Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 2012

Institutionen för naturvetenskap Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 212 Stefan Tobiasson Maj 212 ISSN 142-6198 Rapport 21:2

Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 212 ANALYS OCH RAPPORT: Stefan Tobiasson GRANSKAD AV: Susanna Andersson FÄLTARBETE: Stefan Tobiasson Susanna Andersson Edvin Tobiasson ILLUSTRATIONER: Stefan Tobiasson FOTO: Stefan Tobiasson Edvin Tobiasson Linnéuniversitetet, Institutionen för Naturvetenskap Stefan Tobiasson Rapport 21:2 TELEFON: 48-44 73 46 TELEFAX: 48-44 73 4 EPOST: stefan.tobiasson@lnu.se FRAMSIDA: Uttag av ytgel från sedimentpropp. Foto Edvin Tobiasson Institutionen för naturvetenskap

Innehåll Sammanfattning en virvlas lätt upp i vattenmassan 1 Provtagning med dykare ger kontroll 1 Resultat 2 ens tjocklek varierade 2 Liten skillnad mellan ytgel och sediment 3 Höga miljögiftshalter i yttre delen av hamnen 3 Referenser 4 Bilagor 5

Sammanfattning Inför saneringen av Oskarshamns hamn genomfördes kartläggning av det översta, väldigt lättflyktiga ytskiktet på sedimentet, den sk ytgelen. Undersökningen utfördes med dykare på sex platser och resultaten ska fungera som underlag vid bedömning av risken för sedimentspridning vid den planerade hamnsaneringen. Undersökningen visar att ytgelens tjocklek och utbredning i hamnen varierar. Ett skattat medelvärde ligger runt en halv till en centimeter gel. Halterna av flertalet tungmetaller och organiska miljögifter var höga eller mycket höga i hela hamnen. Högst halter uppmättes liksom i tidigare studier vid Månskensviken. Skillnader i tungmetall- och miljögiftshalter mellan ytgelen och det underliggande ytsedimentet var generellt små. Däremot var halterna i det djupare sedimentet som analyserades 21 överlag högre. Även analyserna av PCB antyder att de högsta halterna till stor del härstammar från gamla utsläpp.

Provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamnområde 212 På uppdrag av Oskarshamns kommun har Linnéuniversitetet genomfört en översiktlig kartering av föroreningsgrad, utbredning och tjocklek för sediment och ytgel i Oskarshamns hamnområde (figur 1). Resultaten ska tjäna som underlag för att bedöma risken för sedimentspridning vid den kommande miljösaneringen i hamnen. en virvlas lätt upp i vattenmassan imenten i Oskarshamns hamn har höga halter av flera tungmetaller och organiska miljögifter. Den frekventa fartygstrafiken i hamnen gör att det ytligaste sedimentlagret ofta virvlas upp i vattenmassan, resuspenderas, vilket innebär en betydande spridning av föroreningar till Kalmarsund och Östersjön. Den årliga spridningen av tungmetaller från hamnen har uppskattats till 1-2 ton och med undantag för metallerna kadmium och nickel är den mesta spridningen partikelbunden. De uppvirvlade partiklarna lägger sig inom några timmar som en mycket lös gel på sedimentytan. Eftersom gelen är väldigt lätt och fluffig virvlas den gärna upp så fort vattenrörelsen vid botten blir större, ex.vis vid passage av nästa större fartyg. Även vid sk miljögrävmuddring visar tidigare mätningar att uppemot 1 % av det som muddras virvlas upp eller blir spill som sedan lägger sig på botten som en Metallförorenat sediment från Oskarshamns hamn. Foto Stefan Tobiasson. lättrörlig gel. Mot bakgrund av detta har man beslutat att genomföra en sk. eftermuddring med målet att nå kravet på 1 % spill av muddrade massor. Provtagning med dykare ger kontroll Gel och ytsediment (-5 cm) provtogs i sex (6) provrutor i inre hamnbassängen (figur 1). I en av de sju utslumpade rutorna (ruta 6) var bottenmaterialet för hårt för att provtagning skulle vara möjlig. För att få full kontroll över provtagningen Figur 1. Undersökningsrutor för sedimentundersökningar inför saneringen av Oskarshamns hamn. Provtagningen utfördes 29 mars 212. I varje ruta har fem sedimentproppas insamlats. 1

