@P flqm:&d p Specialarbetet anslaget VALLAS-OMRADET En intervjuundersökning gällande biblioteks- och läsvanor i ett nybyggt omrade. Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan. Borås, 1975. Elisabet Berger Kerstin Hemre Bengt Holmquist
En intervjuundersökning gällande biblioteks- och läsvanor i ett nybyggt omrade. Specialarbete inom ämnet bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan, Borås, vt 1975. Elisabet Berger Kerstin Hmre Bengt Halmquist "Det är ingalunda fastslaget, att bibliateketrier tir visare människor an andra". Eraerson
m * I * m. * m m m m * m m * m m * m m. m m.. m * m m * m.. m m * m m. m m. m m * m m * m m * m *. m m. m m.
Karta över Vallas-området vallas-centrum, biblioteket
Vallås är beläget nagra km öster om Halmstad. Området ar stadens senaste bostadsområde och det första Ustorbostadsområden som bygges ut i Halmstad. Planeringen av Vallas började årsskiftet 1965-66 och på hösten 1969 startade själva byggnationen. Våren 1970 började de första hyresgästerna att flytta in. Vallås är ett vidsträckt område med en areal på 200 ha, Idag (januari 1975) bor mellan 5500-6000 människor i Vallås. Fullt utbyggt skall Vallås rymma bostäder för ca 8000 invånare. Bebyggelsen består av flerfamiljshus och enfamiljshus, i ungefärlig proportion 70% flerfamiljshus och 3046 enfamiljshus. Flerfamiljs- husen ar koncentrerade till västra Vallås, medan enfamiljshusen huvudsakligen finns i den östra delen. Tviivaningshus är det högsta som fatt lov att byggas i området. När det gäller den ekonomiska aspekten för eller emot enbart tvavaningsbebyggelse redovisas här helt kort de beräkningar som gjorts och de resonemang som förts i den har frågan, R&lmstads Fastighets AB har raknat på hushöjdens ekonomiska konsekvenser och den beräkningen visar en hyresffirdyring för tvivåningshuset jämfört med trevåningshuset i likvärdigt ut- 2 förande med ca 3 kr/m och år, Fastighetskontoret har beräknat ex- ploateringskostnaden för områderts utbyggnad med 2000 lägenheter i tvåvånings flerfamiljshus och 1000 lägenheter i småhus. Bedkningarna här visar som väntat en högre exploateringskostnad för tvavanings- bebyggelse an för område med hårdare utnyttjande och högre hus. Kostnaden slår dock inte igenom på hyreskostnaden i a rskilt hög grad. Jämfört med t. ex, Andersberg (ett annat nybyggt område i Halmstads kommun) som är bebyggt med tre- och fyrav&ningshus samt höghus slår exploate~ngskostnaden för Vallås igenam med ca 1.50 kr/m 2 och år. På Andersberg har man emellertid för att nå ett större ut- nyttjande och för att undvika alltför stora bilhav byggt parkerings- däck. Detta fördyrar bostadshyran med ca 4 kr/n2 och Ar. Vid två- våningsbebyggelse bör man kunna ställa bilarna p& marken och saledes spara kostnaden för parkeringsack. Ur ekonomisk synpunkt bör darfar tvåvåningsbebyggelse vara försvarbart eftersom ett hårdare utnyttjande av marken inte är nödvändigt, Också med hänsyn till landskapsbilden har höghusbebyggelse ansetts olämpligt i Vallås, För själva byggnationen i Vallås står Halmstads Fastighets AB, Riks-
byggen och H%, Hyran ligger på 75-80 kr/m2, För enfamiljshusen galler sak, tomträtt vilket innebar att man hyr tomten på 49 Gr. Tiden kan dock förlängas, Formell ägare ar kommunen, I &ra anslutning till huvudtillfarten från Vaxjövägen i Vallås (se karta) ligger Vallås centrum, Detta centrum ar utformat som något av ett torg, En fyrkant i mitten med lite planteringar och bankar och med affärer och en cafeteria i en rektangel runt omkring, På tv8 sidogator fran denna rektangel ligger också en del affärer. 