Social trygghet för dig med diabetes

2015 Social trygghet för dig med diabetes

Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Omslag: Jyrki Salmi, Parus major, talgoxe. CC-licens CC BY-NC-SA 2.0, https://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.0/ ISBN 978-952-486-144-1 (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie 15 33680 Tammerfors tfn 03-286 01 11 fax 03-286 04 22 materiaalitilaukset@diabetes.fi www.diabetes.fi/d-kauppa

Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika källor. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig därför för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida www.diabetes.fi/svenska/socialtrygghet. Tammerfors i februari 2015 Riitta Vuorisalo specialsakkunnig Diabetesförbundet i Finland rf Social trygghet för dig med diabetes 2015 3

Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader... 6 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar... 6 1.2 Tandvård... 7 1.3 Läkemedel... 7 1.4 Resor... 12 1.5 Avgiftstak... 12 2 Förbrukningsartiklar för diabetiker... 14 2.1 Överklagande vid förbrukningsartiklar... 15 3 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom... 15 3.1 Handikappbidrag för personer över 16 år... 15 3.2 Vårdbidrag för pensionstagare... 19 3.3 Kostersättning till personer med celiaki... 21 3.4 Stöd för närståendevård... 21 4 Service på grund av funktionsnedsättning... 21 4.1 Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning... 22 5 Sjukdagpenning... 23 6 Utkomststöd... 24 7 Social trygghet för barn med diabetes... 25 7.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 25 7.2 Handikappbidrag för personer under 16 år... 25 7.3 Specialvårdspenning... 26 7.4 Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning... 28 7.5 Anpassningsträning... 29 7.6 Barnomsorg och skola... 29 7.7 Tillfällig barnomsorg... 30 7.8 Stödperson... 30 7.9 Stöd för närståendevård... 30 7.10 Diabetes och studiestöd... 31 8 Yrkesval... 31 8.1 Körkort... 32 9 Militärtjänst... 33 10 Rehabilitering... 33 10.1 Ansöka om rehabilitering... 34 10.2 Alternativ... 34 10.3 Försörjning vid rehabilitering... 38 4 Social trygghet för dig med diabetes 2015

11 Hjälpmedel... 40 12 Arbetsoförmåga och försörjning... 41 12.1 Rehabiliteringsstöd... 41 12.2 Sjukpension... 42 12.3 Deltidspension och förtida ålderspension... 43 12.4 Barnförhöjning... 43 12.5 Garantipension... 44 13 Skattefrågor... 44 13.1 Invalidavdrag... 44 13.2 Invaliditetsklassificering... 45 13.3 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga... 45 13.4 Återbäring av bilskatt... 46 13.5 Nedsättning av bilskatt... 46 13.6 Befrielse från grundskatten till fordonsskatten... 46 13.7 Hushållsavdrag... 47 14 Söka vård... 47 14.1 Vård i Finland... 47 14.2 Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz... 49 14.3 Vård i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz med förhandstillstånd... 50 15 Sjukförsäkring i internationella situationer... 51 15.1 EU/EES-länder och Schweiz... 51 15.2 Bilaterala överenskommelser om social trygghet... 52 15.3 Recept, receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar... 53 16 Frivilliga personförsäkringar... 53 17 Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården... 54 17.1 Patientens skyldigheter... 54 17.2 Diskrimineringsförbud... 55 17.3 Rätt till god förvaltning och rådgivning... 55 17.4 Klient inom socialvården... 56 17.5 Klient inom hälso- och sjukvården... 57 17.6 Överklaga beslut... 59 17.7 Anmärkning och klagomål inom kommunal socialoch hälsovård... 61 17.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente... 63 18 Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information... 64 Kontaktinformation... 66 Social trygghet för dig med diabetes 2015 5

1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari 2014. Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för privatläkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialistläkare är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut ersättningstaxan för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: www.kela.fi/web/sv/taxa. Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 6 Social trygghet för dig med diabetes 2015

