Mariehamns stad. Bildande av en affärskoncern. Förstudie 28.4.2014

Mariehamns stad Bildande av en affärskoncern Förstudie 28.4.2014

Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund och syfte 4 2. Nulägesanalys 6 3. Koncernbolag och övriga bolag 9 4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen 16 5. Moderbolaget som servicecenter 21 6. Övriga möjligheter 26 2

Sammanfattning Förstudiens målsättningar Förstudiens målsättning var att beskriva effekterna av bildandet av Mariehamns stads affärs- och underkoncern, hurdana bolag som skulle ingå i koncernen samt vilka funktioner som kunde centraliseras till koncernens moderbolag. Bolagiseringar, koncernbolag och koncernbidrag I förstudien föreslås att primärt avgiftsfinansierade verksamheter bolagiseras och tas in i koncernen. Fastighetsbolagen föreslås lämnas kvar i stadens direkta ägo, medan verksamheter som finansieras med bidrag och skattemedel bibehålls inom stadens egen förvaltning. Vid bildandet av affärskoncernen och beslut om bolagiseringar bör man beakta betydande engångsposter samt bolagens skattestatus. Koncernens kapitalstruktur bör också beaktas med hänvisning till reglerna om avdragsbegränsning för räntor och reglerna om statsstöd. Varje enskild bolagisering bör analyseras separat. På grund av den likartade verksamhet som bedrivs av Mariehamns Elnät Ab och Mariehamns Energi Ab föreslås att man utreder i vilken mån dessa verksamheter kan slås ihop. Utgående från 2013 års resultat i de existerande bolagen samt de verksamheter som är föremål för bolagisering skulle utnyttjandet av koncernbidrag kunna minska bolagsskattekostnaden betydligt. Det är dock viktigt att koncernen i sin helhet gör positiva resultat, eftersom det på grund av statsstödsreglerna inte är tillåtet för Mariehamns stad att garantera koncernen solvens med skattefinansierade kapitalinjektioner. Resurserna i moderbolaget Utgående från gängse resurser i den privata sektorn, den arbetsmängd bokföringsbyråer hanterar redovisningstjänster och lönetjänster och de benchmark studier KPMG har utfört tidigare, bedömer vi att de administrativa funktioner som föreslås skötas av underkoncernens moderbolag inte kräver mer än 4 5 personer. Dessa personer kan enligt vår åsikt hantera hela ekonomiförvaltningen utan att behöva flytta utanför koncernen någon del av redovisnings- och lönetjänster till externa tjänsteproducenter. En fungerande koncernadministration förutsätter givetvis att personalen besitter nödvändig kompetens och har tillgång till ändamålsenliga IT-system och verktyg. Slutsats På basis av denna förstudie rekommenderas att Mariehamns stad fattar beslut om att bilda en affärs- och underkoncern med ett separat, av Mariehamns stad ägt moderbolag som i sin tur äger samtliga stadens bolag som bedriver näringsverksamhet. 3

1. Bakgrund och syfte

1. Bakgrund Utgångspunkt och målsättning Utgångspunkt Mariehamns stad har i stadsbudgeten 2014 befullmäktigat stadsdirektören att utreda konsekvenserna av bildandet av en affärskoncern i vilken både existerande bolag och framtida bolagiserade verksamheter skulle ingå. Utredningsbehovet beror på det ständigt ökande trycket från EU på att bolagisera affärsverk och dylika verksamheter samt behovet av en plan för verkställandet av dessa bolagiseringar och administrationen av de nya bolagen. Stadsdirektören har den 17.3.2014 givit KPMG Oy Ab i uppdrag att utföra en förstudie om bildande av en affärskoncern. Målsättning Målsättning med denna förstudie är att utreda de konsekvenser som bildandet av affärskoncernen skulle ha på ledning, ekonomistyrning, kostnadskontroll, administration, beskattning och kassaflöden. Förstudien omfattar 1. en analys av de av stadens nuvarande bolag som kan vara aktuella för koncernen, samt sådana funktioner, affärsverk och anläggningar som kan tänkas bolagiseras i framtiden; 2. förslag på hurdana bolag som skulle ingå i koncernen samt vilka som skulle bli utanför; 3. förslag på vilka administrativa funktioner som kunde överföras till koncernens moderbolag; 4. redogörelse för möjligheten till och effekten av resultatutjämning mellan koncernbolagen; 5. bedömning av moderbolagets resursbehov. 5

