Utredningsmetodik 2006-10-16 1(8) Utredning av innemiljöproblem - bakgrund Att utreda orsaken till innemiljöproblem, och föreslå tillförlitliga åtgärder, är ofta svårt, främst därför att vetenskapliga samband mellan ohälsa och faktorer i byggnaden ännu saknas i viktiga delar. Trots detta måste lämpliga åtgärder vidtagas för att minska problemen i varje drabbad byggnad. Det finns ingen allmänt accepterad metodik för att genomföra sådana utredningar. Här görs ett försök att beskriva en metodik baserad på den kunskap och de erfarenheter som finns för närvarande. Mycket forskning pågår och framtida rön kan snabbt motivera att metodiken revideras. Först görs ett försök att beskriva nuläget. Därefter beskrivs den metodik som rekommenderas av Swesiaq för utredning av innemiljöproblem. Detta sker i form av en checklista och kommentarer till checklistan. Definitioner Innemiljöproblem. När en eller flera personer förknippar hälsobesvär eller obehag med vistelse i en viss byggnad. Problembyggnad. En byggnad där en eller flera personer upplever innemiljöproblem. Av definitionen följer inte att det måste vara tekniska brister hos byggnaden. Om de personer som upplever problem slutar vistas i byggnaden upphör den att vara en problembyggnad. Innemiljöutredning. En innemiljöutredning har tre huvudsyften: att göra en bedömning av tänkbara förklaringar till innemiljöproblem. Dessa kan vara t ex byggnads- eller ventilationsrelaterade brister, eller vara orsakade av emissioner från inredning, utrustning och verksamhet att utreda förekomst av dessa brister att utreda varför bristerna uppstått. Om möjligt bör utredningen även förslå förbättringsåtgärder och utredaren bör: övervaka att åtgärderna blir korrekt utförda göra en uppföljning av resultatet av åtgärderna. Utgångspunkter Ofta måste man göra något utan att vara helt säker på att man gör rätt. Däremot har man en känsla av att det man gör är rätt, en känsla som kanske har stöd av vissa forskningsresultat men där helt säkra bevis saknas. Swesiaq:s metod för utredning av innemiljöproblem bygger på två arbetshypoteser/utgångspunkter. Den första utgångspunkten. Människor har olika känslighet mot olika miljöfaktorer. I en problembyggnad upplever nästan aldrig alla personer samma typ av besvär. Ofta förekommer parallellt personer med svåra hälsobesvär samtidigt som andra som vistas i samma byggnad tycker att inomhusmiljön är acceptabel. Misstanken mot byggnaden stärks naturligtvis om många personer upplever liknande typer av besvär. I vissa situationer, när bara någon enstaka person bland många upplever besvär, uppstår svåra gränsdragningsproblem: Är det möjligt att åstadkomma en miljö där alla mår bra? Finns det orsaksfaktorer som är viktigare än de som
Utredningsmetodik 2006-10-16 2(8) går att lösa med tekniska åtgärder? Målsättningen måste alltid vara att ingen ska behöva må dåligt i byggnaden. I sista hand är det ofta fastighetsägaren eller arbetsgivaren som bestämmer hur långt en utredning ska drivas och hur omfattande saneringen ska vara. Den andra utgångspunkten. Huvudorsaken till många innemiljöproblem är dålig luftkvalitet dvs. att det inomhus förekommer luftföroreningar som påverkar brukarnas välbefinnande. Denna arbetshypotes har visst vetenskapligt stöd men många led i bevisföringen saknas. Om hypotesen är korrekt bör många innemiljöproblem kunna lösas genom tekniska åtgärder av byggnaderna. Praktiska erfarenheter från olika saneringsprojekt visar att man ofta men inte alltid lyckas. Vetenskapligt stöd Swesiaq:s utredningsmetod grundar sig till övervägande del på vetenskaplig forskning och dokumenterade erfarenheter hos innemiljöutredare. Här är några viktiga forskningsresultat: Det finns epidemiologiska samband mellan vistelse i fuktskadade/ mikrobiellt skadade byggnader och olika hälsobesvär: övre luftvägssymtom, hosta, förvärrande av astma. Det saknas vetenskapliga samband mellan uppmätta VOC-halter (VOC = Volatile Organic Compounds, dvs. organiska ämnen i gasform i luften) och hälsobesvär i de låga nivåer som brukar uppmätas inomhus. Det saknas också vetenskapliga samband mellan uppmätta partikelhalter och hälsobesvär för de typer av partiklar som normalt brukar uppmätas inomhus. Det finns samband mellan uppmätta halter av formaldehyd i låga halter och vissa typer av hälsobesvär. Det finns epidemiologiska data som tyder på att tilluften från dåligt skötta ventilationsanläggningar kan ge hälsobesvär. Det finns data som visar att låg luftväxling ökar risken för besvär Det finns experimentella data som visar vilket behov av luftväxling som krävs för att vädra ut luftföroreningar som alstras av människor. Det finns data som visar att mögellukt vid golvvinkeln är en indikation på att det inne i konstruktionen finns fuktskador som ger emissioner vilka i sin tur kan orsaka ohälsa Uppmätta MVOC-halter (MVOC = VOC som orsakas av mikroorganismer) kan varken frikänna en byggnad från mikrobiella skador eller bevisa att en byggnad är mikrobiellt skadad... Luftkvaliteten den viktigaste innemiljöfaktorn? Byggnaden och dess tekniska system är till för att skapa god innemiljö för människor att vistas i. Väggar, golv och tak har konstruktioner som skiljer uteklimatets värme, kyla, blåst, regn och snö från bekvämligheten inomhus. System för värme och ventilation ser till att byggnaden har god termisk komfort och bra luftkvalitet. Människan vill må bra inomhus, trivas, känna trygghet och säkerhet. Brister i luftkvaliteten tror vi är en av huvudorsakerna till innemiljöproblem. Samtidigt är det den miljöfaktor där osäkerheten är störst när det gäller vad som ska mätas och hur den påverkar människor. Vi tror att viktiga orsaker till innemiljöproblemen är luftföroreningar som avges av fuktskadade eller olämpliga byggnadsmaterial, av dåligt skötta tilluftskanaler, låg luftväxling och av verksamheter som pågår inomhus. Vi vet inte mycket om de luftföroreningar (partiklar eller gaser) som påverkar vår hälsa och har svårt att ställa hälsorelevanta krav. Vi försöker ändå ställa krav som vi hoppas ska minska problemen: För
Utredningsmetodik 2006-10-16 3(8) byggnadsmaterial försöker vi begränsa emissionerna av vissa typer av luftföroreningar. För byggnadskonstruktioner ställer vi krav på fuktsäkerhet. Vi vet vilka minimikrav vi kan ställa på luftväxlingen när luftföroreningarna enbart orsakas av människor. När det gäller kraven på luftväxling när luftföroreningarna orsakas av byggnad och inredning använder vi oss av en schablon, 0,35 l/s/m 2 golvyta, som ofta är långt ifrån tillräcklig. Det är alltid svårt att ventilera bort luftföroreningar, det är bättre att eliminera dem direkt vid källan. Andra miljöfaktorer Förutom kravet på god luftkvalitet har vi erfarenhetsmässigt lärt oss att vi mår bra i innemiljön om byggnaden: har god termisk komfort har bra ljudmiljö har bra ljusförhållanden Gemensamt för dessa miljöfaktorer är att man kan ställa mätbara krav på dem: Grundat på resultat från klimatfysiologiska undersökningar kan man ställa krav på lufttemperatur, yttemperatur och luftrörelser för att uppnå termisk komfort. För att undvika störande buller kan man ställa krav på ljudisolerande konstruktioner, på stegljudsisolering, på begränsning av efterklangstiden och på reduktion av ljudnivån från vitvaror och ventilation. God innemiljö förutsätter goda ljusförhållanden. Det finns mätbara krav på belysningsnivåer och luminansförhållanden. Det finns andra, mjuka faktorer som påverkar oss inomhus men kan vara svåra att kontrollera och verifiera: Arkitektur, materialval, rymd och luftighet bidrar på ett positivt sätt till trivsel och välmåga, men är svårare att kvantifiera och mäta på ett objektivt sätt. Självklart krävs goda relationer mellan dem som finns i byggnaden för att man ska må bra. En stressad arbetssituation, personliga problem, samarbetssvårigheter, dåliga