SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES
|
|
- Berit Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES
2 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson ISBN (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie Tammerfors tfn fax materiaalitilaukset@diabetes.fi
3 3 Social trygghet vid diabetes 2014 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida Tammerfors i februari 2014 Riitta Vuorisalo social- och hälsovårdspolitisk specialist Diabetesförbundet i Finland rf
4 4 Social trygghet vid diabetes 2014 Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar Viktig vårdplan Tandvård Patientens valfrihet... 9 Vård i Finland... 9 Vård i utlandet Läkemedel Ersättningskategorier Blodsockersänkande läkemedel Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Fetmaläkemedel Erektionsläkemedel Referenspris och utbyte av läkemedel Elektroniskt recept (e-recept) Resor Avgiftstak Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom Handikappbidrag för personer över 16 år Bidragskriterier Vad ska framgå av läkarintyget? Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp? Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande Vårdbidrag för pensionstagare Kostersättning till personer med celiaki Stöd för närståendevård Service på grund av funktionsnedsättning Parkeringstillstånd för funktionshindrade Utkomststöd Sjukdagpenning Social trygghet för barn med diabetes Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 29
5 5 Social trygghet vid diabetes Handikappbidrag för personer under 16 år Specialvårdspenning Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning Partiell vårdpenning Diabetes och studiestöd Anpassningskurser Barnomsorg och skola Tillfällig barnomsorg Stödperson Stöd för närståendevård Rehabilitering Ansöka om rehabilitering Alternativ Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för personer i arbetsför ålder Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade av hälso- och sjukvården Diabeteskurser för pensionärer Diabeteskurser för grupper med särskilda behov ASLAK TYK Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen Försörjning vid rehabilitering Hjälpmedel Förbrukningsartiklar för diabetiker Arbetsoförmåga och försörjning Rehabiliteringsstöd Sjukpension Deltidspension och förtida ålderspension Barnförhöjning Garantipension Skattefrågor Invalidavdrag Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Återbäring och nedsättning av bilskatt Hushållsavdrag... 53
6 6 Social trygghet vid diabetes Yrkesval Körkort Militärtjänst Frivilliga personförsäkringar Social trygghet utomlands Tillfällig vistelse utomlands Längre utlandsvistelse än vanlig semester Vistelse i ett EES-land och Schweiz Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser Förhandstillstånd för vård utomlands Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud Rätt till god förvaltning och information Klient inom socialvården Bedömning av servicebehovet Serviceplan Socialombudsman Klient inom hälso- och sjukvården Patientens rättigheter Patientombudsman Läkemedelsskador Patientskador Tillgång till icke-brådskande vård Ansöka om tjänster eller förmåner och hur besluten fattas Överklaga beslut Få information om och överklaga beslut Överklagande Hur överklaganden behandlas Överklaga kommunal socialvård Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård Beslut från FPA Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information Kontaktinformation... 79
7 7 Social trygghet vid diabetes Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet
8 8 Social trygghet vid diabetes 2014 högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialist är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut priserna för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 1.2 Viktig vårdplan Kom ihåg att be den behandlande läkaren upprätta en vårdplan tillsammans med dig. Vårdplanen ingår i dina journalhandlingar. Planen innehåller information om hur vården och behandlingen av dig ska följas upp i fortsättningen, vilka andra behandlingar du eventuellt behöver och en del andra uppgifter. Med hjälp av vårdplanen kan du tillsammans med din läkare sätta mål för behandlingen och bedöma hur behandlingen har lyckats. I vårdplanen skrivs också de förbrukningsartiklar in som just du behöver. Då får du dem utan kostnad på den kommunala hjälpmedelscentralen (kap. 9). 1.3 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentralen är kostnadsfri för alla under arton år. Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En hälsoundersökning som görs av en munhygienist ersätts en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård.
