är begripliga, hanterliga och meningsfulla oavsett individuella förutsättningar. Därför är rumslighet, teknik såväl som de pedagogiska programmen utvecklade tillsammans med grupper med olika fysiska och kognitiva förutsättningar. Kontakt För mer information, se www.tekniskamuseet.se För bokning av skolprogram, maila till skolbokning@tekniskamuseet.se Inför ert besök Följande övningar är anpassade för att kunna användas som en introduktion till temat materiallära inför det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet på Tekniska museet. Övning 1: Pappersfibrer Rekommenderad för årskurs 1-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för papprets sammansättning och begreppet pappersfibrer. Tid: Ca 45 minuter Tema: Papper och materiallära Material: Förstoringsglas, tejp, pipett med vatten, svart papper, olika sorters papper t ex kopieringspapper, tidningspapper, toapapper och kartong Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper och dela ut förstoringsglas, tejp och pappersprover till alla grupper. Gå igenom och skriv ner de olika stegen i undersökningsprocessen på tavlan och berätta om begreppet pappersfibrer. Låt grupperna undersöka samtliga papperssorter utifrån följande steg: 1. Dra bort ett hörn 2. Gnugga hörnet 3. Titta med förstoringsglas 4. Sätt fast en tejpbit och dra bort, placera tejpbiten på ett svart papper och titta med förstoringsglas 5. Droppa vatten på pappret och titta med förstoringsglas Uppmana eleverna att skriva och/eller rita hur pappersfibrerna ser ut hos de olika papperssorterna när de använt tejp respektive vatten. Diskutera resultat och skillnader i helklass.
Övning 2: Papperscollage Rekommenderad för årskurs 1-6. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika typer av pappersmaterial- och produkter. Denna övning kräver att eleverna är bekanta hur papper framställs samt begreppet pappersfibrer. Tid: Ca 60 minuter och hemuppgift Tema: Papper och materiallära Material: Post-it-lappar, pennor, stora pappersark och lim eller tejp Instruktioner: 1. Dela in klassen i mindre grupper och låt de fundera på vad de kan komma på för produkter som är gjorda av papper. Låt varje grupp presentera sina svar muntligen eller genom att sätta upp post-it-lappar med sina svar på en vägg eller stort papper. 2. Ge grupperna i uppdrag att leta upp och ta med pappersprodukter och förpackningar från hemmet och/eller skolan (OBS! Endast mindre exempelbitar av pappersmaterialet/produkten). 3. Låt grupperna göra collage av de olika papperssorterna de hittat på ett stort pappersark. Undersök tillsammans hur många olika sorters papper klassen hittade och de olika papperssorternas taktila egenskaper, t ex hur de känns, luktar, ser ut och varför. Diskutera för- och nackdelar med de olika pappersprodukterna. Exempel på papper: Bakplåtspapper, omslagspapper, äggkartong, frimärken, toalettpapper, toalettrulle, tapet, kvittopapper, skrivpapper, tidningspapper, godispapper, pizzakartong, sedlar, mjölkkartong och servetter Övning 3: Papper och vatten Rekommenderas för årskurs 4-9.Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika papperssorters egenskaper kopplat till vätska. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med hur papper skapas och begreppet pappersfibrer. Tid: 45 minuter Tema: Papper och materiallära Material: Olika slags papper t ex hushållspapper, skrivpapper, reklambroschyrer, mjölkkartong, kartong, pipet med vatten, klocka med tidtagarur. Instruktioner: Dela in klassen i mindre grupper och låt eleverna formulera hypoteser kring vad de tror händer när olika pappersmaterial utsätts för vatten. Låt de droppa lika mycket vatten på varje pappers prov och undersöka hur lång tid det tar för vattnet att sugas upp i papperet. Låt eleverna muntligen och/eller skriftligen redovisa sitt resultat, om de olika papperssorternas syfte är att stöta bort eller suga upp vatten samt varför de olika papperssorterna har varierande förmåga att suga upp eller stöta ifrån sig vatten.