2. Nulägesanalys

2. Nulägesanalys Existerande bolag och potentiella bolag Existerande bolag I Mariehamns kommunkoncern ingår för tillfället följande aktiebolag: 1. Bolag som bedriver näringsverksamhet Mariehamns Centralantenn Ab, Mariehamns Energi Ab och Mariehamns Elnät Ab 2. Fastighetsbolag: FAB Marstad och FAB Dalnäs Potentiella bolag Eventuella kommande bolagiseringar inkluderar bland annat följande affärsverk, funktioner och vattenledningar: 1. Hamnen 2. Stadens idrottsanläggningar, inklusive Mariebad 3. Delar av tekniska verken (t.ex. vatten och avlopp) Övriga eventuella bolagiseringar Utöver ovannämnda bolag kan det bli aktuellt att utreda fördelarna med att bolagisera vissa typer av fastigheter samt sådana tjänster och funktioner som kunde konkurrensutsättas i stället för att skötas av staden. Dylika bolag kunde även sälja sina tjänster till andra än Mariehamns stad. 7

2. Nulägesanalys Intäkter och resultat baserat på 2013 års bokslut (i tusen euro) Elverket Driftsintäkter: 10 721 Resultat: 953 Vattenverket Driftsintäkter: 4 237 Resultat: - 53 Hamnen Driftsintäkter: 7 604 Resultat: 1 306 Mariehamns Energi Ab Driftsintäkter: 12 721 Resultat: 0 Idrottsanläggningarna (inkl. Mariebad) Driftsintäkter: 1 298 Resultat: - 1 950 Mariehamns Centralantenn Ab Driftsintäkter: 911 Resultat: 3 Medis Driftsintäkter: 1 562 Resultat: - 694 Sifforna ovan grundar sig på information som erhållits från stadens ekonomisystem. Personal I dagsläget sköts bolagens administration både av egen personal och olika bokföringsbyråer. Även de funktioner som eventuellt är föremål för bolagisering har egen personal eller köper tjänster från stadens förvaltning. Totalt sysselsätts ca 10 personer och en bokföringsbyrå av de ovan nämnda bolagen och affärsverken. 8

3. Koncernbolag och övriga bolag

3. Koncernbolag och övriga bolag Gränsdragning mellan koncernbolag och övriga bolag Koncernbolag En affärskoncern kännetecknas av att dess verksamhet är riktad utåt till givna kundgrupper, det vill säga att bolagen producerar tjänster som kunderna betalar för själva på basis av sin egen konsumtion. Typexempel på detta är de funktioner som redan bolagiserats (Elnät Ab, Energi Ab och MCA). Även om el och värme som sådana utgör basnyttigheter betalar kommuninvånarna direkt för sin konsumtion i stället för att betala via skattesedeln. Det är således de avgiftsfinansierade funktionerna och verken som främst lämpar sig för bolagisering och som således kunde ingå i en affärskoncern. Med denna utgångspunkt skulle koncernen inkludera hamnen, vattenverket, idrottshallarna och Medis, om dessa bolagiserades. Fastighetsbolag Både vanliga och ömsesidiga aktiebolag som bedriver hyresverksamhet beskattas normalt enligt inkomstskattelagen, vilket bland annat innebär att de inte kan ta emot eller ge avdragbara koncernbidrag. Det i sig gör dem olämpliga som koncernbolag. FAB Marstad är dessutom befriad från skatt enligt 20 1 mom. 3 punkten. Enligt lagen förutsätter skattefriheten att aktierna ägs av en kommun. Om FAB Marstad flyttades till koncernen skulle aktierna ägas av ett annat aktiebolag, varvid förutsättningarna för skattefrihet inte längre uppfylls. FAB Dalnäs å sin sida ägs till 40% av Landskapsregeringen. Det finns inga skäl till att flytta Mariehamns innehav i FAB Dalnäs till koncernen, varför rekommendation är att staden bibehåller nuvarande ägande. Övriga funktioner och verksamheter Funktioner som primärt finansieras via skatteinkomster, alltså för vilka inte uppbärs avgifter enligt användning, kan med fördel lämnas kvar inom staden. Bolagiseringskravet gäller inte dylika funktioner och de är heller inte lämpade att drivas i bolagsform. 10