1 Vallås centrum finns också mellan- och högstadieskola, skol- och stadsdelsbibliotek samt fritidsgard under samma tak, En lågstadieskola är under byggnad, I en annan del av Vallas ar en lag- och mellanstadieskola under planering, Post, bank och apotek finns också har i centrum, En unik sak ar att det finns en bokhandel i ett omrade av Vallås typ, Har finns vidare i centrum: distriktssköterska, barnavårdscentral, folktandvård samt aven privatpraktiserande tandläkare, En stilla ovetenskaplig och kanske framfir allt oekonomisk reflexion: eftersom Vallås ar ett mycket vidsträckt område, s&. kanske man kunde tänka sig någon liten närbutik utanför detta centrum med sitt koncentrat av affärer, Visst kan det naturligtvis vara praktiskt att ha allt samlat på ett ställa &r man skall handla, A andra sidan kan man Ju inte fönutsätta att alla har bil och snabbt kommer Gill Vallås centrum, Visst finns det bussar, men i vissa delar av Vallas ar det ganska långt att gå till en busshallplats. Där skulle det väl eventuellt finnas utrymme för en liten affär med taex, mjölk, bröd, smör och ett litet sortiment av våra vanligaste förbrukningsartiklar. Är det verkligen orealistiskt? Vi skall inte har närmare gå in på denna problematik eftersom undersökningen inte rör huruvida sma butiker kan fortleva vid sidan av jättar som Konsum och ICA, Men det är i alla fall en tanke som slog oss nar vi vandrade omkring i Vallås, För att fortsatta med vad som finns utanför centrum i Vallas: landstinget håller på att bygga ett sjukhem med 126 platser som besknas vara klart under 1975. Kommunen skall också bygga ett ålderdomshem med 96 platser som skall vara klart 1980, Det finns 3 barnstugor utspridda i Vallås, En fjärde ar under planering, Varje barnstuga har ungeer 40 heldagsplatser och 20 halvdagsplatser, Enligt BU:s (~arnstu~eutredningen)
minimikrav skall det finnas 40 platser per 2,000 invånare, Sa enligt BU skulle Vallås vara ganska väl täckt när det gäller barnstugor, Sammanfattningsvis kan man väl säga att Vallas är ganska lyckligt lottat nar det galler olika sociala serviceinfittningar och bättre skall det ju bli eftersom en fortsatt utbyggnad sker, Däremot finns det t.ex, inte en biograf och det kan ju tyckas vara ett elementärt krav i ett område som färdigbyggt skall rymma ca, 8,000 invånare. Det finns i alla fall en fritidsgård med en aktiv och intresserad föreståndare i spetsen. Biblioteket ar ett kombinerat skol- och stadsdelsbibliotek som ar inrymt i mellan- och högstadieskolan i Vallas centrum, Biblioteks- lokalen invigdes den 10:e november 1974, Så sent som i juli samma år erhölls ett anslag på 200,000 kr för inköp av ett grundbestånd av böcker, Det var alltså mycket kort tid för personalen att planera bo'icinköp på, Vid invigningen fanns ca 17.000 böcker, 100 tidelalfter och ett tiotal dagstidningar pa biblioteket, Ca 6,000 böcker hade överförts från den nedlagda filialen i Snöstorp och ca 1.000 böcker kom från andra filialer, Alltså köpte biblioteket ca 10.000 böcker huvudsakligen facklitteratur och barnböcker, De 7u000 böcker soffi biblioteket fick från andra filialer bestod huvudsakligen au skön- litteratur, så därför lades huvudvikten vid inköp av facklitteratur och barnböcker, 2 Bibliotekslokalen har en yta på 600 m. Den ligger en bit in i sjalva skolan. Där finns ingen direktingång till biblioteket och heller inga fönster direkt ut mot gatan, Dessa nackdelar papekades ocksa från bibliotekshåll under planeringen av skolan o, biblioteket men för- gäves, Det medför ju naturligtvis stora nackdelar för en lokal med en så inklämd placering i en byggnad, Man kan ju aldrig här öppna ett fönster toex, och få frisk luft, Dessutom rnáste personalen sandigt arbeta i elljus och naturligtvis &r även det en nackdel, Men biblioteket hade att välja mellan denna lokal och ingen lokal alls. I högra delen av biblioteket finns en hörslinga i taket för musikav- lyssning. Till dags data finns 3 bandspelare och drygt 10 hörlurar. Eventuellt kommer också grammofonskivor att inköpas för avlyssning.
