Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Redaktör: Hanna Sahlberg Wu
Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige
Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Redaktör: Hanna Sahlberg Wu 2015
Kinesiskan flyttar in nytt skolspråk i Sverige Författarna och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet ISBN 978-91-506-2461-8 Design och produktion: Grafisk service, Uppsala universitet Bild omslag: Emma Blomberg Kalligrafi: Lin Zhang Freund Tryckt i Sverige av DanagårdLiTHO AB, 2015
Innehåll Förord... 7 FRAMVÄXTEN AV KINESISKA SOM SKOLÄMNE Hanna Sahlberg Wu Kinesiska som modernt språk i svensk skola... 11 Cecilia Lindqvist Sveriges första undervisning i kinesiska som skolämne... 23 Håkan Friberg Kinesiska 1998 2015 ett skolspråk med växtvärk... 43 Zhang Jingqian I vänskapens tjänst 40 år för kinesiska i Sverige... 55 Veli-Matti Palomäki The Yanzu project and teaching Chinese in Finnish schools... 63 Maria af Sandeberg Kinafeber i den brittiska skolan... 71 KLASSRUMSPRAKTIK Shu-fen Chang och Fengping Mao Palmblad Ljuset i tunneln de nya kurs- och ämnesplanernas inflytande på undervisningen... 79 Ida Yu En montessoriskola möblerad med kinesiska... 85 Susanna Sjögren Kinesiskan flyttar in i Solna stad... 93 Chang Kuan A Volunteer Chinese Teacher for the Uppsala Confucius Classroom... 101
LÄRARUTBILDNING Wen-Shin Chang Fries Vägen till läraryrket i ämnet kinesiska... 109 Peter Sivam Först i Sverige med lärarutbildning i kinesiska... 115 Joakim Enwall och Lena Rydholm Utbildning i kinesiska på högskolenivå... 121 KINESISKA, SVERIGE OCH VÄRLDEN Ola Wong Kina i svenska läromedel... 133 Chen Maiping Vilket slags kinesiska lär vi oss egentligen?... 143 Cecilia Lindqvist De kinesiska tecknens framtid... 159 Pär Cassel Kinesiskan utmanar det svenska språket... 163 Göran Sommardal Kinesiskan flyttar in i en tv nära dig... 169 ATT LÄRA KINESISKA EGENVÄRDE OCH MARKNADSVÄRDE Mats Harborn Mer kunskap om Kina: ja. Kinesiska på alla skolor: tveksamt... 177 Göran Malmqvist Ett studium vars egenvärde inte bestäms av marknaden... 183 Kristina Sandklef Språk och landkunskap verktyg för skolelevers kritiska tänkande... 189 Eric Abrahamsson Att lära sig tala på nytt... 195
Förord Vad är det som har flyttat in? Med antologin Kinesiskan flyttar in vill Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet uppmärksamma det historiska i att svensk skola för första gången har fått ett utomeuropeiskt modernt språk med egna kurs- och ämnesplaner. Ambitionen med antologin är att bidra till förståelse för kinesiska som skolämne. Omslaget avspeglar språkets bredd ett snabbt och praktiskt kommunikationsmedel som också gömmer ett intressant historiskt arv. Boken vänder sig till språklärare, skolledare och övriga aktörer inom ämnet såväl som till andra med intresse för språk och språkundervisning. Artikelförfattarna ger olika infallsvinklar på kinesiska som modernt språk i svensk skola och ger tillsammans en bild av ämnets utveckling och av de förväntningar och framtidsutsikter som finns. Till sist en tanke som ofta återkommit under de snart två år som jag har arbetat med Fortbildningsavdelningens satsning på kinesiska som skolspråk: En sak är att nå godkända betyg i moderna språk, en annan att få en egen inre erfarenhet av att världen kan läsas på flera olika sätt. Om kinesiska som ämne kan ge eleverna både och, är det ett nytt värdefullt inslag i den svenska skolan. Först ett varmt tack till alla skribenter. Tack också till er som under Fortbildningsavdelningens aktiviteter delat med er av era kunskaper och ett särskilt tack till Skolverkets experter. Jag vill också tacka Fortbildningsavdelningens chef fil. dr. Hans Nytell för hans stöd i arbetet med boken, och min kollega adjunkt Carin Söderberg som har varit till ovärderlig hjälp med textgranskning och som ständigt kommit med uppmuntran. Hanna Sahlberg Wu, redaktör Uppsala 5 maj 2015 7
