Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014
Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa införandet av konkurrens om och på spåren 3. Effekter och erfarenheter 1. Marknadsinträden 2. Kostnadseffekter m.m. av upphandlingar 3. Utbud och efterfrågan 4. Prisutveckling 4.
Översikt över organisatoriska förändringar
Den svenska järnvägssektorn 1988 Passagerare Godskunder Tågoperatörer SJ SL Järnvägar TGOJ Fordonstillverkare ASEA Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Den svenska järnvägssektorn 2014 Passagerare Godskunder Spårentreprenörer InfraNord Balfour Beatty Strukton VR Track Baneservice Regionala kollektivtrafikmyndigheter Infrastrukturförvaltare Trafikverket A-train IBAB Tågoperatörer Reglerings- och tillsynsmyndigheter Transportstyrelsen Konkurrensverket Konsumentverket Fordonsförvaltare Fordonstillverkare SJ AB Veolia Arriva DSB A-train Tågkompaniet Green Cargo Hector Rail TÅGAB TX Logistik Rush Rail Transitio SL SJ AB DSB AlphaTrains Mitsui Railpool Hector Rail Green Cargo Bombardier Alstom Stadler Siemens Ansaldo Fastighetsförvaltare Jernhusen TrainAlliance A-train SL EuroMaint Rail Mantena Bombardier Alstom IT Städning Fordonsunderhåll DSB Vedligehold Midwaggon Motala Trains mgw Service EuroMaint Rail Bombardier Motala Trains Finansiärer Konsulter Fordonsombyggnad DSB Vedligehold MiTrans Källa: Ole Kjörrefjord och egen bearbetning
Det stegvisa införandet av konkurrens om och på spåren
Stegvis införande av konkurrens om och på spåren (1) 1988 Vertikal separation av spårinfrastruktur (Banverket) från trafik (SJ) och decentraliserat ansvar för lokal/regional tågtrafik till regionala myndigheter 1990 Upphandling av regional tågtrafik 1993 Upphandling av viss interregional trafik 1996 Marknadsöppning för godstrafiken 1998 Regionala myndigheter får ökade möjligheter att upphandla även interregional tågtrafik 2007 Beslut om att ge regionala myndigheter i södra Sverige egen trafikeringsrätt på stambanorna möjliggör upphandling av Öresundstågen
Stegvis införande av konkurrens om och på spåren (2) 2007 Marknadsöppning för charter- och nattågstrafik 2009 Marknadsöppning för veckoslutstrafik 2010 Marknadsöppning för internationell persontrafik (januari) Marknadsöppning för nationell persontrafik (oktober) 2011 Full effekt i ny tågplan (december) 2012 Ny kollektivtrafiklag (gränssnitt mellan regionala kollektivtrafikmyndigheters upphandlade trafik och kommersiell trafik)
Förändringar i marknadstillträdet Del av den svenska järnvägsmarknaden 1988 2014 Persontrafik med tåg Lokal och regional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Interregional SJ har monopol och får i vissa fall bidrag Upphandling i konkurrens (sedan 1990) Öppet inträde (sedan 2010) Upphandling i konkurrens (sedan 1993) Öppet inträde (sedan 2010) Godstrafik med tåg SJ har monopol Öppet inträde (sedan 1996, delvis begränsat av grandfathering 1996-2004)
Effekter och erfarenheter
Marknadsinträden persontrafik (1) 1990 BK Tåg ny operatör för lokal/regional tågtrafik i Småland och Halland 1995 Sydtåg ny operatör på enstaka linje i Skåne 1998 Linjebuss ny operatör på Roslagsbanan i Stockholm franska CGEA (senare Connex, Veolia) ny ägare 2000 Genombrott för nyinträdande företag efter flera viktiga upphandlingar 2006 NSB majoritetsägare i Tågkompaniet 2007 Arriva ny operatör för Pågatågen i Skåne 2009 DSB First ny operatör för Öresundstågen (lämnar i förtid 2011)
Marknadsinträden persontrafik (2) 2010 Veolia startar daglig trafik Stockholm-Malmö 2011 Skandinaviska Jernbanor startar daglig trafik Uppsala-Stockholm-Göteborg Tågåkeriet startar ny direktlinje Göteborg- Dalarna 2014 MTR Express och Citytåg planerar att starta daglig trafik Stockholm-Göteborg
Verksamma tågoperatörer Antal operatörer 35 30 25 20 15 10 5 0 Godstrafik Persontrafik Person- o Godstrafik 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Marknadsandelar (persontågoperatörer) SJ AB Övriga järnvägsföretag Andel (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1997 2000 2003 2006 2009 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Kostnadseffekter m.m. av upphandling (konkurrens om spåren) Upphandling av tågtrafik har lett till betydande kostnadsminskningar / minskat behov av subventioner (10-25%) Störst kostnadseffekt första gången en trafik upphandlas, därefter avtagande effekt och i vissa fall ökade kostnader I flera fall har s.k. strategiska bud skapat särskilda problem
Investeringar och underhåll av infrastrukturen 20 000 15 000 10 000 5 000 Reinvesteringar (2004-2012) Underhåll (2004-2012) Underhåll och reinvesteringar (1989-2003) Nyinvesteringar 0 2009 2010 2011 2012 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Kostnader (miljoner kr, 2012 års priser) Källa: Lars Sjöberg, Trafikverket, och egna beräkningar
Trafikarbetets utveckling (utbud i tågkm) 160 Index 1988=100 150 140 130 120 110 100 90 Persontåg Totalt Godståg 80 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Turtäthet (dubbelturer per vardag) Källa: Nelldal m.fl. (2013)
Transportarbetets utveckling (efterfrågan) 180 170 160 Index 1988=100 150 140 130 120 110 100 90 Persontransporter (personkm) Godstransporter (tonkm) 80 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Källa: Jakob Wajsman, Trafikverket
Järnvägens marknadsandel 1988 2012 Andel av personkm 6.1% 8.4% kortväga resor 3.0% 6.0% långväga resor 15% 16%
Prisutveckling Källa: Nelldal m.fl. (2012)
Utredningen om järnvägens organisation
Utredningens syfte och bakgrund En översyn av järnvägens organisation i syfte att föreslå förbättringar som på bästa sätt möter framtidens krav på ett effektivt och hållbart transportsystem
En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation klar 2 dec 2013 2. Analys av hur järnvägens organisation kan förbättras enligt tilläggsdirektiv
Steg 1 - slutsatser i urval I flera avseenden har det skett stora förbättringar i järnvägssektorn under den tidsperiod som organisationsförändringarna pågått En analys av EU:s regelverk visar att det finns avgörande hinder mot en återreglering av vissa delar av den svenska järnvägssektorns organisation Inventeringen av problem- och förbättringsområden visar att det finns ett flertal saker som behöver hanteras
Exempel på förbättringsområden Biljetter och tillgänglighet Punktlighet och restider Avgifter och styrmedel Upphandlad vs. kommersiell trafik Tillgång till depåer och terminaler Kapacitetstilldelningsprocessen Tillsyn och marknadsövervakning Underhåll av infrastrukturen Strategisk planering Statistik Samarbete och koordinering
Pågående arbete och nästa steg Beredning av och beslut om regeringens tilläggsdirektiv I utredningens nästa steg ska konkreta förslag till förbättringar tas fram
Tack! Kontakt: gunnar.alexandersson@regeringskansliet.se Utredningens webbplats: www.sou.gov.se/jarnvagensorg