9 9 Social trygghet vid diabetes Patientens valfrihet Vård i Finland Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att själva välja vårdenhet bland alla offentliga hälsostationer och sjukhus i hela landet. För specialiserad sjukvård krävs det fortfarande remiss från läkare. När läkaren anser att du behöver undersökningar eller behandling inom den specialiserade sjukvården, bestämmer ni tillsammans till vilken vårdenhet remissen ska skickas. Samtidigt kontrollerar läkaren att sjukhuset har det verksamhetsområde (specialitet) och den fackkunskap som behövs för behandlingen. Om du väljer någon annan enhet än de närmaste enheten för primärvård eller specialiserad sjukvård, ersätter FPA bara resan till och från den närmaste vårdenheten. Du får välja en ny hälsostation tidigast ett år efter det senaste valet. Dessutom måste du anmäla bytet skriftligt tre veckor innan du besöker den nya hälsostationen första gången. Anmälan ska göras till både den tidigare och den nya hälsostationen. Rätten att välja enhet inom den specialiserade sjukvården gäller en hel behandling. Valfriheten gäller all service inom primärvården, det vill säga hälsovårdsrådgivning, hälsokontroller, sjukvård, munhälsovård, preventivmedelsrådgivning, mödravård och barnrådgivning, rehabilitering i öppen vård, studerandehälsovård och långvarig sluten vård. Vård i utlandet Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att söka vård i vilken EUstat som helst, Norge, Island eller Schweiz. Att söka vård betyder att man reser till ett annat land i syfte att söka och få behandling för sin sjukdom. Vid vård i utlandet måste man själv först betala både resor och behandling. Först därefter kan man ansöka om ersättning från FPA. Ersättningen är lika stor som ersättningen för likadan vård på en privat läkarstation i Finland. Observera dessutom att ersättning bara ges ut för vård och behandlingar som ingår i tjänsteutbudet inom hälso-
10 10 Social trygghet vid diabetes 2014 och sjukvården i Finland. Ingen ersättning betalas ut för till exempel homeopatiska behandlingar i Finland. Resekostnader ersätts som om resan hade gjorts i Finland till närmaste vårdenhet, där du hade kunnat få nödvändig undersökning eller behandling. Det kan hända att det inte är helt lätt att trygga vårdkedjan i diabetesvården, om man påbörjar behandlingen eller fortsätter med en påbörjad behandling i något annat land än Finland. Det gäller också att komma ihåg att hemkommunen inte behöver ge ut andra förbrukningsartiklar än de som ingår i dess utbud. Ta därför reda på vad kommunen erbjuder, om behandlingen inleds i något annat land med till exempel en annan blodsockermätare eller insulinpump än den som hemkommunen ger ut. Du svarar själv för att informationen om vården och behandlingen utbyts mellan länderna. Vårdpersonalen är skyldig att se till att patienten förstår vilken vård och vilka vårdanvisningar han eller hon får. Om det behövs, måste personalen tillkalla tolkhjälp. Men det är patienten som ska betala tolkservicen. Kom ihåg att den finländska patientförsäkringen inte täcker in vård eller behandling som ges i utlandet. Ersättning för patientskador betalas ut enligt reglerna och patientförsäkringen i den vårdgivande staten. Använd det europeiska sjukförsäkringskortet (sjukvårdskortet) om du insjuknar akut eller i övrigt behöver nödvändig medicinsk vård i utlandet. Kortet kan beställas från FPA. Om du betalar vårdkostnaderna själv, får du bara ersättning högst enligt kostnaderna i den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Dessutom dras klientavgiften av från ersättningen. 1.5 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris.
11 11 Social trygghet vid diabetes 2014 Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 35 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (35 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 35 % Du betalar Lägre specialersättning (65 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 20 euro 7 euro 13 euro 40 euro 26 euro 14 euro 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen.
12 12 Social trygghet vid diabetes 2014 För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget, intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. eller Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. eller Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). eller Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg.
13 13 Social trygghet vid diabetes 2014 Inkretinmedel, så kallade GLP-1-analoger, som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat ersättningsgilla (100 %). För att få specialersättning krävs det att sjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett BMI på 35 kg/m 2 eller mer. För att få ersättning måste du ha läkarintyg B från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat ersättningsgillt läkemedel från och med den 1 april Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något annat diabetesläkemedel och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, ges högre specialersättning ut (100 %). Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få högre grundersättning, 65 procent, måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbe-
14 14 Social trygghet vid diabetes 2014 handling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 35 procent. Fetmaläkemedel I februari 2014 finns det bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat. Man får ingen grundersättning så du måste betala behandlingen själv helt och hållet. Kostnaderna räknas inte in i avgiftstaket. Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på området. Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än re-
15 15 Social trygghet vid diabetes 2014 ferenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 16). Elektroniskt recept (e-recept) Läkaren förskriver receptet elektroniskt, ett e-recept och för över det till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser.
