SIL i praktiken i processindustrin

Relevanta dokument
IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET

Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

IPS seminarium om SILbestämning

Fördjupning i riskanalys - ledarrollen Grupparbete

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Fördjupningsseminarie riskanalys

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

IPS Vårkursvecka

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Samordnad riskanalys - en grund för uppfyllande av 7. Brandfarlig vara- konferensen 2015 Johan Ingvarson

Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6

Analysfas i projekt, hur går g r det till, vad gör r man och vilka verktyg finns? Hur ser gruppen ut som identifierar riskerna?

PSA på 3 minuter. 1 Severe Accident Management Anders Henoch Ringhals AB

Riskanalys. Miljöfika Kristianstad Varför riskanalys? Metod Bedömning Uppföljning Exempel CRV Kristianstad

BVS Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Hur arbetar konsulten?

Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt

Rätt riskhantering i rätt fas från projektidé till anläggningens avveckling

IPS Vårkursvecka

Riskutredning Ekhagen

IPS webb-utbildning: Introduktion till processäkerhet Frågor och svar i proven

Riskanalys vid egenkontroll

RISKANALYS OCH HÄNDELSEANALYS RIKTLINJE FÖR RISK- OCH HÄNDELSEANALYS

Deltagare vid fördjupningsseminarium i riskanalys. Bo Karlsson, Preem AB, bo.karlsson@preem.se. Per Woxmark, Preem AB per.woxmark@preem.

Riskbedömning och riskanalys

foto: dynamedia.se - Gold of Lapland

Handlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Riskbedömning och riskanalys. Göran Ljungkvist Yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM)

RISKER. Riskutredningar i lagstiftning Riskhantering Risker och skyddsåtgärder Övning Riskobjekt och riskkällor

Worst Case Finns det något värre? Ronald Wennersten Industriell ekologi Skolan för teknik och management KTH

IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET

Risk som 2-dimensionellt begrepp

Riskanalys i samband med ny detaljplan för Kv. Elefanten 1 m.fl., Kalmar

Riskanalyser inom extern strålbehandling med inriktning mot MTO Förutsättningar att dra lärdom av inträffade händelser inom sjukvård

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

IPS Höstkursvecka

Siemens. Safety User Club. Aktivitet - Praktisk maskinsäkerhet Felsäkra styrsystem & pneumatik

FMEA Failure Mode and Effect Analysis. Antti Salonen

IPS Höstkursvecka

The Swedish Plastics & Chemicals Federation. Bo Olsson - Senior Advisor

Hur kan händelseutredningar misslyckas? En riskanalys

SSF Säkerhetschef - Riskanalyser

SSG Säkerhetskommitté. Ag 4 Säker automatiserad processanläggning

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

IPS Program

Riskanalys. Del av Sandås 2:7, Kalmar kommun. Preliminär handling. Uppdragsnummer Kalmar Norra Långgatan 1 Tel:

IPS Program för IPS Höstkursveckor Detaljerat program för respektive kurs finns nedan, i bokstavsordning.

Utbildning i riskanalyser Introduktion

Rutin, Riskbedömning inför ändringar

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

R 1 Explosivt i torrt tillstånd Explosive when dry. R 5 Explosivt vid uppvärmning Heating may cause an explosion. R 7 Kan orsaka brand May cause fire

MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN. Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker

SIL Vad är det? Ebba Lindgren, Tryck & Svets

Omslagsfoto: Johan Fowelin. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av. Svenska kraftnät. Org.Nr

Sökandes uppgifter Namn (för fysisk person anges fullständigt namn, tilltalsnamnet markeras)

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

5.4.4 Funktionsspecifikation

Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM Claes Norelöv 4Real AB

Sammanfattning av kvantitativ riskanalys (QRA) AB Stadex, Kopparbergsgatan 31Kvarter Masugnen 23 och 24 i Sofielunds Industriområde

Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten

IPS Program för IPS Vårkursveckor Detaljerat program för respektive kurs finns nedan, i bokstavsordning.