3. Koncernbolag och övriga bolag Nuvarande ägarstruktur Mariehamns stad Elnät Ab Energi Ab MCA Ab FAB Marstad FAB Dalnäs 11

3. Koncernbolag och övriga bolag Koncernstruktur före bolagiseringar Mariehamns stad MHS Moder Ab FAB Marstad FAB Dalnäs Elnät Ab Energi Ab MCA Ab 12

3. Koncernbolag och övriga bolag Koncernstruktur efter eventuella bolagiseringar Mariehamns stad MHS Moder Ab FAB Marstad FAB Dalnäs Hamnen Ab Elnät Ab Energi Ab MCA Ab Vatten Ab Medis Ab Idrottshall Ab 13

3. Koncernbolag och övriga bolag Bildandet av affärskoncernen Tillvägagångssätt Det finns flera sätt att skapa den koncernstruktur man vill ha och vilket som är bäst beror på situationen och ägarnas preferenser. Av dessa kan nämnas de vanliga företagsarrangemangen som fusion, delning, verksamhetsöverlåtelse, aktiebyte och inkråmsöverlåtelse. Till följd av en rad avgöranden från både Centralskattenämnden och Högsta förvaltningsdomstolen som gällt kommunala bolagiseringar och affärskoncerner, har skillnaderna mellan alternativen ur skatteperspektiv minskat en viss del. För de existerande bolagens del gäller att hitta det bästa sättet att överföra dem till moderbolagets ägo. Vad gäller bolagiseringar kan de tas in i koncernen genom att moderbolaget grundar ett dotterbolag som i sin tur köper en given verksamhet genom inkråmsöverlåtelse. Det var så elverket bolagiserades till Mariehamns Elnät Ab. På så sätt kommer det nya bolaget direkt in i koncernen. Överlåtelseskatten En av de centrala faktorerna både vad gäller bolagiseringar och skapandet av koncernstrukturer är överlåtelseskatten, eftersom det är en skatt som gäller överföring av fastigheter och egendom från en part till en annan. Om Mariehamns stad grundar ett nytt ägarbolag som i sin tur förvärvar aktierna i Elnät Ab, Energi Ab och MCA Ab, måste ägarbolaget betala överlåtelseskatt 1.6 procent på aktiernas gängse värde, oberoende om ägarbolaget köper aktierna eller tar emot dem som apport. Ett alternativ är verksamhetsöverlåtelse i vilken Mariehamns stad överför aktierna i dotterbolagen till ägarbolaget och får nya aktier som vederlag. Till följd av avgörandena i HFD:2014:29 och CSN 8/2014 är det osäkert om skattefrihetsbestämmelserna längre är tillämpbara. CSN beslutet har dock inte vunnit laga kraft, vilket tyder på att det är överklagat till HFD. Dessutom bör man utreda möjligheten för Mariehamns stad att utnyttja den överlåtelseskattefrihet som stadgas i den finska kommunallagens övergångsbestämmelser. Ett annat alternativ för att undvika överlåtelseskatten är att fusionera de existerande bolagen till ett bolag, varefter man medelst verksamhetsöverlåtelse bolagiserar de individuella verksamheterna i separata dotterbolag. 14