16 16 Social trygghet vid diabetes Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 14,25 euro för enkel resa. FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid till exempel fotvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vid fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut. Avgiftstak för resekostnader, se s Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar
17 17 Social trygghet vid diabetes 2014 i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2014 är avgiftstaket 610 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 242,25 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten.
18 18 Social trygghet vid diabetes Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år Folkpensionsanstalten ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Handikappbidrag 2014: med grundbelopp 92,88 euro/mån med förhöjt belopp 216,73 euro/mån med högsta belopp 420,26 euro/mån. Bidragskriterier Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller kroppsskada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller kroppsskadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. De måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läke-
19 19 Social trygghet vid diabetes 2014 medel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna har försvårats. Dessutom måste sjukdomen eller kroppsskadan ge upphov till följande: a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetskategorin för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetskategori 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetskategori 15. Insulinbehandling utan komplikationer anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grund-
20 20 Social trygghet vid diabetes 2014 belopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget. Om diabetes med komplikationer ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium bland flera för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada. Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp.
SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES
SOCIAL TRYGGHET 2012 FÖR DIG MED DIABETES Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck:
Läs merSocial trygghet för dig med diabetes
2015 Social trygghet för dig med diabetes Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson
Läs merTill läsaren. Tammerfors i januari 2010. Riitta Koivuneva. social- och hälsovårdspolitisk expert Diabetesförbundet i Finland rf
SOCIAL TRYGGHET FÖR DIG MED DIABETES 2010 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Koivuneva Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson Tryck:
Läs merFpa förmåner vid handikapp
Fpa förmåner vid handikapp Mats Enberg 7.2.2012 www.fpa.fi Sjukförsäkringen ersätter Inkomstbortfall Sjukdagpenning vid arbetsoförmåga dagpenning i samband med smittsam sjukdom donationsdagpenning föräldradagpenning
Läs merHälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst
Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet
Läs merBilaga 2014 till Den sociala tryggheten
1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för
Läs merSocial trygghet för dig med diabetes
2017 Social trygghet för dig med diabetes Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf 2017 Författare: Irene Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Översättning: Margareta Gustafsson Omslag: Antti Yrjönen
Läs merHälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst
Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet
Läs merSocial trygghet för dig med diabetes
2019 Social trygghet för dig med diabetes Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf 2019, Tammerfors Författare: Irene Vuorisalo Redaktör: Mervi Lyytinen Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta
Läs merSocial trygghet. för dig med diabetes
Social trygghet för dig med diabetes 2018 2018 Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf 2018 Författare: Irene Vuorisalo Layout: Johanna Häme-Sahinoja Översättning: Margareta Gustafsson Omslag: Backhopparen
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merInformation om. socialskydd 2015
Information om socialskydd 2015 1 Innehållsförteckning 3 Socialt arbete inom sjuk- och hälsovården 4 Ersättning för sjukvårdskostnader 7 Utkomst 12 Hjälp i hemmet 14 Handikappservice 15 Avdrag i beskattningen
Läs merStöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida
Läs merRP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, 9 i lagen om handikappförmåner och 35 och 70 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
Läs merNärståendevårdarens ABC
Närståendevårdarens ABC Närståendevårdarna I Finland finns det ca 300 000 närståendevårdare. Utan dem skulle väldigt många fler stödet till både närståendevårdare och vårdta- ständigt strävar efter att
Läs merArbetslöshet. Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst
Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs merHandikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?
Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning
Läs merAnvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018
Anvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018 Godkänd av socialnämnden i Geta kommun den 13.09.2017 61 Arvode justeras årligen, justerat inför 2018 Vad innefattar stöd för närståendevård?