- -, Filialen har mycket generösa öppettider nämligen: måndag-fredag 8.00-20.00 och lördag 10.00-14.00. FRITIDS~RDEN - EN KORT BESKRIVNING. Fritidsgården ar inrymd i källarplanet i den mellan- och hagstadieskola i centrum där alltd också biblioteket finns, Ytan ar 500 m 2 plus en sporthall som under dagtid ar skolans ordinarie gymnastikhell. Under kvällstid utnyttjas sporthallen i stället av olika föreningar för t.ex, dans eller naturligt nog för olika typer av motion. Här finns många olika typer av aktiviteter som t.ex. bordtennis, biljard, kurser i batik, porslinsmålning O.S.V. som sker i samarbete med olika föreningar. ABF - teatern har börjat med skapande dramatik för barn och ung&mjfr&n 7-18 år. Förestandaren som vi pratade med var mycket positivt inställd till samarbete med biblioteket, Han arbetar själv hårt med att få barn att lasa: han gör propaganda för biblioteket och försöker läsa mycket för barnen. Även i verksamheter typ dockteater eller s.k. pysselkvällar försöker han få in i böcker och bokläsandets glädje i sitt naturliga sammanhang. Garden ar Öppen vardagar 9-22 och lördagar 15.22, Sandagar är stängt, tyvärr för det ar kanske just p& söndagen nar många har tid som garden verkligen skulle vara öppen. Föreståndaren var val medveten om detta, men det ar en fråga om pengar och personal.
Radhusbebyggelse i Vallås
Det hävdas ofta att undersökningar av den har 'typen leder fram till resultat som man antingen rätt säkert redan vet, eller enbart med sunt förnuft kan komma fram till. Även om det påståendet rymmer en hel del sanning, så tror vi ändå, att denna undersökning bland Vallåsborna i Halmstad, kan ha gett någon utdelning. Om inte. annat så har den gett biblioteket dar en viss "PRW. Med några få undantag ställde de människor upp som vi lyckades nå för intervju, Och aven om det ar ett rent subjektivt omdöme från vår sida, så påstår vi, att man såg det mycket positivt att bli tillfrågad och få sina synpunkter framförda. Flertalet var inte särskilt flitiga biblioteksbesökare, men man hade ändå bestämda Asikter speciellt angående öppeth&llande och aktiviteter som biblioteket kunde arrangera.'manga tillade dessutom vid intervjuns slut; 'att nu får vi hoppas, de tänker på de har sakerna p& biblioteketu. I basta fall kanske också bibliotekspersonalen kan få viss nytta eller någon impuls från det har materialet, PROBLEMSTALLNING OCH SYFTE Vallåsomr&det var intressant för oss, därför att det var nytt, om- diskuterat och till synes välplanerat. Biblioteket hade ännu inte öppnat när vi bör jade vår undersökning. ( Öppningsdatum var söndagen 3 den 10 november 1974. ) Vi tyckte det var spannande, att se hur man a " inrättat denna nya filial, Omradet i sig tycktes välplanerat - hade aven biblioteket fått del därav? Eller hade man inrattat en ny filial, visserligen med betydligt större lokaler än den gamla i Snöstorp, men utan djupare tanke på just detta områdes behov och möjligheter? Hur pass lämplig ur biblioteks-synpunkt var den lokal man fatt sig tilldelad? Tonvikten i v& undersökning ligger inte på dessa frågor angående planerandet av biblioteket, men en viss insyn i detta ansåg vi dock vara nödvändig, Det vi främst inriktade oss på var hur pass stort intresse, de som bodde i omradet hade for biblioteket, Vi ville också f&. intresset för litteratur. en uppfattning om det allmänna ' Eftersom vi ämnade vara i Halmstad under första Bppningsveckan, kunde vi se hur informationen om det nya biblioteket gatt fram, till dem