Framväxten av kinesiska som skolämne
Kinesiska som modernt språk i svensk skola Hanna Sahlberg Wu Kinesiskan som nytt språkval i svensk skola har väckt mycket uppmärksamhet. Förväntningarna på ämnet har varit stora. Samtidigt återstår en hel del att reda ut innan kinesiskan kan inta en mer framträdande plats bland de moderna skolspråken. I december 2013 samlades ett 50-tal lärare i kinesiska i Norra Latins lokaler i Stockholm på inbjudan av Skolverket. Meningen var att lärarna skulle få bekanta sig med de nya kurs- och ämnesplanerna för språket. Samlingen erbjöd ett tillfälle för lärare från hela landet att mötas och ställa frågor till Skolverkets representanter. Ingen visste ens hur många lärare i kinesiska det fanns. Flera av de närvarande lärarna ville veta när de kunde få sina legitimationer. Andra undrade hur många kinesiska skrivtecken de kunde förväntas lära ut och hur ofta eleverna skulle få skriva med den fonetiska skriften pinyin. Så detaljerade frågor varken kunde eller ville Skolverkets representanter svara på. Mötet gav, hur som helst, ett vältaligt intryck av ett ämne i tillblivelse med många, ännu obesvarade frågor. I den här artikeln vill jag först ge en översiktlig bakgrund till kinesiskans plats bland de moderna skolspråken och en kort inblick i hur ämnet har vuxit, för att sedan säga någonting om de utmaningar som kan bli avgörande för dess framtid. Språkens plats i svensk utbildning Allmän utbildning i moderna språk i skolan är historiskt sett en ganska ny företeelse. Det europeiska bildningsideal som länge rådde även i Sverige var att behärska klassiska europeiska språk. I de katolska kyrkskolorna koncentrerades undervisningen till kärnämnena hebreiska, grekiska och latin. Även efter reformationen på 1500-talet då staten tog över den katolska kyr- 11
kans ledande roll, behöll de klassiska språken sin ställning inom de formella utbildningar som begåvade och priviligierade pojkar i Sverige hade tillgång till. Familjer med pengar investerade i privatlärare och bildningsresor i Europa. De som reste kunde studera de stora internationella handelsspråken tyska och holländska, och franska, som blivit viktigt inom politiken och kulturlivet. Under 1700-talet blev intresset större för praktiskt användbara språk. En tydlig konflikt kunde anas mellan det klassiska bildningsidealet och det moderna bildningsidealets inriktning på handel, vetenskap och socialt umgänge. Enligt 1807 års skolordning fick elever rätt att välja franska eller tyska i stället för hebreiska inom dåtidens motsvarighet till gymnasieutbildning. Innan folkskolestadgan kom 1842 var det emellertid inte självklart att alla barn och unga skulle gå i skola. I och med att en så kallad reallinje infördes vid sidan av latinlinjen (1856) stärktes de moderna språkens ställning i skolan. Kvinnliga lärare vid de så kallade flickskolorna gick i bräschen för undervisning i språk inriktad på talspråk och kommunikation, eftersom de ofta hade praktisk utbildning. Läroverken för pojkar hade fortfarande en mer teoretisk och klassisk prägel. Under 1940-talet började den svenska skolan att prioritera undervisning i engelska och på 60-talet infördes för första gången språkval för alla elever en utveckling som kom att öppna vägen för flera nya skolspråk. 