Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium

Relevanta dokument
Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Acknowledgements Hans Lundqvist, SLU Jan Nilsson, SLU. Photo: Hans Lundqvist

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016

Genetisk analys av Klarälvslax från Forshaga avelsfiske 2011

Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Stamsammansättning av lax i kustfisket 2013 genetisk provtagning och analys

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Birgitta Adell Miljösamordnare

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Genetik II. Jessica Abbott

Aqua reports 2013:20

Växtodlingskonferens Brunnby

Biologisk rådgivning angående fördelning av svensk laxkvot till ICES område 27 22

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Rapport 2011:50. Genetisk kartläggning av lax i Göta älv med biflöden

Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ

Sammanställning fångstdata Vänern 2018

Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern

Angående dioxin och dioxinliknande PCBer i Fisk

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Genetisk undersökning av torsk från Ålands hav

Syfte? Naturliga populationer i Trollsvattnen. Otoliter för åldersbestämning. Vävnadsprover för genetisk analys

Projekt Laxförvaltning för framtiden & Älvspecifik laxförvaltning Salmon Management for the Future / River Specific Management

Utsättning av lax- och. kraftverk m.fl. i Dalälven. havsöringssmolt avseende Gråda. Mål nr M samt M

Hur kan vi optimera förvaltningen av lax i Gävlebukten, Dalälven och Testeboån?

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Biologisk rådgivning och underlag inför beslut om kustfiskeregler 2014

Smoltkriterier för godkänd smolt. Smoltseminarium FUG Stockholm, Februari 2018

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Tillväxt hos röding och regnbåge vid VBCN.

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Östersjölaxälvar i Samverkan

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

Huvudavrinningsområden på gränsen mellan Sverige, Norge och Finland

Vattenreglering vad är det?

Åldersanalys av havsöring från Emån

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Sammanställning av fällda vargar från licensjakten 2015

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Genetisk analys av öring från Emån

Rapport avseende DNA-analys av spillningsprover från järv

Genetisk analys av öring från Brunnshyttebäcken

Inventering av havsöring med odlingsursprung på Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2011:5

Presentationsbilder till sammanträdet för Kommunförbundet Norrbottens styrelse

Datorlaboration 4. Pedigree-analys

Biologiskt underlag till arbetet med Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag om förvaltning av lax och öring

Dnr: 2014/700 rev (rev ) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Stamsammansättning av lax i det svenska kustfisket 2013 & 2014 genetisk provtagning och analys

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Familjär hyperkolesterolemi

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Bio_kemi_intern_110110, /8

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Sälens matvanor kartläggs

Farmakogenetik/genomik

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

VARGAR OCH DNA ANALYS

Märkning av havsöring och lax i Emån

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Släkttavlor i genetiken

Mångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som

Genetisk variation hos Tåmeharr

Styrmedel för att skydda fiskaren från sig själv. Thomas Sterner Göteborgs Universitet

Sportfiskarna region Värmland

Svensk kompensationsodling av lax och öring - med riktlinjer för godkänd smolt

Vattenmyndigheternas samråd 2018 gällande kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft

SHARE w2 Coverscreen version CV178_ INTERVIEW IN NURSING HOME

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Hur kommer teknologiska landvinningar påverka sjukvården?

Provtagning på lax 2018, resultat och strategi

Regression med Genetiska Algoritmer

Carl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala

Modellverktyg för utvärderingprioritering. Dagens upplägg. Kjell Leonardsson. 1. Bakgrund, antaganden, härledning (kort)

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Kinnekulle och Sunnanå 2010

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Genetisk utvärdering av utsättningsförsök med öring i Gysinge

Dnr: 2015/715 Datum: Nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Transkript:

Märkning av odlad lax är DNA ett alternativ? Stefan Palm, Sötvattenslaboratoriet, SLU Aqua Nationellt smoltkompensationsseminarium 2017-02-23

A 1 // A 1 A 1 // A 1 A 1 // A 2 A 2 // A 2 A 2 // A 2 A 1 // A 2 A 2 // A 2

Alla individer naturligt märkta Ingen påverkan på fisken Kräver ingen frivillig inrapportering

Funkar det?

DNA-markörer Mikrosatelliter (msat) Finns i kärn-dna, normalt nedärvda Anlagsvarianter utgörs av DNA-fragment med olika längd 17-18 markörer rutinmässigt analyserade för östersjölax Många anlagsvarianter (i genomsnitt ca 10 per markör hos östersjölax) SLU Aqua (Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm) SNP (Single Nucleotide Polymorphisms) Finns i kärn-dna, normalt nedärvda Anlagsvarianter utgörs av punktmutationer (en DNA-bas som ändrats) 81 st. markörer framtagna för östersjölax Endast två anlagsvarianter per markör SLU VFM (Umeå)