Läs merSå här använder du erecept
På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992)
Läs merSjukdomstid och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom samt rehabilitering och handikappbidrag KORT OCH LÄTTLÄST
Sjukdomstid och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom samt rehabilitering och handikappbidrag KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Sjukdomstid och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd
Läs merGrunder för beviljandet av stöd för närståendevård
KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna
Läs merGrundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst
Grundläggande utkomststöd Ett ekonomiskt stöd i sista hand Kort och lättläst Innehåll Grundläggande utkomststöd 1 För vilka utgifter kan man få utkomststöd? 2 Grunddelen 2 Övriga grundutgifter 3 Hur inverkar
Läs merInformation om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän
Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1
Läs merHandikappbidrag för personer under 16 år
Handikappbidrag för personer under 16 år 03.06.2016 Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Rätt och villkor... 2 1.3.1 Särskilda kostnader... 2 1.3.1.1 Uppskattning
Läs merRP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÄRD OCH
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÄRD OCH TILLAMPNINGSANVISNINGAR INOM ÄLDREOMSORGEN l KIMITOÖNS KOMMUN Godkänd i omsorgsnämnden 29/6 2015 (arvoden och avgifter uppdaterade 20 17) ^ KIMITOÖN
Läs merATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land
ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 6 2010 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN Att uppsöka vård i ett annat EU-land 2/8 ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND EU-medborgarna har möjlighet till sjukvård förutom
Läs merFÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET
FÖRSLAG TILL FÖRFARINGSSÄTT I BORGÅ STAD BRÅDSKANDE SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD FÖR PERSONER SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET PERSON SOM VISTAS OLAGLIGT I LANDET En person som inte har rätt att vistas i landet enligt
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Familjer, barn samt handikapp ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om handikappersättning; RAR 2002:9 beslutade den 30 september 2002. Riksförsäkringsverket
Läs merFlytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst
Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland 1 Flytta till Finland
Läs merGRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR
1 (8) PERMANENTA ANVISNINGAR Stöd för närståendevård 7 VOND 13.6.2013 Bilaga 9, VOND 29.8.2013 106 Bilaga Dnr 649/5.12.2000/2013 GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR Gäller:
Läs merAdvokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se
Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning
Läs merAnvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...
Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård... 1 2 Arvoden för närståendevård... 1 3 Utbetalning av vårdarvode...1 3.1 Grund för minskning
Läs merPersonal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1
Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas
Läs merArbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst
Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare
Läs merEtt stöd i livets alla skeden
Ett stöd i livets alla skeden Trygghet för alla Folkpensionsanstalten (FPA) sköter om grundtryggheten för dem som bor i Finland. Alla som bor i Finland är kunder hos FPA i något skede av livet. Även personer
Läs merKRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN
KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet
Läs merSocialt arbete inom hälso- och sjukvården
28.12.15/Victorzon Socialt arbete inom hälso- och sjukvården Socialarbetarna ger information och rådgivning om sociala frågor inom hälso- och sjukvård och kan kontaktas angående sociala förmåner, socialservice,
Läs merGrundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand
Grundläggande utkomststöd Ett ekonomiskt stöd i sista hand KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Grundläggande utkomststöd 2018 1 För vilka utgifter kan man få utkomststöd? 2 Hur inverkar inkomsterna på stödet? 3
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merMerkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merInformationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012
Informationskväll med juridiskt ombud i Vasa måndagen den 16 januari 2012 Juridiskt ombud Johanna Lindholm inledde kvällen med att berätta lite allmänt om hur den grundläggande socialvården och handikappservicen
Läs merRP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen
Läs merFlytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst
Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till
Läs merGrundläggande utkomststöd. Ett ekonomiskt stöd i sista hand
Grundläggande utkomststöd Ett ekonomiskt stöd i sista hand KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll För vilka utgifter kan man få utkomststöd? 2 Vilka inkomster påverkar utkomststödet? 3 Hur räknar FPA ut utkomststödet?
Läs merKARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL
KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd
Läs merFlytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst
Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till
Läs merANVISNING OM ANSLAGSBUNDNA STÖDÅTGÄRDER OCH TJÄNSTER SOM AVSES I HANDIKAPPSERVICELAGEN FR.O.M
14.12.2011 169 Bilaga 3 OM ANSLAGSBUNDNA STÖDÅTGÄRDER OCH TJÄNSTER SOM AVSES I HANDIKAPPSERVICELAGEN FR.O.M. 1.1.2012 Gäller: fr.o.m. 1.1.2012 tills vidare 1. Allmänt om anslagsbundna stödåtgärder och
Läs merSocialt arbete inom hälso- och sjukvården
26.5.17/Victorzon Socialt arbete inom hälso- och sjukvården Socialarbetarna ger information och rådgivning om sociala frågor inom hälso- och sjukvård och kan kontaktas angående sociala förmåner, socialservice,
Läs merPension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag. Kort och lättläst
Pension Pensionstrygghet, bostadsbidrag och vårdbidrag Kort och lättläst När du blir pensionär I den här broschyren kan du läsa om FPA:s pensioner och andra stöd för pensionärer. FPA står för Folkpensionsanstalten.
