Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare a" vara fotbollsförälder långsik9g spelarutveckling hälsa och ak9v start 0 6 år fotbollsglädje 6 9 år lära a" träna 10 12 år träna och förstå träna och prestera 13 15 år 16 19 år träna och nå toppen 17 år och uppåt professionell fotboll 18 år och uppåt DIF ungdom DIF Akademi DIF U21 och A lag Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare (Balyi, 2001; Fallby, Gonzalez, & Johansson, 2014; Malina & Bouchard, 2004) developmental model of sport participation sannolikt resultat sannolikt resultat sannolikt resultat fritidsaktivitet elitprestation elitprestation förbättrad fysisk hälsa förbättrad fysisk hälsa försämrad fysisk hälsa hög glädje hög glädje i idrotten reducerad glädje i idrotten 18 år rekreationsår investeringsår mycket målorienterad lekfulla aktiviteter träning, lite lek 16 år endast lite målorienterad en idrott träning tidig specialisering 14 år aktiviteter med fokus på fitness och hälsa specialiseringsår målorienterad träning/lek mycket målorienterad träning få idrotter få lekfulla aktiviteter 12 år fokus på en idrott 10 år 8 år inledande år lekfulla aktiviteter endast lite målorienterad träning ev engagemang i flera idrotter ingång i idrotten 6 år motionsidrott elitprestation genom engagemang/variation elitprestation genom specialisering (Coté, Baker, & Abernethy, 2007, Haugaasen & Jordet, 2012)
låt oss göra klart alla har sin roll familj - känslomässigt stöd - lagom utmaning - konkret hjälp - markservice - ge kompletterande perspektiv till idrotten - goda förebilder spelare kamrater skola - utveckla egenskaper utanför fotbollen - allmänbildning - yrkesutbildning - öka möjligheten för spelaren att verka i samhället - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd förening - utbilda i färdigheter för elitfotboll - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd - se till hela människan - skapa en god kultur för etik och moral - skapa nätverk för spelaren förbund - stärka utvecklingsmöjligheter - riktlinjer för etik och moral - verka för tillämpning, utbildning och forskning - tydlig kommunikation, flexibla lösningar och stöd (Fallby, 2006) One of the most predictable things in people is that they change over their lifetimes in the most unpredictable ways (Régnier m fl., 1993) lite fakta
först slår vi fast föräldrar är en enorm resurs men (Augustsson, 2007) definition av föräldrapress unga idrottares upplevelser av otillräcklighet i sitt idrottande, vilket skapats av föräldrars alltför höga, uttalade eller outtalade, förväntningar och krav på individen att prestera i idrottsmiljön. (Augustsson, 2007) undersökning sverige vad innebär det för unga idrottare att uppleva föräldrapress? finns det några skillnader avseende kön, ålder och idrottsgren? kan man se någon koppling till upplevd självkänsla och fysisk/ idrottslig kompetens? enkät (601 idrottare) och intervju (12 idrottare) unga idrottare (8-16 år) aktiva inom de mest populära idrotterna (Augustsson, 2007)
81%19% en av fem (Augustsson, 2007) skräckscenario USA, 66 pojkar och 38 flickor (13 år och under), i alpin skidåkning. frågeformulär om upplevd föräldrapress i samband med tävling 46 % av gruppen upplevde en viss negativ press. 26 % uppgav att de upplevde en stark föräldrapress 27 % upplevde ingen press alls. Inom grupperna för "viss press" och "stark press" kände sig 22 % respektive 44 % olyckliga i sitt idrottande. (Helstedt 1990) självkänsla barn/ungdomar som upplever föräldrapress genom att föräldrarna tycker att barnen har lägre kompetens än vad barnet upplever sig ha! utvecklar en lägre självkänsla och blir därmed mer känsliga för press en ond cirkel (Augustsson, 2007)
stress, oro och överbelastning barn/ungdomar som upplever högre press från föräldrar upplever också rädsla för att svika sina föräldrar lägre motivation i sin idrott lägre egen kontroll över sin idrottssituation mindre glädje i idrotten ökad risk för överbelastning (Backes & Wiens, 1999; Brustad, 1996; Gould, Eklund, Petlichkoff. Peterson, & Bump, 1991; Gould, Tuffey, Udry, & Loehr, 1996; Scanlan & Lewthwaite, 1984; Weiss, Wiese, & Klint, 1989) ängslan inför match barn som upplever stark ängslan inför tävling och match studerades redan med flera undersökningar under 1980- och 1990-talet. samband är funna mellan upplevd föräldrapress och stress samt oro inför tävling och match. barn som är uttalat känsliga för hur deras föräldrar bedömer prestation har ofta en sämre självkänsla och högre ängslan och oro inför tävling och match. barn med ett gott självförtroende tenderar emellertid att inte oroa sig för föräldrars reaktioner, för att förlora, eller för vad kamrater skall tycka i fråga om idrottslig prestation, men vad är hönan eller ägget? (Martens, 1993; Passer, 1983, 1984; Scanlan, 1986) förväntningar barn/ungdomar som upplever att föräldrarna är positiva! tycker att idrotten är roligare och ser sig som mer kompetenta (Babkes & Weiss, 1999; McCullagh, Matzkanin, Shaw, & Maldonado, 1993)