1 Språkval öppnar vägen för kinesiska Hösten 1970 fick 18 elever på Skanstulls gymnasium i Stockholm för första gången undervisning i kinesiska. Undervisningen skedde på försök och efter ordinarie skoltid sedan eleverna själva önskat ämnet. Detta kan sägas vara början på historien om kinesiska som skolämne i Sverige. Året därpå införlivades kinesiskan som ämne i den ordinarie undervisningen på Skanstulls gymnasium som C-språk, efter särskild dispens från skolmyndigheterna. Cecilia Lindqvist skriver i denna antologi utförligt om hur hon utvecklade undervisningen, se sidan 23. Vid Schillerska gymnasiet i Göteborg fick eleverna möjlighet att välja kinesiska som C-språk från höstterminen 1980.»Det väckte ett visst uppseende och det skrevs en del i tidningar. All skolor ville stärka sin profil det tror jag var den första anledningen [till att införa kinesiska]«berättar läraren 1 Malmberg, Per,»De främmande språken i skolan och samhället«, Bildningsgång, Stockholm: Natur och Kultur, 1997. 12
P-O Granqvist som under de följande åren undervisade grupper om cirka 20 elever i kinesiska på skolan. 2 Därefter har kinesiskan långsamt spridit sig som skolspråk i landet. Gymnasieelever vid Rudbecksskolan i Sollentuna började under 1980-talet ifrågasätta varför inte de också kunde få undervisning i kinesiska, liksom gymnasieeleverna som Cecilia Lindqvist vid den tiden undervisade på Södra Latin i Stockholm, och skolledningen visade ett tydligt intresse. Pär Bergman som var Rudbecksskolans lektor i svenska och historia, hade tidigare undervisat i kinesiska som C-språk vid Kommunala vuxenskolan i Sollentuna. Efter telefonkontakt med Skolöverstyrelsen fick han genast klartecken att börja undervisning i kinesiska som C-språk även på Rudbecksskolan. Han anvisades att kontakta Cecilia Lindqvist för att ta del av hennes undervisningsplan. Den formella undervisningen på Rudbecksskolan började efter mitten av 1980- talet och hade under det följande decenniet 5 20 elever per kurs. 3 Många elever på nybörjarnivå få i högre kurser Kinesiska som ämne i gymnasieskolan växte långsamt och spred sig till flera städer. I början av 2000-talet märkets ett ökande intresse, både bland eleverna och bland skolor även på mindre orter, för att välja språket. 4 När man studerar statistiken från Skolverket (se sidan 14) över antalet avgångselever från gymnasiet med minst ett godkänt betyg i kinesiska blir det uppenbart att läsåret 2008/09 innebar en ökning med 75 procent jämfört med året innan. Tidpunkten för deras språkval sammanfaller med intensiv bevakning av Kina i svenska och internationella massmedier inför OS i Peking sommaren 2008. Kina framställdes som en snabbväxande ekonomisk stormakt och språket som ett växande handelsspråk. Skolor som ville framstå som framtidsinriktade kunde välja detta tillfälle att utveckla sin profil genom att börja erbjuda kinesiska. Många skolor erbjöd utbildningens lägre kurser, få erbjöd de högre. Inte förrän läsåret 2008/09 tycks någon elev ha avslutat steg 4 i utbildningen. Trots att andelen som läst kinesiska ökat något under hand, dröjde det till läsåret 2012/13 innan gruppen med kinesiska i slutbetygen uppgick till mer än 1 000 elever. Detta motsvarar en procent av alla avgångselever. De senaste åren har en något större andel elever betyg 2 Telefonintervju med läraren P-O Granqvist 3 maj 2015 av Hanna Sahlberg Wu för denna artikel. 3 Telefonintervju med läraren Pär Bergman 3 maj 2015 av Hanna Sahlberg Wu för denna artikel. 4 Ljungqvist, Marita och Sivam, Peter, Kinesiska i Sverige från kritdamm till Internet, Kinarapport nummer 2 2006, Svensk-kinesiska föreningen, s. 7. 13