Läs merServicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar
Servicesedel nya alternativ inom socialservicen Information om servicesedlar 1 Servicesedel Användningen av servicesedlar innebär ett nytt sätt att ordna och erhålla stadens tjänster. Vid Helsingfors socialverk
Läs merHelsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merTillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?
Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom
Läs merErsättning vid arbetslöshet
PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...
Läs merNordeuropa Försäkring AB
Nordeuropa Försäkring AB VILLKOR KOLLEKTIV OLYCKSFALLSFÖRSÄKRING N30:2 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid Kollektiv Olycksfallsförsäkring 1 Vem försäkringen gäller för 3 2 När försäkringen
Läs merHälsa och rehabilitering. Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst
Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet
Läs merPatientförsäkringen i Finland. Information om patientförsäkringen på lättläst
Patientförsäkringen i Finland Information om patientförsäkringen på lättläst Patientförsäkring Om du får en personskada i hälsovården eller i sjukvården kan du ansöka om ersättning från patientförsäkringen.
Läs merHandikappservicelagen och aktuella frågor
Handikappservicelagen och aktuella frågor Nykarleby handikappråd 11.11.2010 Johanna Lindholm för det finlandssvenska handikappområdet johanna.lindholm@juridisktombud.fi Tel. 09-43423626, 040-5196598 Om
Läs merGrunderna för beviljande av stöd för närståendevård. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite
Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Gäller från 1.4.2019 Innehåll 1. STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL... 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
Läs merAnvänd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe
Använd din pappaledighet! Broschyrer 2008:1swe Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på ett
Läs merInformation om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän i EU-situationer
Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän i EU-situationer Innehåll Allmänt...1 Flaggregeln...1 Lönebetalning från sjömannens bosättningsland..1 Utsända sjömän...2 Arbete samtidigt
Läs merOmvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning
Webbinarium 29 november 2018 Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Sid 1 Agenda två nya socialförsäkringsförmåner Omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning istället för vårdbidrag Merkostnadsersättning
Läs merKlientens ställning och
Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merKLIENTAVGIFTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 2010. Nuvarande avgift 12,80 25,60 17,50 31,50 590,00 38,00 31,50
KLIENTAVGIFTER INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA 2010 A. Klientavgifter som indexjusteras Resultatområdet hälsovårdstjänster Nuvarande avgift Ny avgift Den nya avgiften träder i kraft Avgifter för
Läs merSå fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen
Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI
ANVISNINGAR TILL DEM SOM ANLITAR VANLIG TAXI Färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp SJUNDEÅ 2 Bästa färdtjänstkund i Sjundeå kommun! Här får ni en bruksanvisning för färdtjänsten.
Läs merSid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR
Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR I REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Om du bor i Jämtlands län kan du få bidrag från Region Jämtland Härjedalen för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande
Läs merHem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende. Kort och lättläst
Hem och familj Stöd till barnfamiljer och stöd för boende Kort och lättläst Innehåll Hem och familj 1 Stöd till barnfamiljen 2 Vem får familjeförmåner? 2 Innan barnet föds 3 När barnet är fött 4 Stöd till
Läs merFinansieringen av sjukförsäkringen har uppdelats i en sjukvårdsförsäkring och en arbetsinkomstförsäkring.
30. Sjukförsäkring F ö r k l a r i n g : Sjukförsäkringen kompletterar den offentliga hälso- och sjukvården genom att ersätta en del av befolkningens öppenvårdskostnader för läkemedel och resor samt genom
Läs merPartiell förtida ålderspension. Hur påverkar den övriga förmåner?
