SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI s.1 INLEDNING LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI Kommissionen har på remiss sänt ut en grönbok om hur man kan främja tillgången på långsiktig finansiering och förbättra diversifieringen och förmedlingen av långsiktiga investeringar i Europa. Syftet med grönboken är att genom ett offentligt samråd ge kommissionen synpunkter som kan hjälpa kommissionen fastställa vad som behöver göras för att underlätta långfristig finansiering. Kommissionen kan sedan vidta lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder. Inledningsvis konstaterar kommissionen att arbetet med att återföra ekonomin i EU på ett spår som leder till hållbar tillväxt, nya arbetstillfällen och ökad internationell konkurrenskraft innebär storskaliga och långsiktiga finansieringsbehov. För att finansiera dessa långsiktiga investeringar behöver myndigheter och företag tillgång till långfristig finansiering. Möjligheter att mobilisera sådan lånfristig finansiering beror på det finansiella systemets förmåga att kanalisera staters, företags och hushålls sparande på ett effektivt sätt till rätt användare. Enligt kommissionen har sektorns förmåga att kanalisera sparandet försämrats genom finanskrisen. Finanskrisen har försämrat bankernas möjligheter att låna på långa löptider eftersom de behöver dra ner på sin utlåning för att korrigera tidigare allt för lättvindig utlåning. Samtidigt har krisen inverkat negativt på förtroendet och riskbenägenheten bland låntagare och institutionella investerare. På sikt kommer detta att innebära att det tidigare starka beroendet av bankförmedling för finansiering av långsiktiga investeringar kommer att ersättas med ett mer diversifierat system med betydligt större andel direkt kapitalmarknadsfinansiering och med institutionella investerare och alternativa finansmarknader mer involverade. Bankernas minskade roll skapar nya behov och öppnar nya möjligheter för andra finansinstitut och marknadsbaserade förmedlingstjänster att kanalisera finansiering till långfristiga investeringar. 1
Grönboken innehåller 30 frågor som kommissionen vill få input på. Samrådet avslutas den 25 juni 2013. TILLGÅNGEN PÅ LÅNGSIKTIG FINANSIERING Det finns ingen allmänt vedertagen definition på begreppet långsiktig finansiering. I breda termen skulle långsiktig finansiering kunna beskrivas som den process genom vilken det finansiella systemet tillhandahåller medel för att göra investeringar som sträcker sig över en längre period. Inom G-20s arbete med långsiktiga investeringar används en något snävare definition och som riktar in sig på löptider som överstiger fem år eller saknar löptider, såsom t.ex. aktier. Kommissionen konstaterar att ekonomins möjligheter att tillhandahålla långfristig finansiering beror på dess möjligheter att generera sparande och attrahera och behålla utländska direktinvesteringar. Kommissionen pekar på fyra huvudkällor för långsiktig finansiering. Stater: Offentliga medel som härrör från skatter och offentlig upplåning spelar en nyckelroll när det gäller långsiktig finansiering har ofta positiva externa effekter. Statliga resurser i form av lån eller bidrag kan användas för att underlätta privata långsiktiga investeringar på områden där marknadens misslyckande lett till för låg nivå på investeringar. Företag: Företag finansierar sina investeringar antingen med egna resurser eller genom att utnyttja det finansiella systemet. Dämpad efterfrågan och osäkerhet på marknaderna har påverkat företagens sparande. Samtidigt har företagens investeringar varit än svagare vilket i många länder lett till att företagen kraftigt har ökat sina likvida reserver. Många små och medelstora företag lider dock av brist på likviditet. Hushåll: Hushållens sparande är huvudkällan för finansiering av investeringar. Emellertid föredrar hushållen kortfristigt sparande i likvida eller lätt säljbara tillgångar. Man måste därför uppmuntra ett mer långsiktigt sparande. Extern finansiering: Utländska direktinvesteringar utgör en annan traditionell källa för investeringar i långsiktiga projekt. Inom EU har under 