LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Relevanta dokument
Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Vattenförvaltingen samråd

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Kommunstyrelsen

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt

Instruktion finansieringsuppgiften

Så här fortsätter Greppa Näringen

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF VÄSTERNORRLAND Vattenmyndigheten

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Lokala Åtgärdsprogram

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt. Del av nationellt delegationsmöte. Ledamöter: Stefan Carlsson Ordförande

Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Åtgärdsprogram för avrinningssområden

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne

5 Stora. försök att minska övergödningen

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Bilaga 1:1 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Samverkan och intresseavvägningar Vattendagarna i Bollnäs 9 dec 2009 Rune Hallgren LRF. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Regeringens beslut

Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Referensgruppsmöte JordSkog

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND

Samverkan och samråd

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Bilaga 1:14 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförvaltningen. Genomförande av åtgärdsprogram 2009 & Framtagande av åtgärdsprogram Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Föreningsstämma vattenrådet 28 maj 2016

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Syfte- att bidra till miljömålen

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Det nya Vattensverige och Europa: Lantbrukarnas och markägarnas syn

Avvattningssystemet och klimatanpassning

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Ramdirektivet för f r Vatten

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Dags för! Kommunernas uppdrag enligt åtgärdsprogrammet. Katrin Herrlin Sjöberg Vattenmyndigheten Södra Östersjön

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Bilaga 1:7 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Referensgruppsmöte Jord- skog

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Sammanträde: Vattendelegationen för Södra Östersjöns vattendistrikt Tid: Torsdagen den 21 september 2017 Jordberga gård, Tullstorpsån, Skåne

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Vart tar vattnet vägen? Om dagvatten i staden och på landet Hur ser lantbruket på vattenproblemet idag och i framtiden? Linköping 3 nov 2015 Rune

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post:

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Synpunkter på Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Enköpingsåns åtgärdsområde

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sammanställning för åtgärdsområde 28. Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån

Nossans regleringsföretag av år 1922

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

Transkript:

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne

Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste finnas. Måste finnas en rimlig bördefördelning. Konkurrensneutralt med andra länder. Måste bli en politisk avvägning mellan produktion och miljö. Göra en ekonomisk konsekvensanalys. Generationsmålet.

Gröna Näringarna Vilka områden är viktigast för oss? Övergödning Dricksvattenskydd Miljögifter / Bekämpningsmedel Enskilda avlopp Markavvattning / Morfologiska förändringar Skogen

Övergödning Strukturkalkning: 1 750 MSEK (500 000 ha, >20% ler) Hur mycket vetenskap finns bakom åtgärden Strukturkalkning? Strukturförbättringar finns säkert men hur mycket reduceras P- förlusterna och hur länge? Ekoodlingen kan inte använda bränd eller släckt kalk.

Markavvattning / Morfologiska förändringar Restriktioner angående markavvattning där begränsningar i underhåll och rensning föreslås. Återställa de morfologiska förändringarna: Sjösänkningar Rätningar Rensningar Invallningar Kvarndammar Flottningsleder Vandringshinder

Markavvattning / Morfologiska förändringar Markavvattning är nödvändig för livsmedelsproduktionen Markavvattning är nödvändig för andra viktiga funktioner: Infrastruktur Bebyggelse Översvämningsskydd Skogsproduktion

Summering för jordbruket VM uppskattar jordbrukets kostnader till 2 000 MSEK per år. Jordbrukets sammanlagda inkomster enligt SCB är 500 MSEK per år. 5 Till detta kommer: Omprövning av ~365 000 enskilda avlopp Omprövning av ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk. Dessa två ovanstående åtgärder betingar miljardbelopp.

Synpunkter från HaV Belastningen från Östersjöns bottnar tre gånger större än påverkan från land Det kan upp till 100 år innan signifikanta skillnader ses

Efter Remisstiden 30 april, 2015

Uppdaterade uppgifter i samråd med Jordbruksverket

Uppdaterade uppgifter i samråd med Jordbruksverket Kostnad för strukturkalkning Tidigare 0 kr/ha, Nu 200 kr/ha

Uppdaterade uppgifter i samråd med Jordbruksverket Kostnad för strukturkalkning Tidigare 0 kr/ha, Nu 200 kr/ha Effekt av våtmarker (ej P-dammar) Betydligt effektivare avseende fosfor (x2)

Uppdaterade uppgifter i samråd med Jordbruksverket Kostnad för strukturkalkning Tidigare 0 kr/ha, Nu 200 kr/ha Effekt av våtmarker (ej P-dammar) Betydligt effektivare avseende fosfor (x2) Omfattning av skyddszoner >6 m tagits bort

Konsekvens av förändringarna Årskostnad

Konsekvens av förändringarna Fler tidsundantag till 2027 nu > 60 % av alla övergödda vfk (nationellt) Årskostnad

Konsekvens av förändringarna Fler tidsundantag till 2027 nu > 60 % av alla övergödda vfk (nationellt) Mängden åtgärder som kan komma att ta jordbruksmark i anspråk minskas från 25 000 till under 9 000 hektar (<1% av jordbruksarealen) 80/60 Årskostnad

