John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

Relevanta dokument
Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Landskapskaraktärsanalys METODIK

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Arbetsversion

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

16 Ett rikt växt- och djurliv

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Vad är skogsstrategin? Dialog

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Naturvärdesinventering Fridhem, Höviksnäs, Tjörns kommun

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

VAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Till: Lars-Erik Jevås. Mölndals stad

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

LANDSKAPET SOM DYNAMISK HELHET

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Grön infrastruktur från källa till hav

Med miljömålen i fokus

Yttrande om uppförande av 6 st vindkraftverk på fastigheten Östkinds häradsallmänning S:1 Morkulleberget

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Grön infrastruktur i prövning och planering

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Ansvarsarter & ansvarsnaturtyper

PM: Regional landskapskaraktärsanalys utifrån befintliga underlag. Erfarenheter från pilotprojekt i Västernorrland och Skåne

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Sveriges miljömål.

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Myllrande våtmarker och torvbruket

Sveriges miljömål.

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog

Transkript:

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat Lärdomar?

Infrastruktur påverkar globalt. Infrastruktur 2003 Infrastruktur 2032 Källa: www.globio.info

Planering för biologisk mångfald, hur svårt kan det vara? Hur gör vi hus?

Väg- och järnvägsplanering hittills Kunskap för sent! Svårt att påverka utformning Bygger på befintlig kunskap om objekt (RI, Natura 2000)

Processen Grundtanke 1: Utgå från landskapet Grundtanke 2. Jobba tillsammans, tvärvetenskapligt Beslutsunderlaget är en kunskapsprocess! Arbetet ska för Götalandsbanan generera: Avgränsat område som går vidare till järnvägsutredning Områden/strukturer/funktioner som kräver särskild hänsyn. (som kan vara kostnadsdrivande och/eller medföra risker i processerna). - Vart ska banan inte gå! - Vart finns områden som kräver djupare studier? Underlag för att klassa landskapets känslighet.

Värdering utgår från landskapets känslighet för exploateringen NATUR Funktionellt landskap Känsligt landskap Fragmenterat landskap KULTUR Upplevelselandskap Inlevelselandskap Dokumentlandskap

Landskapskarakterisering inleder Övergripande, flera kompetenser. Bryta ned landskapet till hanterbara, gemensamma objekt. Topografi Markanvändning Bebyggelse Geologi Vatten och vegetation Skala och struktur

Landskapskarakterisering, hur går det till? Fördjupade tematiska analyser (natur, kultur, landskap) kompletterar och återverkar på den gemensamma bilden. Biologisk infrastruktur är en sådan tematisk analys

Biologisk infrastruktur Analyserar ekologiska samband på landskapsnivå Bra för tidiga planeringsskeden Pedagogik

? Maglev, Shanghai

Biologisk infrastruktur ger möjlighet att: Biologiskt rika landskap och storskaliga ekologiska samband kan identifieras Arealkrävande arter kan täckas in Täcka in behovet av landskapsperspektiv på ekologi som behövs i senare skeden Skalbart!

Vad består metoden av? GIS-baserade analyser Analys av ekosystemens funktionalitet Känd kunskap och befintliga nationella datakällor, kostnadseffektivt Analyser i flera skalor Fokuserar på naturvärden som kan påverkas av exploateringen Värdekärna Värdesystem Värdetrakt

Järnvägens påverkan: Störning Fragmentering Barriäreffekter Habitatförlust Mortalitet Hydrologiska förändringar, vattenkvalitet

Värdetrakter Första screening Järna Ett första steg att finna förhöjd biologisk mångfald Säger dock ingenting om var vi har funktionella samband Norrköping Linköping

Skogsmiljöer Värdetrakter skog Hålaveden Mellanbygden Östra Vätterbranten Ädellövskog i Västra Götaland Jönköpings förkastningsbranter Indata: NBI, naturreservat mm.

Odlingslandskap Värdetrakter odlingslandskap Mellanbygden Hålaveden Södra Sommenbygden Gullered Indata: Äng o Betesinv.

Värdesystem Analys av funktionella samband Relevanta arter väljs ut (rätt skala, kunskap) Bygger på tröskelvärden för arter: - Minsta areal - Spridningsavstånd - Minsta antal värdekärnor - Minsta totalareal av värdekärnor Olika naturtyper är elementen som analyseras

Det funktionella odlingslandskapet (Sverigeperspektiv)

Ädellövskogen i Västra Götaland

De oceaniskt präglade myrlandskapen

Slutsatser Vi måste lyfta blicken förbi objekten och se landskapet Det är mycket bättre och roligare att jobba tillsammans tvärvetenskapligt! Riktade analyser som fokuserar på det som ska ske i landskapet Vänd på processen, natur- och kulturmiljö är en tillgång att utgå ifrån Arbeta med rätt skala Använd alternativa värderingsmetoder som svarar upp mot en påverkan There is no fundamental distinction to be made between the extinction of a local population and the extinction of a species other than this that the species becomes extinct with the extinction of the last local population (Andrewartha and Birch 1954)