Partiell förtida ålderspension Hur påverkar den övriga förmåner? 1 Inledning 3 2 Partiell förtida ålderspension i huvuddrag 3 3 Partiell förtida ålderspension och invalidpension 6 4 Partiell förtida ålderspension
Läs merVERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Läs merKommunal färdtjänst. Samhällsbyggnad
Kommunal färdtjänst 2015 Samhällsbyggnad Vad är färdtjänst? FÄRDTJÄNST är en form av kollektivtrafik för människor med väsentliga funktionsnedsättningar. Många människor med rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning
Läs merSOCIALKURATORERNA inom SOCIALSKYDDET PATIENTINFORMATION. Ålands hälso- och sjukvård. samt. CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014
ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PATIENTINFORMATION SOCIALKURATORERNA inom Ålands hälso- och sjukvård samt SOCIALSKYDDET CHEFLÄKARENS KANSLI Socialkuratorerna 09/2014 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111
Läs merIntroduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:
Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,
Läs merLAGUTKAST. 1 kap. Allmänna bestämmelser. 1 Lagens syfte
Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsgruppen för revidering av handikapplagstiftningen Utkast för samråd 20.8.2014 3.7.2014 LAGUTKAST Syftet med denna lag är att: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens
Läs merYrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016
Yrkande på utbetalning av familjeförmåner hur gör man? Sidan uppdaterad 05/2016 Ansökan eller betalningsyrkande? I denna presentation berättar vi när och hur en kommun kan framställa ett betalningsyrkande
Läs merEKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen 12.8.2008 Sosiaali- ja terveyskeskus
EKENÄS STAD 1 (7) TAMMISAAREN KAUPUNKI Social- och hälsovårdscentralen Sosiaali- ja terveyskeskus AVGIFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM EKENÄS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSCENTRAL FR.O.M. 1.9.2008. Där förändring föreslås
Läs merStöd för barnfamiljer. Familjeförmåner och stöd om ett barn insjuknar
Stöd för barnfamiljer Familjeförmåner och stöd om ett barn insjuknar KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd för barnfamiljer 1 FPA:s stöd till barnfamiljen 2 Vem kan få FPA:s stöd för barnfamiljer? 3 Innan barnet
Läs merLag. om ändring av lagen om pension för företagare
Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 84 3 mom., sådant det lyder i lag 888/2014, ändras 2 1 mom. 9 punkten,
Läs merLättläst. Om du har en funktionsnedsättning
Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
Läs merStöd för närståendevård fr. o. m 01.01.2012
Stöd för närståendevård fr. o. m 01.01.2012 Godkänd av socialnämnden 8.11.2011/ 156 Reviderad av äldreomsorgschefen 13.04.2012/ 100 Allmänt Stödet för närståendevården är lagstadgat genom lagstiftning
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården
8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merArbetslöshet Stöd för arbetslösa. Kort och lättläst
Arbetslöshet Stöd för arbetslösa Kort och lättläst Innehåll Arbetslöshet 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 3 Arbetslöshetsdagpenning 3 Arbetsmarknadsstöd 4 Integrationsstöd till invandrare
Läs merHälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst
Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet
Läs merRegeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster
1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster
Läs merStöd vid arbetslöshet KORT OCH LÄTTLÄST
Stöd vid arbetslöshet KORT OCH LÄTTLÄST Innehåll Stöd vid arbetslöshet 2018 1 FPA:s stöd för arbetslösa 2 När du blir arbetslös 2 Arbetslöshetsdagpenning 2 Arbetsmarknadsstöd 4 Arbetsinkomster och arbetsmarknadsstöd
Läs merAnsvarsområdet tjänster för äldre producenter 21.4.2011 1(4)
1(4) för serviceboende Bakgrund Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) trädde i kraft 1.9.2009. Användningen av servicesedeln regleras också av lagen om klientavgifter inom social-
Läs merArbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs merStöd enligt socialtjänstlagen (SoL)
Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65
Läs merRP 106/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av en lag om ändring av sjukförsäkringslagen samt temporär ändring av 2 i
Läs merYRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga
Läs merAnvänd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011)
Använd din pappaledighet! Broschyrer 10swe (2011) Goda nyheter för din familj! Barnfamiljens vardag är en gemensam sak. Det blir lättare att få arbete och familjeliv att gå ihop om mamman och pappan på
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011
Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november
Läs merYRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga kan hindra dig från att arbeta i något skede av din yrkeskarriär. Då kan yrkesinriktad rehabilitering
Läs merSid Funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning
Sid 1 2018 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Innehåll Översiktlig försäkringsinformation om assistansersättning, handikappersättning och vårdbidrag Försäkringskassans behov av uppgifter från hälso-
Läs mer