Avgångselever (el. motsv.) från gymnasiet med betyg i kinesiska läsåren 2007 2014 Läsår Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 Elever per läsår Procentandel 2007 2008 289 61 37 387 0,4 2008 2009 469 151 53 2 1 676 0,7 2009 2010 481 221 86 2 1 791 0,8 2010 2011 586 196 118 6 3 909 0,9 2011 2012 522 269 94 15 2 902 0,9 2012 2013 537 304 137 17 12 1 1 008 1 2013 2014 480 245 102 37 4 1 869 1 Tabellen visar förutom antal avgångselever också elever med studiebevis eller samlade betygsdokument från läsåren 2007 2014 som hade fått betyg i kinesiska. Eleverna är endast redovisade på det högsta steg de fått betyg i, dvs. om en elev har betyg i steg 1 3 så är denna endast redovisad på steg 3. 2014 var det första år Skolverket redovisade betyg i kinesiska i sin officiella statistik. I den ingår, till skillnad från i denna tabell, endast avgångselever varför de siffror som redovisas här avviker en del från den officiella statistiken, då de är framräknade utifrån en större population. I Skolverkets statistik förekommer de dubbla benämningarna»kinesiska«och»mandarin«, som här är sammanräknade. Enstaka betyg i kantonesiska som upptagits sporadiskt i statistiken har här räknats bort. från fortsättningskurser i kinesiska. I och med den nya läroplanen Gy 2011 minskades andelen valbara kurser med en tredjedel, från 300 till 200 poäng, något som kan innebära att färre väljer språkkurser. Trots detta tycks andelen elever som går ut med minst ett betyg i kinesiska ligga kvar kring en procent. Sammanlagt fanns 1 346 gymnasieskolor i Sverige läsåret 2013/14. 5 Enligt Skolverkets förteckning redovisade 173 av dessa skolor att de haft elever med kinesiska i sitt slutbetyg. I praktiken är det vanligt förekommande att elever från flera skolor samläser språk på en skola, vilket betyder att mycket långt ifrån 173 gymnasier i landet anställer egna lärare i kinesiska. En årlig lista över»ovanliga«språkval i Stockholms län visade 2015 att 18 av länets gymnasieskolor erbjöd kinesiska som språkval inför höstterminen, att jämföra med 17 skolor året innan. 6 I grundskolan kan elever studera kinesiska inom ramen för ämnena språkval eller elevens val. Höstterminen 2015 läste över 1 200 elever kinesiska. 5 Skolverkets officiella statistik, Tabell 1: Förskole- och skolenheter/fritidshem. Barn/elever läsåret 2013/14, www.skolverket.se. Läst 5 maj 2015. 6 Språkvalslista 2015, Gymnasieantagningen Stockholms län, www.gyantagningen.se. Läst: 5 maj 2015. 14
Elever som läst kinesiska i grundskolan läsåren 2008 2015 Läsår Språkval Elevens val Totalt antal elever 2008 2009 129 37 166 2009 2010 83 214 297 2010 2011 149 83 232 2011 2012 152 131 283 2012 2013 352 244 596 2013 2014 514 704 1218 2014 2015 514 702 1216 Tabellen visar antal elever som läste kinesiska i grundskolan som modernt språk på någon nivå inom ramen för språkval respektive elevens val. Här omfattas alla elever som läste språket den 15 oktober respektive år, oavsett om de senare får godkända betyg eller fortsatte med språket eller inte. I statistiken över antalet elever som läst kinesiska som elevens val kan förekomma individer som läst kinesiska som modersmål i skolan.»kinesiska«kan även innefatta övriga kinesiska dialekter, till skillnad från moderna språk som endast omfattar rikskinesiska. (Källa: Skolverket) Under samma tid som ett ökande antal gymnasieelever lämnade skolan med kinesiska i sina avgångsbetyg, var språket i grundskolan fortfarande litet, sett till antal elever som valde det. Men precis som för gymnasieskolan kan man notera en markant ökning av antalet elever läsåret 2012/13. Höstterminen 2015 lästes kinesiska vid 57 olika grundskolor, enligt uppgifter från Skolverket. Det innebär en ökning jämfört med 2012 då 53 skolor hade elever som läste språket. Detta bör också ses i ljuset av att det samtidigt fanns omkring 4 900 grundskolor i landet. Kinesiska är fortfarande, till antal elever, ett litet språk i skolan, mera jämförbart i storlek med danska, japanska och arabiska än med spanska, tyska, franska och italienska, se diagram på sidan 17. 15