relationer mellan medarbetare eller med chefen, hot om arbetslöshet allt sådant spelar in och medverkar till hur vi mår. Man bör vara medveten om att människor kan vara mycket olika när det gäller känslighet mot olika miljöfaktorer. De mätbara krav som vi ställer på temperatur, luftväxling, buller, belysning osv. gäller för ett genomsnitt av människor. Enstaka personer kan kräva andra förhållanden. Det är också troligt att de olika innemiljöfaktorerna samverkar i många fall så att det inte alltid är tillräckligt att åtgärda en av bristerna för att man ska må bra. Vanliga typer av besvär i problembyggnader Många av de obehag som brukarna upplever inomhus har en självklar orsak som åtminstone i teorin är enkel att åtgärda: Det kan vara för varmt, för kallt, dragigt man svettas eller fryser. Belysningen kan vara för svag eller bländande man får svårt att se, blir trött, får huvudvärk. Man störs av susande ventilationsanläggningar man får koncentrationsproblem, blir trött, får kanske huvudvärk. Uppmätta radonhalter är för höga inget som ger symtom men risken för lungcancer anses vara förhöjd. Osv.
Utredningsmetodik 2006-10-16 4(8) Men de obehag/hälsobesvär som vi tror till stor del beror på bristande luftkvalitet är mer diffusa. Det har visat sig att följande tre besvärstyper är särskilt vanliga i problembyggnader: Allmänsymptom som trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel eller koncentrationssvårigheter Slemhinnesymptom som klåda/sveda/irritation i ögonen, irriterad/täppt/rinnande näsa, heshet/halstorrhet eller hosta Hudsymptom som torr hud i ansiktet, hudrodnad i ansiktet, klåda/stickningar/stramningar/hettande känsla i ansiktet eller torr, kliande, rodnad hud på händerna De här besvärstyperna är vanligt förekommande hos de flesta människor och orsaken till besvären behöver inte ha med innemiljön att göra. Misstankarna mot byggnaden stärks naturligtvis om man genom enkäter eller intervjuer kan klarlägga att många personer upplever liknande typer av besvär i samma byggnad. Ibland brukar man med ett sammanfattande namn benämna dessa besvärstyper SBS Sick Building Syndrome eller på svenska sjuka-husbesvär. Men det är lika viktigt att utreda orsaken till varje typ av besvär som någon person förknippar med vistelse i en byggnad, oavsett om de kan anses ingå i SBS-begreppet eller inte. En ganska vanlig och allvarligare typ av hälsobesvär är att personer med astma ofta får sina besvär förvärrade i problembyggnader, några kanske inte alls kan vistas i dessa. Vad orsakar innemiljöproblemen? Från 1970-talet och framåt har byggnadsskador som påverkar innemiljön uppmärksammats allt mer. Rapporter om skador av fukt och mögel, flytspackel, formaldehyd och radon ger intryck av att byggbranschen har misslyckats i sin strävan att bygga bra hus som skapar god innemiljö. Begreppet sjuka hus har också kommit till under denna tid vilket kan ge intryck av att tidigare bebyggelse skulle vara utan problem. Många hävdar också att det är så. I gamla hus fanns inte så många olika material, man byggde inte med så tjock värmeisolering och husen var inte lika täta som nya hus är. Och detta tas som intäkt för att det var bättre förr. Men sanningen är inte så enkel. Det behöver inte alls bli byggskador eller dålig innemiljö i byggnader med nya material och konstruktioner. Rätt material på rätt plats ger inga skador. Men risken att göra fel ökar när byggnaderna blir allt mera komplexa och när man inför nya, oprövade byggmaterial och byggmetoder. Ett innemiljöproblem kan vara mer eller mindre påtagligt, och det kan upplevas på många olika sätt. Det behöver inte ge upphov till hälsobesvär. En fuktskada med synliga fläckar, missfärgningar av mikroorganismer på väggar och golv eller dropp från taket när det regnar är exempel på tydliga skador som inte behöver bli föremål för någon större utredning. Problemen syns eller känns och när skadeorsaken är klarlagd kan