EFD en fråga om demokrati Hot och våld En del av lokalpolitikerns vardag De är bäst på lokal demokrati En av tre vet inte vem som bestämmer om vård, skola och omsorg Pilot och politiker Peter Helander styr både i luften och på hemmaplan tidningen utges av sveriges kommuner och landsting 2009 www.skl.se
Ledare Innehåll Spettekaka eller paltbröd? Vi är olika. Skillnaderna mellan Sveriges olika landsändar är stora. Och det handlar inte bara om att välja mellan spettekaka och paltbröd. Vi skiljer oss åt geografiskt, befolkningsmässigt, kulturellt och traditionellt. Detta är också grunden för den svenska kommunala självstyrelsen och den lokala demokratin. Det är bra. Att varje kommun och landsting utifrån sina egna förutsättningar själva kan bestämma hur lokalsamhället ska organiseras är effektivt. För vem vet bättre än de som bor där, hur man bäst utformar sitt lokalsamhälle? Det är här man känner till förutsättningarna och vet hur det fungerar på den egna orten. Det gäller såväl geografi, som näringsliv och befolkningens både storlek och sammansättning. Sådan kunskap borgar för bra och effektiva beslut som inte slösar med skattebetalarnas pengar. Dessutom är det en fråga om demokrati att vi själva får vara med och bestämma över vår vardag där vi lever och bor. Det är i kommuner och landsting som besluten om vård, skola och omsorg fattas. Det är klart det underlättar att då ha nära till sina politiker och en möjlighet till inflytande som saknas på riksnivå. Det är lättare att få kontakt med någon av våra 44 000 lokalpolitiker än någon av våra 349 riksdagsledamöter. Lokalpolitikern delar vi i snitt med 178 andra svenskar riksdagspolitikern med 26 000. Det är den närheten som gör det nästan omöjligt för en lokalpolitiker att skynda sig igenom den lokala mataffären allt för många har synpunkter och åsikter som behöver diskuteras. Det är också den närheten som är styrkan i lokalpolitiken. Det är en ynnest att vara förtroendevald. Att jobba för vårt gemensamma bästa är ett uppdrag att vara stolt över. Som lokalpolitiker ser man dessutom tydligt resultatet av sitt arbete. Den lokala politiken påverkar på ett konkret sätt människors vardag när det gäller allt från vård och skola till hastighetsbegränsningar. Det är både stimulerande och roligt. Medborgarnas förtroende måste också förvaltas väl. Med makt kommer ansvar. Det är vårt ansvar att se till att samhällsservicen fungerar väl, men också att medborgarna känner sig sedda och hörda. Vi lokalpolitiker måste bli bättre på att förklara vad vi gör, hur vi gör det och varför. Den här tidningen är ett led i detta arbete. Här vill vi lyfta vikten av den lokala politiken och belysa lokalpolitikernas roll och uppdrag. Trevlig läsning! Anders Knape Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting 5. Han vill värna den representativa demokratin Claes-Göran Kjellander berättar varför det behövs en annan bild av lokalpolitiker. 8. Medierna har betydelse Får vi tillräckligt och rätt information från medierna eller måste vi förlita oss på bloggar och webbsidor? 11. Lokala nedslag Det pratas mycket om demokrati och medborgarnas inflytande. Men hur ser det ut egentligen? Vi åkte ut i verkligheten för att hitta svaret. 18. I kommunalrådets fotspår Vad gör de hela dagarna? Vi följde kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, Katarina Berggren, under en dag i juni. 20. Alltid redo Peter Helander berättar hur det var att gå från pilot till politiker. 24. Vi ska skjuta din mamma Var femte lokalpolitiker har drabbats av hot och trakasserier på grund av sitt uppdrag. EFD En fråga om demokrati ges ut av Sveriges Kommuner och Landsting. Vill du beställa fler ex av denna tidning? www.skl.se/publikationer Best.nr: 5185 Ansvarig utgivare: Monica Björklund Aksnes Redaktion: Charlotta Janson Josephsson, Elin Lagercrantz, Christina Grapenfelt. Form och produaktion: ETC Tryckeri: Modintryckoffset, 2009 Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Tel: 08-452 70 00, Webb: www.skl.se 2 En fråga om demokrati
Dålig kunskap om lokalt ansvar En tredjedel av svenskarna vet inte att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger hos kommuner och landsting. De flesta tror också att dessa verksamheter kostar mycket mindre än vad de gör. Siffrorna presenteras i en färsk undersökning från Synovate. Synovate har, på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, frågat drygt tusen svenskar om vem som ansvarar för vården, skolan och omsorgen. Och även om majoriteten känner till att det är kommunerna och landstingen som beslutar om hur dessa verksamheter ska utformas, är det en relativt stor andel som inte vet om att dessa frågor hanteras på lokal och regional nivå. Nästan en tredjedel tror att det är riksdag och regering som fattar beslut om välfärdens kärna. Detta är ett demokratiskt problem, eftersom det innebär att man inte riktigt vet vad det är man röstar om i kommun- och landstingsvalen, säger Carola Gunnarsson, vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting. Hon framhåller också risken för att denna okunskap innebär att kommuninvånarna inte inser vilka möjligheter de har att påverka i dessa frågor. Den möjligheten är ganska stor på lokal nivå. Men en väl fungerande dialog mellan politisk ledning och kommunens invånare förutsätter kunskap om varandras roller, säger hon. Kännedomen om att ansvaret för vård, skola och omsorg ligger Carola Gunnarsson, vice ordförande i SKL. hos kommuner och landsting ökar med stigande ålder. Den största okunskapen står ungdomarna för. Bland dem mellan 16 och 29 år var det endast 57 procent som svarade rätt och bland dem över 60 år, var det 72 procent som visste att det är kommuner och landsting som ansvarar för välfärdens kärna. Män svarar rätt i större utsträckning än kvinnor, 71 respektive 65 procent. Majoriteten i alla åldersgrupper har en korrekt uppfattning, så det är ändå ett relativt bra betyg, framhåller Carola Gunnarsson. Undersökningen visar också att det råder okunskap om hur stor del av skattepengarna som går till kommuner och landstings kärnområden. Hälften av svenskarna tror att mindre än 40 procent av kommuner och landstings kostnader är relaterade till vård, skola och omsorg, när det i själva verket handlar om 90 procent. Endast tre procent av de tillfrågade svarade rätt på den frågan. Fler kvinnor än män svarade rätt 4 respektive 2 procent. När det gäller skattepengar råder det en allmän missuppfattning om var de tar vägen, säger Carola Gunnarsson. Många tror att fördelningen mellan olika verksamheter ser annorlunda ut än vad den gör. Faktum är att nästan alla skattepengar går till vård, skola och omsorg. Bjurholm minst Det finns 290 kommuner, 18 landsting och två regioner i Sverige. Kiruna kommun är störst till ytan och Sundbyberg är minst. Störst folkmängd har Stockholm med 770 000 invånare. Minst har Bjurholms kommun med 2 600. 