som bodde i Vallas. Vi skulle också få en del intryck av de svarigheter som personalen ställs inför i ett helt nytt bibliotek. Sammanfattningsvis ville vi genom våra fdgor få fram: de tillfrågades biblioteks respektive lasvana och deras "sociala aktivitet". Om och i så fall hur man fått information om det nya biblioteket, vilka öppet-tider man prioriterade, vilka för biblioteket möjliga aktiviteter (förutom bokutlåning) man föredrog, Dessutom ville vi få fram det intryck man hade av bibliotekariers attityd gentemot lantagare. \ METOD Vi valde att lata vart material till största delen bygga pä intervjuer bland personer som bodde i Vallås. Eftersom vi var tre stycken som skulle göra intervjuerna, ansåg vi, det vara nödvändigt med ett fr&geformulär att utg& ifran. En friare typ av intervju skulle vara bettdligt svårare att tolka svaren pb, Dessutom skulle vi då ställa fragorna annu mer olika än vad vi nu gjorde. Samtliga 17 fragorna (se bil.) var utformade på ett sådant ett, ' att ett kort svar var tillräckligt.,efter sista frågan bad vi dock om eventuella egna synpunkter och önskemäl, som man ej ansäg kommit fram, i i Att vi valde att göra personliga besök, istället för att skicka frag* formuläret per post eller andnda oss av telefon, berodde på att vi ville få ett sa litet bortfall som möjligt. Vi tyckte ocksa att det var roligare att arbeta så, och till Vallås skulle vi ändå, för att bekanta oss med området och biblioteket. L Ifrån Halmstads länsstyrelse fick vi namn, adress och yrke p& 130 personer boende i Vallås. Uttagningen hade gjorts slump~ssigt utifran en uppställning av gatuadresser (var 20:e person). Till samtliga dessa 130 personer skickade vi ut ett wintroduktionsbrevn fem dagar innan vi kunde väntas komma; I detta brev berättade vi kortfettat att vi ville göra en intervju angående det nya biblioteket. Vi drnnde också att vi fatt just deras namn genom en slumpmässig uttagning, och att underakningen skulle ligga till grund för ett specialarbete på bibliotekshögskolan.
KRITIK AV METODEN Vid varje intervju-undersökning måste man ta hänsyn till en rad f elfaktorer, som paverkar resultatet. Bortfallet (d. v. s. de personer som man av en eller annan anledning ej får kontakt med) ar en viktig sådan faktor, ett alltför högt bortfall omintetgör hela undersökningen. Själva stickprovet kan också vara en felkälla, s& kallat ramfel innebär att det urval man gjort inte täcker den population man tänkt undersöka. Under själva intervjuerna uppstår också lätt så kallat matfel, d.v.s, man mater inte det man avser att mata. En rad faktorer kan också påverka de svar som ges, till ex. anses det mer positivt att vara "socialt aktivu an att inte vara det. Vid frågor som berör detta tenderar man att överdriva sina insatser, speciellt som svaren inte kontrolleras. Detsamma galler lasvana och även biblioteksvana i viss mån. (I läsvanestudier SOU 1972:20 intervjuades 1.896 personer i fem olika undersökningsområden. Av dem uppgav 90%~ att de fann boklasning vara en högst värdefull sysselsättning, men omkring 40% av dessa uppgav ända, att de inte läst en skönlitterär bok under hela aret före intervjun). Övriga faktorer som brådska, trötthet och allmän inställning till dem som utför intervjun har naturligtvis också betydelse. Personernas verbala förmåga och vana att vinna gehör för sina tankar påverkar dessutom hur de besvarar frågorna, T111 detta kommer att vid behandlingen av@ gör mer eller mindre grova bearbetningsfel! date man samlat in Även om vi tänkte pa detta vid utformandet av våra frågor, och i någon mån försökte formulera denr p6 ett "smidigt sätt", ar det omöjligt att helt undvika dessa fel. Att vi till ex. kom från bibliotekshögskolan påverkade säkert en del människor att svara på ett visst sätt, PRESENTATiON AV MATERIALET Under vår vecka i Vallås lyckades vi få kontakt med 95 personer. Av dessa vägrade 7 stycken att låta sig intervjuas, Man uppgav som skäl, att man var för trött eller ville vara i fred. Vår underc sökning bygger alltså på 88 personer. De övriga 35 personerna i