sammanfattning det går att säga att forskningen i stora delar av sambandet mellan hög föräldrapress och barns idrottande är överens det är inte bra men 20% upplever den, varför existerar det fortfarande? är det så svårt att komma åt problematiken? relationen mellan barn och föräldrar är svår att få insyn i och också att påverka vems ansvar är det? barn och föräldrar som upplever problematiken är ofta okunniga om hur ett konstruktivt beteende ska se ut därför saknar de alternativ till det negativa beteendet förening problemlösning eget ansvar erfarenheter spelare målsättning stresshantering - fotboll problemlösning kommunikation spelare - föräldrar tränare karriärövergång ledarskapsfilosofi kommunikation (individuella samtal) motivationsklimat kommunikation ledarskapsfilosofi målsättning familj föräldraroller karriärövergång kommunikation (individuella samtal) (Smoll, Smith, & Curtis, 1977).
föräldrarollen i mo9va9onsklimatet positiv affekt föräldrars beteende prestations- eller resultatorienterat envis och ihärdig adaptivt hantering och egna initiativ föräldrars orientering prestations- eller resultatorienterat barnets orientering prestations- eller resultatorienterat barnets upplevda kompetens hög och låg föräldrars värderingar, attityder övertygelser dåligt beslutsfattande och negativ affekt hjälplöshet maladaptivt oro och undvikande (se exempelvis Jowett, 2011; O Rourke, Smith, Smoll, & Cumming 2012) föräldrars potential föräldrar kan faktiskt förstöra även den bästa idrottsmiljön, men kan också vara den starka resurs man önskar det är ditt val! (Fredricks & Eccles, 2004; Kamm, 1998) vad är rätt? ett bra beteende i idrottssituationen är när föräldrar stödjer barnets idrottande utan att vara överdriven, samt att låta barnet fatta viktiga beslut kring vilken nivå eller inriktning deltagandet ska vara på (Fredricks & Eccles, 2004)
föräldrastöd i tre områden goda drag hos idrottsföräldern föräldrar som goda rollmodeller vara bra förebild i alla situationer! föräldrar som vet vilka delar de ska stödja och vilka de ska lämna åt andra kunna överlåta ansvar till andra kompetenta personer! föräldrar som stödjer prestationen och ansträngningen hos barnet kunna stödja i med och motgång och uppmuntra genom positiv förstärkning 1. socialt stöd
med ett starkt nätverk med matchat socialt stöd och effektiv kommunikation går det att påverka identitet, självkänsla, egenkontroll, upplevelsen av egen kompetens, självförtroende och därigenom också den kanske viktigaste faktorn, motivationen. (Cutrona & Russell, 1990; Roberts, 2001; Sarason, Sarason, & Pierce, 1990). jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006) jag är mån om att han blir en människa och inte bara en fotbollsspelare. Vi föräldrar ska stötta och finnas tillhands som en resurs när det går både bra och dåligt i både fotboll och skola / / finnas där som hjälp och som föräldrar. Och sen exakt vad det betyder det är ju ett samspel mellan oss och NN men vi ska finnas väldigt nära honom mentalt / / sen ska han successivt separera sig från oss. (förälder till 15-årig landslagsspelare, Fallby, 2006)
självuppfyllande profetia omgivningens förväntningar teachers bloomers tänkvärt om barnet tror att föräldrarna tycker att de har hög kompetens i idrotten, så har det positiv betydelse för barnets självkänsla oavsett vad föräldrarna egentligen tycker (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) socialt stöd känslomässigt lyssnande stöd emotionellt stöd emotionell utmaning förälder! tekniskt uppskattande utmanande uppgifter verklighetsbekräftande konkret materiellt personlig assistans tränare förälder / tränare (Cutrona & Russell, 1990; Richman m fl., 1989; Rosenfeld m fl., 1989)