Lärares utbildning och fortbildning Enligt en sammanställning från Skolverket den 31 mars 2015 hade hittills 89 lärare fått behörighet att undervisa i kinesiska i grundskolan, 63 behörighet att undervisa i gymnasieskolan och 16 lärare behörighet att undervisa i både grund- och gymnasieskolan. Utöver dessa fanns också legitimerade lärare med behörighet att undervisa i kinesiska som modersmål, vilket utgör ett eget ämne. 7 Innan man försöker tolka statistiken är det viktigt att notera de omständigheter som råder i praktiken. För det första finns legitimerade lärare med formell behörighet i kinesiska som inte undervisar i ämnet. För det andra undervisar lärare utan legitimation eller behörighet i kinesiska. För det tredje är det ovanligt att lärare har kinesiska som huvuddel av sin tjänst och för det fjärde är det vanligt att lärare undervisar på flera skolor, ibland i olika kommuner, i olika årskurser i grundskolan och gymnasiet samtidigt, och ibland parallellt med undervisning i ämnet modersmål eller inom vuxenutbildningen. Det går följaktligen inte att dra precisa slutsatser om hur många aktiva lärare som finns i kinesiska i den svenska skolan enbart med hjälp av Skolverkets statistik över lärarlegitimationer. Fortbildningsavdelningen har inom ramen för sitt arbete med information, seminarier och kurser de senaste två åren, haft kontakt med ett hundratal olika aktiva lärare inom både kinesiska som modernt språk och i ämnet modersmål. I sammanhanget ska de aktuella kompetenskraven för lärare i kinesiska nämnas. För att få så kallad utökad behörighet att undervisa kinesiska som modernt språk på gymnasieskolan krävs, utöver allmän lärarutbildning, motsvarande tre terminers allmänna högskolestudier (90 högskolepoäng) i kinesiska. 8 Kraven och bristerna inom utbildning för lärare behandlas i detalj av Wen-Shin Chang Fries, se sidan 109. Som första svenska lärosäte fick Lunds universitet i juni 2014 rätten att utfärda ämneslärarexamen i kinesiska för grundskolan och gymnasiet. Un- 7 Skolverkets reviderade kurs- och ämnesplanerna i moderna språk gäller för»kinesiska«eller mer precist för»rikskinesiska«, men verkets använder både benämningarna»kinesiska«och»mandarin«i sin statistik över behörigheter i ämnet. Utöver dessa behörigheter inkluderas också ett mycket litet antal behörigheter i»hakka«och»kantonesiska«i statistiken för lärarbehörigheter i moderna språk i kategorin»kinesiska«. 8 Skolverket, Tabell över poänggränser för utökad behörighet, 19 december 2013, www.skolverket.se/polopoly_fs/1.211125!/menu/article/attachment/skolverket%20 -%20Tabell%20%C3%B6ver%20po%C3%A4nggr%C3%A4nser%20f%C3%B6r%20 kompletterande%20beh%c3%b6righet.pdf. Läst 5 maj 2015. 16
Elevantal i gymnasiets åtta största moderna språk 25 000 20 000 21 703 15 000 11 914 10 000 9 040 5 000 3 223 0 Spanska Tyska Franska Italienska Danska Kinesiska Japanska Arabiska Diagrammet visar hur många gymnasieelever som gick ut med betyg i minst en kurs i något av de åtta största moderna språken i sin examen eller studiebevis läsåret 2013/14. (Källa: Skolverket.) 963 853 578 459 dervisningen planeras att komma igång hösten 2015. 9 Om detta skriver Peter Sivam i sin artikel på sidan 115. Behöriga lärare som undervisar kinesiska idag saknar av naturliga skäl i allmänhet speciell utbildning för att undervisa språket i svensk skola. Ett undantag är de 20 studenter som avslutade en kortlivad kompletteringskurs för lärare med kinesisk studiebakgrund vid Stockholms universitet 2011. Kursen beskrivs av Joakim Enwall och Lena Rydholm i artikeln på sidan 121. På grund av att utbudet av anpassade läromedel för skolundervisningen i kinesiska fortfarande är begränsat eller bristfälligt (se nedan) ställs höga krav på lärarna att själva kunna hitta, välja och anpassa alternativt undervisningsmaterial. Efterfrågan på didaktisk fortbildning bland lärarna i ämnet är stor. Ett tecken på detta är intresset som visades för den seminariedag som anordnades av Fortbildningsavdelningen våren 2015. Temat var effektiv användning av läromedel och eget undervisningsmaterial och 35 aktiva lärare deltog. Andra ämnen för fortbildning som efterfrågas av lärare är prov och bedömning samt likvärdighet i undervisningen. 9 Lunds universitet: www.lu.se/article/nu-kan-man-bli-larare-i-kinesiska-vid-lunds-universitet 17