1.2 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Avgiften beror på vilken utbildning vårdgivaren har. Därutöver tar kommunen alltid ut en särskild avgift för ingreppen och storleken beror på vilken typ av ingrepp det är och hur omfattande de är. FPA ger inte ut någon ersättning för sådana kostnader. Tandvård på hälsovårdscentralen är gratis för alla under arton år. Privat tandvård ersätts vartannat kalenderår om inget särskilt behov uppstår. FPA ersätter vården enligt sin taxa om tandläkaren anser att det behövs fler tandkontroller eller mer tandvård. Ersättning ges då ut för undersökningar, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar som utförs av tandläkare. Vägledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Det är viktigt att du som diabetiker vid tandvård talar om att du har diabetes. Då kan tandläkaren bedöma hur ofta tänderna behöver kontrolleras. Uppgifterna skrivs in i informationssystemen. Rekommendationen för god medicinsk praxis vid diabetes anger behovet av tandvård vid diabetes och den är ett bra rättesnöre för tandläkaren. Om din diabetesläkare upptäcker att du har problem med munnen, kan läkaren skriva en remiss till tandläkare. I förekommande fall kan du få ersättning för vården en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård. 1.3 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris. Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättning. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 35 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. Social trygghet för dig med diabetes 2015 7

För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (35 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 35 % Du betalar i självrisk 20 euro 7 euro 13 euro Lägre specialersättning (65 %) Esimerkki: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar i självrisk 40 euro 26 euro 14 euro Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen. Ett villkor för att få specialersättning är att sjukdomen är långvarig och svår. Du behöver ett läkarintyg över sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in ett B-intyg tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. 8 Social trygghet för dig med diabetes 2015

1.3.1 Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. tai Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. tai Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). tai Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Personer med typ 1-diabetes får specialersättning (100 %) för insulin. Den läkemedelsspecifika självrisken per inköp är tre euro. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg. Inkretinpreparat, så kallade GLP-1-analoger som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat specialersättningsgilla (100 %). Att ett läkemedel är begränsat specialersättningsgillt innebär att man måste uppfylla vissa villkor för att få ersättning. För att få begränsad specialersättning krävs det att diabetessjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett kroppsmasseindex (BMI) på 35 kg/m 2 eller mer när behandlingen sätts in. För att få ersättning måste du ha ett B-läkarintyg från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat specialersättningsgillt läkemedel. Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något oralt diabetesläkemedel, inbegripet behandlingsalternativ i Social trygghet för dig med diabetes 2015 9

andra hand, och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, får du högre specialersättning (100 %) från FPA. Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt. 1.3.2 Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få lägre specialersättning (65 %) måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati (diabetesrelaterad njursjukdom) få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbehandling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 35 procent. 1.3.3 Fetmaläkemedel Det finns bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat (handelsnamn Xenical). Man får ingen grundersättning så du måste själv betala behandlingen 1.3.4 Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar till grundersättning bara när störningarna är mycket svåra och beror på en svår bakomliggande grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för 10 Social trygghet för dig med diabetes 2015

exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det ett B-intyg av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på området. 1.3.5 Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än referenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats www.fpa.fi och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, kap. 1.5.2). 1.3.6 Elektroniskt recept (e-recept) Numera skriver läkarna ut elektroniska recept (e-recept) och uppgifterna förs över till ett landsomfattande receptcenter som drivs av FPA. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Du kan ta ut dina läkemedel på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser. Social trygghet för dig med diabetes 2015 11