En enda DNA-markör Anlagsvarianter 1 1 2 (SNP) 3 3 6 4 10 5 15 6 21 7 28 8 36 9 45 10 (msat) 55 Möjliga genotyper Möjliga genotyper 60 50 40 30 20 10 0 55 45 36 28 21 15 10 6 3 1 0 2 4 6 8 10 Antal anlagsvarianter

msat (10 anlagsvarianter per markör) SNP (2-anlagsvarianter per markör) Antal markörer Möjliga komb. genotyper Antal markörer Möjliga komb. genotyper 1 55 1 3 2 3025 2 9 3 166375 3 27 4 9150625 4 81 5 5.03E+08 5 243 6 2.77E+10 6 729 7 1.52E+12 7 2187 8 8.37E+13 8 6561 9 4.61E+15 9 19683 10 2.53E+17 10 59049 11 1.39E+19 11 177147 12 7.66E+20 12 531441 13 4.21E+22 13 1594323 14 2.32E+24 14 4782969 15 1.27E+26 15 14348907 16 7.01E+27 16 43046721 17 3.86E+29 17 1.29E+08 81 4.43E+38

Utmaningar.. Alla anlagsvarianter är inte lika vanliga Antalet anlagsvarianter varierar mellan markörer och stammar (msat) Många avelspar Nära släktingar (syskon, halvsyskon, kusiner ) Flera årsklasser av avkomma blandas i hav och älv Mutationer samt andra fel

Simuleringsstudie preliminära resultat

Avelsfisk och smolt Stam Antal avelsfiskar (honor/hanar) Utsatta smolt (andel av total) Luleälven (Lu) 400 (200/200) 533 700 (30%) Skellefteälven (Sk) 90 (45/45) 142 000 (8%) Umeälven (Um) 110 (55/55) 95 700 (5%) Ångermanälven (An) 120 (60/60) 229 700 (13%) Indalsälven (In) 250 (125/125) 343 000 (20%) Ljusnan (Ls) 200 (100/100) 172 700 (10%) Dalälven (Da) 200 (100/100) 238 700 (14%) Summa 1370 (685/685) 1 755 500 (100%) Medelvärde 196 (98/98) 250 800

Överlappande generationer Antal år i havet (odlad lax enligt fjällanalys) 1 2 3 4 5 Summa S Östersjön 559 775 225 7 0 1566 36% 49% 14% 0% 0% 100% Kust och älv 1883 1718 702 24 3 4330 43% 40% 16% 1% 0% 100% Antagen andel 40% 45% 15% 0% 0%

Analys 1 Luleälven Datorsimulerade laxgenotyper (17 msat respektive 81 SNP) Luleälvens genetik 200 honor och 200 hanar kramade per år (1 hona x 1 hane) Tre efterföljande avelsår = 600 unika avelspar Totalt 1000 återvändande avkommor från tre smoltårsklasser (15%; 45%; 40%) Föräldraskapsanalys ( matchning av DNA-profiler ) Analys utan/med genetiska fel ( drop-outs / other errors : 0.005/0.005) Två svarsmöjligheter: rätt eller fel (en eller båda föräldrarna fel, flera alternativ)

Analys 1 Luleälven Not accounting for spawning year or stock Accounting for spawning year or stock Marker drop-out "other error" Prop. correct Prop. wrong/ ambiguous Prop. correct Prop. wrong/ ambiguous msat 0.000 0.000 1.000 0.000 1.000 0.000 0.005 0.005 0.997 0.003 1.000 0.000 snp 0.000 0.000 0.997 0.003 0.997 0.003 0.005 0.005 0.923 0.077 0.977 0.023

Analys 2 S Östersjön Datorsimulerade laxgenotyper (17 msat respektive 81 SNP) Alla sju svenska odlade stammar av östersjölax (Luleälven -> Dalälven) Respektive odlingsstams genetik Antal honor och hanar som i verkligheten (1 hona x 1 hane) Tre efterföljande avelsår = 2 055 unika avelspar (2 055 honor, 2 055 hanar) Totalt 1000 återvändande avkommor från tre smoltårsklasser (15%; 45%; 40%) Stamproportioner satta i relation till mängd utsatt smolt (genomsnitt senare år) Föräldraskapsanalys ( matchning av DNA-profiler ) Analys utan/med genetiska fel ( drop-outs / other errors : 0.005/0.005) Två svarsmöjligheter: rätt eller fel (en eller båda föräldrarna fel, flera alternativ)

Analys 2 S Östersjön Not accounting for spawning year and stock Accounting for spawning year and stock Marker drop-out "other error" Prop. correct Prop. wrong/ ambigous Prop. correct Prop. wrong/ ambigous msat 0.000 0.000 1.000 0.000 1.000 0.000 0.005 0.005 0.998 0.002 0.999 0.001 snp 0.000 0.000 0.994 0.006 0.998 0.002 0.005 0.005 0.934 0.066 0.996 0.004

Avslutningsvis DNA tycks vara ett realistiskt märkningsalternativ för östersjölax Vad behövs i så fall? Vävnadsprov från samtliga avelsfiskar, varje år Parningsprotokoll Genetisk analys av avelsfisk (msat eller SNP) Genetisk databas Genetisk analys av avkomma (från hav eller älv) Frågeställningarna styr behoven! Fisken måste fångas in och provtas Genetiska analyser kostar pengar Pilotstudier