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

RISKANALYS POST-ITLAPP METODEN

IPS Seminarium 22 Oktober Handledning i barriärvård inom processindustrin. Introduction to Lloyd s Register Group

Bilaga B7.1 PM - RISK- OCH SLÄCKVATTENUTREDNING PROJEKT FORS UPPDRAGSNUMMER: MALMÖ

IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN

Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg

PM - Skyddsåtgärder Arninge Resecentrum. Avseende transport av farligt gods på E18

Checklista för nanoltekniklaboratoriet mc2.doc 24 januari, 06

Tillträdeskontroll och säkerhetsbevisning

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Användar-manual. Styrenhet SM-SS-F

Arbetsdokumentnr: SU Dokumentnamn: Miljöriskbedömning för institutionen MMK Utfärdat av: Baltzar Stevensson Godkänt av: Gunnar Svensson

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

IPS Program för IPS Höstkursveckor Vecka 46 Vecka 47 Vecka 48 ÅF. Borealis. COWI Göteborg Riskanalys och tolerabel risk

Program för IPS Höstkursveckor 2018 Vecka 46 Vecka 47 Göteborg COWI, Skärgårdsgatan 1. Timrå SCA Östrand (massafabriken)

Krav och tips för Kemikalieförvaring

Europeiska unionens officiella tidning

Problemlösare RDS5000

2.2 Användning. 2.2 Utloppsenhet BLS-2

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

A M A M Rötkammare Skumning Instabil process. Utsläpp av råvara till Vattenlås kontrolleras vid rondering

Riskanalys Samhällsbyggnadsnämnden. Fastställd

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

Hur allokera riskerna till SIL? Ivan Mares Senior Principal Consultant Scandpower AB, Kontorschef Göteborg

Lokal 2 COWI Skärgårdsgatan 1 Göteborg. Avställning och gasfrimätning. Mänskligt felhandlande

Riktlinjer från EFSA för riskbedömning av djurvälfärd

Från systemsäkerhet till kritikalitet i programvara

Blankett för riskbedömning och handlingsplan

EFFSO Tools 2017,

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

AquaView övervakningssystem. Säkrare styrning och enklare övervakning

ARBETSPROCESSEN FÖR CE-MÄRKNING & SÄKRA STYRSYSTEM

Vad ska ingå i Safety Requirement Specification?

Transkript:

1 Magnus Karlsson, Senior Riskanalytiker, Division Miljö, COWI AB Tel: +46 10 850 1092 Mobil: +46 70 264 14 64 E-post: mgka@cowi.se 1 Deepwater Horizon 2010-04-20 en komplex och sammanhängande serie av mekaniska fel, mänskliga beslut, teknik, operationellt genomförande och personalgruppers samspel 2

2 Innehåll Arbetsgång Riskanalys SIL bedömning SRS-rapport Erfarenheter 3 Arbetsgång Riskanalysen identifierar behov av barriärer, bl.a. SIF SIL-bestämning fastställer krav på SIF, ev. med hänsyn till andra barriärer SRS-rapporten sammanställs när analysfasen är klar och innan vi går in i realiseringsfasen SRS är ett överlämningsdokument som förslagsvis ägs av processdesign 4

3 Identifiera behov av SIF Befintliga anläggningar: Befintliga processförreglingar (trippmatriser, cause & effect diagram) Uppdatera riskanalys Ny riskanalys Nya anläggningar: Ny riskanalys 5 Flödesschema 6

4 Principen för en riskanalys Planering Definiera systemet Identifiera riskkällorna i systemet och orsaker till att dessa frigörs Uppskatta sannolikheterna för skadehändelser Uppskatta konsekvenser av skadehändelser Värdera risker Kan riskerna accepteras? nej Åtgärda systemet 7 ja Operera systemet Vanliga riskanalysmetoder i processindustrin Grovanalys, PHA Hazop What If För identifiering av möjliga händelser och orsaker Felträd Händelseträd Händelseträd Konsekvensanalyser För uppskattning/bestämning av frekvenser av en given händelse För uppskattning/bestämning av konsekvenser av en given händelse 8

5 Hazop Avvikelser från ett normaltillstånd (flöde, nivå, tryck, temperatur, sammansättning) Orsak? Konsekvens? Befintliga barriärer? Rekommendation? Är mycket lämplig för tekniska system, framför allt komplicerade Mindre bra på system med manuella operationer, kräver modifikation 9 Exempel på Hazop protokoll 10