2. prestation vs resultat eller motivationsklimat mo9va9onsklimat prestationen och insatsen är i fokus en trygg men utmanande miljö för inlärning och utveckling prestationen och utförandet är en väg att nå jämnare och bättre resultat uppmanar att alltid göra sitt bästa och kämpa oavsett situation långsiktig utveckling i fokus varje individ eller del av laget jämförs med sig själva fokus på kvalitet i utförande under träning och match hela organisationen drar åt samma håll och arbetar i tät kommunikation the results will take care of itself Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare (Papaioannou, Zourbanos, Krommidas, & Ampatzoglou, 2012) marcus allbäck - Givetvis är det mycket flyt. Det är lika oförklarligt när du gör mål fem-sex matcher i rad på små tillfällen där alla efteråt säger fan vad skicklig han är, han står alltid rätt, som det är när du kommer halvsekunden för sent till varje läge fem matcher i rad och folk tycker du är helt ur form. Det är därför jag i stället för att söka målet alltid försökt göra rätt i allt annat; hitta tajming, touch på bollen, rätt värdering i om man ska använda ett eller två tillslag. Bryter jag ner det i sådana små delar, gör så rätt jag kan i varje enskild detalj, så lossnar det till slut. Tänkte du så när du var 18 år? Nej, då var det jävligt viktigt att göra mål. När jag fick chansen tänkte jag: Här måste jag göra mål. Idag är det inte så. Jag intalar mig alltid: Jag kommer att fortsätta missa chanser, men jag kommer också fortsätta göra mål. Det är nog en styrka jag har. Om jag missar en chans glömmer jag det direkt. Det måste jag göra för får jag kan få en ny chans 30 sekunder senare.! Hämtat ur tidskriften Offside
Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare skapa klimatet tränare konstruera träningen så att spelarna får en upplevelse av att vara kompetenta utan jämförelser med varandra låt spelarna delta i lärandeprocessen genom att påverka innehållet i träning, samt utvärderingen av egna framsteg ge uppmärksamhet och positiv feedback angående inlärning av färdigheter, ansträngningen och andra positiva beteenden som förekommer (Huber, 2013) skapa klimatet förälder lär dig vad prestationsorientering är belöna insatsen, kvalitet och ansvar hos ditt barn beröm prestationen, inte utfallet eller resultatet beröm även framsteg och lärandet var med och skapa en god och trevlig miljö runt planen förstå varför det är viktigt med lika speltid för alla låt barnet styra sin idrottskarriär själv, men stöd intresset för fotbollen umgås med andra föräldrar på ett mycket positivt och engagerande sätt lägg dig inte i fotbollen, men var stöttande i miljön var med och aktivt minska stress och oro runt laget uppmuntra barnet att ta egna initiativ i sitt idrottande (spontanfotboll etc) diskutera aldrig spelarnas prestationer i negativa ordalag (Huber, 2013) Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare 3. självbestämmande motivation
Johan Fallby, idrottspsykologisk rådgivare självbestämmande motivation självständighet - spelaren får eget inflytande och kan påverka - ger känsla av stolthet och självmedvetenhet kompetens - spelaren tillåts klara av utmaningar och känna sig duktig på egen hand med positiv feedback - känner egen kompetens och att det går att lösa saker! tillhörighet - spelaren känner sig trygg och omhändertagen, känner tillhörighet - upplever glädje i positiv miljö ytterligare tips på vägen beröm alltid kämpatakter ha en egen aktiv livsstil blanda dig aldrig i match låt barnet fatta egna beslut uppträd alltid med respekt var en god förebild sätt aldrig press förmedla glädje och optimism blanda dig aldrig i träning uppträd med värdighet, uppmuntra andra aktiviteter stil och optimism ge praktiskt stöd ge barnet eget ansvar driv inte barnets karriär var inte tränare eller coach uppmuntra nyfikenhet beröm alltid insatsen ej resultatet ha och ge realistiska förväntningar ge känslomässigt stöd