3. Koncernbolag och övriga bolag Bildandet av affärskoncernen Finansiering Vid den typ av interna företagsarrangemang som det nu är fråga om finns det inga direkta behov av extern finansiering oberoende av hur man väljer att gå tillväga. En bolagisering genom verksamhetsöverlåtelse, i vilken man överför en hel verksamhetshelhet till ett nytt bolag, innebär att det överlåtande samfundet (Mariehamns stad) överför verksamhetshelhetens tillgångar och skulder till ett nytt aktiebolag och får som vederlag nya aktier i detta bolag. I sådant fall uppstår inget fordran-skuld förhållande mellan staden och bolaget. När elverket bolagiserades skedde det genom inkråmsöverlåtelse, i vilken Mariehamns Elnät Ab köpte elverkets verksamhet av staden. Köpeskillingen blev delvis kvar som bolagets skuld till staden och på denna skuld betalas ränta. Staden erhöll alltså ingen betalning i pengar, varför Elnät Ab heller inte behövde ta upp externa lån. Kapitalstruktur och solvens Om ägarbolaget grundar ett dotterbolag som i sin tur köper en verksamhet (t.ex. hamnen) genom en inkråmsöverlåtelse, uppstår ett fordran-skuld förhållande mellan detta dotterbolag och staden. Denna fordran kan sedan överlåtas till ägarbolaget. Efter denna transaktion har dotterbolaget en skuld till ägarbolaget, som i sin tur har en lika stor skuld till staden. Det viktigt att koncernen gör tillräckligt bra resultat för garantera sin egen solvens. Mariehamns stad kan inte garantera koncernens fortsatta verksamhet med kapitalinjektioner, eftersom detta skulle utgöra förbjudet statsstöd. Val av tillvägagångssätt vid bolagiseringar Varje enskild bolagisering måste utredas skilt för sig. I denna utredning bör man bland annat ta hänsyn förutsättningarna för att bedriva verksamheten i bolagsform, de engångskostnader som bolagiseringen leder till det nya bolagets skattestatus samt bolagets förvaltning, både vad gäller den operativa ledningen och de funktioner som skulle skötas av ägarbolaget. Det samma gäller överföringar av existerande bolag till ägarbolaget. 15

4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen

4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Bolagiseringarnas inverkan på Mariehamns stads ekonomi Bolagiseringskravet och skattebetalning Det ständigt ökande trycket från EU på bolagisering gäller primärt affärsverk som ofta är vinstbringande, såsom hamn, elverk och dylikt. Det leder till problem för kommunerna, inklusive Mariehamns stad, eftersom vinsterna från dessa verksamheter är skattefria så länge bedrivs som affärsverk inom staden. Vid själva bolagiseringen kan man visserligen realisera en betydande överlåtelsevinst för staden, men det är inga externa pengar som kommer in i stadens kassa. Om bolaget som tagit över affärsverkets verksamhet, t.ex. hamnen, fortsätter att göra goda resultat uppstår en kostnad som tidigare inte existerat: bolagsskatten. Det beror på att hamnavgifterna går till bolaget och utgör normal, skattepliktig inkomst. Till den del de avdragbara kostnaderna understiger intäkterna genereras skattepliktig vinst i bolaget och på denna vinst betalar bolaget bolagsskatt. Således är det alltså den beskattade vinsten som genom dividend kan överföras till staden, i stället för som tidigare då vinsten var helt obeskattad. Bolagisering innebär alltså att staden via sina bolag börjar betala skatt på verksamhet som tidigare var helt skattefri. Det i sin tur innebär förlorade intäkter för staden, eftersom ca. 75% av bolagsskatten som betalas går till staten och församlingarna. Det innebär att för varje 100 000 euro som ett av staden ägd bolag betalar i bolagsskatt går 75 000 euro till stat och församling, vilket innebär ett lika stort inkomst- och kassabortfall för staden. Detta bortfall måste finansieras på annat sätt. Eftersom bolagiseringskravet kommer från EU kan Mariehamns stad inte välja att låta bli att verkställa bolagiseringen av vissa affärsverk, t.ex. hamnen, trots att bolagisering kan inverka på stadens finanser och kassaflöde. Därför är det viktigt att staden verkställer bolagiseringarna på ett sådant sätt som minimerar bolagsskattekostnaden, dock så att koncernen på helhetsnivå är vinstbringande, eftersom Mariehamns stad inte får skjuta till kapital för att hålla det egna kapitalet intakt. 17