vårt material hade antingen flyttat eller var ej hemma de gånger vi sökte dem, Vi fick alltså ett bortfall på ungefär 32qd. (Därav utgjorde de som flyttat eller ej var hemma 2% medan 540 vägrade ställa upp.) Männen i undersökningen ar i majoritet, 63 stycken mot 25 kvinnor. P3 våra adresslistor var det mähnens namn (de flesta var gifta eller sammanboende) som uppgivits, och följaktligen rikhde vi introduktionsbrevet till dem, Antagligen bidrog det till att många gifta kvinnor envisades med, att deras man skulle besvara frågeformuläret. Detta trots att vi uppgav oss vara intresserade av hela familjens synpunkter. Flertalet (85%) var allts8 gifta eller sammanboende, och mang? [m) hade barn. Den grupp som dominerar materialet ar unga flerbarns- familjer, där barnen ar mellan 0-7 lika många man som kvinnor. år. Av de ensamstaende var det Som nämnts var det en övervikt på unga och medelalders människor. Man: Kvinnor: 15-20 år = 3 stycken --- 20-30 " = 21 W 20-30 år = 12 stycken 30-40 " 24 II 30-40 " 11 n 40-50' 6 7 U 40-50 " a 2 n Vid en grov indelning efter yrkestillhörighet i tre socialgrupper, hamnar 41% i socialgrupp III och 5246 i socialgrupp II. Resten d.v.s, 7$ kom att tillhöra socialgrupp I. (vilket betyder att de har hög- avlönade yrken, som klart kräver akademisk examen), Det ar naturligtvis vanskligt och tvetydigt att göra en sådan här indelning. En viss uppfattning vad det eller utbildning och arbets- lön kan det dock ge.
NATIONALITET Förutom något enstaka undantag var samtliga av svensk nationalitet. Och de allra flesta hade förut bott i någon annan stadsdel i Halmstad. I stadsdelen Vallås hade man varit bosatt 0-5 år (20q6 hade bott dar 1-2 år, 562-4 år och 13% 4-5 ar. De övriga 8% hade bott där kortare tid än ett år). Lokaliseringen utav biblioteket i Vallås centrum var så gott som alla nöjda med. Eftersom alternativ placering ar svart att tänka sig, får väl det svaret anses som *tt självklart, Endast fyra personer hade invändningar mot att biblioteket var placerat i anslutning till skolan. Flertalet av de personer vi talade med hade dock ännu inte besökt biblioteket. Flertalet (84%) uppgav att de kände till att biblioteket öppnade den 10 november. Anmärkningsvrrt eftersom Halmstads huvudbibliotek ej hade gatt ut med någon trycksak till hushållen i Vallås. Det var en önskan av Karin Kofoed (chef sbibliotekarie i vallas), att man inte skulle göra det, eftersom många böcker fattades och mycket annat ej hunnit bli iordning till invigningen. l \L$@" Mariga (47%) hade fått sin information genom den lokala pressen. Det var ungefar 15% som hade fatt reda p& det genom sina barn som gick i Vall&-skolan, medan l& hade hört det genom bekanta. Lika många som för övrigt fått reda på det genom det brev vi skickade. Några stycken hade hört det pa det gamla biblioteket i Snöstorp. Biblioteket halls alltsa öppet på vardagar kl. 08-20. Lördagar kl. 10-14, medan söndag halls stängt, Dessa tider får vi anse samtliga intervjuade vara mycket nöjda med. De flesta (81%) prioriterade kvällstid för sina biblioteksbesök. Och aven om vissa önskade, att biblioteket hade öppet anda till kl. 22, så tyckte de ändå, att tiden &ckte då man stängde kl. 20. På lördagar ansåg man det inte vara nödvändigt med kvällstid, och nuvarande tider passade bra.