Övning 4: Material i din vardag Rekommenderas för årskurs 1-9. Denna övning syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika typer av material, dess egenskaper och användningsområde i vardagen. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med de övergripande materialkategorierna plast, papper, trä och metall. Tid: ca 30-45 min Tema: Materiallära Material: Materialprover t ex bakplåtspapper, frigolit, tapet, glas, konservburk, kartong, bambu, pet-falska, plastpåse, folie, trä, tidningspapper etc. Instruktioner: 1. Dela in klassen i mindre grupper. Låt eleverna blunda eller sätta på sig en ögonbindel. Låt de sedan undersöka olika materialprover med hjälp av att lukta, känna, knacka och lyssna på dem. Låt de beskriva hur de upplever materialen (t ex kallt, hårt etc) och vilka känslor de olika materialen ger. 2. Låt eleverna titta på materialen. Vilka kunde de känna igen utan att titta? Hur kände de igen materialen? Vad heter materialen? 3. Undersök olika ytor och föremål på skolan (t ex väggar, möbler, utrustning i t ex matsal och/eller gympasal). Be de anteckna eller fota av de olika material de hittar. Vad heter materialen? Vilka användningsområden har de? 4. Diskutera i helklass vilka material bidrar till en behaglig atmosfär och vilka som inte gör det. Varför? Efter ert besök Följande fördjupningsuppgifter är anpassade för att kunna användas som en fördjupning till temat förpackningskonstruktion, materiallära och återvinning till det pedagogiska programmet Packa Design för hållbarhet på Tekniska museet. Fördjupningsuppgift 1: Förpackningar & Geometriska figurer Rekommenderas för årskurs 1-6. Denna uppgift syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika förpackningsformer och geometriska figurer. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med olika typer av geometriska figurer som t ex kub och tetra. Tid: ca 60 min Tema: Förpackningskonstruktion, geometri och matematik Material: Olika förpackningar, mallar för t ex olika platonska former (t ex från http://www.ur.se/matte/polyeder.html), sax, lim.
Instruktioner: Undersök tillsammans vilka geometriska figurer som eleverna kan se i de olika förpackningar som ni exemplifierar med. Låt sedan eleverna själva bygga olika tredimensionella geometriska figurer utifrån mallar. Låt eleverna komma med förslag på vad de skulle förvara i dessa former. Äldre elever kan även få diskutera och räkna ut t ex volymen hos de olika formerna. Tips! För att spara tid och/eller anpassa uppgiften efter grupper med t ex finmotoriska funktionshinder kan mallarna klippas i förväg. För grupper med synskadade elever kan man känna på olika förpackningar och geometriska figurer, och diskutera vilka former de känner igen. Fördjupningsuppgift 2: Förpackningar i din vardag Rekommenderas för årskurs 1-9. Denna uppgift syftar till synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika förpackningars syfte, egenskaper och konstruktion. Denna övning kräver att eleverna är bekanta med olika typer av material och dess egenskaper, samt några vanliga parametrar att förhålla sig till vid förpackningskonstruktion. Tid: ca 120-180 min Tema: Förpackningskonstruktion, materiallära och återvinning Instruktioner för årskurs 1-5 Material: Olika typer av förpackningar t ex tuber, äggkartonger, mjölkkartonger, påsar, kryddburkar, mjukplast, hårdplast, konservburkar etc. Samla ihop en rad olika mängd olika förpackningar, förberett av pedagog och/eller genom att eleverna tar med sig förpackningar hemifrån. Låt eleverna sortera förpackningarna utifrån olika kriterier som t ex material, användningsområde, form, stabilitet, skydd, lockande att köpa, funktioner etc. Diskutera vad eleverna anser vara viktiga egenskaper hos en förpackning. Diskutera även vad som händer när man inte längre vill ha eller kan använda förpackningarna. Finns det några av förpackningarna man skulle kunna återanvända till något annat? Vad är källsortering och hur gör man? Berätta vad man gjorde med sopor innan vi började källsortera. Sortera de förpackningar som ni har och lämna de vid ett studiebesök på en återvinningscentral. Instruktioner för årskurs 6-9 Material: Anteckningsmaterial, kamera t ex smartphone Dela upp klassen i mindre grupper. Varje grupp får i uppgift att undersöka och beskriva olika typer av förpackningar för olika typer av produkter genom att besöka t ex en stormarknad i skolans närhet. Anpassa antalet produkttyper och dess förpackningar som ska undersökas utifrån hur mycket tid ni har. Exempel på produkttyper att undersöka: färskvaror, torrvaror, fryst, dryck, godis, elektronik, hygien, städ, medicin, kläder, leksaker etc. Var kommer alla smarta idéer irån?