97 procent fritidspolitiker Det finns över 44 000 förtroendevalda politiker i kommuner, landsting och regioner. Av dem är cirka 97 procent fritidspolitiker. Stort intresse 55 procent av svenskarna är intresserade av kommunpolitik. Bekanta politiker 32 procent känner en kommunpolitiker, 11 procent känner en landstings- eller regionpolitiker. Vill påverka 53 procent har det senaste året träffat en kommunpolitiker. 14 procent har kontaktat en politiker för att påverka. Medborgarförslag Medborgarna har lämnat in 9 300 förslag i de 194 kommuner och tio landsting som infört medborgarförslag. Nyheter En fråga om demokrati 3
Nyheter Många lokalpolitiker Det går i genomsnitt 179 medborgare på en lokalpolitiker, jämfört med 26 000 på en riksdagspolitiker. 63 450 uppdrag i kommunerna I kommunerna finns 39 150 förtroendevalda med 63 450 uppdrag, varav cirka 13 000 som fullmäktigeledamöter. 7 000 uppdrag i landstingen I landstingen finns 4 500 förtroendevalda med 7 000 uppdrag, varav cirka 1 600 som fullmäktigeledamöter. Nöjda med demokratin 72 procent är nöjda med hur demokratin fungerar i kommunen och 63 procent är nöjda med hur demokratin fungerar i landstinget. Högt valdeltagande I valen till kommunfullmäktige 2006 var deltagandet 79,4 procent och till landstingsfullmäktige 78,8 procent. Röstade olika 27 procent av väljarna röstade på olika partier i kommun- och riksdagsvalet. Bra dialog ger högt demokratibetyg Kommunikation och dialog med medborgarna, involverat civilsamhälle samt kontinuitet i organisationen. Det är några av de gemensamma nämnare som utmärker de kommuner som får mycket bra betyg i demokrati av sina invånare. Forskare vid Örebros universitet har tittat på vad som förenar de kommuner som får bra betyg när det gäller medborgarnas förtroende för sina politiker i SCB:s årliga medborgarindex. Med hjälp av fokusgrupper och kompletterande intervjuer, har man lyckats hitta sex gemensamma nämnare: Kommunikation och dialog Civilsamhällets roll Kontinuitet i organisationen Marknadsföring Samförstånd Närhet Vi har tittat på fem kommuner; Arvidsjaur, Kumla, Markaryd, Sunne och Åmål som alla har höga siffror när det gäller medborgarnas förtroende för sina politiker, säger professor Stig Montin. Hos dessa kommuner finns det två tydliga trender. Den ena är att satsa på kommunikation och dialog för att utveckla demokratin. Den andra är att man strävar efter att involvera civilsamhället på olika sätt. Han pekar dock på att det inom forskningsvärlden råder delade meningar om dialogens och civilsamhällets betydelse för det politiska förtroendet, och vill hellre framhålla vikten av kontinuitet i organisationen. Alla undersökta kommuner har haft stabil förvaltningsorganisation de senaste tio åren, och det har inte genomförts några större organisa tionsförändringar. Omorganisationer ses ofta som synonymt med att förbättra och effektivisera, men det finns ingenting som tyder på att det leder till ökat förtroende bland medborgarna, säger Stig Montin. Samförstånd lyfts som en viktig faktor för att få medborgarnas förtroende. Delvis handlar det om samförståndet mellan de olika partierna för kommunens bästa, men det handlar också om ett tydligt ledarskap. Den politiska ledningen vågar fatta beslut och stå för dem. Dessutom råder det ett bra samarbete mellan politiker och tjänstemän. Även marknadsföring och närhet lyfts fram som betydelsefullt av de intervjuade fokusgrupperna. Extern marknadsföring är ofta kopplat till det lokala företagsklimatet, och det finns forskning som visar ett samband mellan ett bra lokalt företagsklimat och högt förtroende för politikerna, säger Stig Montin. Att närheten upplevs som betydande för förtroendet, är kanske inte så konstigt, fortsätter han. Ofta kan ju det innebära att man känner sina politiker. Politikerna deltar i större utsträckning i samhällslivet och tar sig ofta tid till spontana möten med kommuninvånarna. 4 En fråga om demokrati
Han vill värna den representativa demokratin Varje dag fattas beslut i kommuner och landsting som påverkar våra liv, berör och upprör. I boken I mänsklig makt möter du människorna bakom besluten de lokala politikerna. Journalisten och författaren Claes-Göran Kjellander berättar varför han valde att skriva boken och varför den behövs. text: elin hjertqvist foto: anders wiklund/scanpix Om politiker tappar sin legitimitet, rasar hela systemet med representativ demokrati. Det vore förfärligt. Claes-Göran Kjellander berättar engagerat hur viktigt det är att bilden av de förtroendevaldas vardag och uppdrag blir mer nyanserad. Det är syftet med boken I mänsklig makt om politikens vardagar, som han har skrivit tillsammans med Margit Silberstein. Kritiken mot politiker blir alltmer skarp och respektlös. De framställs som maktgalna pampar som skor sig på skattebetalarnas bekostnad. Det här försvårar det politiska uppdraget och gör det svårare att rekrytera duktiga personer som kan leda vår gemensamma vård, skola och omsorg framöver. Till viss del klandrar han medierna för utvecklingen. Han menar att många journalister är onyanserade i sin politiska rapportering. Ännu mer kritisk är han till många av de bloggar som diskuterar politiska frågor. Det var en sådan som till slut fick honom att bestämma sig för att medverka i boken. Jag tog del av en blogg där man på allvar föreslog att kommunalpolitikerna skulle avskaffas eftersom de egentligen inte gör någon nytta. Då kände jag att det behövs någon som försvarar den representativa demokratin och ger en annan bild av lokalpolitikerns uppdrag. Väljarna kan skylla på politikerna. Men de valda kan aldrig skylla på väljarna, inte ens om de har drivit fram en folkomröstning. Claes-Göran Kjellander hoppas att boken ska locka fler till den lokala politiken och öka människors förståelse för varför politikerna agerar som de gör. Han framhåller