Alla som är myndiga har rätt att kontrollera sina uppgifter på receptcentret via Mina Kanta-sidor på www.kanta.fi/sv/. Du kan logga in med dina bankkoder eller med ett chipförsett id-kort. Vårdnadshavare till minderåriga barn har rätt att få en sammanfattning av barnets e-recept på apoteket. Däremot kan vårdnadshavaren inte se uppgifterna om barnet i receptcentret på sina kanta-sidor. 1.4 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 16 euro för enkel resa med det billigaste färdmedlet. Om du måste anlita taxiskjuts, är det bäst att beställa resan via en central som har avtal om direktersättning med FPA. När du beställer resan utan att anlita centralen är självrisken 32 euro för enkel resa. Beloppet räknas inte in i avgiftstaket på resekostnader. Avgiftstak för resekostnader, se kap. 1.5.2. 1.5 Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. 1.5.1 Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. 12 Social trygghet för dig med diabetes 2015

Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. 1.5.2 Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2015 är avgiftstaket 612,62 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 272 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten. Social trygghet för dig med diabetes 2015 13

2 Förbrukningsartiklar för diabetiker Diabetiker får nödvändiga förbrukningsartiklar gratis på hälsovårdscentralen när behovet och antalet är inskrivna i vårdplanen. Rätten grundar sig på hälso- och sjukvårdslagen(1326/2010). Vårdplanen ska upprättas av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i samförstånd med patienten. Den ingår i journalhandlingarna. Den behandlande läkaren på hälsovårdscentralen i patientens hemkommun svarar för att en vårdplan upprättas och att den uppdateras. Förbrukningsartiklar är kostnadsfria också inom hemsjukvården, på polikliniker och vid behandling hos privatpraktiserande läkare. Social- och hälsovårdsministeriet har meddelat anvisningar för kommunerna om hälsovårdscentralernas distribution av förbrukningsartiklar: http://bit.ly/1ldlf2y. Det finns flera modeller av blodsockermätare på marknaden som alla behöver olika teststickor. Kontrollera med hälsovårdscentralen vilka teststickor de har innan du köper en egen blodsockermätare. Rekommendationen är att sjukvårdsdistrikten ska ha 5 7 olika modeller av blodsockermätare som diabetiker kan få teststickor till via hälsovårdscentralen. Då kan de välja den modell som passar dem själva bäst. Utbudet av insulinpennor ska omfatta alla modeller på marknaden och nålar (kanyler) i olika längd. Distributionen av förbrukningsartiklar ska basera sig på behovet inom behandlingen av patienten. Enligt rekommendationen för god medicin praxis vid diabetes beror behovet av blodockermätning bland annat på diabetestyp, hur stabil sjukdomen är och variation i dagsrytmen. Läkaren och diabetikern ska tillsammans komma överens om behovet av egenkontroller, mätintervallerna och målen med kontrollerna. Vid stabil typ 1-diabetes och vid svårbehandlad typ 2-diabetes behövs det 35 teststickor i veckan. Vid stabil typ 2-diabetes utan insulinbehandling behövs det 12 teststickor i veckan. Vid insulinbehandlad typ 2-diabetes utan komplikationer (följdsjukdomar) är behovet 20 teststickor i veckan. När en diabetiker använder läkemedel som kan ge upphov till lågt blodsocker, hypoglykemi, ska blodsockret dessutom mätas i följande situationer: 14 Social trygghet för dig med diabetes 2015

vid misstanke om lågt blodsocker före bilkörning vid ansvarsfyllda och riskutsatta uppgifter vid onormalt stor fysisk ansträngning vid akuta sjukdomsfall. Egenkontroller behövs också vid kost- eller tablettbehandling. För mer information: www.kaypahoito.fi. Sedan den 1 januari 2014 har alla rätt att välja vilken enhet inom den specialiserade sjukvården de vill anlita var som helst inom landet. Får du din diabetesvård inom den specialiserade sjukvården? Tänk då på att förbrukningsartiklar ges ut gratis på hälsovårdscentralen i din hemkommun. Alla sjukvårdsdistrikt tillhandahåller inte samma märken av insulinpumpar. På hälsovårdscentralen i din hemkommun får du förbrukningsartiklar gratis bara till de pumpmodeller som kommunen erbjuder, inte till några andra. Detta gäller också alla andra hjälpmedel för egenkontroller av blodsockret. 2.1 Överklagande vid förbrukningsartiklar Det är läkaren som ska ange vilken typ av och hur många förbrukningsartiklar en patient behöver. Bedömningen ska basera sig på ditt individuella behov och din vårdplan. Be om att få ett skriftligt beslut om du inte får de förbrukningsartiklar du behöver. Du kan överklaga beslutet till regionförvaltningsverket. 3 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 3.1 Handikappbidrag för personer över 16 år FPA ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller skada. Social trygghet för dig med diabetes 2015 15

Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Handikappbidrag 2015: med grundbelopp 93,28 euro/mån med förhöjt belopp 217,66 euro/mån med högsta belopp 422,96 euro/mån. 3.1.1 Bidragskriterier Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller skada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller skadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. Den måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läkemedel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna försvåras. Dessutom måste sjukdomen eller skadan ge upphov till följande: 16 Social trygghet för dig med diabetes 2015

a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetsklassen för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetsklass 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer (följdsjukdomar) placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetsklass 15. Insulinbehandling utan komplikationer (följdsjukdomar) anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grundbelopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget. Om diabetes med komplikationer (följdsjukdomar) ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada. 3.1.2 Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Social trygghet för dig med diabetes 2015 17

Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis av en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. FPA tar hänsyn till detta när bidragsnivån läggs fast. Det kan vara kostnader för hemservice, läkarbesök, läkemedel och rehabilitering som du betalar själv. 3.1.3 Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp? Handikappbidraget med förhöjt belopp ges ut om sjukdomen eller skadan vållar betydande olägenhet eller betydande särskilda kostnader eller om behovet av handledning, tillsyn och hjälp är regelbundet. Det betyder att personen ska behöva utomstående hjälp varje vecka för sina personliga rutiner, hushållsarbete eller besök utanför hemmet. Handikappbidrag med högsta belopp kan beviljas personer med svår funktionsnedsättning. Också de som behöver mycket handledning och tillsyn eller varje dag mycket utomstående hjälp för sina personliga rutiner kan få bidraget. Dessutom kan bidraget beviljas på grund av mycket höga särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste då vara minst lika stora som bidraget. Blinda, rörelsehindrade och barndomsdöva har alltid rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. 3.1.4 När får man inte handikappbidrag? Handikappbidrag ges inte ut om du får ålderspension, förtida ålderspension, full sjukpension eller rehabiliteringsstöd från FPA eller din arbetspensionsanstalt individuell förtidspension eller liknande från utlandet fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas ut när ett år har förflutit från ett olycksfall eller en trafikskada särskilt stöd till invandrare. 18 Social trygghet för dig med diabetes 2015

