Spelledarmanual 20080914



Relevanta dokument
Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Kommunal krishantering

Plan för hantering av extraordinära händelser

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Övergripande kommunal ledningsplan

Handlingsplan för Samhällsstörning

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

Handlingsplan för trygghetspunkter

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Våra roller vid en kris

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Legala aspekter - dispostion

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Krishantering för företag

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Strategi för Risk- och krishantering

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Händelser. 72 timmar som gör skillnad

Regional ledningssamverkan

Plan för krishanteringsarbetet

Krishantering för företag

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0

Handledning Gränslös samverkan

Så är vi redo om krisen kommer

KRISHANTERINGSORGANISATION

- Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Fråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

Styrdokument för kommunens krisberedskap

FÖRBERED ELEVERNA FÖR DET VÄRSTA

Händelser. För säkrare och tryggare liv

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Kommunal krisledningsplan

Vad är en värmebölja och vad innebär det?

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Plan för hantering av extraordinära händelser. Mariestads kommun

Samordnad kommunikation

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

Styrdokument för krisberedskap

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Om det blir strömavbrott

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Svensk författningssamling

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Krisplan vid Linnéuniversitetet allmän bakgrund Beslutad av rektor Dnr: ST 2013/

Krissamverkan Gotland

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

Töreboda kommun. Plan för hantering av extraordinära händelser. Töreboda kommun

PLAN FÖR KRISHANTERING

Krisledningsplan

Nu bygger vi om i Akalla

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Är du redo? Risker och hot i Västerbottens län

Yttrande: Sårbarhets- och säkerhetsutredningens betänkande Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap (SOU 2001:86).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Bilaga 2. POSOM-plan

Transkript:

Spelledarmanual 20080914

Spelledarmanual Detta dokument är främst avsett att ge vägledning och inspiration för de spelledare som utbildas för rollspelet Blackout. Kompletterande information kommer att tillkomma under separata utbildningsdagar. Blackout - Scenario November 2007 Under en veckas tid har det regnat och blåst kraftigt. Detta har bidragit till att stora delar av kommunen har drabbats av översvämningar vilket fått konsekvenser för flera bostadsområden där bland annat källare blivit överfyllda med vatten. Många familjer har fått in avloppsvatten och kommunen arbetar för högtryck med att försöka åtgärda skador på vägar och torg. Stadens kommunala äldreboende är svårt drabbat av vattenskador och det finns en stor risk för infektionssjukdomar. Ett väderomslag närmar sig och man befarar att det ska bli minusgrader långt under vad som är normalt. Temperaturen sjunker hastigt och regnet övergår i ett snöoväder som snabbt gör att vägar blir oframkomliga. Plötsligt blir stora delar av kommunen helt utslagen av ett större elavbrott som tros bero på det snabba och oväntade väderomslaget. Genomförande Inledning Tidsåtgång uppstart: ca 30 minuter Introduktion: Presentation av spelledare och vilka organisationer vi representerar. Därefter ges eleverna en kort introduktion om spelet och dem får veta att dem ska få vara med om en kritisk händelse som kräver att dem bildar familjer. Eleverna delas in i sina respektive familjer. Spelet börjar med en nyhetssändning där eleverna får en första uppfattning om det krisartade läget. Period 1, 20 min Perioden startar med en nyhetssändning kl. 19.00 på kvällen dag 1 och pågår till kl. 10.00 på morgonen dag 2 inkl en del sömn. I nyhetssändningen uppmanas folk att förbereda sig på ett längre strömavbrott som kan vara ända upp till en vecka och på vissa ställen kanske ändå längre. Uppgift. Eleverna får i uppgift att gå igenom sina resurser och fundera över hur dem utifrån sina familjers förutsättningar ska säkra kroppens behov av mat, vatten, värme och sömn samt hur de ska undvika att hamna i psykisk obalans. Varje familj gör en konsekvensbeskrivning d.v.s. en analys över hur strömavbrottet kan komma att drabba just deras familj. Nya förutsättningar: Det har varit -10º kallt under natten vilket påverkat inomhustemperaturen drastiskt.