och därmed få garanterat ostörda prover utfördes provtagningen med hjälp av dykare. Provtagningen genomfördes 29 mars 212 och alla stationer positionsbestämdes med DGPS (Garmin GPSmap 276c) i WGS84-format med ca 4 m precision. Djupet bestämdes med digital djupmätare (Suunto Gecco). Med hjälp av måttband och kompass togs fem (5) prover inom respektive ruta, ett i mitten och de övriga fyra 25 meter norr, söder, öster respektive väster om centrum. Med plexiglasrör (diameter 85 mm) insamlades ostörda sedimentproppar på 1 cm. Efter att sedimetet beskrivits och vattnet hällts av överfördes ytgel och ytsediment försiktigt till var sin burk. Material från de fem propparna i en ruta samlades till två prover, ett för ytgelen och ett för ytsedimentet. Proverna skickades därefter till ALS Scandinavia AB för analys av tungmetaller och organiska miljögifter. Vid utvärderingen av analysresultaten görs jämförelser både med angivna förindustriella jämförvärden (Naturvårdsverket 1999) och med provtagningsresultat från motsvarande ruta i Oskarshamns hamn 21. I den undersökningen analyserades vanligen ett samlingsprov från ytan ner till 5 cm. I två av rutorna (ruta 2 och 4) jämförs årets mätvärden istället med resultatet från en angränsande ruta som hade ett sediment med mer likartad glödförlust och torrsubstans. Resultat Resultaten från fältobservationer och från utförda sedimentanalyser redovisas i bilagorna 2 och 4. Där finns även utvalda resultat från sedimentstudien genomförd 21 (bilaga 4) samt resultatet för avvikelseklassning av resultaten. Före uttag av prover beskrevs alla sedimentproppar. På den här bilden kan man se att ytgelen består av små stenliknande kulor på ett i övrigt ganska mörkt sediment. Foto Stefan Tobiasson. Provtagningen av sedimentet utfördes av dykare för att få garanterat ostörda prover. Foto Edvin Tobiasson. ens tjocklek varierade I ruta 1 och ruta 4 var sedimentprofilen relativt homogen med en till ett par cm riktigt löst material på toppen. Ytskiktet virvlade lätt upp i vattenmassan vid väldigt försiktig handviftning och bedömdes därför som en gel. Botten var jämn och även gelens utbredning var relativt jämnt fördelad i båda områdena. I ruta 2 utanför färjeterminalen var däremot både bottenstrukturen och utbredningen av ytgel väldigt varierande. Närmast kajen var vattendjupet störst och mängden lös ytgel liten och ojämnt fördelad. På stora ytor var allt ytsediment helt bortspolat och en fast till hård gyttja eller lera var blottad. Troligen rör det sig om ett äldre och mer kompakterat sediment som kommit till ytan efter att ytsedimentet spolats bort av fartygspropellrar. Längre från kajen var såväl sedimentets utseende som ytgelens utbredning och tjocklek mer lik den i ruta 1. Även i ruta 3 var bottnen tydligt påverkad av fartygstrafik. På en fast gyttjebotten låg ett lager på mellan och 6 cm lättflyktigt material i form av små runda kulor. Materialet virvlade upp i vattenmassan vid minsta vattenrörelse men sjönk relativt snabbt (5-1 minuter) till botten. Materialet är kanske för tungt för att sväva någon längre stund i vattnet men verkar vara väldigt lättrörligt längs botten. Det är tveksamt om detta ska betraktas som en gel, men materialet har analyserats som ett eget prov. I Månskensviken (ruta 5) och i yttre delen av hamnen (ruta 7) var ytsedimentet kraftigt orangefärgat av metalloxider. Därunder var gyttjan nästan helt kolsvart och sannolikt helt utan levande djur. ens tjocklek varierade ganska mycket i ruta 5 och ytan på sedimentet därunder var ganska fast och lite skorpaktigt. en i ruta 7 var bara någon enstaka millimeter tjockt. 2