Effekt av förändringarna, kustvatten SÖVD -Effekt 220 180 170 2 500 1 600 1 200 Fosfor (ton) Kväve (ton)

Miljökvalitetsnormer och undantag Genomförda förändringar - fler tidsundantag till 2027 för åtgärder inom jordbruket Tidsundantag till 2027 har tillämpats p.g.a. av orimliga kostnader för: Hälften av strukturkalkning, fosfordammar och våtmarker Åtgärder i vissa områden där kostnaden överstiger nyttan Vattenförekomster som ligger nedströms sådana som fått tidsundantag till 2027 > 60 % av alla övergödda vattenförekomster har tidsundantag till 2027

Jordbruksverket - Regeringsprövning Jordbrukets ställning bör enligt förarbetena inte tillmätas mindre vikt än andra näringar och intressen som utpekats som Riksintressen. För att betona jordbrukets betydelse infördes i MB att jordbruk är av nationellt intresse och att det krävs speciella skäl att exploatera brukningsvärd jordbruksmark. De åtgärder som SJV anser strider mot MB är våtmarker, fosfordammar, anpassade skyddszoner, skyddszoner och tvåstegsdiken, eftersom dessa åtgärder medför att odlingsarealen minskar med >80 000 ha jordbruksmark.

Jordbruksverket 3 Jordbruksverket behöver ta fram styrmedel, med syfte att följande åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att bidra till att MKN för vatten följs: Strukturkalkning Kalkfilterdiken Anpassade skyddszoner Skyddszoner Obrukade kantzoner P-gödsling anpassad till grödans behov och hänsyn till markens innehåll av växttillgängligt P Höga engångsgivor av P undviks

Citat från Åsa Romsons genmälen i interpellationsdebatt med Sten Bergheden den 3 september, 2015 Siffrorna och en del annat som har tagits upp i den här debatten tyder på att underlaget från vattenmyndigheterna har varit undermåligt. Den kritiken finns. Jag ser den och har inte annat att tillföra än att konsekvensanalyserna har varit för dåliga.

Lägesrapport för vattendirektivet Beslut tas av de fem vattendelegationerna i december, 2015. Både LRF Riks och regioner uppvaktar och har samtal med enskilda ledamöter Oklart vad Regeringens överprövning leder till och när beslut kommer Finansieringen är inte klar

Grundproblemet kvarstår LRFs grundläggande kritik är fortfarande att de båda undantagen sänkta kvalitetskrav och kraftigt modifierade vatten inte används. Hög ambition skapar stort behov av åtgärder.

Kostnaderna för jordbruket har minskat i jämförelse med samrådsunderlaget Kostnader fördelas till 2027 istället för till 2021, vilket förklarar en del av sänkningen Olika kostnader cirkulerar mellan 50 och 200 SEK/ha i medeltal för landets åkermark. Kostnaderna utgörs av förslag på lagkrav på skyddszoner och förbud mot att sprida stallgödsel på P-rika jordar.

Kostnaderna för jordbruket har minskat i jämförelse med samrådsunderlaget Kostnaderna fördelas inte lika på alla. Några hundra gårdar träffas av kostnader för P-förbud och några tusen för lag om skyddszoner..

Danmark Danska regeringen har rivit upp den tre år gamla lagen om skyddszoner. Omprövar lagkravet i gödselräkenskaperna om att N-gödsla under grödans ekonomiska optimum. Något annat som är mindre generellt och mer målstyrt kommer införas under 2016. Genomförandet av vattendirektivet är mycket politiskt i DK och har kantats av bråk. Den första vattendirektivscykeln rapporterades fyra år efter EU:s tidtabell.

Regeringskansliet Enligt RK bör delegationerna inte fatta ett beslut, om regeringen ännu inte har hunnit ta ställning till den överprövan som SJV har lämnat in, det är rimligt att avvakta den processen. RK säger att de inte ser någon överhängande risk för böter för SE.

LRFs synpunkter på kostnadsberäkningar för P-åtgärder i lantbruket Skyddszoner: LRF + 14 MSEK per år. Anpassade skyddszoner: LRF + 50 MSEK i anläggningskostnad Våtmarker: LRF + 5 000 MSEK, markvärdet. Gödsling med P enligt rek: LRF + 125 MSEK Kalkfilterdike: LRF + 650 MSEK Tvåstegsdike: VM och LRF använder samma rapport + 0

Västerhavets vattendelegation hemställer till regeringen om att skjuta på beslutet VMs delegation för Västerhavet har 10 nov på ett extramöte beslutat göra en hemställan till regeringen om att inte ta det planerade beslutet om ÅP för RDVs 2:a cykel 2015-2021. Beslutet var planerat till 2/12 och de hemställer om att skjuta på det ett år. Inför besluten råder osäkerhet då bl.a. SJV i april begärde att Regeringen ska överpröva delar av VM samrådsunderlag. Regeringen har ännu inte fattat något beslut som kan ha avgörande betydelse för delegationerna beslut. I delegationen var det främst ledamöter från kommuner, lantbruk och övrigt näringsliv som ställde sig bakom hemställan.

Tack för ert intresse!