4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Förutsättningar för och effekter av koncernbidrag Koncernbidrag i beskattningen Enligt lagen om koncernbidrag i beskattningen måste vissa kriterier vara uppfyllda för att ett koncernbidrag ska vara avdragbart i beskattningen: 1. Både givande och mottagande bolag ska bedriva näringsverksamhet och har samma räkenskapsperiod 2. Bolagen eller deras moderbolag ska direkt eller indirekt äga minst 90% av aktierna i båda bolagen och detta ägarförhållande ska fortgått hela skatteåret 3. Koncernbidraget är högst det givande bolagets beskattningsbara resultat och motsvarande intäkts- och kostnadsföringar har gjorts i båda bolagens bokföring Koncernbidrag mellan bolagen Enligt redogörelsen för bolagens och ännu icke-bolagiserade verksamheternas resultat 2013 var det tre som gjorde vinst (Elnät, MCA och Hamnen), medan fyra gjorde förlust eller nollresultat (Energi, Idrottsanläggningarna, Vattenverket och Medis). Totalt uppgick de vinstbringande enheternas resultat till 2 264k euro med de förlustbringande enheternas resultat blev -2 697k euro. Om de vinstbringande enheterna hade varit verksamma aktiebolag hade de varit skyldiga att betala bolagsskatt på sina resultat, vilket enligt rådande skattesats hade inneburit en skattekostnad på 453k euro. Av bolagskatten skulle ca 75% gå till staten och församlingarna. Om samtliga verksamheter hade varit bolagiserade och ägda av ett gemensamt ägarbolag så hade de vinstdrivande bolagen kunnat ge hela sitt samlade resultat som avdragbart koncernbidrag till de förlustbringande bolagen. I sådant fall hade deras beskattningsbara resultat varit noll, varvid de inte hade betalat någon bolagsskatt. 18

4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Koncernbidrag illustrativt exempel Mariehamns stad MHS Moder Ab Hamnen Ab Elnät Ab Medis Ab Idrottshall Ab Vinst: 1 306k 953k Skatt: 261k 191k Förlust: 694k 1 950k Koncernbidrag 2 259k Vinst: 0 0 Skatt: 0 0 Förlust: 0 383k 19

4. Resultatutjämning mellan koncernbolagen Koncernbidrag i de enskilda bolagens och koncernens bokföring Beslut om koncernbidrag Beslut om givande av koncernbidrag ska fattas av bolagets styrelse under pågående räkenskapsperiod. Om ett bolag vill ge koncernbidrag som belastar 2014 års resultat ska alltså beslut om detta fattas under 2014. Normalt fattas beslutet i räkenskapsperiodens sista månad, så styrelsen har en god uppfattning om hur resultatet kommer att se ut. Styrelsen behöver dock inte besluta om ett exakt belopp. I stället brukar man fatta beslut om ett maxbelopp. Om t.ex. Hamnen Ab förväntar sig ett resultat på 1 300k euro kan styrelsen fatta beslut om att ge högst 1 500k euro i koncernbidrag. Det exakta beloppet bestäms i samband med att boksluten upprättas och man vet vilka resultat det givande och mottagande bolagen kommer att göra. Ovan beskrivna beslutsformulering innebär också att styrelsen kan besluta att inte ge något koncernbidrag alls. Bokning av koncernbidrag I det givande bolagets bokföring bokas koncernbidraget som en kostnad i resultaträkningen och skuld i balansräkningen. I det mottagande bolaget bokas det som en intäkt i resultaträkningen och fordran i balansräkningen. Skulden kvittas mot fordran när det givande bolaget betalar pengar eller annat vederlag till det mottagande bolaget. Koncernbidragen bokas samma räkenskapsår som beslut om koncernbidraget fattades. Om beslut fattas 2014 tas det upp i 2014 års bokslut. Därmed ska det även intäktsföras respektive kostnadsföras i 2014 års skattedeklaration och beskattning. Skatteeffekten blir således omedelbar. I koncernbokslutet Koncerninterna transaktioner elimineras i koncernbokslutet, så koncernbidragen syns inte i koncernens bokslut. Eftersom de enskilda bolagens resultat slås ihop i koncernbokslutet har inte koncernbidragen någon inverkan på koncernbokslutet. Koncernens resultat är således i huvudsak samma som de enskilda koncernbolagens sammanslagna resultat. 20