Statligt stöd till kinesiska som modernt språk Kinesiska i skolan har varit något av ett flaggskepp i politiska förslag inriktade på att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Särskilt den folkpartistiska utbildningsministern Jan Björklunds uttalanden uppfattades som en stark signal om en offentlig satsning på kinesiska. Han uttryckte till exempel att:»min förhoppning är att det ska startas ämneslärarutbildning i språket och att vi inom tio-femton år kan jämställa kinesiska med de tre europeiska språken i grund- och gymnasieskolan, så att skolorna erbjuder även kinesiska till eleverna.«10 Ett av den efterföljande debattens mest uppmärksammade inlägg var artikeln»kinesiska i skolan är en kejsare utan kläder«. Den skrevs av professorerna i kinesiska vid de tre universiteten i Lund, Stockholm och Uppsala med examensrätt i kinesiska på grundnivå. Den publicerades i Dagens Nyheter 18 december 2012 under vinjetten»språkundervisning i kris«. Artikeln pekade på problem med utbildningsministerns förslag, bland annat att Sverige saknade lärarutbildning i kinesiska och att inga pengar heller hade anslagit för ändamålet. Artikeln poängterade också att»bara en mycket liten del av de cirka 20 studenter som årligen utexamineras med kandidatexamen i kinesiska i Sverige [ ] ser sin framtid inom skolans värld«. 11 Ett annat uppmärksammat inlägg i debatten publicerades av Erik Ringmar, svensk professor i internationell politik vid ett universitet i Shanghai. I Dagens Nyheter 12 juli 2013 hävdade han att intresset för kinesiska i skolan i Sverige var överdrivet. Han menade att det var betingat av svenska skolors behov att»profilera sig och att jaga övermedelklassföräldrar med statusångest«. En satsning på kinesiska som allmänt språkval i skolan var helt onödig, menade artikelförfattaren, eftersom skolkinesiska ändå skulle komma till korta i förhållande till engelska. 12 En allmän uppfattning tycks vara att kinesiska har blivit ett viktigare och mera prioriterat skolämne. Men det statliga stöd som kinesiska hittills fått som skolspråk i Sverige består nästan uteslutande av en anpassning av kursoch ämnesplanerna för kinesiska som modernt språk. De nya riktlinjerna 13 10 Björklund, Jan, Fler elever behöver läsa kinesiska, 3 december 2012, www.folkpartiet.se/jan-bjorklund/nyhetsbrev/?nid=216836. Läst 5 maj 2015. 11 Enwall, Joakim; Lodén, Torbjörn; Rydholm, Lena; Schoenhals Michael, Kinesiska i skolan är en kejsare utan kläder, Dagens Nyheter, 18 december 2012, www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ kinesiska-i-skolan-ar-en-kejsare-utan-klader/. Läst 5 maj 2015. 12 Ringmar, Erik, Studier i kinesiska språket ofta slöseri med resurser, Dagens Nyheter, 12 juli 2013, www.dn.se/debatt/studier-i-kinesiska-spraket-ofta-sloseri-med-resurser/. Läst 5 maj 2015. 13 Skolverket, Nya kurs- och ämnesplaner för kinesiska, 16 september 2014, www.skolverket.se/skolformer/nyhetsarkiv/2014/nya-kurs-och-amnesplaner-for-kinesiskamoderna-sprak-1.221126. Läst 5 maj 2015. 18
