Genomförandeplan 2007-2008

Genomförandeplan 2007-2008 Godkänd av landskapsstyrelsen 30.10.2006 Inlämnad till inrikesministeriet 31.10.2006

I Inledning... 3 II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar och målsättningar... 3 III Landskapsprogrammets förverkligande 2007-2008... 8 3.1 Tyngdpunkter enligt handlingslinje... 8 3.1.1 Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet... 8 3.1.2 Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion... 9 3.1.3 Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet... 10 3.1.4 Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande... 10 3.2 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet... 11 3.3 Specialprogrammens andel... 11 3.4.1 Regioncentrumprogrammen... 11 3.4.2 Kompetenscentrumprogrammen... 12 3.4.3 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet... 13 3.4.4 Skärgårdsprogrammet... 13 3.5 Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet... 14 3.5.1 Miljökonsekvenser... 14 3.5.2 Konsekvenser för jämställdheten... 14 3.5.3 Sociala konsekvenser... 15 IV Genomförande enligt förvaltningsgren... 15 4.1 Inrikesministeriet... 15 4.2 Undervisningsministeriet... 16 4.3 Jord- och skogsbruksministeriet... 16 4.4 Kommunikationsministeriet... 16 4.5 Handels- och industriministeriet... 16 4.6 Social- ja hälsovårdsministeriet... 17 4.7 Arbetsministeriet... 17 4.8 Miljöministeriet... 17 V Finansieringstabeller... 18 2

I Inledning Genomförandeplanen för Österbottens förbund 2007-2008 har uppgjorts samtidigt som Österbottens landskapsprogram har gjorts upp och i anslutning till detta. Landskapsprogrammet gjordes i form av en omfattande samarbetsprocess, i vilken deltog landskapets myndigheter, kommuner och andra samfund, som medverkar till landskapets utveckling. Programmets tyngdpunkter och utvecklingsobjekt har lyfts fram under denna process och representerar därmed landskapets vilja. I den här processen har också genomförandeplanens utgångspunkter beaktats. I planen omnämns endast kostnadsmässigt stora och andra för landskapet viktiga utvecklingsobjekt. Förutom de objekt som omnämns i planen förverkligas i landskapet också olika projekt som finansieras EU:s strukturfonder (mål 2 och mål 3 programmen), samt av kommunerna och samkommunerna. Landskapsprogrammet erbjuder mer kompletta motiveringar och mer detaljerade förklaringar för de åtgärder som nämns i denna plan. Planen godkändes av Österbottens förbunds styrelse 30 oktober 2006. II Förverkligande av föregående plan samt utvecklingsförutsättningar och målsättningar Österbottens förbunds föregående genomförandeplan gjordes för åren 2006-2007. Planen följde Österbottens landskapsprogram 2003-2006, Västra Finlands kunskapscentrumprogram, regioncentrumprogrammen för Jakobstadsregionen och Vasaregionen, de regionala strukturfondsprogrammen samt planer och utvecklingsprogram för olika förvaltningar. Det allmänna målet för den långsiktiga utvecklingen i landskapsprogrammet, ekonomisk tillväxt och välbefinnande, har delats in i tre speciella mål, deltagande, konkurrensförmåga och hållbar utveckling. Dessa tre allmänna mål har därefter i Österbottens landskapsprogram som omfattar 2003-2006 indelats i nio delmål, som motsvarar landskapsprogrammets handlingslinjer. Handlingslinjerna har skrivits så, att deras mål är att svars för olika förvaltningsgrenar. På basen av uppföljningen av landskapsprogrammets och genomförandeplanens konsekvenser kan man konstatera, att man i Österbotten bäst har lyckats i fråga om de centrala projekten i handlingslinjen Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter. Målen för utbildning och forskning ha främjats förutom av olika projekt också av Vasas högskolekonsortium som bildats av de sju högskolorna som verkar i Vasa. Innovationsverksamheten främjas av Vasa Science Park, i vilken högskolekonsortiet har en central roll. Utbildning och forskning samt dessas samverkan med näringslivet har märkbart främjats av att Vasa universitet fått en självständig beviljningsrätt för teknisktvetenskapliga examina inom el- och energiteknik. Likaså har den tvåsprå- 3

