Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Relevanta dokument
Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

minoritetspolitiska arbete

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Jokkmokksdeklarationen

Minoritetspolicy för Hällefors kommun

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T. Utgivningsdatum

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

Mänskliga rättigheter

SAMMANDRAG. Kommitténs uppgift och utgångspunkter för arbetet. Samernas ställning enligt grundlagen

Mänskliga rättigheter

Motion 2015:21 av Olle Burell och Johan Åkesson, ILO-konvention nr 169

Konsultation i frågor som rör det samiska folket

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Free, prior and informed consent

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Mänskliga rättigheter och konventioner

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Barnkonventionen i korthet

Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

RAPPORT REGERINGSUPPDRAG UTFORMNING AV ETT FÖRVALTNINGSVERKTYG FÖR FÖREKOMST AV STORA ROVDJUR BASERAT PÅ EN TOLERANSNIVÅ FÖR RENNÄRINGEN

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Verksamhetsplan för finskt förvaltningsområde

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Lennart Rohdin. Haninge, 20 februari 2018

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Nationella minoriteter i förskola och skola

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

Departementspromemorian Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Motion 2014:4 av Johan Åkesson, Stöd samernas rättigheter

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

REGERINGSRÄTTENS DOM

FNs Konvention om Barnets rättigheter

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Tio budord om funktionshinderpolitiken. Lars Lindberg

Kulturdepartementet Regeringskansliet Stockholm

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

En ny politik för det samiska folket

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Mänskliga rättigheter i Sverige

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

FN:s konvention om barnets rättigheter

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Kommuners, landstings och statliga myndigheters arbete med mänskliga rättigheter Behovet av stöd

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012

med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Handikappolitiskt program för

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Sametingets näringspolitiska program

Mänskliga rättigheter. en introduktion

NORDISK SAMEKONVENTION

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir.

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

IJ2008/858/DISK

Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Transkript:

Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som är bindande för alla stater, därför att de anses vara både praktiska och moraliskt riktiga Traktatsbaserad rätt bygger på skrivna avtal eller konventioner Folkrätten är en del av den internationella rätten Folkrätten delas upp på begreppen flyktingrätt, humanitär rätt (krigets lagar), och mänskliga rättigheter Praxis utvecklas under lång tid och blir gällande rätt Till detta kommer de avtal och beslut som internationella organisationer fattar

Internationella organ FN ILO (International Labour Organization) EU Europarådet Europadomstolen m.fl.

Urfolk indigenous peoples Urfolk eller minoritet? Definition av urfolk: Ett urfolk härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område, som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser och vilka har behållit en del eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. Genom sin speciella relation till land och vatten är ett urfolk i behov av andra rättigheter än minoriteterna i övrigt för att utveckla sin identitet och kultur. Folkrättsligt går regelverket för urfolk längre än för övriga minoritetsgrupper i ett land.

Internationella överenskommelser FN:s konvention om civila och politiska rättigheter (artikel 27) FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter FN:s konvention om avskaffandet av all rasdiskriminering FN:s konvention om barns rättigheter FN:s konvention om kvinnors rättigheter Den europeiska människorättskonventionen Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter Konventionen om biologisk mångfald Urfolksdeklarationen ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter (inte ratificerad av Sverige) Förslag Nordisk samekonvention

Några principer och termer Självbestämmande Självbestämmande i förhållande till naturresurser Positiv särbehandling Fritt informerat samtycke Konsultationer / förhandlingar

Samernas ställning Samerna utgör en etnisk minoritet och är Sveriges urfolk Sveriges riksdag och regering uttalade 1977 i prop 1976/77:80 : Samerna utgör en ursprunglig befolkning i Sverige, som är lika gammal eller äldre än landets majoritetsbefolkning Urfolksdefinitionen ger samerna en särställning i folkrättslig mening Samerna i Sverige är naturligtvis också fullvärdiga svenska medborgare

Vad innebär detta för oss i Sverige? Konventioner och principer ska tillämpas i Sverige Kan påverka beslut i enskilda ärenden Måste hitta vägar som fungerar här i Sverige med den situation vi lever i här Samerna måste garanteras ett större inflytande över naturresurserna Certifiering och investerare ställer allt högre krav på respekt för mänskliga rättigheter (ex. FSC, bankernas krav)

Konsultationer Kunskap om projektet är utgångspunkten Faktiskt inflytande, effektivt deltagande Inflytandetrappan Förhandlingar (konkreta diskussioner) ett bättre ord Anpassningar av verksamheten krävs Respekt för samisk kultur och samiska rättigheter I vissa fall ett hinder för projekten

Konsultationer Kommittén för konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter ställer tre skilda krav för att acceptera åtgärder som berör ursprungsfolk: 1. att det har funnits möjlighet till effektivt deltagande (dvs. synpunkter som har beaktats); 2. att den traditionella näringen inte blir omintetgjord; 3. att samrådsförfarandet har varit omfattande och resulterat i positivt stöd för åtgärderna hos en majoritet av de rådfrågade

Konsultationer Effektivt deltagande Tidsaspekten Ekonomiska resurser Inte andra faktorer som lagt fast spelplanen

Konsultationer Rekommenderad läsning Svenska avd av Internationella juristkommissionen, Samernas rätt till deltagande och samråd, April 2007 Bakgrundstexterna till förslaget till Nordisk samekonvention ssr@sapmi.se

Mina reflektioner Okunskap om rennäringen Begränsad kunskap om effekterna Sen kontakt med samebyarna Fördomar och föreställningar Krävs en mycket bredare syn på vad som är effekter Nationella målen satta utan hänsyn till vilka förutsättningar som råder