de förtroendevaldas helhetsansvar för verksamheten: De folkvalda måste ju ta hänsyn till olika intressen, samtidigt som de ska se till att ekonomin går ihop. Det innebär att de ibland måste fatta obekväma beslut, som att lägga ner skolor och akutmottagningar. Men de gör det ju inte för att jävlas utan för att försöka förbättra, säger han. Utan helhetsansvar kan man i princip fatta beslut om både sänkt skatt och högre utgifter. Men det är ju inte realistiskt. Samtidigt ger han politikerna en känga för att de inte alltid vågar ta sig den makt som deras uppdrag faktiskt kräver. Många politiker är rädda för makt, men det är viktigt att de tar makten om de ska lyckas. Politiker måste kunna hävda sin kunskap gentemot opinionen. De har rimligen ett bättre beslutsunderlag och helhetsperspektiv än de väljare och intresse föreningar som driver en fråga underifrån. Han tillägger dock att politikerna också måste ha förmågan att lyssna och förklara. Det är viktigt att de kan ta intryck men också att de kan säga nej. De politiker som lyckas bäst är de som kan konsten att kommunicera med sina medborgare, enligt Claes-Göran Kjellander. Deras gemensamma egenskap är att de inte bara pratar om öppenhet utan också i praktiken är duktiga kommunikatörer och tycker om att vara det. Claes-Göran Kjellander medger att det också finns pampar inom politiken, de som är där av andra skäl än att göra tillvaron bättre för sina medmänniskor. Men han understryker ändå att de flesta lokalpolitiker är vardagshjältar med ett oförtjänt dåligt rykte. Många förtroendevalda måste vara tillgängliga dygnet runt och jobbar nästan jämt. Ändå har de inte särskilt bra betalt. Utan dem, skulle inte den representativa demokratin eller samhället fungera. Dessvärre är det allt för många som tar både politikerna och demokratin för given. Läs ett utdrag ur boken I mänsklig makt på sid 28. En fråga om demokrati 5
Hallå där Daniel Helldén! Hur var din bild av politiken innan du själv blev politiker? Jag tror att min bild gick i lite olika riktningar. Å ena sidan fanns bilden av dem däruppe med makt, en osyntext: elin hjertqvist Du är en av de 97 procent av lokalpolitikerna som jobbar med politiken på sin fritid. Hur hinner du med? Går det att kombinera det politiska uppdraget med arbete och familj? Det är ofta en konflikt. Som fritidspolitiker blir det just fritiden som påverkas, den tid som ska rymma så mycket annat. Jag har dock varit lyckligt lottad som haft ett arbete med stor flexibilitet. Det har underlättat. Svårast har varit de gånger det dykt upp viktiga frågor där jag vet att mina insatser är helt avgörande för utfallet och det kolliderar med familjeangelägenheter. Hur man då än vänder på det blir det fel och man mår dåligt. Hur mycket tid tar det politiska arbetet? Som politiker har man ju uppdraget med sig hela tiden, men konkreta arbetstimmar beror lite på vilket uppdrag man har. Man får nog räkna med att avsätta ett par kvällar i veckan åt att bara läsa handlingar. Utöver det, ska man också hinna med en hel del partimöten och medborgarträffar av olika slag. Varför ville du bli politiker? Det var ett sätt att påverka de beslut som så tydligt berörde min livsmiljö. Men jag hade ingen tanke på vad det skulle innebära att bli politiker. Daniel Helldén. Vad är det svåraste med politikerrollen? Att med kort varsel sätta sig in i alla olika typer av frågor. Vad är det bästa med politikerrollen? Att kunna påverka utvecklingen i rätt riktning. Vad är skillnaden mellan partipolitiken på lokal nivå, där du verkar, och på riksnivå? Oftast ligger vi lokalpolitiker före rikspolitikerna, vilket de borde dra mer nytta av. Som lokalpolitiker har man också friare tyglar. Lokala förhållanden har större inverkan på besluten än vad som är möjligt på riksnivå. Foto: Fredrik Hjerling Myter & Fakta om lokalpolitik?myt: Den kommunala byråkratin är för omfattande FAKTA: Administration är viktigt. Tack vare administratörer avlastas de som jobbar i verksamheten. Det är svårt att mäta administration, men om man ändå gör ett försök, visar det sig att 12,5 procent av alla kommun- och landstingsanställda arbetar med administration. I staten är siffran 15 procent, i den privata sektorn är det mellan 15 och 20 procent som arbetar med administrativa uppgifter. Administrativt arbete 12,5% Kommun/Landsting 15% Staten 15 20%? MYT: Skattepengarna går inte till det de ska FAKTA: 90 procent Utbildning: av kommunernas och landstingens Infrastruktursatsningar: kostnader Fritid: går till vård, Kultur: skola och Särskilt riktade insatser: Affärsverksamhet: omsorg. Kostnad/invånare och år, kommun 13 857 kr Äldre- och handikappomsorg: 13 172 kr Förskola och barnomsorg: 5 681 kr Individ- och familjeomsorg: 3 079 kr 2 651 kr 1 111 kr 1 012 kr 314 kr 665 kr Politisk verksamhet: 558 kr Kostnad/invånare och år, landsting Hälso- och sjukvård 20 637 kr Utbildning: 87 kr Kultur: 273 kr Trafik- och infrastruktur: 1 198 kr Allmän regional utveckling: 145 kr Politisk verksamhet: 142 kr Privat sektor 6 En fråga om demokrati
lig grupp. Å andra sidan fanns ett förakt för de där politikerna utan koppling till verkligheten, utan fantasi och helt styrda av tjänstemän. I dag är bilden klart bättre. Inte av alla politiker men jag ser nu hur det fungerar och har en bättre förståelse. Det är inget lätt arbete. Hur var det att också bli arbetsgivare när du blev politiker? Svårt. När ska man byta hatt och bli arbetgivare? I början tänkte jag inte på att jag blev arbetsgivare, men insåg det när jag satt i kommunstyrelsen i Gnesta. Det är mer påtagligt för dem som sitter i majoritet. Jag kan tycka att majoriteten i vissa frågor för fort intar arbetsgivarperspektivet. Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit politiskt? Oj! Troligen att jag lyckades rädda bryggeriet i Gnesta. Vad gör du om fem år? Då arbetar jag i en styrande majoritet. Gärna som heltidspolitiker för då får jag mer tid till det politiska arbetet och har möjlighet att åstadkomma mer. Namn: Daniel Helldén. Ålder: 43. Politiska uppdrag: Partistyrelseledamot, ersättare i partistyrelsen i Stockholmsregionen, utbildningsnämnden Stockholms stad. Yrke: Universitetslärare. Familj: Tre döttrar.? MYT: Politiker skor sig på skattebetalarnas bekostnad fakta: Av 44 000 förtroendevalda i kommuner och landsting är 97 procent fritidspolitiker. De får bara betalt för de möten de deltar i. De resterande tre procenten är anställda politiker med en genomsnittlig månadslön på 46 000 kronor. Genomsnittlig månadsinkomst (heltidslön) Lokalt självstyre rätten att bestämma själv I Sverige är det kommuner och landsting som beslutar hur vården, skolan och omsorgen ska utformas på den lokala nivån. Inom ramen för den lokala självstyrelsen har de också rätt att ta ut skatt för sina verksamheter. I Sverige finns det i dag 290 kommuner och 20 landsting/regioner. Deras ansvar omfattar såväl lokala frågor som fysisk planering, kollektivtrafik, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Kommunerna har länge haft en viktig roll i det svenska välfärdssystemet. Begreppet självstyrelse kom till i samband med 1862 års kommunalförordning och sedan 1974 är den kommunala självstyrelsen inskriven i grundlagen. Även om många av verksamheterna styrs av lagar och nationella riktlinjer, har varje landsting och kommun rätt att själva utforma verksamheten efter sina egna lokala förutsättningar. Besluten fattas i kommunernas och landstingens högsta beslutande organ fullmäktige. Här sitter de folkvalda som väljs i kommun- och landstingsvalen vart fjärde år. Genom majoritetsbeslut fattar de beslut om vilken politik som ska föras och vilka prioriteringar som ska göras i den egna kommunen eller landstinget. De fattar också beslut om hur mycket skatt och avgifter som invånarna ska betala. Den kommunala självstyrelsen gör att medborgarna har nära till besluten som rör deras vardag. Det är lättare att ta kontakt med sin lokala politiker än en rikspolitiker dels därför att de är fler och eftersom deras samlade kontaktnät därför är större, dels eftersom det geografiska avståndet är mindre. Den begränsade geografiska ytan och möjligheten till omfattande kontakter med medborgarna, underlättar också helhetssyn och överblick. Självstyrelsen gör också att man kan anpassa verksamheterna efter de lokala förutsättningarna. Sverige är ett stort och varierat land som skiljer sig mycket åt från norr till söder, från öst till väst. Olika lösningar kan ibland vara en förutsättning för att samhällsservicen ska bli likvärdig över hela landet. Möjligheten att välja olika lösningar gör också att goda exempel kan spridas, andra kommuner och landsting kan ta efter en lyckad modell. Man kan lära av varandra och på så sätt utveckla och effektivisera verksamheten. 75 000 kr Landshövding i staten 63 000 kr Vd i privat sektor 46 000 kr Styrelseordföranden i kommuner och landsting Läs mer om lokalt självstyre på www.skl.se/demokrati En fråga om demokrati 7
Medierna en viktig del av lokal demokrati För kritisk eller för mesig? De lokala mediernas politiska rapportering uppfattas helt olika av statsvetare och medieforskare. Men de delar bilden att medborgarna får för dålig information om den lokala politiken. Och tydligt är: mediernas bevakning spelar roll. text: elin hjertqvist foto: lars forsstedt/public image Svenskar vänder sig främst till medierna när de vill ha information om samhället och politiken. Även när det handlar om kommunala frågor de lokala tidningarna, radiokanalerna och tv-programmen har generellt en stor och lojal publik. Därför spelar mediernas rapportering stor roll för hur invånarna uppfattar sina politiker och hur de röstar i lokala val. Lars Nord, medieforskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall, har undersökt lokala mediers rapportering under förra valrörelsen och tycker inte att de skötte sin uppgift. Bevakningen var oengagerad och odramatisk, säger han. Den handlade snarare om pliktrapportering än om självständig granskning. Han tycker att de lokala medierna rättar sig efter politikernas initiativ och är för snälla. Den bilden delas dock inte av Jan Olsson, som är forskare i statsvetenskap vid Örebro universitet. Jag känner inte alls igen det Lars Nord säger om snäll lokalpress. Många kommunpolitiker tycker att de egna tidningarna granskar dem väldigt hårt och ofta bara beskriver det negativa. Lars Nord menar att medierna behöver bli mer dramatiska i sin beskrivning av politiken för att väcka medborgarnas intresse. Men han tycker inte alltid att det är bra att medierna dramatiserar politiken. Det ska inte vara en överdriven dramatisering. När till exempel sjukhus ska läggas ned blir bevakningen ofta intensiv och full av övertoner. De styrande skildras enbart negativt och de som är emot nedläggningen beskrivs enbart positivt, säger Lars Nord. Jan Olsson förklarar det med att det är en del av medielogiken att den politiska makten ställs mot folket, och att medierna står på den lilla människans sida. Bakom besluten ligger ofta svåra prioriteringar. Men eftersom politikerna inte äger diskussionen i medierna kan de varken förklara eller motivera besluten, säger han. Särskilt i mellanstora kommuner där lokalpressen är stark är granskningen av politikerna ofta kritisk, enligt Jan Olsson. Han betonar att mediernas granskning är bra men att den också kan bli orättvis och för hårt vinklad. Risken är att medborgarna då inte blir upplyst. Den politiska bevakningen bör inte bara vara kritisk utan också informativ. Bloggen en direktlänk till väljarna Traditionella medier har under 2000-talet fått alltmer konkurrens av nya medier, såsom bloggarna. Också lokalpolitiker lockas till bloggarenan för att komplettera mediebilden av sig själva och politiken. Personliga dagböcker, kommentarer till dagsaktuella nyheter eller reflektioner av olika slag. Bloggar kan se ut på olika sätt, men många av dem är numera en viktig del av det politiska samtalet. Mest betydelse har de välbesökta bloggar som lyfter politiska frågor, men som står utanför både traditionella medier och politiska partier, säger Gunnar Nygren, medieforskare på Södertörns högskola. Bloggarna är ofta väldigt personliga till sin karaktär. Och det är bra för debatten och det politiska systemet att fler röster kommer fram. Samtidigt är det viktigt att det finns en tydlig avsändare. Allt fler politiker väljer bloggen som kanal. En av dem är Anders Sellström, fullmäktigeledamot i Umeå kommun. Han ser bloggen som ett bra komplement till medierna. Här finns det, till skillnad från traditionella medier, utrymme att förklara och utveckla sina politiska ståndpunkter. Möjligheten till kommentarer gör ju också att kontakten med medborgarna blir mer levande, säger han. Anders Sellström tilltalas av snabbheten och använder bloggen för att snabbt få ut 8 En fråga om demokrati