Period 2, 20 min Spelplanerna justeras. Kl. 10.00 sänds återigen en nyhetssändning men denna gång via radio så att endast de som har batteridriven radio får tillgång till information. (De familjer som kommer på att man exempelvis kan använda bilradion får också information). Meddelande om att värmestugor har öppnats i närområdet går ut. I värmestugan serveras även kaffe med tilltugg. Handlaren meddelar att han har öppet mellan kl. 11.00 och 13.00 men att han endast tar emot kontanter. Kommunen ber kommuninvånarna om att ha tålamod och uppmanar grannar att hjälpa varandra. Uppgift. Alla familjer är på ett eller annat sätt påverkade av situationen. Utifrån vad och hur respektive familj är påverkad av delas olika uppgiftskort ut. Period 3, 20 min (vid gott om tid) Alla spelplaner justeras återigen. Uppgift Utifrån de erfarenheter som ni varit med om under spelets gång skall ni nu göra en handlingsplan för att vara bättre rustade om liknande händelser skulle inträffa i framtiden. Avslutning Spelet avslutas med diskussion mellan elever och spelledare och relateras till den behovskunskap som finns bland annat hos SCF. Under diskussionen kopplar även spelledare spelet till vad som händer i andra delar av världen vid tex katastrofer, krig eller svält. Se avslutande avsnitt i manualen. Kategoriförklaring Värme Det är viktigt att hålla kroppstemperaturen när kroppen börjar kylas ner går det fort utför. 1 + 37 C, Normal kroppstemperatur 2 + 35 C, Halv arbetsförmåga, inåtvändhet, passivitet, huttring 3 + 34 C, Köldskakningar, nedsatt tankeförmåga, oförmögen att hjälpa sig själv 4 + 30 C, Medvetslöshet 5 + 22 C, Död

Energi Äta bör man annars dör man. Kolhydrater är viktiga för muskelfunktionen, leverfunktionen, fettomsättning, hjärnfunktionen. 1-2 Utslagen 3 Kraftiga hungerskänslor, huvudvärk samt ökad känslighet för kyla 4 hungerkänslor, försämrad tanke och reaktionsförmåga 5 Normaltillstånd Trygghet I en krissituation är man i stort behov av information för att bibehålla en hög trygghetsnivå. Vätska En dag utan vatten ger 3 % vätskeförlust och minskar arbetsförmågan med 25 % och 3 dagar utan vätska ger en förlust på 10-14 % vilket är livshotande. Tecken på vätskeförlust törst, långsam arbetstakt, nedsatt tankeförmåga, obehagskänslor, högre puls (även vid vila), huvudvärk, illamående, aptitlöshet och att man kissar sällan samt att urinen är mörk. 1-2 10-14% vätskeförlust, fara för livet. 3 6 % vätskeförlust, obehagskänslor, illamående, aptitlöshet, huvudvärk 4 3 % vätskeförlust, minskad arbetsförmåga med 25 % 5 Normaltillstånd Sömn 1 2 Sömntillstånd 3 Försämrad tankeförmåga, trötthetskänsla, huvudvärk och yrsel 4 Koncentrationssvårigheter 5 Normaltillstånd