man vidta åtgärder. Andra skador är mycket svårare att utreda. Det gäller exempelvis en fuktskada inne i en konstruktion som ger obestämbar lukt eller emissioner, eller en kemisk nedbrytning av ett material som ger emissioner som misstänks påverka brukarna. Det krävs både systematik och stor erfarenhet innan man kan lokalisera bristerna och föreslå åtgärder i sådana fall. Ofta är den drabbade väl insatt i vad som kan orsaka de problem som har uppstått. Genom egna studier, genom information från medier eller genom kontakter med andra drabbade har personen ifråga fått en uppfattning om skadeorsaken. Detta kan vara både bra och dåligt för skadeutredaren. Den drabbade kan leda både rätt och fel, beroende på hur pass väl insatt personen är. Det är till exempel vanligt att den drabbade alltför snabbt bestämmer sig för en viss
Utredningsmetodik 2006-10-16 5(8) bestämd skadeorsak, som till exempel mögel, el- eller magnetfält, flytspackel eller formaldehyd, och envist håller fast vid att just den skadeorsaken ska utredas. Detta kan innebära kostsamma undersökningar och analyser som inte leder utredningen framåt. Självklart måste en skadeutredare ta hänsyn till personens synpunkter, men de får inte skymma sikten för andra skadeorsaker. Det är vanligt att de som upplever besvär får bristande förståelse för sina problem eller att de som brukar byggnaden får bristande gehör hos fastighetsägaren. Trots att man klagar och försöker tala om vad som är fel blir inget gjort. Det leder i många fall till mer eller mindre desperata ageranden, t ex att man vänder sig till massmedierna. Några exempel på skillnader i problemupplevelse: Ägaren som har flyttat in i ett nybyggt hus kan känna obehag eller lukt (t ex beroende på fuktskador i samband med slarvigt bygge) men entreprenören som har byggt huset känner varken lukt eller obehag. Den som har flyttat in i ett äldre hus besväras av en unken lukt när han bott en tid i huset. Lukten upplevde han också vid tidigare besök men trodde då att den hade med förre ägaren att göra. Problemen upplevs också olika av män och kvinnor. Hustrun känner lukt; maken tycker att hon sjåpar sig. Dagispersonalen klagar på innemiljön; kommunens tjänstemän talar om kärringgnäll. För den som ska utreda orsaken till klagomål är det viktigt att vara nollställd och ta allas uppgifter på allvar men inte ta ställning eller försöka ge förklaringar eller förslag till åtgärder förrän utredningen har visat vad som är orsaken. Hur ska problemen utredas? Det finns en grundläggande svårighet i att utreda orsaken till innemiljöproblem. Eftersom mycken kunskap saknas om orsakerna är det ofta omöjligt att konstatera brister med hjälp av enkla mätningar. Man kanske misstänker att besvären beror på någon typ av luftförorening men vet inte vilken typ och vet därför inte vad som skall mätas. Ibland kan viktiga orsaksfaktorer vara buller, dålig belysning, drag, för hög temperatur, dåliga arbetsställningar, stress. Kanske många orsaksfaktorer samverkar, kanske är de drabbade överkänsliga. Trots svårigheterna måste man försöka lösa problemen genom någon typ av åtgärder. Innan detta är möjligt måste man på något sätt identifiera eventuella byggtekniska brister. I avsaknad av strikta vetenskapliga underlag för sambanden mellan byggnadsfaktorer och hälsorelaterade besvär får man använda sig av erfarenhet och beprövad kunskap. Det finns lång erfarenhet både av hur en skadeutredning ska gå till och av effektiva åtgärder som förbättrar miljön i problembyggnader. Dessa erfarenheter skall skadeutredaren använda i sitt arbete. Först måste problemen identifieras. Varför klagar personalen, de boende eller eleverna på innemiljön? När och var förekommer besvär, när började besvären och hur yttrar de sig? Därefter ska eventuella tekniska avvikelser eller brister identifieras och klarläggas till omfattning och orsak även om man inte är säker på att de verkligen orsakar