Helsingborgs kommun satsar på webbnyheter Nyheterna om Helsingborgs stad har de senaste åren blivit färre i den lokala tidningen. För att medborgarna ska få mer aktuell och lättillgänglig information satsar därför kommunen på fler och snabbare nyheter på sin webbplats. Lars Nord håller med om att lokala medier också ska informera om de politiska partiernas idéer, men understryker att de måste göra det mer självständigt. Som journalist är det inte lätt att göra rätt. Ingmar Reslegård, reporter på Östersunds- Posten pekar på den uppenbara svårigheten: att vissa ibland anser att medierna är för hårda om de gör ett avslöjande, medan andra tycker att de är för mesiga om de inte kör på som skjutjärnsjournalister. Jag tycker att vi gör ett bra jobb och står oss väl i jämförelse med riksmedierna som har större resurser, säger han. Han håller med om journalisterna har ett viktigt ansvar och framhåller att hans tidning är noggrann med att sätta sin egen agenda, Anders Sellström. synpunkter och reflektioner kring aktuella händelser. Emellanåt använder han den också för att göra utspel i olika frågor och för att föra en dialog med medborgarna. Jag är väldigt nöjd med det gensvar jag har fått. Många läser min blogg varje dag när det kommer till vilka politiker som ska intervjuas och vilka frågor som ska ställas. Men ibland handlar det förstås om att bevaka politikernas presskonferenser och aktiviteter också. Det kan vi ju inte bara strunta i. Alla är de dock överens om att det största problemet finns inom de kommuner som helt saknar etablerade medier. Många av de kommuner som hamnar i medieskugga försöker öka utbudet av sin egen information för att medborgarna ska känna till de lokala politikerna och deras arbete. Men enligt Lars Nord har det liten effekt. Det fungerar sällan. Människor är vana vid att hämta informationen från medier, som kan engagera oss till och med i sådant som vi inte själva visste att vi var intresserade av. Här finns det, till skillnad från traditionella medier, utrymme att förklara och utveckla sina politiska ståndpunkter. och jag får kommentarer av människor som jag inte ens trodde var intresserad av politik. Bloggandet är här för att stanna och för mig är det ett viktigt verktyg i kommunikationen med väljarna. Helsingborgs Dagblads sammanslagning med Nordvästra Skånes Tidningar 2001 innebar att antalet nyheter från Helsingborg blev färre. Men på kommunen lät man sig inte nedslås. I stället satsas nu på snabba, lättlästa och aktuella nyheter på webbplatsen. I dag är vi fler webbredaktörer med journalistisk kompetens. Vår ambition är att göra en webbplats som sätter agendan och ger medborgarna mer än en allmän information om hur kommunen fungerar, säger Johanna Svedin, som är webbredaktör på Helsingborg.se. Hon säger att tanken med webbplatsen är att medborgarna ska kunna vända sig dit för att få dagliga, matnyttiga och intressanta nyheter om kommunen. På startsidan finns övergripande nyheter och varje förvaltning har en egen webbredaktör som publicerar nyheter från sitt bevakningsområde. Johanna Svedin understryker att det inte handlar om envägskommunikation. Vi satsar mycket på interaktivitet. Det finns en funktion som gör det möjligt för webbens besökare att komma med synpunkter och reaktioner på vad som händer i kommunen. Det finns också olika e-tjänster, där man kan göra allt från att ställa sig i tomtkö till att ge synpunkter. Ambitionen är inte att konkurrera med de lokala medierna, men med en ökad journalistisk kompetens hoppas man ändå kunna ge medborgarna mer lättillgänglig information med ett tydligt budskap. En fråga om demokrati 9
En fråga om demokrati. 44 000 lokalpolitiker tar varje dag ansvar för vår vardag. Här är några av dem som fattar beslut i landets kommuner och landsting. På ditt uppdrag gör de sitt bästa för vården, skolan och omsorgen. Det är en fråga om demokrati. www.skl.se/demokrati
Lokala nedslag Det pratas mycket om demokrati och vikten av medborgarnas inflytande. Är det bara läpparnas bekännelse, eller är det verkligen möjligt för vanligt folk att påverka? Vi gjorde en turné runt om i Sverige och tog en närmare titt på hur det egentligen står till med den lokala demokratin. En fråga om demokrati 11
Örebros första med borgarbudget i mål Svartån flyter fram genom ett ovanligt vackert Häst hagen i Örebro denna sommar. Ny fin sand utmed stranden och på volleybollplanen, fräscha grillplatser och mycket grönska. Det kan örebroarna tacka fem tjejer på Risbergska skolan för. De har varit med och genomfört Sveriges första medborgarbudget. text: birgitta johansson foto: lasse o persson Anna Ågerfalk. Medborgarbudget är en metod att engagera medborgare i politiska beslutsprocesser, som prövats på många platser runt om i världen. Örebro blev först i Sverige med ett sådant projekt, och valde att låta elever på tre av kommunens skolor ta fram förslag på hur man skulle använda 250 000 kr av investeringsbudgeten för trafik och miljö i Örebro. Vi arbetar mycket aktivt med Barnkonventionen i Örebro och söker efter metoder för bättre dialog med ungdomar. Därför valde vi att vända oss till skolor med den här första medborgarbudgeten, berättar kommunal rådet Anna Ågerfalk, som sitter i projektets ledningsgrupp. Under hösten 2008 anmälde intresserade lärare på tre skolor att de skulle vilja låta sina elever delta i projektet och en styrgrupp bildades. I januari i år presenterades projektet uppe på kommunen för de tre deltagande gymnasieklasserna och sedan började eleverna, indelade i grupper, att skissa på olika möjliga sätt att använda de 250 000 kronorna, som utgjorde en procent av investeringsbudgeten för trafik och miljö i Örebro, år 2010. De fick hjälp med sina beräkningar av kommunens tjänstemän. Förslagen handlade om allt från nya cykelbanor till volleybollplaner, och i mars fick de 65 eleverna rösta om vilket som skulle förverkligas. 