till sist barnets röst När det gäller ett barns idrottande finns det en hel del riktlinjer som kan vara tänkvärda. Om barnet själv får bestämma skulle kanske hans eller hennes riktlinjer se ut så här (Bengtsson & Fallby, 2011): Ge inte tekniska eller taktiska råd till mig när det är tävling (helst inte annars heller) eftersom det gör det svårt och rörigt för mig. Bli inte arg på mig och kritisera mig inte om jag förlorar. Lägg inte så stor vikt vid om jag vunnit eller inte. VM är inte i morgon, och jag orkar nog inte fortsätta till VM om du pressar mig hela tiden. Beröm mig när jag lärt mig något nytt eller när jag kämpat som besatt. Ge mig gärna feedback efter tävlingen om det rör min attityd eller min kämpainsats. Där är det OK att ha förväntningar på mig. till sist barnets röst Var gärna kritisk i din feedback, men då ska det handla om attityd eller om jag kämpat dåligt och inte gjort mitt bästa. Ge gärna tips om praktiska saker som hur jag ska äta och dricka, när det är bra att värma upp, hur jag återhämtar mig med sömn, eller annat du lärt dig i livet. Tjata inte på mig. Ge mig gärna praktiska råd, men om jag inte lyssnar vill jag att du låter mig begå mina misstag själv och dra lärdom av dem utan att du ser ner på mig. Låt mig styra saker inom idrotten själv eller tillsammans med min tränare och ledare. Jag vill bli självständig och lära mig hur det går till att idrotta. Uppmuntra mig regelbundet så att jag vet att du bryr dig om mig och min idrott. Trösta mig om jag är ledsen, stå ut med mig om jag är arg, skratta med mig när jag är glad. till sist barnets röst Trösta mig om jag är ledsen, stå ut med mig om jag är arg, skratta med mig när jag är glad. Uppträd med respekt för alla när du är med mig i idrotten. Det gäller domare, motståndare, andra föräldrar, ledare, funktionärer, ja, alla som är där. Inklusive mig. Hjälp alla som är på plats i idrotten att trivas tillsammans. Det är mina vänner och jag tycker om dem och idrotten. Om man är snäll kommer man långt. Jag kan se på dig, ditt ansiktsuttryck, och höra hur du säger saker om du är besviken, frustrerad, arg eller bråkar med andra när jag spelar match eller tävlar. Då spelar det ingen roll vad du säger till mig, du sänder helt andra signaler till mig och andra. Om du hjälper mig och andra att ha roligt, kanske jag vill fortsätta träna till ett VM ändå
sammanfattande råd Föräldrar gav mycket socialt och känslomässigt stöd, förstärkte en god disciplinerad attityd gentemot idrotten, men undvek för mycket press och förväntningar. Föräldrarna var också goda modeller för självständighet och uppmuntrade det hos sina barn. (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) och praktiskt? genom bra beteende och övertygelser kan du påverka ditt och andras barn positiv feedback enligt 5 1 modellen (minst!), förmedla att barnet är kompetent var lite eller moderat involverad i fotbollen men inte alls i det tekniska, matchning eller annat som föreningen har ansvar över stötta emotionellt, var där i med- och motgång det viktigaste är att skapa glädje och positiv miljö var beredd att utvärdera ditt eget stöd till ditt barn agera om idrottsmiljön är skadlig för barnet (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) ditt lag skapa samvaro och lär känna andra föräldrar visa entusiasm och glädje i fotbollsmiljön om det finns orsak, ta upp och diskutera eventuella problem på ett sakligt sätt se till att barnen har roligt och gemenskap tillsammans, även vid sidan om planen ge bara återkoppling på insatsen (gör alltid ditt bästa) till barnet, aldrig resultatet (antal mål, vunnen match/cup) var alltid där för emotionellt och praktiskt stöd lägg dig aldrig i fotbollen, varken hemma eller i föreningen/ vid matcher
dos and dont s stöd praktiskt stöd emotionellt uppmuntra insatsen uppmuntra självständighet förmedla glädje i idrotten uppmuntra hårt arbete att göra sitt bästa var själv aktiv i ditt liv uppmuntra att prova saker var närvarande, men inte påverkande undvik press eller skuldkänslor undvik press på att vinna, göra mål, vara bättre än andra undvik överdrivet involverande undvik överdrivna förväntningar (Blom, 1985; Csikszentmihalyi, Rathunde, & Whalen, 1993; Gould, et al., 2002; Gould & Maynard, 2009; Monsaas, 1985; Sloboda & Howe, 1991; Sloan, 1985; Sosniak, 1985) matchmiljö lämna aldrig läktare eller anvisad plats för åskådare låt tränare sköta coachning och matchning ge bara positiv feedback till spelare och ledare ge aldrig råd eller coachning till spelare visa glädje, entusiasm och stöd alltid spelare och laget kontrollera dina egna känslor hjälp till om tränare eller ledare ber dig om hjälp var en god rollmodell för spelarna och agera alltid på ett sportsligt sätt gentemot båda lagen och domaren (Gould, Dieffenbach, & Moffet, 2001; Martens, 2004)