problemen. Först när man gjort en bred genomgång av dels problembilden och dels byggnadens tekniska tillstånd kan man börja fundera över åtgärder. I de flesta fall brukar samarbetet vara gott mellan skadeutredaren och den boende/brukaren, förvaltaren eller byggaren. Men ibland är det inte så och då är risken stor att det blir fel. När brukaren misstror skadeutredarens avsikt med undersökningen eller när förvaltaren vill styra utredningen kan det gå snett. Det är nödvändigt att skapa ett förtroende mellan olika parter och att låta alla komma till tals. Det är ofta bra att bilda en kontaktgrupp där alla som på olika sätt är berörda finns med. Inom gruppen bör informationen vara helt öppen om varför
Utredningsmetodik 2006-10-16 6(8) utredningen görs på ett visst sätt, vilka resultat som kommer fram och vilka slutsatser som kan dras. Tydlig kommunikation ger trygghet för alla som är inblandade. Om man från någon parts sida försöker undanhålla fakta är risken stor att projektet misslyckas. Hjälpmedel Erfarenhet av vanliga brister En erfaren byggtekniker eller skadeutredare som känner husets konstruktioner och funktioner kan snabbt identifiera svaga punkter. Efter genomgång av ritningar och efter en första okulär kontroll av byggnaden kan han bilda sig en uppfattning av var han ska börja en mera noggrann teknisk utredning. Erfarenheter från utredningar i problembyggnader visar att det i många fall är fråga om en eller flera av följande brister: Det finns fuktskador som ger materialnedbrytning som på ett eller annat sätt påverkar innemiljön. Vår arbetshypotes är att detta sker genom att vissa typer av partiklar eller gaser förorenar inneluften. Material emitterar föroreningar som ger en obehaglig lukt eller kan påverka hälsan på annat sätt. Ventilationen fungerar inte på avsett sätt: Luftväxlingen kan vara för låg, föroreningar kan tillföras via tilluften, luftföroreningar sugs in pga. undertryck. Bristande funktion hos ventilationsanläggningen kan också orsaka att lokalerna blir för varma, för kalla eller dragiga. Tilluften kan virvla upp damm och orsaka irriterande buller, En god regel är därför att i början av varje utredning genom enkla indikationer klarlägga om någon av dessa brister förekommer. Enkäter och intervjuer Eftersom människorna som brukar byggnaderna upplever besvär av ett eller annat slag är det nödvändigt att använda deras information som en del av kartläggningen av vad som är fel. I en stor grupp av brukare kan svaren på en väl utformad enkät ge en god bild av de förhållanden som råder. I en mindre grupp kan intervjuer med enskilda personer ge god vägledning. Brukarnas uppgifter är av stort värde av två skäl. Dels kan de ge information om bristernas omfattning, vid vilka förhållanden problem uppstår och i vilka delar av byggnaden de förekommer. Dels kan de användas för att i efterhand verifiera att åtgärderna har gett önskat resultat. Medicinska undersökningar kan i vissa fall komplettera bilden. Vilka av besvären kan tydligt kopplas till vistelse i byggnaden? Ibland kan en läkare göra objektiva iakttagelser som stöder brukarnas besvärsupplevelser. I andra fall har man att helt gå på brukarnas subjektiva upplevelser. Mätningar Att mätningar och undersökningar överhuvudtaget kommer till stånd brukar upplevas positivt av brukarna. Äntligen händer det något. Mätinstrument som finns på plats och prover som tas för olika analyser är tecken på att processen är igång, den process som ska leda till god innemiljö. Mätningar av tekniska storheter ska göras för att få information om vilken typ av skada det är fråga om, skadans utbredning och orsak. Ett planlöst mätande ger bara en massa mätvärden som sällan bär någon information. Därför ska man noga tänka igenom både mätningar och provtagningar innan man startar. I en rätt genomförd skadeutredning ska man ställa upp hypoteser som bekräftas eller förkastas av mätningar, analyser och beräkningar.