40 av dem röstade på förslaget att rusta upp badplatsen vid Hästhagen. Det hade tagits fram av fem tjejer i årskurs två på Risbergska skolan, som ligger i närheten av Hästhagen. Eftersom vattnet i Svartån varit för smutsigt att bada i under många år hade strandremsan förfallit. Men nu, när vattnet renas bättre och det i sommar återigen går att bada i Hästhagen, tyckte Julia Selinder, Pauline Gustafsson, Josefine Bäck, Frida Waldesjö och Malin Åkerberg att man borde fixa till miljön utmed Svartån också, så att det blev trevligare att vara där. Allting var sjukt dyrt och man får nästan ingenting för 250 000 kr, konstaterar Julia Selinder, som ledde gruppen bakom det segrande förslaget. Men jag tror att det kommer att bli fint när det blir klart, med sandstrand, volleybollplan och nya grillplatser, tillägger hon. Projektet med medborgarbudgeten blev en läroprocess för alla deltagare, inte minst för elevernas egna lärare. Att få komma ut i verkligheten och se hur en beslutsprocess verkligen går till, det är någonting helt annat än det vi kan förmedla i klassrummet, konstaterar Mikael Friman, en av de två samhällskunskapslärare på Risbergaskolan som deltog i projektet. Nu blev allt konkret och handfast, man fick se vad saker och ting kostade, hur tjänstemännen på kommunen arbetade och hur de politiska besluten fattades. Det var också fantastiskt roligt att se hur eleverna växte 12 En fråga om demokrati
Mikael Friman, Mikael Svahn (lärare), Julia Selinder, Pauline Gustafsson och Josefine Bäck (Frida Waldesjö, Malin Åkerberg deltog men finns inte med på bilden). med ansvaret, fortsätter han. Julia Runesson arbetar som projektledare för Medborgarbudget och kan konstatera att den första omgången fungerat bra. Så bra att upprustningen av Hästhagen, som var tänkt att genomföras under 2010, nu kommer till stånd redan under 2009. Det gick att fördela om pengar inom investeringsbudgeten så att arbetet i Hästhagen kan komma igång direkt, vilket naturligtvis är extra roligt för eleverna, konstaterar hon. Att det blir en fortsättning på Projekt Medborgarbudget är redan klart, däremot inte vilken inriktning man kommer att jobba med nästa gång. Uppgiften går exempelvis inte nödvändigtvis till skolor då. nu blev allt konkret och handfast, man fick se vad saker och ting kostade, hur tjänstemännen på kommunen arbetade och hur de politiska besluten fattades. Det finns en tradition med medborgerligt engagemang här i Örebro, som gör att jag tror att den här typen av projekt lämpar sig extra bra här och kan tillämpas på olika områden, säger Anna Ågerfalk. En fråga om demokrati 13
Porträtt Jönköpingsbor tycker till En liten men växande skara medborgare i Jönköpings län svarar regelbundet på frågor om landstingets verksamhet. Medborgarpanelen är en viktig pusselbit i medborgardialogen i landstinget i Jönköpings län. text: birgitta johansson foto: veronika svensson Hösten 2008 gick startskottet för Jönköpings landstings första medborgarpanel. Medverkan i den internetbaserade panelen är frivillig och initiativet tas av deltagarna själva. Alla över 15 år kan vara med. Hittills har cirka 160 medborgare i länet valt att registrera sin e-postadress via landstingets webbplats, för att bli tillfrågade i olika ämnen som berör landstinget. Vi får nya deltagare varje vecka, och de som anmäler sig är mycket seriösa, säger Elinor Sundén, som är demokratihandläggare hos landstinget och projektledare för Medborgarpanelen. Svarsfrekvensen är hög och man märker att frågorna tas på allvar. Panelen har inte blivit någon allmän klagolåda utan en möjlighet att få vara med och tycka till. Panelens uppgift är inte bara besvara de frågor som politiker och tjänstemän ställer, utan även att påverka vilka ämnen som behandlas. Redan i den första Medborgarpanelen uttrycktes önskemål om att ta upp ämnen som till exempel bemötandet i vården och sex och samlevnad. Dessa ämnen blev sedan huvudteman i de följande panelundersökningarna. Av svaren framgår att det främst är personer i yrkesverksam ålder som deltar i panelen. Två tredjedelar är kvinnor och de flesta bor i tätorten Jönköping. Det är få äldre som deltar. Men allt fler pensionärer har datorvana från sin tid som yrkesverksamma, så det där kommer att förändras 14 En fråga om demokrati
Visionen som blev verklighet Demokrati är något man behöver träna på och det gör man i Moras skolor. Varje höst genomförs en demokratidag där alla elever på mellan- och högstadiet samt gymnasieskolan lär sig kritisera och argumentera, prioritera och förverkliga det som de brinner för. text: birgitta johansson foto: peter janhans Elinor Sundén, projektledare för medborgarpanelen i i Jönköping. om vården med tiden. Medborgarpanelen är ju inte heller vårt enda verktyg för kommunikation med medborgarna. Vi har även pensionärsrådet och olika utskott som är ute och träffar människor hela tiden, säger Elinor Sundén. Demokratidagarna är till för öka ungdomars engagemang och inflytande, och här i Mora har de bland annat resulterat i det kulturhus för unga som håller på att ta form, säger Åke Nyström, kommunens ungdomssamordnare. Mora Ungdomsråd har åtta medlemmar och det är de som tillsammans med kommunstyrelsen väljer vilka ämnen som ska diskuteras på demokratidagarna. Arbetsmetoden går ut på att tydliggöra gemensamma problem, formulera visioner och utveckla idéer. Eleverna framför vad de tycker är dåligt och rangordnar det, så att man får fram den gemensamma synen på vad som är allra värst. Därefter föreställer man sig hur det skulle kunna vara om allt vore perfekt och rangordnar även dessa visioner. Nästa steg är att ta fram en handlingsplan. Vad ska göras, hur ska det göras och vem ska göra det? När det gäller Kulturhus för unga har de sista pussel bitarna just fallit på plats. Vi började driva frågan efter demokratidagen 2004. Det finns mycket att göra i Mora om man är idrottsintresserad, men inte annars. Vi ville ha en konsertlokal, ett café, ett ställe att träffas på, säger en av medlemmarna i Mora ungdomsråd, Maria Gustafsson Niså. Det har tagit sin tid att hitta lämpliga lokaler. Först nu har man hittat rätt i samband med att Strandängsskolan ska stängas. Musikskolan behöver större lokaler och fritidsgården ska förnyas. Därmed har Kulturhuset hittat hem. Åke Nyström, Maria Gustafsson Niså och Désirée Gustafsson. Varje Medborgarpanel avslutas med en rapport som presenteras för politiker och tjänstemän i lanstinget. Resultatet läggs även ut på landstingets webbplats och har fått stort genomslag i lokala medier. I takt med att Medborgarpanelen får fler medlemmar får den förstås också större tyngd. Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är några folkomröstningar. Panelen är en del av medborgardialogen, och tanken är i första hand att den ska ge en fingervisning om strömningarna i länet, betonar Elinor Sundén. En fråga om demokrati 15