5. Moderbolaget som servicecenter

5. Moderbolaget som servicecenter Ägare och dotterbolag Moderbolagets roll i koncerner I både större och mindre koncerner är det vanligt att moderbolaget tar en rent administrativ roll. Ett av de centrala syftena med att ha dotterbolag är att bedriva specifika verksamheter inom ramen för avskilda juridiska personer. De är de verktyg med vilken koncernens verksamhet bedrivs och ägarnas målsättningar uppnås. Det är till dotterbolagen man rekryterar operativ personal som besitter den kompetens som dotterbolagets verksamhet behöver. På så sätt utnyttjas dotterbolagets personal fullt ut i verksamheten i stället för att belastas av administrativa uppgifter. Viktigt är att även moderbolaget beskattas enligt näringsskattelagen då koncernbidrag kan betalas mellan moder- och dotterbolag. Styrande och stödande Moderbolaget har två centrala uppgifter: att idka ägarstyrning samt att bestå dotterbolagen med de stödfunktioner de behöver. Det förstnämnda riktar sig till ägarna, i det här fallet Mariehamns stad. Det ankommer på ägarna att slå fast den strategi och verksamhetsprinciper som koncernen ska följa. Detta görs i form av ägardirektiv som formellt antas av moderbolagets styrelse. Dessa ägardirektiv förs sedan ut till dotterbolagen och övervakas av både moderbolagets och dotterbolagens styrelser. På sätt garanteras att dotterbolagen följer den strategi och principer som ägarna har slagit fast, samtidigt som ägarna via styrelserapporteringen får insyn i dotterbolagets verksamhet. Den sistnämnda riktar sig till dotterbolagen. Det ankommer på moderbolaget att förse dotterbolagen med stödfunktioner som bokföring, löneräkning och -betalning, fakturering, betalningsrörelse och finansiering. Genom att koncentrera dessa funktioner till moderbolaget kan flera viktiga fördelar uppnås. Bland dessa kan nämnas reducering av nyckelpersonrisk, enhetliga bokförings- och faktureringsprinciper, standardiserade avtalsmodeller för både personal, kunder och underleverantörer. Det möjliggör i sin tur minskade IT-kostnader genom att man behöver färre licenser och mindre support om antalet IT-program minskar. 22