Sammantaget varierade ytgelens utseende, tjocklek och utbredning på de provtagna stationerna en del mellan olika områden. Närmast färjeterminalen var gelen väldigt ojämnt fördelad och längre ut var den väldigt tunn. I medeltal var gelen mellan en halv och en centimeter tjock. Liten skillnad mellan ytgel och sediment Om man jämför halter av olika tungmetaller och organiska miljögifter mellan ytgel och ytsediment kan man konstatera att skillnaderna överlag var relativt små (bilaga 3, 5 och 6). imentets organiska innehållet mätt som glödförlust var högre i ytgeln än i sedimentet utom i de två rutorna 5 och 7 där det tvärtom var högre glödförlust djupare i sedimentet. Det finns en tendens till samma mönster då det gäller TOC, men inte lika tydligt. Båda variablerna visar att det var lägre organiskt innehåll i ruta 5 och 7 än i övriga rutor, kanske beroende på de höga halterna av metalloxider. Då det gäller flertalet av de undersökta metallerna var halterna i inre delen av hamnen något högre i gelen än i ytsedimentet medan det tvärtom var lägre halter i ytgelen i ruta 5 och 7. Samma sak gäller i princip även för de organiska miljögifterna. Alla rutor utom den innersta hade lägre halter av metaller i ytgel och ytsediment än de som 21 uppmättes i djupare sediment (-5 cm) från motsvarande områden. 25 2 15 1 5 25 2 15 1 5 As (mg/kg TS) Cu (mg/kg TS) Figur 3. Arsenik- och kopparhalter från sedimentundersökning i Oskarshamns hamn, mars 212. I figuren redovisas mätvärden från ytgel och ytsediment från denna studie tillsammans med resultat från tidigare provtagning i, eller i anslutning till respektive ruta. 8, 6, 4, 2,, 2, 4, 6, 8, 6, 4, 2,, 2, 4, 6, ytgel mot ytsediment ytgel mot ytsediment As % skillnad Zn % skillnad yt mot djupsediment yt mot djupsediment 8, Figur 2. Procentuell skillnad mellan uppmätta halter av två utvalda metaller (arsenik och zink) i ytgel, ytsediment från 212 och djupsediment (mestadels -5 cm) från 21. Positiva värden för skillnaden mellan ytgel och ytsediment (ljusblå staplar) innebär att halten i ytgel var högre. Positiva värden för skillnaden mellan yt- och djupsediment (mörkblå staplar) innebär att halten i djupsediment var högre. Höga miljögiftshalter i yttre delen av hamnen De flesta av de analyserade tungmetallerna och organiska miljögifterna fanns i högst halter i yttre delen av hamnen, från Månskensviken (ruta 5) och utåt. Tungmetaller Många tungmetaller förekom i höga eller mycket höga halter i ruta 4, 5 och 7. Det gäller främst koppar, arsenik, kadmium, bly och zink, men även metaller som järn, molybden, vanadin, kvicksilver och tenn förekom i höga halter i denna del av hamnen. Avvikelseklassning enligt bedömningsgrunderna för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) visar att flertalet tungmetaller hade halter med stor eller mycket stor avvikelse från angivna jämförvärden i nästan hela hamnområdet. Även de metaller som inte hade så höga halter jämfört med jämförelsevärdena förekom i högst halt i den yttre delen av hamnen. Sammantaget visar detta att området i och utanför Månskensviken är väldigt kraftigt förorenat och sannolikt läcker mycket tungmetaller till omgivningen. TBT Halten av TBT (tributyltenn) var hög i hamnområdet, särskilt längst in närmast småbåtshamnen (ruta 1) och vid Månskensviken där halten uppgick till 975 g/kg TS. Överlag var halterna högre i ytsedimentet än i ytgelen och i ruta 5 uppmättes avsevärt högre halter än vid udien 21. När TBT långsamt bryts ner bildas DBT (dibutyltenn) och sedan MBT (monobutyltenn) som båda är något mindre giftiga för vattenlevande organismer. Kvoten mellan TBT 3