När den som får handikappbidrag går i ålderspension eller får full sjukpension, rehabiliteringsstöd (tidsbegränsad sjukpension) eller förtida ålderpension kan han eller hon ansöka om vårdbidrag för pensionstagare. Exempel på särskilda kostnader som berättigar till bidrag Personer med diabetes kan ha rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp om de har andra sjukdomar som försämrar funktionsförmågan eller om de har betydande organförändringar på grund av sin diabetessjukdom. Handikappbidraget med förhöjt belopp kan också motiveras med behovet av hjälp, handledning eller tillsyn, kostnaderna på grund av detta eller andra särskilda kostnader. Ett villkor är att kostnaderna per månad ska vara minst lika stora som bidraget. Särskilda kostnader kan uppstå exempelvis för behandling av kroniska fotsår om man måste använda antibiotika, medel för lokal behandling och förbandsmaterial i stora mängder. Också dyra förbrukningsartiklar kan ge upphov till särskilda kostnader. Sjukdomen kan också orsaka resekostnader. Vid fotskador kan det vara omöjligt att anlita kollektivtrafik och resorna till och från arbetet måste därför göras med egen bil. I sådana fall kan en del av kostnaderna för att använda egen bil beaktas. Observera att du ska anmäla till FPA hur långa resorna mellan hemmet och arbetsplatsen är. Också resekostnader vid hälso- och sjukvård, besök och socialt liv kan räknas in. Om en person med diabetes har en njursjukdom som kräver proteinreducerad kost, kan merkostnaderna för kosten godkännas som särskilda kostnader. Vid dialysbehandling anses däremot kosten inte medföra några merkostnader. Personer med dialysbehandling har vanligen rätt att få handikappbidrag med högsta belopp. Efter en organtransplantation omprövas alltid rätten till handikappbidrag. Kontakta gärna din FPA-byrå för mer information om handikappbidrag. Också socialarbetaren på vårdenheten står till tjänst. 3.2 Vårdbidrag för pensionstagare Vårdbidraget för pensionstagare avser att stödja sjuka eller funktionshindrade pensionstagare för att de ska kunna bo kvar hemma och få vård i hemmet. Bidraget ska ersätta särskilda kostnader på grund av sjukdom eller skada. Ett villkor för att få vårdbidraget är att funktionsförmågan har varit nedsatt på grund av en sjukdom eller en skada i minst ett år utan avbrott. Nedsatt funktionsförmåga betyder att pensionstagaren har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändiga hushållsarbeten eller Social trygghet för dig med diabetes 2015 19

att uträtta ärenden utanför hemmet. Vid beslutet spelar det in hur mycket utomstående hjälp, handledning och tillsyn personen behöver i sina personliga rutiner, i hushållet och med att uträtta ärenden. Med personliga rutiner avses exempelvis att röra sig, ta hand om den personliga hygienen, klä på sig och äta. Också hjälpbehov i sjukvårdsrutiner räknas in. Om en diabetiker är beroende av att någon utomstående injicerar insulin är det en lagstadgad grund för att få vårdbidrag. Vårdbidraget för pensionstagare är indelat i tre intervaller. Beloppet bestäms utifrån hur mycket hjälp, handledning och tillsyn pensionstagaren behöver och hur stora de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen eller skadan är. Kostnaderna får bero på nödvändig läkemedelsbehandling, specialkost, specialskjuts eller resor till och från hälso- och sjukvård. Också avgifter för kommunal hemservice räknas in. Däremot beaktas inte engångskostnader för sjukhusvård m.m. Handikappbidrag 2015: med grundbelopp 62,48 euro/mån med förhöjt belopp 155,53 euro/mån med högsta belopp 328,87 euro/mån. Vårdbidrag med grundbelopp kan beviljas om hjälpbehovet förekommer regelbundet varje vecka eller om de särskilda kostnaderna per månad på grund av sjukdomen är minst lika stora som grundbeloppet. Vårdbidrag med förhöjt belopp kan beviljas om hjälpen behövs varje dag, är tidskrävande och är nödvändig för många personliga rutiner eller om sjukdomen medför särskilda kostnader som månatligen är minst lika stora som det förhöjda beloppet. Vårdbidrag med högsta belopp kan beviljas om hjälpen behövs utan avbrott och de särskilda kostnaderna på grund av sjukdomen månatligen är minst lika stora som det högsta beloppet. Diabetiker brukar få vårdbidrag för pensionstagare först när det dagliga livet försvåras, de behöver hjälp med personliga rutiner åtminstone i någon mån eller detta medför extra kostnader och allt detta beror på följdsjukdomar (senkomplikationer) vid diabetes. Ansökningshandlingarna och det bifogade läkarintyget B eller C måste ge en så god bild av sjukdomen, förmågan att klara av de dagliga rutinerna och orsakerna till kostnaderna att FPA kan avgöra om den sökande har rätt att få vårdbidrag eller inte. 20 Social trygghet för dig med diabetes 2015