5. Moderbolaget som servicecenter Närmare om de funktioner som kan flyttas till moderbolaget Bokföring Samtliga dotterbolags bokföring skulle skötas av personal som är anställd i moderbolaget. Alla dotterbolagens bokföringar skulle göras i samma bokföringsprogram utgående från en standardiserad kontoplan, med övriga justeringar för de individuella bolagens verksamhet. På så sätt är samtliga dotterbolags bokföring, bokslut och övrig ekonomisk rapportering samlade på samma ställe och är mer jämförbara med varandra, då de görs av samma personer och följer samma mall. Det ökar både insyn och transparens i koncernens ekonomi, vilket i sin tur gör det lättare för ägarna att följa med dotterbolagens lönsamhet och investeringsbehov. Löneräkning och utbetalning Även i den privata sektorn är det vanligt att bolag flyttar ut löneräkning och utbetalning till exempelvis bokföringsbyråer, även om de själva sköter den löpande bokföringen. Det beror på att löneräkning ofta kan vara komplicerat, då varje individuell anställds nettolön, förskottsskatt och övriga sociala avgifter måste beräknas och betalas skilt för sig. Därutöver ska innehållen skatt och betalda arbetsavgifter rapporteras både per månad och per år, det senare individualiserat per anställd. Det vore därför naturligt att dotterbolagens löneräkning och utbetalning sköts av moderbolaget, enligt standardiserade mallar och processer. Fakturering och betalningsrörelse Även faktureringen och betalningsuppföljningen är något som ofta läggs ut på t.ex. kreditbolag eller factoringbolag. Dessa sköter faktureringen för bolagets räkning, följer upp betalningarna och vidtar vid behov inkassoåtgärder. Genom att låta moderbolaget sköta detta får det en starkare kontroll över dotterbolagens reskontran och inkommande betalningar, vilket underlättar den löpande bokföringen och ger bättre kontroll över dotterbolagens kundfordringar. Moderbolaget kunde även sköta den till leverantörsreskontran hörande betalningsrörelsen, det vill säga att se till att de inköp som dotterbolagen gör blir betalda inom utsatt tid. Även detta har en direkt koppling till bokföringen och ger bättre kontroll över bolagens leverantörsskulder. 23

5. Moderbolaget som servicecenter Resurser inom koncernen Personalbehov i moderbolaget Hur stor personalstyrka och vilka typer av kompetenser som moderbolaget behöver beror helt på i vilken utsträckning man väljer att överföra stödfunktionerna från dotterbolagen till moderbolaget. Vad som är lämpligt att föra över till moderbolaget kan variera från dotterbolag till dotterbolag. Fördelningen av stödfunktionerna mellan koncernbolagen är en typisk ägarfråga som beslutas av staden. Den koncern som skissats upp i denna förstudie består av ett moderbolag och sju dotterbolag. Enligt vår bedömning ska stödfunktionerna (bokföring, löneräkning, fakturering, juridik) kunna skötas av 4 5 personer med delat ansvar. I synnerhet bokföring, löneräkning och fakturering hänger är starkt kopplade till varandra, varför det inte finns något skäl till varför en och samma person inte skulle kunna sköta samtliga uppgifter. Vår bedömning grundar sig på de resurser koncerner av motsvarande storlek inom den privata sektorn har, den arbetsbörda redovisare på privata bokföringsbyråer hanterar på löpande basis samt de slutsatser vi har kommit till när vi utrett förvaltning och resursbehov i andra samfund. Dessa 4 5 personer kan sköta koncernens hela administration utan att behöva flytta ut något till utomstående bokföringsbyråer eller kreditbolag. I och med att samtliga personer inom koncernadministrationen har god kännedom och administrationens samtliga delar minskas nyckelpersonsrisken betydligt. Det betyder att semestrar och andra frånvaron inte vållar några problem, eftersom det alltid finns någon på plats som kan sköta den frånvarande personens uppgifter. Genom att samla hela administrationen på ett ställe med ansvaret fördelat mellan en enhetlig grupp personer bygger man också upp dessa personers kompetens över tid, vilket är till nytta för både ägare (staden) och dotterbolagen. 24