14 12 μg/kg TS Fördelning mellan olika organiska tennföreningar 1 8 6 4 tributyltenn dibutyltenn monobutyltenn 2 Figur 4. Fördelningen mellan olika organiska tennföreningar i sediment från Oskarshamns hamn, mars 212. och DBT/MBT visar att nytillförseln är betydande, men att en stor del av de tennorganiska föreningarna i Oskarshamns hamn härstammar från gamla utsläpp. Dioxiner Dioxinhalterna uppvisar samma mönster som tungmetaller och övriga miljögifter, dvs höga värden i yttre delen av hamnen, speciellt vid Månskensviken. Halterna var som högst i ytsedimentet där den samlade dioxinekvivalenten (TEQ) uppgick till som högst 4 ng/kg TS, vilket är mycket högt. Även halterna längst in i hamnen var höga (16 ng/kg TS). Dock är det betydligt lägre än de värden som uppmättes vid studien 21 då de högsta halterna var 1 5 ng/kg TS. PCB Summahalten för sju PCB-kongener var tydligt förhöjd längst ut i hamnen (ruta 7), där halten var,52 mg PCB/ kgts. Dominerande kongener var de högklorerade PCB18, PCB153 och PCB138. Andelen lågklorerade kongener minskar i allmänhet snabbare när belastningen minskar (Bignert m fl 1999) och förhållandet mellan olika kongener i hamnområdet visar därför att det PCB som uppmätts i sedimentet sannolikt härstammar från gamla utsläpp. Även längst in i viken var den totala PCB-halten hög, men på samma sätt som längre ut dominerade högklorerade kongener. Nya bedömningsgrunder för PCB i sediment visar att halterna i Oskarshamns var höga eller mycket höga. Referenser Bignert, A. 1999. Comments concerning the national Swedish contaminant monitoring programme in marine biota. Rapport från Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska Riksmuséet 1999 4 27. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet- Kust och Hav. Rapport 4914,6,5,4,3,2,1 Fördelning mellan olika PCB kongener PCB 18 PCB 153 PCB 138 PCB 118 PCB 11 PCB 52 PCB 28 Figur 5. Fördelningen mellan olika PCB-kongener i sediment från Oskarshamns hamn, mars 212. 4

Bilaga 1. Stationer för provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamn 29 mars 212. Därunder provtagningsplatser för sedimentstudier genomförda 21. De platser som motsvarar undersökningen i mars 212 är markerade och platsernas namn anges i respektive ruta. J5 N7 O17 O24 P32 O34 R27 5