Testar edemo Kristoffer Arvidson lobbar för billiga ungdomsbostäder. Theodor Mejias Nilhlén vill ha ett bilfritt Möllevångstorg. Kristoffer vill ha fler billiga ungdomslägenheter i Malmö. Theodor har en lösning för ett bilfritt Möllevångstorg. Båda använder Malmöinitiativet för att samla anhängare och påverka stadens politiker. text: birgitta johansson foto: ewa levau Malmöinitiativet nås via Malmö kommuns webbplats och fungerar som en elektronisk anslagstavla där medborgare kan presentera idéer och förslag. Dessa kan andra sedan kommentera, föreslå förändringar i och underteckna för att uttrycka sitt stöd. Även stadens politiker deltar ibland i meningsutbytet. Förslagsställaren bestämmer själv hur länge initiativet ligger ute för undertecknande. När det stängts sammanställs en rapport. Sidan används flitigt och förslagen är många. Kristoffer Arvidson, luttrad bostadslobbare och ordförande för Studentkåren Malmö, är en av dem som använder Malmöinitiativet för att bilda opinion och påverka dem som bestämmer. Hans initiativ om fler billiga bostäder för ungdomar i Malmö var ett av dem som fick flest underskrifter under våren 2009 närmare 500. I Malmö ska man antingen ha sjuk tur, goda kontakter eller mycket pengar för att få en bostad, suckar Kristoffer Arvidson. Han misströstar ibland. Han har lobbat för frågan sedan 2007, och än har inte mycket hänt. Men man måste naturligtvis pröva alla vägar och det gäller att hålla liv i frågan. Själv återgår jag till mina studier efter den här terminen, men min efterträdare kommer att fortsättar kämpa för billiga ungdomsbostäder. Theodor Mejias Nihlén, är nyinflyttad Malmöbo och bosatt på Möllevången. Han är mer hoppfull om möjligheterna att få de förtroendevalda att lyssna och har skissat på ett förslag till ett bilfritt Möllevångstorg. I dag är trafiksituationen på gatorna utmed torget lätt kaotisk torghandlarnas lastbilar trängs med personbilarna i jakten på parkeringsplatser. Här på Möllevången finns ett rikt kulturliv, och ett folkligt torg skulle dra hit mer folk. Inte minst när Citytunneln blir klar och ännu mer folk kommer att vara i rörelse i Malmö. Utan förändring, riskerar Möllevången 16 En fråga om demokrati
krati Verktygen finns nu ska de användas att hamna utanför besöksstråken, säger Theodor Nihlén. I dag har Möllan lite dåligt rykte och många känner obehag för att röra sig där på kvällstid. Med fler människor ute på gator och torg skulle även tryggheten öka, menar Theodor. Genom Malmöinitiativet har vi bidragit till att skapa debatt om Möllevångstorget, säger Theodor Mejias Nihlén, som också skapat en Facebook-grupp för att driva frågan vidare. Dessutom har jag skickat in ett medborgarförslag till stadsdelsförvaltningen. Det innebär att politikerna åtminstone måste ta ställning till mitt förslag. fakta Malmö Malmöpanelen består av 1 600 malmöbor som speglar stadens sammansättning i olika stadsdelar. Två gånger om året besvarar de frågor från de kommunala nämnderna via Internet eller pappersenkät. Svaren, som är anonyma, sammanställs och publiceras på Malmö stads webbplats. De blir också underlag för det politiska arbetet i nämnderna. Malmöinitiativet är ett Internetbaserat forum där alla malmöbor kan föra fram förslag, som sedan undertecknas av likasinnade. Förslagen kommenteras och bearbetas under tiden som ett initiativ ligger ute på webben. Även politiker och tjänstemän i kommunen deltar. Medborgarförslag kan alla Malmöbor lämna in till stadsdelsfullmäktige i en stadsdel där han eller hon bor. Förslagsställaren erbjuds också att själv presentera sitt förslag för fullmäktige och blir sedan informerad om beslutet. Möjligheten att lämna in medborgarförslag finns i 194 kommuner och 10 landsting. I Malmö finns en hel arsenal av verktyg för medborgare som vill låta politiker och tjänstemän veta vad de tycker. Nästa utmaning i Malmös Medborgardialog blir att hitta rutiner för hur synpunkterna ska få en självklar plats i den politiska belsutsprocessen. De senaste åren har Malmö stad öppnat nya kanaler och tagit fram nya verktyg för medborgardialog. De nya verktygen Anneli Philipson är kommunalråd i Malmö, med ansvar för demokrati, jämställdhet och antidiskriminering. kompletterar de gamla och gör det lättare att nå nya grupper, exempelvis ungdomar. Men telefonen och breven finns kvar som kontaktvägar, och de nya verktygen är inte överordnade de gamla, understryker Anneli Philipson, kommunalråd i Malmö som ansvarar för demokrati, jämställdhet och antidiskriminering. Ämnena på Malmöinitiativets webbsida är ungefär desamma som dem som brukar tas upp på tidningarnas insändarsidor och i andra kontakter med de folkvalda handfasta frågor om närmiljö och trafik. Det handlar sällan om mer principiella ämnen som exempelvis inriktningen i förskolan. Icke desto mindre är det frågor och synpunkter som ligger medborgarna varmt om hjärtat, och som därför måste ha en reell inverkan på de beslut som fattas. Det är det de förtroendevalda i Malmö jobbar med just nu att skapa processer som gör det möjligt att använda verktygen på ett sätt som leder till verkligt inflytande för medborgarna. Anneli Philipson talar om att det pågår en läroprocess i politikerleden. Det svåra är att veta när i processen vi ska låta fler komma till tals, och se till att det då också finns utrymme för dem som berörs att påverka. Vi måste bli bättre på att aktivt söka upp dem som själva inte hör av sig för att få ett bättre beslutsunderlag, säger hon. Anneli Philipsson framhåller vikten av att inte bjuda in till dialog om man inte vill ha svar eller är beredd att lyssna och ta till sig det som sägs. Därför måste vi hitta ett sätt att naturligt och regelbundet kommunicera våra planer med berörda medborgare. En sådan dialog ska vi ha varje gång vi planerar en förändring. Precis som vi ser över ekonomin inför olika förändringar, ska vi ta hänsyn till medborgardialogen och se till att det finns ett påverkansutrymme för medborgarna. Foto: Ewa Levau En fråga om demokrati 17