2011 utländska direktinvesteringar åter ökat efter en kraftig minskning under tidigare år. Det finns här dock stora skillnader mellan medlemsstaterna. ATT ÖKA DEN LÅNGFRISTIGA FINANSIERINGEN I EUROPA Kommissionen pekar på fyra sammanlänkade faktorer som bör åtgärdas för att uppmuntra den långsiktiga finansieringen: Möjligheterna för finansiella institutioner att kanalisera långsiktig finansiering, Möjlighet för de finansiella marknaderna att erbjuda långsiktiga finansiella instrument, Övergripande faktorer som möjliggör långsiktigt sparande och långsiktig finansiering och Möjligheter för små och medelstora företag att få tillgång till bankfinansiering och annan finansiering. 2
MÖJLIGHETERNA FÖR FINANSIELLA INSTITUTIONER ATT KANALISERA LÅNGSIKTIG FINANSIERING Bankerna Den finansiella krisen visade på riskerna med hög skuldfinansieringsgrad och löptidstransformering. Detta har lett till brist på långsiktigt kapital i bankerna beroende bland annat på att dessa anpassat sin utlåning till sin upplåning. Ur ett långsiktigt perspektiv är det också viktigt att regelverket för banker beaktar den risk som uppstår när långsiktig finansiering sker genom kort upplåning. En annan faktor som kan komma att påverka bankernas möjligheter att tillhandahålla långfristig finansiering är de förslag som lagts av den s.k. Liikanengruppen som innebär att en banks mer riskfyllda verksamhet separeras från den mer traditionella inlåningsverksamheten. Härigenom skulle kapital tillföras till kundefterfrågade aktiviteter såsom långfristig finansiering. Utvecklingsbanker Nationella och multilaterala utvecklingsbanker kan medverka i långsiktig finansiering antigen direkt eller indirekt genom att erbjuda riskavläggning/garantier och andra finansiella produkter. De kan också föra samman finansiella intermediärer i lämpliga nätverk. I grönboken efterlyser man synpunkter på ett närmare samarbete och koordinering mellan nationella och multilaterala utvecklingsbanker och kommissionen och/eller EIB. Institutionella investerare Institutionella investerare, såsom försäkringsbolag, pensionsfonder, investeringsfonder och stiftelser är lämpade att tillhandahålla långfristig finansiering mot bakgrund av tidshorisonten i deras affärsmodell. Kommissionen har uppdragit åt EIOPA att undersöka möjligheterna att kalibrera kapitalkraven under Solvency II i syfte att underlätta långsiktig finansiering. Kommissionen ser också ett behov av att sammanföra finansiella resurser för att underlätta kommande stora långsiktiga investeringar. Kommissionen har redan förbundit sig att lägga ett förslag om en form av långsiktiga investeringsfonder som skulle kunna underlätta kapitalanskaffningen i Europa. DEN SAMMANTAGNA EFFEKTEN AV GENOMFÖRDA OCH KOMMANDE REGELVERK Kommissionen konstaterar att EU som ett svar på den finansiella krisen genomfört ett omfattande reformprogram. När man beaktar alla genomförda och kommande förändringar av tillsynsregler för de olika finansiella aktörerna är en viktig fråga om reformernas sammanlagda effekt på långsiktiga investeringar är större än summan när man beaktar varje reform för sig. Man efterlyser en övervakning av eventuella kumulativa effekter av tillsynsreformer för att försäkra sig om att man uppnår en makrofinansiell stabilitet och enhetlig global reglering samtidigt som man minimerar negativ påverkan på finansiering av produktiva långsiktiga investeringar. 3
MÖJLIGHET FÖR DE FINANSIELLA MARKNADERNA ATT ERBJUDA LÅNGSIKTIGA FINANSIELLA INSTRUMENT För att kunna erbjuda ett stort antal finansiella instrument för långsiktig finansiering krävs, jämsides med institutionella investerare, väl fungerande kapitalmarknader och infrastrukturer. Den europeiska obligationsmarknaden har haft en stark utveckling även om den i förhållande till omvärldens obligationsmarknader för företag får anses begränsad. Även marknaderna för värdepapperisering får anses mindre utvecklade än i omvärlden, vilket ytterligarer begränsar olika typer av instrument för långfristig finansiering. I dokumentet framhåller man att kommissionen föreslagit reformer (MiFID) för att förbättra marknadernas struktur