Bilaga 2. Provtagningsprotokoll för provtagning av sedimentets ytgel i Oskarshamns hamn 212. Protokoll för provtagning av ytgel och ytsediment, hamnbassängen Oskarshamns hamn. Positioner anges i lat och long (WGS84). Datum: 212-3-29 Personal: Stefan Tobiasson (dykare), Susanna Andersson, Edvin Tobiasson Plats vattendjup Bottentyp Konsistens Färg Tjocklek Utbredning Provmärkning ytgel: Provmärkning sed: Övrig anmärkning position (WGS84) sediment (cm) gel samlingsprov samlingsprov Ruta 1 3,6-4,8m OH Ruta 1 OH Ruta 1 Ngt kuperad botten med en del skräp. Fast gyttja med rel a gyttja rel. lös olivbrun på mörkt olivgrå J 1 jämn tunt lager ytgel. N 57 o 15,973 b gyttja rel. lös olivbrun på mörkt olivgrå J 1 jämn E 16 o 27,458 c gyttja rel. lös olivbrun på mörkt olivgrå J 1,5 jämn d gyttja rel. lös olivbrun på mörkt olivgrå J 1 jämn e gyttja rel. lös olivbrun på mörkt olivgrå J,5 jämn Ruta 2 1,9-12,7m OH Ruta 2 OH Ruta 2 Kuperad botten med varierat substrat. Gyttjelager varierar. a gyttja fast/hård olivbrun på mörkt olivgrå J,5 ojämn Sten, block och skräp. Söderut djupare och endast fläckar N 57 o 15,867 b gyttja fast/hård olivbrun på mörkt olivgrå J,5 ojämn med gyttja, annars lera alt väldigt fast, renspolad gyttja. E 16 o 27,556 c gyttja fast/hård olivbrun på mörkt olivgrå J,1 ojämn Ojämnt lager med ytgel d gyttja fast/hård olivbrun på mörkt olivgrå J 1 ojämn Musselskal i ytsediment e gyttja fast/hård olivbrun på mörkt olivgrå J 1 ojämn Ruta 3 7,6-8,8m OH Ruta 3 OH Ruta 3 Kuperad gyttjebotten med timmer mm skräp. Fast gyttja a gyttja grynig olivgrå J 2 ojämn med varierande tjocklek av fluff (ytgel?) i form av klumpar - N 57 o 15,838 b gyttja grynig olivgrå J 3 ojämn ser ut som småsten ungefär. Fluffet -6 cm tjockt och väldigt E 16 o 28,56 c sandig gyttja sandig brun N - ojämn lätt, virvlar upp i vattnet vid minsta vattenrörelse, men det d gyttja grynig olivgrå J 6 ojämn mesta sjunker efter 5-1 min. e gyttja grynig olivgrå J 7 ojämn Ruta 4 8,4-8,7m OH Ruta 4 OH Ruta 4 Jämn botten med gyttja. Ett par cm löst ytskikt som virvlar a gyttja slät gulbrun på mörkt olivgrå J 2 jämn upp vid försiktig handviftning. Gyttja rel homogen och fast. N 57 o 15,841 b gyttja slät gulbrun på mörkt olivgrå J 2 jämn E 16 o 28,42 c gyttja slät gulbrun på mörkt olivgrå J 1,5 jämn d gyttja slät gulbrun på mörkt olivgrå J 2 jämn e gyttja slät gulbrun på mörkt olivgrå J 2 jämn Ruta 5 8,7-9,7m OH Ruta 5 OH Ruta 5 Jämn botten utom närmast farleden där det är en erosions/ a gyttja grynig orangebrun på mörkt olivgrå J,5 jämn muddringkant på ca 1 m. Några mm löst fluff ovanpå en rel N 57 o 15,757 b gyttja grynig orangebrun på mörkt olivgrå J 1 jämn fast gyttja. I ytan orange "metalloxidflagor". Blir nästan som E 16 o 28,551 c gyttja grynig orangebrun på gråsvart J,5 jämn ett skal, jfr brylépudding. d gyttja fast orangebrun på gråsvart J,2 jämn e gyttja grynig orangebrun på gråsvart J 1 jämn Ruta 6 8,6-1,5m Kuperad stenbotten, ingen gel och inga prover. N 57 o 15,813 b E 16 o 28,751 c a d e Ruta 7 13,5-15,3m OH Ruta 7 OH Ruta 7 Jämn botten som lutar något ut mot farleden. Närmast a gyttja slät orange på olivsvart J,2 lite varierande farleden en erosions/muddringskant på ca 1 m. Väldigt N 57 o 15,838 b gyttja slät orange på svart J,1 jämn tunt lager med lättflyktigt sediment på toppen. Därunder ca E 16 o 28,899 c gyttja slät orange på svart J,1 jämn 1 cm oxiderat sediment som är helt orange och ganska fast. d gyttja slät orange på svart J,2 jämn Under detta en lös och nästan helt svart gyttja. e gyttja slät orange på gråsvart J,1 lite varierande 6