08.00 08.30 09.30 14.00 14.30 15.30 16.00 I kommunalrådets fotspår Vad gör egentligen ett kommunalråd hela dagarna? Vi följde med Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka. text: katarina berggren foto: jeanette andersson Onsdagen den 3 juni 2009 06.30 Väckarklockan ringer. Även om jag sovit gott efter gårdagens dörrknackning hade jag gärna sovit lite till. Drar på mig morgonrocken och väcker liv i mina sömndruckna barn. Det är friluftsdag i skolan och pannkakor står högst på önskelistan över matsäck. Inte mycket att orda om. Bläddrar som hastigast igenom morgontidningen samtidigt som jag gräddar pannkakor och väntar på att havregrynsgröten ska bli färdig i mikron. 08.00 Jag backar ut min etanoldrivna Volvo ur garaget. Fullfärd mot en ny dag med Bruce Springsteens sköna stämma i högtalarna. 08.15 Kliver in i kommunalhuset i Tumba och köper en skummande kaffe latte i fiket på väg mot dagens första möte. 08.30 Avstämningsmöte med Botkyrkas kommundirektör, Palle Lundberg. Vi diskuterar den kommande utredningen om politisk nämndorganisation som görs inför varje mandatperiod och stämmer av dagordningen för den kommande gruppledarträffen nästa vecka. Jag får också tillfredställande svar på mina funderingar kring hanteringen av en revisionsrapport om upphandlingar. 09.30 Ekonomichefen tittar förbi, så vi passar på att underteckna högen med alla Nordea-avtal innan jag måste åka till Flemingsberg, där månadens möte med Botkyrkas näringslivsråd äger rum. 10.00 Som ordförande i näringslivsrådet har jag bjudit in Huddinge kommun för att berätta hur de jobbar med näringslivsfrågor och det är uppenbart att vi har mycket att lära av varandra. Veckans Affärer är också på plats för att berätta om en kommande satsning som de planerar i Botkyrka framöver. Det handlar om mångfald och verkar superspännande! 12.00 Gemensam lunch med näringslivsrådet och våra gäster på Medicinska Föreningen. Ett bra tillfälle att dryfta aktuella och gemensamma frågor med kollegerna från grannkommunen. 18 En fråga om demokrati
10.00 12.00 13.30 17.30 18.00 13.30 Tillbaka på kontoret lyssnar jag av mobilen och ringer bland annat tillbaka till ordföranden för IFK Tumba friidrott. Vi bestämmer tid nästkommande vecka för att diskutera hur vi bäst kan utveckla friidrotten i Botkyrka. Föreningen vill göra en storsatsning och renovera en anläggning i kommunen. Kräver både underlag och diskussioner innan vi kan ta ställning till att det är där vi ska lägga pengarna. 14.00 Har dagens genomgång med Vänsterpartiets gruppledare Maikel Ilias och planerar nästa veckas gruppledarträff. Vi ska analysera EU-valet och besöka Botkyrkas nya brandkårsmuseum innan vi äter gemensam vårlunch (säkert kantad av diverse strategidiskussioner inför valet 2010). 14.30 Jag öppnar mejlen för första gången denna dag. Rensar bort en del och besvarar kort det viktigaste. Tar också en titt på de senaste nyheterna på nätet för att uppdatera mig och tar en sväng in på Facebook. Hur kommer det sig att inte en enda politiker är sommarpratare i år? Är vi så trista och ointressanta.? 15.30 På väg till mötet med Huddinges kommunledning tittar jag förbi hemma och hejar på barn och mormor. Olle 10 är lycklig över att ha fixat 60 meter på 8.54 och dottern packar ryggsäcken för att tävla i orientering på Djurgården. 16.00 Mötet mellan kommunledningarna i Botkyrka och Huddinge drar igång. På agendan står finansieringen av Södetörnsleden och Masmolänken. Staten vill att kommunerna ska vara med och betala för dessa statliga satsningar! Hrrm.. Vi enas om en gemensam strategi, så att vi kan undvika Vägverket förslag med vägavgifter istället för ett avgiftsbelagt tunnelalternativ. 17.30 Hinner precis slänga i mig en sushimiddag i Hallunda centrum innan det är dags att prata EU med väljarna. Mannen bakom sushidisken delar med sig av en del intressanta erfarenheter från Södertälje. Spännande 18.00 Ett tjugotal deltagare dyker upp på mötet om EU-valet. De ställer en hel del intressanta frågor. Dessvärre är det bara tre av de inbjudna partierna som dyker upp. Botkyrka satsar stort för att öka valdeltagandet. Hoppas verkligen att detta bidrar till att ytterligare några inser vikten av att utnyttja sin rösträtt. 21.00 Hemma igen efter en intensiv dag. Lite te och några smörgåsar hjälper mig att varva ned och fylla på energiförrådet. Slår mig ned framför TV:n med resten av familjen, och tar en snabbtitt på text-tv för att försäkra mig om att jag inte missat något av vikt. 22.00 Jag går och lägger mig utan handlingar! De kommer inte över tröskeln till mitt sovrum. Funderar ändå lite över kommunernas ekonomi och statens brist på styrning innan jag somnar ovaggad. Det gäller att vara pigg till morgondagens tidiga morgonmöte om upplevelsesatsningen i Botkyrka... En fråga om demokrati 19
Porträtt Kommunstyrelsens ordförande Alltid redo Sex dagar i månaden flyger kommunstyrelsens ordförande i Mora. Peter Helander känner att han behöver kliva in yrkes rollen ibland, uträtta något handfast där ingen ifrågasätter avsikter eller kompetens. Men pilotuniformen ger inte ledigt från förtroendeuppdraget det löper 24 timmar om dygnet, alla årets dagar. text: birgitta johansson foto: lars forsstedt 20 En fråga om demokrati
En fråga om demokrati 21
Porträtt fakta Peter Helander Född: 1961 Yrke: Pilot Uppdrag: Kommunstyrelsens ordförande i Mora Födelseort: S:t Tuna, Borlänge Familj: Hustrun Eva samt barnen Anna 14, Erik 11, Aron 9 och Joel 7. Bästa beslutet: Har jag förhoppningsvis hela tiden framför mig! Favoritresmål: Ett av de alla fantastiska skidspåren med utsikt över Morabygden. Senast lästa bok: From Good to Great! av Jim Collins (handlar om ledarskap och företagande) Undersökningar som gjorts av statsvetare på bland annat Göteborgs universitet, visar att hälften av svenska folket tycker att deras demokratiskt valda politiker är inkompetenta. Det var den statistiken som slog till och blev konkret verklighet för Peter Helander, när han, ganska mycket till sin egen stora förvåning, hamnade i Moras kommunfullmäktige och kommunstyrelse efter valet 2002. Sedan 2006 är han kommunstyrelsens ordförande på 75 procent. Det motsvarar mellan 70 och 80 timmars arbete i veckan. Inför valet 2002 rekryterade centern i Mora ett helt gäng nya, politiskt oprövade kandidater. Peter Helander var en av dem. Han var engagerad i sin hembygd men gnällde, som folk gör mest, över dåliga beslut och oförstående politiker. Som när de la ner den skola han kunde se från det egna köksfönstret och där han tänkt att de fyra barnen skulle gå. Gör nå t själv då, fick han höra. 22 En fråga om demokrati