5. Moderbolaget som servicecenter Upphandlings- och statsstödsjuridiska aspekter Konkurrensneutralitet Nya bestämmelser om konkurrensneutralitet trädde ikraft 2013. Syftet med bestämmelserna är att trygga jämlika konkurrensförutsättningar för offentlig och privat näringsverksamhet. Konkurrens- och konsumentverket (KKV) har behörighet att ingripa i den offentliga sektorns näringsverksamhet ifall förfaranden eller verksamhetsstrukturer som tillämpas (exempelvis näringsverksamhet som bedrivs i ämbetsverksform) hindrar eller snedvrider konkurrensen på marknaden. Bestämmelserna innehåller detaljerade regler t.ex. hur kommuner kan erbjuda s.k. stödtjänster för dottersamfund som ingår i kommunkoncernen. Upphandlingskrav på löpande tjänster mellan moderbolag och dotterbolag Vid bolagisering av offentlig verksamhet bör tillämpningen av lagen om offentlig upphandling (348/2007, LOU) analyseras bl.a. utifrån förhållandet mellan ägaren och det bildade bolaget: 1. Det bildade bolagets status som upphandlingsenhet (ev. tillämpning av LOU i det bildade bolaget) 2. Det bildade bolagets status som in-house enhet till dess ägare 3. Förfarandet då ägarna upphandlar tjänster av det bildade bolaget (konkurrensutsättning/direktupphandling) 4. Villkor för ägaren att erbjuda funktioner/tjänster till det bildade bolaget (konkurrensneutralitetsbedömning) Omvandling av fordran till eget kapital i koncernen Reglerna om statsstöd gäller åtgärder som innebär att den offentliga sektorn (bl.a. kommuner) beviljar företag stöd eller andra fördelar. Enligt den s.k. principen om marknadsekonomiskt agerande bör en med skattemedel finansierad enhets olika åtgärder bedömas utifrån om enheten på ett sätt som också privata finansiärer och placerare kunde acceptera i den aktuella situationen. Statstöd är i regel förbjudna, men ett flertal undantagsbestämmelser är tillämpliga. Förbjudet statsstöd kan uppstå t.ex. ifall villkoren angående överföring av fordran inte är marknadsenliga. Det är därför viktig att analysera t.ex. utförandet och konsekvenserna av dessa åtgärder ur ett statsstödsperspektiv. 25

6. Övriga möjligheter

6. Övriga möjligheter Övriga funktioner och åtgärdsförslag Enhetlig fastighetsförvaltning Mariehamns stad har en omfattande fastighetsmassa som är utspridd över olika funktioner, verk och bolag. För tillfället finns det ingen enhetlig förvaltning av dessa fastigheter. Utöver de administrativa funktioner som nämnts ovan finns det skäl att utreda huruvida moderbolaget även kunde ansvara för förvaltningen av stadens samtliga fastigheter. En sådan tilläggsfunktion skulle dock kräva större personalstyrka i moderbolaget. Sammanslagning av vissa verksamheter som bedrivs i både Elnät Ab och Energi Ab Elnät Ab och Energi Ab är verksamma inom samma bransch och idkar likartad verksamhet. Både ur verksamhets- och förvaltningsperspektiv vore det motiverat att de överlappande och likartade verksamheter bedrivs i ett enda bolag, då detta skulle möjliggöra synergier. Förslagsvis kunde man bilda en underkoncern, i vilken all distribution och försäljning sköts av moderbolaget medan själva nätverksamheten bedrivs i dotterbolaget. Det är därför vår rekommendation att man utreder förutsättningarna för att slå ihop de överlappande och likartade verksamheterna till ett bolag, med beaktande av att nätverksamhet sköts vanligtvis från ett skilt bolag. Bolagiseringar av vissa, icke-avgiftsfinansierade verksamheter Stadsförvaltningen sköter idag en rad underhållsfunktioner som kunde konkurrensutsättas och skötas av aktörer på den privata marknaden. Till dessa hör bl.a. underhåll av vägar, parker och andra allmänna områden som utnyttjas av medborgarna. Dylika funktioner kunde bli föremål för bolagisering, varvid bolaget/bolagen skulle konkurrera med privata aktörer om att få ta hand om skötsel och underhåll av nämnda allmänna områden och kommunikationsleder. Försäljningen skulle heller inte måsta begränsa sig till Mariehamns stad, utan kunde med fördel erbjudas till både andra offentliga och privata köpare. 27

Kontaktperson: Kaj Grüssner KPMG Oy Ab Tel. 020 760 3374 E-post. kaj.grussner@kpmg.fi 2014 KPMG Oy Ab, a Finnish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. The KPMG name, logo and cutting through complexity are registered trademarks or trademarks of KPMG International.