genom nya marknadsplatser, man har ökat genomlysningen och effektiviserat informationsgivningen, infört krav för att begränsa blankning och spekulativa aktiviteter samt ökat investerarskyddet. Man kommer noga att följa utvecklingen för att se om dessa åtgärder bidrar till att kapitalmarknaderna på ett effektivit sätt kanaliserar långfristig finansiering. Kommissionen framhåller att säkerställda obligationer har visat sig motståndskraftiga i krisen och en bättre harmonisering skulle kunna öka användningen av dem. Kommissionen framhåller vidare att värdepapperisering kan fungera som en källa för långsiktig finansiering under förutsättning att den sker under lämplig övervakning och transparens. Det finns utrymme att utveckla enkla värdepapperiseringsprodukter, som baseras på klara strukturer utan skuldsättning, som använder väl utvalda och diversifierade underliggande tillgångar med låg risk. Initiativet för en europeisk marknad för projektobligationer kan utvecklas ytterligare till en fullt likvid marknad. Slutligen föreslår kommissionen eget kapital som en ofta bättre källa för finansiering för långsiktiga högriskinvesteringar. För närvarande är dock detta ett dyrare alternativ än lån. ÖVERGRIPANDE FRÅGOR SOM UNDERLÄTTAR LÅNGSIKTIGT SPARANDE OCH FINANSIERING. Kommissionen har identifierat sex övergripande faktorer som kan spela en roll för tillgång på långsiktig finansiering. Den första handlar om att stimulera långsiktigt sparande kopplat till pensionssparande. I vissa medlemsstater har sparsystem som underlättar investeringar i offentliga verksamheter som sjukvård och universitet. Enligt kommissionen kunde det vara värt att överväga sådant sparande på EU-nivå. Den andra handlar om skatter eftersom dessa påverkar beslut om sparande och investeringar. Den tredje faktorn avser redovisning till verkligt värde. Denna princip leder enligt viss forskning till att kortfristiga investeringar gynnas på bekostnad av långsiktiga eftersom den kräver att man tar upp alla tillgångar och skulder till marknadsvärde. Kommissionen efterlyser en debatt och analys av hur principen om redovisning till verkligt värde har påverkat långfristiga investeringar. Den fjärde faktorn rör företagsstyrning. Redan idag finns regler på plats när det gäller förvaltaruppdrag, intressekonflikter, lön, utövande av rösträtt etc. Ytterligare åtgärder beskrivs i handlingsplanen för europeisk bolagsrätt och företagsstyrning. Tillkommande åtgärder kan avse hur förvaltarnas incitamenstprogram utformas för att tillgodose långsiktighet samt utökad transparens. 4
Andra alternativ för att öka aktieägarnas långsiktighet skulle kunna vara högre rösträtt för långsiktiga ägare och högre utdelning för dem som haft aktierna länge. Den femte faktorn avser information och rapportering. De bolag som har en öppen och högkvalitativ icke finansiell rapportering har enligt gjorda studier lättare att få långfristig finansiering. Många förespråkare menar att kvartalsvisa rapporter ger felaktigt incitament och driver marknadsaktörerna mot kortsiktiga resultat. Kommissionen har föreslagit att kravet på kvartalsvisa redovisningar skall upphävas. Den sjätte och sista faktorn kommissionen pekar på som ett hinder är avsaknaden av riktmärken och kreditvärderingar för långsiktiga projekt. MÖJLIGHETERNA FÖR SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG ATT FÅ TILLGÅNG TILL BANKFINANSIERING OCH ANNAN FINANSIERING. Kommissionen menar att små och medelstora företag utgör grunden till ekonomisk tillväxt och fler arbetstillfällen i Europa. Historiskt sett har dock dessa haft svårigheter att få tillgång till kapital för långsiktiga investeringar. Detta vill kommissionen ändra på och har ett antal förslag för att förbättra dessa företags tillgång till kapital. Kommissonen vill skapa särskilda marknadsplatser för små och medelstora företag, utveckla nya värdepapperiseringsinstrument, utveckla och främja speciella icketraditionella källor för deras finansiering samt utveckla standarder för kreditbedömningar av små och medelstora företag. Konsultationen pågår till den 25 juni 2013. Länk, konsultationsdokumentet 5