Utredningsmetodik 2006-10-16 7(8) Ett exempel på en meningslös mätning är när man mäter fuktinnehållet i ett trägolv som ligger på träreglar med mellanliggande värmeisolering ovanpå en platta på mark. Enstaka mätningar för att kontrollera att inget oväntat har inträffat kan vara motiverade men många mätvärden på ett torrt golv bär ingen information om skadeförekomst, skadeutbredning eller skadeorsak. Trägolvet är den torraste delen i konstruktionen och har sällan fuktskador ens om betongplattan är både blöt och luktar av mögel. Mätningen är meningslös därför att man mäter på fel ställe. Laboratorieanalyser Materialanalyser eller analyser av luftprov ger sällan klara besked om miljön, dvs. om luftkvaliteten är sådan att den påverkar hälsan eller inte. Däremot kan de indikera att det pågår materialnedbrytning, att det finns fuktskador i konstruktionerna eller att ventilationssystemet inte fungerar som det ska. Den informationen kan vara värdefull inför valet av åtgärd. Varje brist kan, men behöver inte, medverka till dålig innemiljö. Några exempel på laboratorieanalyser som kan utgöra led i utredningen av byggnadstekniska brister: Materialanalyser som avslöjar materialinnehåll Mätningar av emissioner från byggnadsmaterial Analyser av luftprov som visar att främmande ämnen från byggmaterial eller ventilationssystemet finns i luften Analyser av mögel och bakterier i byggnadsmaterial eller i luften Ofta görs analyser av materialprover eller luftkvalitet på samma planlösa sätt som mätningarna de bara belastar utredningen med onödiga kostnader. Det är mycket ovanligt att resultatet från ett slumpmässigt taget prov eller en analys av en viss egenskap i ett materialprov ger lösningen på utredarens problem. En analys ska ge svar på konkreta frågor i samband med skadeutredningen, och analysen ska ingå som en del i utredningen, tillsammans med övriga mätresultat, information från enkäter och intervjuer och viktigast av allt utredarens egen sammanfattande bedömning som kritiskt värderar alla data. Ett exempel på meningslösa analyser är planlösa mögelprover från tapet, golvlist eller golvmatta i ett hörn av huset där man känner mögellukt eller där en mögelhund har markerat. Sannolikheten att man finner skadeorsaken genom att arbeta på det sättet är mycket liten. Vanligt är att mögelpåväxten som ger lukt inomhus finns nere i golvet eller inne i väggen och att lukten följer med luft som dras in genom otätheter. I stället för att ta en massa materialprov för mögelanalys på de ställen där lukten kommer in ska man leta möjliga spridningsvägar för lukten och försöka finna tillväxtställen för mikroorganismer, det vill säga platser i konstruktionerna där det är eller har varit tillräckligt fuktigt, och ta ut proverna där. Beräkningar Beräknade värden för normala fukttillstånd i olika byggnadsdelar är ett basmaterial för en skadeutredare. Han vet vilket fuktinnehåll man kan förvänta i olika konstruktioner vid olika tider på året. Ibland behöver man känna det dynamiska förloppet i en konstruktion, till exempel hur lång tid det tar att torka ut fukten efter byggandet eller efter en vattenskada. Det finns goda hjälpmedel för sådana beräkningar av temperatur- och fuktförlopp i såväl två som tre dimensioner. Med
