Hur stärker vi språkförståelse och språkgemenskap i Norden? Ulla Börestam, Uppsala universitet Nordiska språkmötet 2014
Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Grundförutsättningen är de stora språkliga likheterna mellan danska, norska och svenska som gör varieteterna (potentiellt) mellanförståeliga. DIALEKTKONTINUUM b) Nordisk grannspråksförståelse som den manifesteras; upplevs eller testas. RECEPTIV FLERSPRÅKIGHET Språkval/språkstrategi c) Möjligheten/normen att tala danska, norska eller svenska (antingen som modersmål eller som nordiskt kontaktspråk) SEMIKOMMUNIKATION, LINGUA RECEPTIVA
En rättighet Deklaration om nordisk språkpolitik, 2006 Alla nordbor har rätt att tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken, så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen. En målsättning Utgångspunkten är att [stärka Nordens samhällsbärande språk] och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, dvs. danska, norska och svenska. Nordisk språkpolitik bör (bl.a.) sikta mot att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk
a-> b -> c? Mellanförståeligheten relativ SKILLNAD MELLAN OLIKA GRUPPER (OCH INDIVIDER!) ANTAGLIGEN BLIVIT SÄMRE BLAND UNGDOMARNA SKILLNAD TAL/SKRIFT Språkval; samtal där man talar olika språk SEMIKOMMUNIKATION VIA DANSKA/NORSKA/SVENSKA INTERAKTIONELL ANPASSNING KAN KRÄVAS SKANDINAVISKA, KATTEGATSKA, SVANSKA OLIKA GRAD AV TVÅSPRÅKIGHET VID INTENSIV KONTAKT ENGELSKA
NORDISK SPRÅKGEMENSKAP: ca 25-26 miljoner människor Baseras på användningen av danska, norska och svenska (s.k. grannspråk) och uppfattningen att dessa tre är spontant mellanförståeliga. PARALLELL TILL DE NATIONELLA SPRÅKGEMENSKAPERNA Landet/språket ( skandinaviska ) som inte är gemensamt språk interaktion (direkt/indirekt kontakt; centrum/periferi) samhörighet (identitet, kultur, ideologi)
Olika ingångar till språkgemenskapen. Danska, norska eller svenska som: Modersmål Andraspråk (exv. färingar, invandrare) Främmande språk (exv. islänningar, finnar)
Språkförståelse och språkgemenskap Nordisk grannspråksförståelse a) Språklig likhet danska ett främmande språk? Nordisk språkgemenskap c) Språkval/språkstrategi Användningen av engelska b) Grannspråksförståelse Fördjupas skillnaden mellan centrum och periferi?
Om vi tänker på den nordiska språkgemenskapen som ett hotat minoritetsspråk Tappar domäner? Blir en privatangelägenhet? Mest för den äldre generationen? Kunniga talare ställer för höga krav på de ovana? Måste vara högt i tak i det mångspråkiga Norden! Viktigare att vi kommunicerar än hur! Prestigelöst och pragmatiskt förhållningssätt
Inte bara problem! Jag vill påstå att den nordiska språkgemenskapen fortfarande lever, trots negativa resultat på språkförståelsetest. Den finns när nordbor som de i denna studie behöver den i olika kontaktsituationer, och aktiverar den genom att kommunicera med varandra på sina respektive språk. (Ridell 2008: 211 i Dansk-svenska samtal i praktiken )
Några referenser Bacquin, Marie & Zola Christensen, Robert, 2013: Dansk og svensk Fra nabosprog til fremmedsprog. I: Språk i Norden. S. 53-68. Delsing, Lars-Olof & Lundin Åkesson, Katarina, 2005: Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, norska och svenska. TEMANORD 2005:573. Köpenhamn. Maurud, Øivind, 1976: Nabospråksforståelse i Skandinavia. En undersøkelse om gjensidig forståelse av tale- og skriftspråk i Danmark, Norge og Sverige. (Nordisk utredningsserie 13.) Nordiska rådet. Stockholm. Rehbein, J., ten Thije, J. D. & Verschik, A. (2011). Lingua receptiva (LaRa) remarks on the quintessence of receptive multilingualism. International Journal of Bilingualism. Published online December 21, 2011. http://ijb.sagepub.com/content/early/2011/12/21/1367006911426466.abstract Ridell, Karin, 2008: Dansk-svenska samtal i praktiken. Språklig interaktion och ackommodation mellan äldre och vårdpersonal i Öresundsregionen. Institutionen för nordiska språk. Uppsala