Bilaga 3. Analysresultat för ytgel och ytsediment (-5 cm) i Oskarshamns hamn. Undersökningen utförd 29 mars 212. Avvikelseklassning för ämnen med jämförvärden är utförd enligt angivna bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Ruta 1 Ruta 2 Ruta 3 Ruta 4 Ruta 5 Ruta 7-5 cm -5 cm -5 cm -5 cm -5 cm -5 cm Tungmetaller mm. TS_15 C % 23,7 22 21,1 27,5 24 24,4 15,7 16,8 25,2 26,6 22,3 23 As mg/kg TS 51,2 41 39,5 23,7 3,3 25,3 75,2 73,7 135 156 112 13 Ba mg/kg TS 73,5 77,7 63 67,3 53,4 43,5 73,6 7,1 66,6 74 67,7 76,2 Be mg/kg TS,883,89,775,473,557,488,812,891,587,782,84 1,5 Cd mg/kg TS 4,7 6,84 4,14 3,76 3,56 3,48 4,7 5,63 3,81 7,8 7 8,15 Co mg/kg TS 19,7 15,2 16,8 1,6 16,7 11,6 25,7 26,7 39,1 46,8 32,8 38,3 Cr mg/kg TS 32,9 3,9 26,9 17,6 19,7 18,1 35,1 4,1 36,6 48,6 38,2 44,8 Cu mg/kg TS 57 499 472 285 183 269 713 79 729 17 833 132 Fe mg/kg TS 614 489 476 279 294 268 765 69 785 946 69 71 Mn mg/kg TS 483 222 467 183 186 167 621 246 333 215 262 257 Mo mg/kg TS 3,13 2,4 3,12 1,99 3,69 2,79 4,86 4,64 6,7 6,5 3,67 4,82 Ni mg/kg TS 41,8 44,2 33,8 23,5 33,2 24,6 35 4,2 27,9 44,7 35,8 65 P mg/kg TS 196 163 157 13 12 985 26 189 183 216 189 19 Pb mg/kg TS 352 32 288 241 192 128 467 528 79 99 77 614 Sr mg/kg TS 79,1 61,9 62,7 46,6 114 48,7 78,1 66,2 5,8 51,9 6,4 39,8 V mg/kg TS 31,9 28,5 27,7 17,5 16,6 15,6 33,1 34,7 33,1 42,7 36,4 42,7 Zn mg/kg TS 761 778 72 515 619 598 1 12 139 196 175 198 Hg mg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 1,8 1,18 <1 1,71 1,3 2,2 Sn mg/kg TS 22,6 18,8 17,8 23,8 5,24 7,66 31,2 37,5 61 77,4 41,8 38,2 S mg/kg TS 784 783 89 632 121 794 83 98 412 86 384 138 Organiska tennföreningar monobutyltenn μg/kg TS 34,8 3,1 2,9 1,5 1,5 9,77 24,1 53,9 27 72,6 26 43,3 dibutyltenn μg/kg TS 183 152 12 88 63 9,1 111 17 295 189 82,4 131 tributyltenn (TBT) μg/kg TS 211 297 15 115 11 113 153 254 468 975 68 176 tetrabutyltenn μg/kg TS 1,61 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 monooktyltenn μg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 dioktyltenn μg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 2,9 1,63 <1 <1 tricyklohexyltenn μg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 monofenyltenn μg/kg TS <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 <1 6,62 8,35 22 difenyltenn μg/kg TS 2,11 4,93 1,99 <1 <1 5,93 4,56 1,7 8,97 7,9 24,8 24,1 trifenyltenn μg/kg TS 4,19 11,4 4,1 3,58 1,6 5,26 4,24 18,9 1,1 26,2 29,6 15 Dioxiner TS_15 C % 23,4 25,3 16,6 32,2 26,9 21,8 14,7 17,7 29,6 3 26,8 2 2,3,7,8-tetraCDD ng/kg TS <3.2 <1.6 <2 <1.4 <1.4 <1.7 <2.8 <1.9 <.94 <.92 <2.1 <2 1,2,3,7,8-pentaCDD ng/kg TS 1 <2.4 <3 <2.2 <2.4 <2.8 <4.3 4,7 6,1 19 8,8 2 1,2,3,4,7,8-hexaCDD ng/kg TS 8,4 8,2 6,6 <3.8 <3.9 <4.8 <6.4 15 6,6 35 17 29 1,2,3,6,7,8-hexaCDD ng/kg TS 28 28 35 9,6 4,9 6,4 32 29 13 65 5 74 1,2,3,7,8,9-hexaCDD ng/kg TS 9,1 1 6,9 4,6 <3.9 <4.8 <6.4 12 8,1 32 22 33 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD ng/kg TS 26 15 1 32 15 24 96 21 11 38 27 39 oktaklordibensodioxin ng/kg TS 12 85 66 17 88 13 53 12 59 27 16 26 2,3,7,8-tetraCDF ng/kg TS 82 59 39 15 11 2 53 1 87 26 13 17 1,2,3,7,8-pentaCDF ng/kg TS 11 71 45 16 13 18 69 14 1 28 15 24 2,3,4,7,8-pentaCDF ng/kg TS 63 51 44 14 8,5 13 46 1 66 19 12 2 1,2,3,4,7,8-hexaCDF ng/kg TS 43 27 19 59 4 63 21 52 32 11 56 91 1,2,3,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 22 15 12 36 26 4 14 39 19 65 42 6 1,2,3,7,8,9-hexaCDF ng/kg TS 29 26 13 <3.9 <4.6 <5.7 14 37 28 78 41 72 2,3,4,6,7,8-hexaCDF ng/kg TS 12 92 67 2 14 17 6 14 82 28 18 29 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF ng/kg TS 24 16 11 34 18 28 12 28 14 47 38 46 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF ng/kg TS 32 25 14 5 27 44 16 4 22 71 51 65 oktaklordibensofuran ng/kg TS 84 59 41 11 54 8 36 87 45 2 1 15 sum WHO-PCDD/F-TEQ lowerboundng/kg TS 16 1 77 24 15 23 82 2 12 4 24 37 sum WHO-PCDD/F-TEQ upperboundng/kg TS 16 11 79 26 17 27 87 2 12 4 24 37 PCB'er PCB 28 mg/kg TS <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 PCB 52 mg/kg TS <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2,29 PCB 11 mg/kg TS,23 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2,4,39,7 PCB 118 mg/kg TS <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2,25,46 PCB 138 mg/kg TS,49,4,3,33 <.2 <.2,31 <.2 <.2,82,116,149 PCB 153 mg/kg TS,55,37,27,27 <.2 <.2,63 <.2 <.2,74,76,132 PCB 18 mg/kg TS,31,24,24 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2 <.2,56,49,95 PCB, summa 7 mg/kg TS,16,1,81,6 <.7 <.7,94 <.7 <.7,25,31,52 Övrigt TOC % av TS 6,79 5,85 5,86 6,53 9,69 9,12 6,5 5,92 4,39 3,87 4,64 3,42 glödförlust % av TS 18,2 17,2 17,1 12,7 2,9 13,9 19,2 19,2 8,76 9,85 6,64 1,4 mycket stor avvikelse stor avvikelse tydlig avvikelse liten avvikelse ingen avvikelse Analyser utförda av ALS Scandinavia AB. 7