Familjeprofiler Familjen Bonde Familjen bor på landet 10 km utanför centrum och det finns bra kollektivförbindelser. Föräldrarna har vanliga arbeten vid sidan av sitt lilla lantbruk som består av hästar, kor, får och en gris. Familjen har en egen brunn på gården som inte har använts på flera år. I köket finns det en vedspis och i vardagsrummet finns en öppen spis. Familjen är i många avseenden självförsörjande. Familjen Hipp Familjen bor i en stor modern lägenhet i centrala stan som är utrustad med alla typer av elektroniska hjälpmedel och extravaganser man kan tänka sig. Uppvärmningen kommer via stadens fjärrvärmeverk. Familjen är vana vid alla tekniska hjälpmedel i lägenheten och har inte funderat så mycket på vad som skulle hända om något oförutsett skulle inträffa. Familjen hipp lagar gärna mat hemma, dock är även matintresset modernt med många annorlunda ingredienser. Familjen Rik Familjen bor i stadens mest exklusiva område i en nybyggd eluppvärmd villa med öppen planlösning. I garaget står familjens stora SUV som drar 2 liter milen vilken kommer väl tillpass när familjen ska inta sin middag som oftast äts på en av stadens restauranger. I vanliga fall har familjen rik personal som både städar huset och som lagar mat men som dock har fått ledigt den aktuella perioden spelet infaller. Familjen har inte så mycket lösa kontanter utan handlar för det mesta med sina många plastkort. Familjen Smart Familjen bor i ett exklusivt område i ett gammalt hus med kakelugn och vedspis som de håller på att renovera utifrån sin ekologiska ideologi. Uppvärmningen av huset består av bergvärme och de har även solceller på taket. I huset har man dock behållit vedspisen i köket och kakelugnen i sovrummet. Familjen värnar om naturen och återvinner allt dem kan. På somrarna odlar man grönsaker i trädgården och vintertid har man krasse i fönsterkarmen. Åker för det mesta kollektivt men har också en elbil som dem använder vid behov. Familjen Upptagen Familjen bor egentligen i centrala Göteborg men då båda föräldrarna har framgångsrika arbeten har de en övernattningslägenhet i Elköping där alla nu befinner sig. Lägenhetens förråd av mat och andra förnödenheter är begränsade men det finns en del mikromat i frysen vilket passar familjens snabba tempo. Familjen upptagen umgås väldigt sällan med varandra då alla ständigt är på väg någon annan stans.

Efterföljande diskussion Krishanteringssystemet Arbetet med samhällets krisberedskap går ut på att bygga en god beredskap mot svåra kriser i fred och att ha en förmåga att hantera kriser när de inträffar. Den struktur som finns för att hantera allvarliga kriser kallas för samhällets krishanteringssystem. En kris får alltid konsekvenser på lokal nivå. Det är kommunerna som står närmast medborgarna i den dagliga verksamheten. Kommunerna har därför en nyckelroll i samhällets krisberedskap. Extraordinära händelser ställer mycket höga krav på framför allt den kommunala krishanteringen, till exempel förmåga att ta hand om och ge särskilt stöd till drabbade och anhöriga, samordna information och fatta övergripande beslut om vilken kommunal verksamhet som ska prioriteras. Tre principer är centrala i samhällets krishanteringssystem: ansvarsprincipen, likhetsprincipen, närhetsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt det är möjligt ska vara den samma såväl under fredstida förhållande som under kris eller krig. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Geografiskt områdesansvar Krishanteringssystemet utgår från en helhetssyn på samhällets risker och sårbarhet och bygger på att regeringen, länsstyrelserna och kommunerna har ett geografiskt områdesansvar. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället lokalt, regionalt och nationellt. På lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig. Den som har det geografiska områdesansvaret ska bland annat: ha ett relevant nätverk, ha tvärsektoriella risk- och sårbarhetsanalyser, kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris, ha en kompetent krishanteringsorganisation, kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut.

Diskussionsfrågor - Vad upplevde ni som största problemet i er familj? - Vilka saker känner ni måste finnas i ert hem ifall en sådan här situation uppstår? - Behöver man vara förberedd? - Hur förberedda är ni nu? - Vem bär ansvaret för att allt ska fungera i en krissituation i samhället? - Tror ni att det kan hända i verkligheten? - Finns det eventuella andra orsaker än t.ex. storm som skulle kunna leda till en liknande krissituation så som långvariga strömavbrott etc. - Jämförelse med svält i fattiga länder, situationen med rent dricksvatten, krigssituationer där man slår ut vatten och avloppsförsörjning etc.