BIBLIOTEKSVANOR Flertalet hade liten eller ingen vana att besöka bibliotek. Ungefar 40$ uppgav att de inte besökt något på många år. Oessutom var det 35% som enbart gått en gang per år eller en gång per halvår, Dessa två grupper utgör alltså 75%. En stor grupp om man tänker på att samtliga i denna har en så gott som obefintlig biblioteksvana. Endast 3% hade besökt biblioteket varje vecka, och ungefär lika många hade gått var 14:e dag. Det var 1% som gjort besök en gang per månad. De som alltsa kan räknas som relativt vana bibliote~ti besökare utgjorde endast 23%. Dessa siffror som visar på en liten grupp som ofta går på bibliotek, och en mycket stor grupp som sällan eller aldrig går, överensstämmer tyvärr väl med hur det förhåller sig över lag. Man brukar ange att 7546 av Sveriges befolkning aldrig kommer till biblioteken. Man kan naturligtvis ha en stor läsvana, utan att vara en trägen bibliotekskund. Därför hade vi också med frågan, om man hellre köper sina böcker an lanar dem, 24% gjorde det. Det var dock få 9$ som uppgav sig ha ett stort litteraturintresse. Och 27% sade att de aldrig läste någon bok. De flesta visade dock ett visst intresse, även om de inte läste speciellt ofta eller mycket. Fraga nummer 11 (se bil.) behandlar vad för slags böcker man helst laser. Vi gav ätta alternativ på olika typer av litteratur för att underlätta svaret. Romaner, fackböcker, deckare, reseskildringar och äventyrsböcker var den i särklass populäraste litteraturen, och därav var romaner populärast. Fackböcker var den näst största gruppen. Här var det historia och teknik som dominerade intresset. Övriga amnecomraden angavs bara av en eller tv& personer och är darför ointressant att redovisa. Om man ser svaren i ett stapeldiagram (diagrammet finns p3 nästa sida) syns det hur man prioriterar de olika alternativen. Lyrik var det minst populära har som i så många andra sammanhang.
A Antal personer *.. Romaner I Fackböcker 5 m Deckare m Reseskildringar Memoarer 4 GRAD AV FRITIDSAKTIaTET Vi antog, kanske felaktigt att de som hade en speciell hobby eller var aktiva i någon form av föreningsliv lättare hittade fram till biblioteken, an dem som hade en "passiv fritidt1. Genom ett specialintresse kan man få behov och stimulans att lära mer. Man kan då kanske också bli intresserad av de fackböcker som biblioteken har att erbjuda. Vi ville med frågorna nr 12, nr 13 och nr 14 (se bil.) belysa om man överlag hade någon speciell fritidsaktivitet, och om man upptäckt möjligheten, att uttnyttja biblioteken för denna verksamhet. Ungefär 5% sade sig ha någon hobby eller vara aktiva inom någon typ av förenings liv (inbegriper såväl facklig, politisk, idrottslig, kulturell som ideell verksamhet). Det var många olika aktiviteter som uppgavs på denna fraga. Alla ville vi dock inte anse mm någon "riktigu hobby. Till exempel fiknade vi bort att gå pg bio då och då, besöka dansrestauranger eller
sticka något emellaniit. Men större delen av dm som uppgav någon fritidsaktivitet kom med bland de femtionio procenten, Av dessa var det ungefär hälften som haft nytta av bibliotekens fackböcker. Och av dessa var det främst de idrotts respektive trädgardsintresserade som lanat fackböcker. De övriga menade att de inte hann med &got annat än sitt arbete. Och de hade inte heller nagon gang varit betjänta av bibliotekens fackböcker. Att vi tog upp detta berodde på, att biblioteket för sina fortsatta inköp av facklitteratur eventuellt skulle kunna få en uppfattning om intresseinriktning hos de intervjuade. Ett mindre bibliotek kan ju inte vara lika välsorterat inom alla ämnesområden, Och det bör n a t u ~ ligtvis finnas flest böcker, inom de områden som kan tänkas vara mest efterfragade på just det biblioteket (förutsatt att kvalitetskravet ej hotas). Det är dock svårt att dra några slutsatser av det som kom fram, främst beroende p& att såpass f& brukade låna fackböcker med tanke på sin hobby. Om vi dock drar nagon slutsats, och sätter samman svaren med det som kom fram på fräga 11. a) (se bil.) s& bör teknik, historia, idrott, hem-hushåll och wprydnadsdjur'' vara de mest efterfrågade avdelningarna inom facklitteraturen. INTRESSE FOR ALLMÄ~~KULTURELL VERKSAMHET PÅ BIBLIOTEK Vi gav sju olika alternativ på denna fråga, varav högst tre fick väljas (se bil. fråga nr 15). Omradet var som nämnts barnrikt, och sagostunder blev också det mest omtyckta alternativet (5446). Det som man sedan främst valde var i föl jande ordning; filmvisning (46%) 1 musikkvällar (4246) och teaterföreställningar [3*). Vad man däremot inte var särskilt intresserad av var författaraftnar, vilket säkert hänger samman med.det hos flertalet låga intresset för litteratur. Allmänna samlingskvällar och olika utställningar på biblioteket var inte heller populärt. ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOM FRAM I PNTERVJUIUNDERSOKNINGEN Mariga ville låna grammofonskivor på biblioteket, emedan man ansåg dem såpass dyra, att det var svårt att köpa nya vid behov. Man tyckte det fanns för få exemplar av nya och efterfrågade böcker. Ofta fick man vänta för länge på en reserverad bok. En del angav
att de inte visste vilka böcker de skulle låna. De var ocksa rädda för att visa denna vil~rådighet och be om hjälp. Man ville därför ha fler listor över speciellt de nya böckerna. Boksnurror tyckte man var bra, eftersom böckerna där blev mer tillgängliga, Nagra efterlyste dessutom ett spsciellt tidningsrum pb biblioteket. Lite överraskande kanske sade samtliga, att de enbart hade positiva erf'arenheter av bibl~otekspersoneili Den typ av bibliotekarie sora skamt-tecknare ar s& fórtjusta i kanske trots allt inte är st3 vanlig åtminstone numera.