Bilaga 4. Analysresultat för sediment från undersökningar i Oskarshamns hamn 21. Gråmarkerade prover indikerar stationer som motsvarar rutor i denna studie, medan övriga prover är från angränsande områden. Resultat från sedimentprovtagning i Oskarshamns hamn 21 Prov ID Ruta i denna studie Vatten djup (m) iment nivå (cm) iment typ Färg Ljushet 1 3, ljus mellan mörk Fasthet 1 5 TS_15 C (%) As (mg/kg TS) Ba (mg/kg TS) Cd (mg/kg TS) Co (mg/kg TS) Cr (mg/kg TS) Cu (mg/kg TS) Hg (mg/kg TS) Ni (mg/kg TS) Pb (mg/kg TS) V (mg/kg TS) Zn (mg/kg TS) Fe (mg/kg TS) S (mg/kg TS) glödförlust (% av TS) TS_15 C (%) (PCB och dioxiner) Dioxiner (ng/kg TS) PCB 7 (mg/kg TS) TOC (% av TS) TS_15 C (%) (TBT) TBT (ng/kg TS) J5 F1 Ruta 1 3,35 5 detritus grå mörk lös 3,3 29 69,3 8,22 11,6 24,7 322 1,34 46,3 219 27,3 644 3 117 12,2 K5 F1 2,4 5 detritus grå mörk lös 34,2 27 74,7 6,52 11,2 24,6 328,749 43,2 2 26,9 517 313 112 1,5 35 63,62 5,63 33,5 31,4 J6 F1 5,4 5 detritus grön ljus mycket lös 29,9 31,3 8 12,2 14,2 3,2 383,83 66,5 241 34,3 772 38 149 13,1 N7 R1 Ruta 2 12,1 5 lera grå ljus 4,8 9,56 152,284 12,9 49,3 41,2 <,2 35,7 21 71,6 18 34 124 5 M7 F1 11,8 5 detritus grå mörk mkt lös lös 2,3 42,6 88 8,5 16,1 32 528 1,5 47,6 338 31,3 891 438 137 16,7 M8 F1 1,87 5 detritus brun mörk mkt lös lös 21,7 38 67,7 6,48 12,8 27,6 412,817 37,3 229 27,5 733 364 139 18,1 24 76,22 6,1 21,8 213,6 O17 F1 Ruta 3 1,5 5 detr./gyttja grå mörk mycket lös 32,4 91,6 166 13 27,1 55,6 11 1,77 66,7 538 34,8 168 627 993 11,1 O16 F1 11,8 3 gyttja brun mörk lös 23,1 21,4 14 16,6 21 29,7 449 3,25 22,9 551 38,2 346 714 189 18,3 23,5 7,2,91 6,8 22,7 1 O24 F1 Ruta 4 9,16 34 detr./gyttja grå mörk mycket lös 37 87,8 99 6,38 31 39 898 1,5 36,9 485 4,5 163 516 638 6,2 O23 F1 8,76 5 detr./gyttja grå mörk mycket lös 21,9 116 116 5,72 36,2 53,8 1 1,44 45,2 828 54,1 168 858 16 12,7 22,4 48,335 4,36 23,1 582,5 R27 F1 Ruta 5 8,55 5 detr./gyttja grå mörk mycket lös 24,7 185 148 1,2 47,5 69,4 142 2,45 55,3 115 63,9 22 18 11 1,9 R27 F1/2 8,55 17,3 3 453 23,7 129 296 117 12,2 <1 13 297 679 338 269 19 17,5 96 <,7 2,1 9,8 R26 F1 8,23 5 detr./gyttja grå mörk lös 36,7 541 149 12,3 713 6,6 29 2,95 38 127 51,6 494 117 196 7,1 37,8 14 1,91 1,86 36,8 125,7 O34 F1 Ruta 7 14,2 5 detr./gyttja grå mörk mycket lös 19,4 229 116 11,1 43,2 64,1 231 3,1 55,7 12 51 34 15 123 11,7 21,9 31,952 18,3 185,2 O35 F1 1,79 26 detr./gyttja grå mörk mycket lös 25,7 127 15 6,95 4,7 58,4 136 2,91 42,9 737 54 29 928 123 12 26,4 34,55 3,67 27,3 149,2 N34 F1 15,81 42 detr./gyttja grå mörk mycket lös 16,8 84 92,5 15,1 76,2 34 184 5,56 14,3 18 38 442 258 145 18,2 8