Anpassning av kurs- och ämnesplaner för kinesiska Språknivå GERS Moderna språk Kinesiska muntligt Kinesiska skriftligt A 1.1 A 1.2 A 2.1 A 2.2 B 1.1 B 1.2 B 2.1 B 2.2-1 2 3 4 5 6 7 1 2 4 6 7 2 4 6 7 Kinesiska studeras liksom andra moderna språk i skolan i steg 1 7. Varje steg motsvarar en kurs på 100 gymnasiepoäng. Tabellen visar hur förväntningarna på elevens framsteg i kinesiska i de nya reviderade kurs- och ämnesplanerna har förskjutits och senarelagts i jämförelse med språk som läses enligt den allmänna kurs- och ämnesplanen för moderna språk. Eleven förväntas uppnå muntlig färdighet tidigare än skriftlig färdighet. Kommunikativa förmågor anges enligt GERS (Gemensam europeisk referensram för språk). Den nivå av kommunikativ färdighet som en elev med det lägsta betyget (E) antas ha uppnått efter kurssteg 7 i kinesiska är B1.1, snarare än den högre B2.2 som gäller för skolans moderna språk i allmänhet. (Källa: Skolverket, Kommentarer till kinesiska, s 4, se fotnot 15.) började gälla i juli 2014 efter att Skolverket utarbetat dem på uppdrag av regeringen 14. I november samma år gav Skolverket också ut ett speciellt kommentarmaterial 15 för att ge lärarna tydliga besked om vad undervisningen i kinesiska hädanefter förväntades innehålla. Liksom andra moderna språk är kinesiska uppdelat i sju steg. En elev som väljer språket redan i årskurs sex skulle teoretiskt sett hinna avsluta steg 7 under gymnasiets sista år. Grundskolan erbjuder två steg inom ramen för språkval och elevens val. Gymnasieskolan ska kunna erbjuda sju steg. Det sjunde steget omfattas av de nya ämnesplanerna för kinesiska men någon undervisning har ännu aldrig erbjudits i praktiken. Lärares mottagande och användande av de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska berörs i denna antologi framför allt av Håkan Friberg, se sidan 43, och Shu-fen Chang och Fengping Mao Palmblad, se sidan 79. 14 Regeringsbeslut U2012/6427/GV, se Skolverket, Uppdrag om moderna språk i grundskolan och gymnasieskolan (kinesiska), www.skolverket.se/publikationer?id=3024. Läst 5 maj 2015. 15 Skolverket, Kommentarer till kinesiska 1 7, 13 oktober 2013, www.skolverket.se/polopoly_ fs/1.225318!/menu/article/attachment/kinesiska%20sju%20kurser%20kommentarer%20 gymnasial%20utbildning%2013%20okt%202014.pdf. Läst 5 maj 2015. 19
Ett ämne under utveckling Medan vi lämnade Skolverket efter informationsmötet i december 2013 och gick i vintermörkret mot Centralstationen frågade en av kinesisklärarna med studiebakgrund i Kina när det skulle komma passande läroböcker för ämnet. Det hon föreställde sig var en traditionell uppsättning böcker med texter, övningar, inspelningar och lärarhandledning en serie läromedel avsedd för alla kurser, som kunde köpas in av skolan. För de etablerade europeiska skolspråken fanns liknande serier från olika svenskspråkiga författare och förlag. Läraren förutsatte att Skolverket, efter att ha gjort klart riktlinjerna för ämnet, nu skulle se till att det kom passande läromedel. I Sverige har Skolverket inte något sådant uppdrag, utan den kommersiella förlagsmarknaden förväntas fylla behovet. Där finns få alternativ. Libers förlag marknadsför läromedlet Zhongwen haoxue som anpassat till de nya kurs- och ämnesplanerna och lämpligt både för grundskola och gymnasium. Serien har två grundböcker, lärarhandledning och prov till och med steg 3 i ämnet. Gleerups förlag marknadsför läromedlet Lai ba som lämpligt för användning till och med steg 3 i kinesiska på gymnasiet. Av ekonomiska skäl har endast den första grundboken tryckts på papper medan del två finns i en elektronisk utgåva som»elev- och lärarwebb«med betallicens. Vid sidan om dessa läromedel från svenska förlag används också läromedel från kinesiska förlag, till exempel det kinesiska Konfuciusinstitutets, med titlar som till exempel Kuaile hanyu. Lärarna som varit i kontakt med Fortbildningsavdelningens verksamhet nämner ofta att de i hög grad själva skapar sitt undervisningsmaterial. En anledning sägs vara att skolor inte är villiga att betala för läromedel, en annan att lärarna