i..., Ingången till biblioteket inne i skolan
Utlåningsdisken Barnavdelni ngen
SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Som framgått av denna var undersökning är intresset för bibliotek och böcker lagt i Vallås. Vad kan då en enstaka filial i ett om- råde göra för att stimulera lasintresset? Biblioteket kan ha ett bra programutbud i form av t.ex. musikkvällar, sagostunder för barn, A* författaraftnar och utstellningar. Ett bra och vettigt urval av litteratur givetvis, en lika svår som kontroversiell fraga pa många bibliotek, Sist men inte minst att det enskilda biblioteket genom sin information om den service som finns nar ut till sa manga som möjligt. Detta som nu raknats upp förefaller naturligtvis som självklarheter för de flesta biblioteksarbetare. Allt detta plus mycket mer görs ju också p3 manga bibliotek. Det ar givetvis faktorer i samhället som helhet som paverkar oss i vara lasvanor, som i allmänhet grundläggs tidigt. Lzsintresset i hemmet vi växte upp i, skolan vi gick i 0,s.v. Ett bibliotek av Vallas typ som ar ett kombinerat skol- och stadsdels- bibliotek kommer ju pa ett naturligt sätt i kontakt med skolbarnen och där kan ju en psverkan betyda mycket. Som vi alla blivande biblioteksarbetare vet varierar ju standarden p8 olika bibliotek avsevärt från kommun till kommun. Efter dessa fragmentariska synpunkter vill vi avslutningsvis trycka på hur viktigt det skulle vara med en bibliotekslag har i Sverige för att fa en jamnare standard på biblioteken i landet. Det kan aldrig sägas för ofta och på för mariga ställen: en BIBLIOTEKSLAG ar det bästa som kunde handa det svenska biblioteksväsendet.
F~GEFORM UL~R 1. Är ni ensam - sammanboende? 'l Gift - ogift KON: ' MAN KVIWA Sida 1, Nr 2, Har ni barn? J a Om ja hur många och vilka åldrar? Nej. 3. Hur langs har ni bott i Vallas? 4, Var bodde ni förut? 5, Fanns det dar något bibliotek som ni besökte7 6. Hur ofta ungefar besökte ni biblioteket? 7. Känner ni till att det nya biblioteket har i Vallas öppnade nu den 10: e november? 8. Om ja på vilket &tt har ni fått den informationen? 9. Vad tycker n i om lokaliseringen av det nya biblioteket? 10, Vilka tider skulle ni helst vilja att biblioteket i Vallas ar öppet? ( ~ bara a hänsyn till vad som skulle passa er, och inte till vad bibliotek i allmänhet håller öppet.)
Sida 2, N r 11, a) Vad för slags böcker Laser ni helst? 1) Romaner 2) deckare 3) äventyrsböcker 4) lyrik 5) reseskildringar 6) memoarer 7) historia 8) fackböcker Om fackböcker inom vilket område: b) Dom böcker ni laser lanar eller köper ni dom? c) Orsak till att ni inte laser böcker hinner inte läsa böcker ej intresserad av böcker 12, Tar ni del av nagon typ av föreningsliv (föreningsliv inbegriper såvit1 politisk, idrottslig som kulturell och ideell verksamhet)? 13, Hinner ni med någon för er givande fritidssysselsättning (t,ex, fritidsfiske, släktforskning, musikalisk eller konstmrlig verksamhet)?