Beskrivningarna bör innehålla: En lista över produkterna som undersöks med bild på förpackningen En beskrivning förpackningskonstruktionen t ex storlek, material, funktioner. En bedömning vad förpackningens primära syfte, t ex skydda, sälja, särskild funktion etc. En bedömning om produkten är lämpligt, otillräckligt eller överdrivet förpackad. Motivera! Fördjupning i klassrummet (muntligt och/eller skriftligt) Spelar förpackningen någon roll vid val av inköp? Vilka är de vanligaste produktområdena att förpackas i glas, plast och papper? Varför används dessa material inom respektive område? Vilka fördelar och nackdelar finns ur miljösynpunkt för respektive förpackningsmaterial? Vilka rekommendationer skulle du vilja ge producenter, distributörer och konsumenter rörande val av material och utformning av förpackningar utifrån ditt undersökningsresultat? Fördjupning 3: Vad händer med våra sopor? Rekommenderad för årskurs 1-9. Denna övning syftar till att synliggöra och skapa förståelse hos eleverna för olika vardagliga föremål och materials förmultningsoch återvinningsförmåga. Tid: ca 30 min Tema: Återvinning och materiallära Material: Rep, planka, årtalslappar, exempelsopor som t ex matrester, tidningar, tuggummi, läder, aluminiumburk, plastpåse, glasflaska, batteri (Obs! ej om ni gräver ner föremålet i jorden). Instruktioner för årskurs 1-3 Diskutera med eleverna vad de tror händer med skräp om vi inte återvinner det. Undersök detta tillsammans genom att välja ut några vanliga sopor som ni gräver ner fastsatta på en planka. Ta en bild på föremålen innan ni gräver dem. Undersök föremålen med jämna mellanrum eller gräv upp de efter t ex 1 år och undersök vad som hänt. Instruktioner för årskurs 4-9 Lägg ut ett långt rep som en tidslinje. Placera en tidsangivelse i början och slutet av repet, t ex två veckor och 1 miljon år. Dela in klassen i mindre grupper och dela ut ett eller flera föremål per grupp. De ska placera föremålen utmed tidslinjen beroende på hur lång tid de tror att det tar för föremålen att brytas ner. Låt grupperna motivera sitt val och gå igenom rätt svar. Avsluta genom att diskutera följande frågor: Varför försvinner vissa saker fortare än andra? Hur kan vi minska den mängd sopor som vi skapar? Rätt svar: Matrester: 2 veckor, Tidningar: 3 12 månader, Tuggummi: 5 år, Läderföremål: 50 år, Aluminiumburkar: 200 500 år, Plastpåsar: 400 år, Glasflaska: 1 miljon år, Batterier: mer än 1 miljon år.
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 7-9 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda i förpackningar Pappersmaterial och dess egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner som förpackningar Ord och begrepp för att benämna och samtala kring material och förpackningskonstruktion. Vanliga system för återvinning av förpackningar. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet kopplat till papper och förpackningar Miljökonsekvenser av olika förpacknings- och materialval Eleven kan beskriva och ge exempel på förpackningslösningar. Eleven kan ge exempel på pappersförpackningars sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan beskriva och ge exempel på vad hos pappersförpackningar som ger hållfasthet och funktion. Eleven kan genomföra förpackningsutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar och utforma fysiska modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring hur papper och förpackningar har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt kopplat till förpackningar. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos förpackningar. Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån ett förpackningsproblem. Eleven beskriver tillvägagångssätt och för resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen och kan föreslå alternativa tillvägagångssätt. Eleven har kunskaper om begrepp inom geometri och skala, och visar det genom att använda dom i förpackningsutvecklingsprocessen. Eleven kan välja matematiska metoder anpassade till sammanhanget för att göra beräkningar inom geometri. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda bilder, symboler och modeller. Gymma din hjärna för att bli ännu påhittigare!
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 4-6 Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda i förpackningar Pappersmaterial och dess egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner som förpackningar Ord och begrepp för att benämna och samtala kring material och förpackningskonstruktion. Vanliga system för återvinning av förpackningar. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet kopplat till papper och förpackningar Miljökonsekvenser av olika förpacknings- och materialval Eleven kan beskriva och ge exempel på förpackningslösningar. Eleven kan ge exempel på pappersförpackningars sammansättning för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan beskriva och ge exempel på vad hos pappersförpackningar som ger hållfasthet och funktion. Eleven kan genomföra förpackningsutveckling genom att pröva möjliga idéer till lösningar och utforma enkla fysiska modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör dokumentationer av arbetet med skisser, modeller och texter där intentionen i arbetet är synliggjord. Eleven kan föra resonemang kring hur papper och förpackningar har förändrats över tid och dess fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Grundläggande geometriska begrepp kopplat till olika förpackningar. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym med vanliga måttenheter. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Matematiska formuleringar av frågeställningar utifrån ett förpackningsproblem. Eleven kan lösa problem inom förpackningsproduktion på ett fungerande sätt genom att välja att använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och för resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen och kan föreslå alternativa tillvägagångssätt. Eleven har kunskaper om begrepp inom geometri och skala, och visar det genom att använda dom i förpackningsutvecklingsprocessen. Eleven kan välja matematiska metoder anpassade till sammanhanget för att göra beräkningar inom geometri. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt genom att använda bilder, symboler och modeller. Packa Design för hållbarhet
Koppling till läroplan (Lgr11) för åk 1-3 Förmågor Identifiera och analysera förpackningslösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika förpacknings- och materialval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom förpackningsutveckling och förpackningar har förändrats över tid. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik. Använda och analysera geometriska begrepp och begrepp kopplat till skala. Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att beräkna förpackningars form och storlek. Centralt innehåll Papper för eget konstruktionsarbete. Dess egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om material och förpackningskonstruktion. Dokumentation i form av enkla fysiska modeller. Hur vanliga förpackningar är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Hur pappersmaterial och förpackningar är anpassade efter människans behov och har förändrats över tid. Förstoring och förminskning. Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Grundläggande geometriska egenskaper kopplat till olika förpackningar. Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, volym med vanliga måttenheter. Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer. Packa Design för hållbarhet med MegaMind och BillerudKorsnäs