bedömer läroboksalternativen som otillräckliga. Att framställa eget undervisningsmaterial kan visserligen leda till effektiva och kreativa resultat, men tar mycket tid och ställer höga krav på pedagogisk skicklighet och svenska språkkunskaper hos lärare. Eventuella brister i undervisningsmaterialet kan dessutom minska likvärdigheten i utbildningen och skapa svårigheter för elever. Precis som läroböcker och andra läromedel, hör lexikon till grundutrustningen för den som studerar språk. Inte heller på det här området är kinesiska som modernt språk i svensk skola särskilt väl rustat. Det finns visserligen ett ganska nyligen utgivet kommersiellt kinesiskt-svenskt lexikon som omfattar över 58 000 ord och fraser och är användbart för den som behöver kinesiska 20
tecken och ord förklarade på svenska 16. Men fortfarande finns inget motsvarande svensk-kinesiskt lexikon för den elev som snabbt vill ta reda på hur man säger till exempel»lemur«eller»nylonstrumpbyxor«på kinesiska. Av egen erfarenhet i familjen vet jag hur frustrerande det är för en elev som inte behärskar engelska flytande att försöka använda engelsk-kinesiska lexikon. Min förhoppning är att de följande texterna i antologin kommer att bidra på ett positivt sätt till den fortsatta diskussionen om utvecklingen av kinesiska som skolspråk. Förteckningar över grund- och gymnasieskolor med elever i kinesiska finns på www.fba.uu.se Hanna Sahlberg Wu arbetar på Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet, som projektledare för avdelningens satsning på kinesiska. Hon är verksam som journalist med inriktning på Kina och grundade Sveriges Radios kontor i Kina 2006, där hon arbetade som korrespondent till och med 2011. Hanna Sahlberg Wu har kandidatexamen i journalistik respektive kinesiska. 16 Arbetet med lexikonet gjordes under många år av studenter och personal vid Lunds universitet, och finns utgivet som förlaget Norstedts kinesisk-svenska ordbok. 21
Sveriges första undervisning i kinesiska som skolämne Cecilia Lindqvist Under höstterminen 1971 hade en klass elever vid Skanstulls gymnasium för första gången kinesiska på schemat. Det kan sägas vara urpremiären för kinesiska som skolämne i Sverige. Denna pionjärinsats ledde till att kinesiska i början av 1980-talet blev ett godkänt skolämne. Här berättar läraren Cecilia Lindqvist om hur hon fick tillstånd att undervisa i kinesiska på prov och om hur hon började utveckla en egen ämnespedagogik där de kinesiska skrivtecknen lockade till inblickar i språk och kultur. Höstterminen 1970 återkom jag efter en föräldraledighet till Skanstulls gymnasium i Stockholm, där jag börjat tjänstgöra som adjunkt i svenska och historia. I lärarrummet möttes jag en dag av stora skratt.»har du hört att arton elever har begärt att få kinesiska som C-språk? De är helt vilda! Hur skulle det kunna gå till? Vem f?«jag var ganska ny på skolan och mina kollegor visste inte särskilt mycket om mig, men jag hade ett par ganska innehållsrika decennier bakom mig, bland annat två års studier i kinesiska vid Pekings universitet samtidigt som jag studerade musik vid ett litet forskningsinstitut för det klassiska kinesiska instrumentet guqin. Elevernas initiativ verkade spännande, så jag gick in till vår rektor och föreslog att jag skulle ta hand om dem efter skoltid och se om det var möjligt att lära dem någon kinesiska. Och så drog vi igång. Varje måndag mellan klockan 15.30 och 17.00. Vi kom in trötta och gick ut pigga och glada. Och så fortsatte vi under hela läsåret. Min väg till kinesiskan Min egen bakgrund var minst sagt blandad. Mellan 1952 och 1960 studerade jag vid Stockholms högskola som det hette då och fördjupade mig i ämne efter ämne. Först en filosofie kandidatexamen i litteraturhistoria och konst- 23