6 What If analys Görs genom att systematiskt gå genom en process eller arbetsmoment och samtidigt ifrågasätta funktionen: Hos systemets komponenter Människorna som hanterar systemet Vad händer om: Nivågivaren felar? Pumpen stoppar? Styrsystemet inte öppnar ventilen? Operatören glömmer starta omröraren? Operatören inte observerar larmet? Är mycket lämplig för tekniska system, men kräver mer kunskap och erfarenhet av det som studeras Mycket bra på system med manuella operationer 11 Exempel på What If protokoll 12

7 Arbetsgång SIL bedömning Definiera toleranskriterium "Regler" för hur vi ska fastställa konsekvensnivåer "Regler" för hur vi ska bedöma anropsfrekvenser "Regler" för riskreduktion av andra oberoende barriärer Information från riskanalysen: Händelse och scenariobeskrivning, inklusive konsekvens Konsekvensekvensklassificering Orsaker Möjlighet att bestämma/uppskatta möjlig anropsfrekvens av aktuell säkerhetsfunktion Befintliga barriärer som sänker konsekvens eller frekvens Kontrollera oberoende 13 Barriärer - Faktorer Barriärer är något som förhindrar att en inledande händelse tillåts inträffa och eskalera vidare i systemet Förebyggande avhjälpande - tekniska organisaroriska mekaniska elektriska passiva aktiva Krav på barriärer: oberoende av felet den skyddar mot av andra barriärer verifierbar Faktorer är något som påverkar händelseutvecklingen, t.ex.: Närvaro av människor vid en fara? Möjlighet att "fly" faran? Antändning? Finns det tändkällor? Vad är det som sprids? (gas-vätska) Tidig sen antändning? Väderförhållande som vindriktning, temperatur, nederbörd? Grad av inneslutning, explosion eller gasmolnsbrand 14

8 Metodiker SIL bedömning Kalibrerad riskgraf C1 C2 C3 F1 F2 F1 P1 P2 P1 P2 W3 W2 W1 a - - 1 a - 2 1 a 2 1 a 3 2 1 3 2 1 C4 F2 4 3 2 Matrismetoder, kvalitativt toleranskriterium i en riskmatris b 4 3 LOPA (Layer of Protection Analysis), kvantitativt rikskriterium; flera dödsfall, < en gång på 100.000 dödsfall, < en gång 10.000 år, allvarlig personskada < en gång på 1.000 år, lindrig personskada, < en gång på 100 år Kombinationer 15 Överfyllnad av cistern? Krav på överfyllnadsskydd? 16

9 Riskgraf C1 C2 C3 C4 F1 F2 F1 F2 P1 P2 P1 P2 F: Närvarofaktor P: Möjlighet att undvika faran W: Sannolikhetsfaktor Begreppen SIL a, SIL 0? W3 W2 W1 a - - 1 a - 2 1 a 2 1 a 3 2 1 3 2 1 4 3 2 b 4 3 Cat C4 C3 C2 C1 Health & Safety Multiple fatalities (> 1) 1 fatality or permanent total disability Major injury. Permanent partial disability. Impact on work (irreversible damage, can't continue to work in plant) Minor injury. Few days lost work or restricted work, LTI. (reversible damage) Environment Massive effect Long term damage or resource to restore Major effect Severe damage. Major cost to rectify Localised effect Limited toxic discharge Minor effect Temporary damage to environment 17 Matrismetoder Frekvensklass 1 > 1år 3 4 X X 2 1 gång per 1 till 10 år 2 3 4 X 3 1 gång per 10 till 100 år 1 2 3 4 4 1 gång per 100 till 1000 år 1 2 3 5 < 1000 år 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Enstaka svårt skadade 1 2 4 Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Enstaka dödsfall 18 Konsekvensklass