Bilaga 5. Resultatet av utvalda parametrar från sedimentundersökning i Oskarshamns hamn, mars 212. I figurerna redovisas mätvärden från ytgel och ytsediment i denna studie tillsammans med resultat i, eller i anslutning till respektive ruta från den tidigare provtagningen (21). 25 glödförlust (% av TS) 25 As (mg/kg TS) 2 2 15 15 1 1 5 5 14 Cd (mg/kg TS) 25 Cu (mg/kg TS) 12 1 8 2 15 6 4 2 1 5 12 Fe (mg/kg TS) 14 Pb (mg/kg TS) 1 12 8 6 4 2 1 8 6 4 2 35 Zn (mg/kg TS) 12 tributyltenn (TBT) (μg/kg TS) 3 25 2 15 1 5 1 8 6 4 2 12 1 8 6 4 2 Summa dioxiner TEQupperbound (ng/kg TS),1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Summa PCB7 (mg/kg TS) 9

Bilaga 6. Procentuell skillnad mellan uppmätta halter av sex utvalda metaller i ytgel, ytsediment och djupsediment (mestadels -5 cm) från 21. Positiva värden för skillnaden mellan ytgel och ytsediment (ljusblå staplar) innebär att halten i ytgel var högre. Positiva värden för skillnaden mellan yt- och djupsediment (mörkblå staplar) innebär att halten i djupsediment var högre. As % skillnad 8, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 6, 4, 2,, 2, 4, 6, 8, Cr % skillnad 6, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 4, 2,, 2, 4, 6, 8, Fe % skillnad 8, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 6, 4, 2,, 2, 4, 6, 8, Pb % skillnad 6, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 4, 2,, 2, 4, 6, 8, 1, Cd % skillnad 2, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment, 2, 4, 6, 8, Cu % skillnad 8, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 6, 4, 2,, 2, 4, 6, 8, 1, Ni % skillnad 6, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 4, 2,, 2, 4, 6, 8, Zn % skillnad 6, ytgel mot ytsediment yt mot djupsediment 4, 2,, 2, 4, 6, 8, 1

Bilaga 7. Avvikelseklassning av 8 tungmetaller med angivna jämförhalter (förindustriella halter). Avvikelseklassningen anges separat för ytgel och ytsediment. 11

Kalmar Växjö 391 82 Kalmar Tel 48-4462 stefan.tobiasson@lnu.se Lnu.se