Sida 3, Nr 14. Har ni i denna verksamhet nagon gång tyckt bibliotek varit er till nytta? Ofta? 15. Det ar numera vanligt att biblioteken står till tjänst med annat an utlåning av böcker och tidskrift~r, Vilka av följande aktiviteter skulle ni vilja ha p3 biblioteket i Vallås? 3 alternativ Filmförevisning Teaterföreställningar Musikkvällar (levande musik såväl som grammufonmusik) d) Samlingskvällar (~ibl. inbjuder olika personer för att tillsammans med allmänheten di skutera olika ämnen). e) Författaraftnar, författare inb juds att läsa och diskutera sina böcker. f) Regelbundna sagostunder för barn d& barnen sjalva kan stanna ungefär 1 timme p3 biblioteket. g) Regelbunden utställningsverksamhet (t, ex. olika temautst.ällningar), 16. Tror ni att ni trots biblioteksfilialen här i Vallås hellre besöker stadsbiblioteket inne i centrum? 17. Tycker ni att bibliotekarien ofta verkar upptagen? r rar ni er därför för att fråga,) Ev, egna synpunkter och önskemal:
LI TTERATURFORTECKNIN G Boken. Litteraturutr. huvudbetänkande. SOU 1974:5 Sthlm 1974. L. En studie av faktorer som leder till vuxna personers bokval i bibliotek. 3 betygsuppsats av Carina Spenke vid Litt. vet. inst. i Göteborg varterminen 1973 Försök med bibliotek. CDU 1972:61 Litteraturutredningens biblioteksstudier Sthlm 1972 Las och bokvanor i fem svenska samhällen. SUU 1972:20 Litteratur- utredningens lasvanestudier Sthlm 1972 Nowak, Lilian, Bokläsaren en översikt över nordisk forskning efter 1945, med annoterad bibliografi Malmö 1971
.. Berger, E., Hemre, K., C Holmquist, B., Vallåsområdet,.,T k., 24 En interv juundercökh5hg &ilande biblioteks- och läs- vanor. i ett nybyggt område. Specialarbete inom ämnet + bibliotekskunskap vid bibliotekshögskolan. Boras, vt r *. bl.. 111. Detta specialarbete bygger på en intervjuundersökning Gom gjordes i Vallås-omradet strax utanför Halmstad under en vecka i början på november 1974.- V i gjorde - ett slumpmiissigt urvál p3 130 perconer. -35- ev dem.. - - - A -m lyckades - vi n& Vi gjorde personligal5i-$erv - juer där --. - --..- _-. -... vi hade ett fastställt frågeformulär med ass.-: Vad vi -*:: F*.. -. -,... ' '.- - - - - z-. vizle försöka fa fram i undersökningen var-hur pass - stort intresse de som bodde i området hade P$ biblioteket; Samtidigt ville vi ocksa penetrera det allmänna intresset för litteratur.. ". Resultatet av undersökningen visar att det var i stort - ett'lågt intresse för böcker, men något.större intresse f ö r det nya biblioteket i Vallas. Speciellt-'positivt upplevde de intervjuade att de över huvudw-ttiget till-.. fl-agadec.. -... -......... -... -... -............ -...,>..J:=:;&-.:i;:;..... -..,-........... -....: -.............- -..,. ' <........Z.%' '. 2;:....., -..-...:....... -...l....... l;. '....",. -X.-.. i-.................... _*...... >.... -. - ;.,:.. :../...........................,-.......'...., ; -.:.,.':i; ':;r'.'... :c'...,.,..... ;........;..',...*.*L;'-.,.;."i-"7.:.r... ::. -2.. 3... l:..:.l....................'.. L,,.'..:...- >. k.......i....,....r...i..i..,!. - _. ;.?. -..:,.:; i....\.': " r(.".,,;,,.-...,..>...-,-t....< u...,;<.< '-'i.'. "L. ii.*-"r:....., -<: _- I....-:,-- ".I... -.-.....-........ -...........-......:....,... ;..*-....-*.........:.........,i*-i*!..*l. :.-y."-.i...l.,..'.... I.., -.j A*. - a -.
BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011