10 Överfyllnad av cistern? 19 LOPA Scenario Konsekvens Initierande händelser: Frekvens (antal per år): Barriärer (RRF): Faktorer (RRF): Nivåmätn. med larm Krav på LS-HH för att möta kriterium 20 Överfyllnad av kärl A Överfyllnad som leder till svår bestående personskada (t.ex. förlorad syn, bestående ärrbildning) Allvarlig personskada El- eller mek fel på pump Handventil stängd Strömavbrott Luftavbrott Fel på nivåmätning Fel på reglerventil 0,17 0,33 0,19 0,06 0,02 0,06 9 9 9 9 1 9 Invallning 1 1 1 1 1 1 Personlig skyddsutr. 1 1 1 1 1 1 Låg närvaro 7,14 7,14 7,14 7,14 7,14 7,14 Möjlighet att fly 1 1 1 1 1 1 Riskreducerad frekvens (antal per år) Riskreducerad total frekvens (antal per år) 2,59*10 3 5,19*10 3 2,94*10 3 9,72*10 4 3,33*10 3 8,64*10 4 1,59*10-2, en gång på 63 år Allvarlig personskada < 1gång på 1000 år < 0,001 per år 1,59*10-2 /RRF < 0,001 -> RRF > 16 -> SIL 1

11 Kombination Scenario Konsekvens Initierande händelser: Frekvens (antal per år): Barriärer (RRF): Faktorer (RRF): Nivåmätn. med larm Riskreducerad total frekvens (antal per år) 21 Krav på LS-HH för att möta kriterium Överfyllnad av kärl A Överfyllnad som leder till svår bestående personskada (t.ex. förlorad syn, bestående ärrbildning), Allvarlig personskada -> konsekvensklass 3 El- eller Handventiavbrotbrott Ström- Luftav- Fel på Fel på mek fel på nivå- regler- pump stängd mätning ventil 0,1 0,1 0,2 0,2 0,025 0,05 10 10 10 10 1 10 Invallning 1 1 1 1 1 1 Personlig 1 1 1 1 1 1 skyddsutr. Låg närvaro 10 10 10 10 10 10 Möjlighet 1 1 1 1 1 1 att fly Riskreducerad frekvens (antal per år) 1*10-3 1*10-3 2*10-3 2*10-3 2,5*10-3 5*10-4 9*10-3 en gång på 111 år -> Frekvensklass 4 Konsekvensklass 3, Frekvensklass 4. Kravet är SIL 1 RRF > 10 Matrismetoder Frekvensklass 1 > 1år 3 4 X X 2 1 gång per 1 till 10 år 2 3 4 X 3 1 gång per 10 till 100 år 1 2 3 4 4 1 gång per 100 till 1000 år 1 2 3 5 < 1000 år 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag x 3 Enstaka svårt skadade 1 2 4 Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Enstaka dödsfall 22 Konsekvensklass

12 : Vem sammanställer Samarbete mellan dem som kan och förstår den aktuella processen och de krav man måste ställa för att processen skall vara säker: Processingenjören (ansvarig) Riskingenjören Instrumentingenjören Tar in hjälp av andra kompetenser om så krävs 23 Underlag till SIL bestämningsrapport Många detaljuppgifter som är lämpliga att sammanställa vid SIL-bestämningen 24

13 Detaljerad beskrivning SIS En per fabrik SIF En per loop 25 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 26

14 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 27 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 28

15 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 29 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 30

16 Gemensamma säkerhetskrav för SIS 31 Krav på SIF 32

17 Krav på SIF 33 Krav på SIF 34

18 Krav på SIF 35 "Erfarenheter - problem svårigheter" Processindustrin, uteslutande "low demand", SS-EN 61511 (61508) Ok med staket som fallskydd Behöver inte ett kontinuerligt fallskydd Brist på kriterier Brist på relevanta data (frekvenser), övervärderar Barriärers oberoende av anropsorsak och varandra SEPARATION mellan styrning och skydd 36

19 " Erfarenheter - problem svårigheter " Olika metoder kan ge varierande SIL krav Missar även att arkitekturkrav (feltålighet), test/underhållbarhet kan påverka ditt slutliga krav. Många processanläggningar har en driftcykel på 6 år (T/A). Kan inte stoppa för test. Testfrekvens är minimum ½ förväntade anropsfrekvensen. Uppföljning. Stämmer de antaganden vi baserat våra analyser på? Styrsystemet (BPCS-lagret) utnyttjas för mycket, RRF > 10 SRS-rapporten blir ett "as built" dokument i stället för underlag till konstruktionen Otydlighet; Analysen ger SIL 1, konstruktören vill vara säker SIL 2, i verifikationen tar man i ytterligare SIL 3 37