Utredningsmetodik 2006-10-16 8(8) hjälp av resultaten kan man avgöra om uppmätta värden i den verkliga konstruktionen är förväntade eller om de tyder på uppfuktning som pekar ut en viss skadeorsak. Utvärdering All information som samlats in i samband med utredningsarbetet (enkäter, intervjuer, eventuella medicinska rapporter, mätresultat, analyser och beräkningar) bildar tillsammans underlag för utvärderingen. Vad är det som är brister och varför uppstod dessa brister och hur ska de åtgärdas? Det är i det här skedet som skadeutredarens kunskaper och omdöme prövas. I några få idealfall kan utredaren klarlägga hela kedjan, det vill säga peka ut bristerna och visa att de har gett den effekt det är fråga om. Det gäller i första hand byggnader med tydliga byggnadstekniska brister och där sambanden mellan brister och hälsoeffekter är klarlagda. Men det vanliga är istället att utredaren får nöja sig med att peka på sannolikheten att de upptäckta bristerna har gett upphov till effekten. Det är då viktigt att utredaren pekar på osäkerheten i sin bedömning och prövar alternativa förklaringsmodeller. Åtgärder Principerna för utredningen och valet av åtgärder i en problembyggnad är att man letar avvikelser mot vad som byggnadskonstruktören hade tänkt eller vad som är normalt i liknande byggnader. Om avvikelserna också påverkar brukarna så att de får besvär vet man mindre om. Byggnaden har en gång uppförts med vissa material och konstruktioner. De byggnadsmaterial eller konstruktioner som inte fungerar tillfredsställande bör repareras eller bytas ut, oavsett om de ger hälsobesvär eller ej. Erfarenheterna från många problembyggnader visar att ett sådant arbetssätt kan vara framgångsrikt trots att det är kostsamt. Det verkar ofta som att man inte kommer undan med enkla åtgärder utan måste genomföra stora åtgärdsprogram. Först i samband med större ombyggnader, materialbyten och påtagliga förändringar och ombyggnader av ventilationssystemet brukar resultatet bli bra. Det kan finnas flera orsaker till detta: Kanske finns hos brukarna en mer eller mindre omedveten skepsis mot att alltför enkla åtgärder skulle lösa deras problem? Kanske har luftföroreningar från en byggnadsdel smittat ner övriga, ursprungligen friska delar av byggnaden? Är besvären orsakade av en kombination av olika faktorer som endast låter sig lösas med omfattande åtgärder? För framtiden är det viktigt att kunna ge svar på de här frågorna. Vi måste veta vilka miljöfaktorer som orsakar innemiljöproblemen och kunna mäta dessa miljöfaktorer. När vi vet det får vi bättre förutsättningar att undvika besvären i ny bebyggelse. Uppföljning Efter att åtgärder har genomförts bör man kontrollera att det har blivit som man tänkt. Detta görs så långt möjligt med tekniska mätningar av relevanta parametrar. Men det görs också med hjälp av enkäter, intervjuer eller medicinska undersökningar. Om man inte gör en sådan efterkontroll och uppföljning av vad som har hänt finns det risk att eventuella fortsatta problem kommer att kräva mycket tid och pengar. De åtgärder som har genomförts kanske inte har utförts på rätt sätt. Valet av åtgärd kanske var rätt men utförandet fel. Även om åtgärden var utförd på rätt sätt kanske brukarnas besvär inte har minskat. Det kan då tyda på att det finns andra tekniska brister som inte åtgärdats. Men det kan också tyda på att huvudorsakerna till problemen ligger utanför byggnaden och innemiljön.