kiga jurisutbildningen som anordnas av Vasa universitet garanterats genom att finansieringen av professuren garanterats. Också den landsbygdsprofessor som har inlett arbetet i Åbo Akademi och den finsk- och svenskspråkiga socialarbetarutbildningen har främjat målen. MediaCity som är en fristående institution inom Åbo Akademis Vasa enhet har målinriktat fortsatt utvecklingen för att främja medieutbildning och forskning. Målet har varit att utveckla media som en ny kompetens. Regional täckning för högskoleutbildning och forskning har främjats av Jakobstadsregionens forskningsombud. Internationell utbildning och forskning har också främjats av Interreg IIIA-projektet UniZon. För att prognostisera utbildningen har ett prognostiseringsprojekt för yrkesutbildningen i landskapet genomförts liksom ett motsvarande projekt i Jakobstadsregionen. Dessutom gör Österbottens TE-central prognostiseringsarbete. Den har inlett projektet Blick mot framtiden. Målet för detta är att utveckla prognostiseringen av arbetsmarknaden och den regionala ekonomin för att bl.a. utveckla landskapets SM-företag. Kultur och fritidsverksamheten har främjats genom många projekt. Den inhemska upplevelseturismen har utvecklats bl.a. genom projektet Via Österbotten. Turismen från utlandet främjas genom FINWEST-projektet. Österbottens turism rf. och Etelä-Pohjanmaan matkailu förbereder sammanslagning av verksamheten. Naturturismen utvecklas genom beslutet år 2006 att Kvarkens skärgård utsågs till det första naturobjektet i Unescos världsarvsförteckning. Planeringen av skärgårdens resurs- och innovationscentrum Havets hus i Korsholm har påbörjats Utvecklandet av turismen och koordineringen av olika turismprojekt främjas av den temagrupp för turism som Landskapets samarbetsgrupp (MYR) och Österbottens turismkoordinator. Österbottens evenemangsportal betjänar bildandet av virtuella kulturnätverk. Kulturbranschens sysselsättning har främjats av olika projekt, såsom Österbottens TE-centrals btb.com-projekt. Åbo Akademis MediaCity har målinriktat utvecklat produktion med digitalt innehåll. Också inom de centrala projekten i handlingslinjen Trygghet och människonära välfärd har framsteg gjorts. Samarbetsprojekten för de Österbottniska landskapen och nordiska samarbetsnätverken utvecklas inom SONet BOTNIA det finskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen och det svenskspråkiga kompetenscentrumet för sociala branschen för att utveckla välfärdstjänsternas grund- och specialkompetens. Utvecklingsarbetet har genomförts genom ett flertal projekt och samarbete. Vid sidan om de offentliga tjänsterna och socialskyddsaktörerna har samarbetet också omfattat den tredje sektorn samt privata social- och hälsovårdsproducenter. Välfärden har också främjats genom Jakobstadsregionens välfärdspolitiska program och Vasaregionens kommuners servicesamarbete samt genom kommun- och serviceprojektet, genom Kyrolandets landsbygdsserviceförsök och Sydin-projektet i Sydösterbotten. Också målsättningarna för handlingslinjen Gott innovatörskap: 4

mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster har förverkligats på ett bra sätt. Vasa Science Park, vars mål är att stärka Vasaregionens och landskapets innovationssystem och -processer går framåt. Branschvist utvecklingsarbete förverkligas av Jakobstadsregionens och Vasaregionens kunskapscentrumprogram. De av landskapets samarbetsgrupp tillsatta temagrupperna, Merinova /Västra Finlands kunskapscentrum samt branschvisa utvecklingsprojekt förverkligar kompetenseffektivitet och utveckling. En central position beträffande utvecklandet av decentraliserad energiproduktion har arbetet inom Västra Finlands kunskapscentrum. En central position när det gäller att utveckla decentraliserad energiproduktion har arbetet vid Västra Finlands kunskapscentrum. Där har man satsat på energitekniska tillämpningar, samarbete mellan organisationer och utvecklande av goda samarbetsprocesser. Programledningen för Tekes teknologiprogram för decentraliserad energiproduktion (DENSY) har klart aktiverat utvecklandet av energiteknik och ökat antalet högklassiga utvecklingsprojekt. Landskapsprogrammets förverkligande genom regioncentrumprogram har en viktig roll. Båt- och plastindustrins i Jakobstadsregionen starka nätverk samt forsknings- och utvecklingsverksamhet har stärkts med hjälp av Jakobstadsregionens regioncentrumprogram men också genom samarbete med Karlebyregionens regioncentrumprogram och det kemiska kunskapscentrumprogrammet. Vasaregionens position som starkt internationellt inriktat tillväxtcentrum förverkligas delvis genom Vasaregionens regioncentrumprogram, Västra Finlands kunskapscentrumprogram samt genom branschvisa projekt. Vasaregionen har också samarbetat med Sydösterbotten. Den mest betydande av handlingslinjerna är också Levande Österbotten - levande stad och landsbygd. Regioncentrumprogrammen och arbetet inom den av landskapets samarbetsarbetsgrupp tillsatta mångsidiga landsbygdssektionen har också stärkt utvecklingsnätverket mellan stad och landsbygd. Turism- och livsmedelsbranschen, skogs- och träbranschen samt andra utvecklingsnätverk för branscher över landskapsgränsen har stärkt samarbetet och de projekt som aktörerna genomför gemensamt över landskapsgränserna. Utvecklingsarbetet styrks bl.a. genom det principprogram som landsbygdssektionens berett. Tillkomsten av den svenskspråkiga landsbygdsprofessuren är betydelsefull. Branschvis utveckling för företagande och nya produkter och produktionsprocesser har gjorts genom många spetsprojekt inom ALMA samt landskapets samarbetsgrupps temagrupper, såsom WOODPOINT, FOODIA, METNET, FE-huset samt träenergiforum. Inom handlingslinjen Ett väl integrerat och intelligent landskap har det däremot inte skett nämnvärda framsteg. Orsak till pessimism har varit statsmaktens ovilja att stöda landskapets Österbottens utveckling på egna villkor: landskapets två viktigaste trafikprojekt 5

elektrifieringen av bansträckan Seinäjoki-Vasa och Smedsby omfartsväg (Den norra infarten till Vasa) har blivit utan nödvändig finansiering från staten. Det finns inte heller vishet om fortsättningen för regelbunden fartygstrafik över Kvarken. Ej heller om snabba Pendolinoförbindelser till Vasa och Jakobstad-Bennäs eller om grundförbättring av banan till Sydösterbotten. För att främja helhetsutvecklingen av trafiksystemen samt för att stärka logistiska knutpunkter har utvecklingsarbetet för Karleby, Jakobstad och Kaustbyområdenas trafiksystem (KOPIKALI). I vasaområdet har detta redan gjorts. Utvecklandet av helhetsmässiga trafiksystem främjas också av landskapsplanen, som också stöder integrerad, hållbar och funktionell regional utveckling. De regionala regionstrukturplanernas förverkligande genomförs. Flere internationella projekt för att förverkliga utvecklande av utvecklingskorridorer har gjorts. En förening har grundats för att utveckla Riksväg 8. I Vasaregionen pågår utvecklandet av ett logistikcentrum och internationaliseringscentrum vid Vaasa Airport Park. I närheten av flygplatsen byggs en landtrafikcentral. Dessutom har Kronoby flygplats utvecklats. Användandet av högklassiga dataförbindelser till rimliga priser främjas genom det landskapsomfattande projektet IT-Österbotten. Man har också utvecklat dataförbindelser över landskapsgränsen. Ibruktagandet av offentliga tjänster som datasamhället möjliggör blir effektivt genom landskapportalen och t.ex. de projekt, Dynamo NET och VAN (Virtuell Arena Närpes) som genomförs i Närpes. Effekterna av handlingslinjen Bevarande och främjande av den biologiska mångfalden (Naturen) verkar på basen av genomförandeplanen ha försvagats betydligt, trots att några funktioner (främjandet av miljömedvetenhet och ansvar, tryggande av den bebodda miljöns livskraft och traditioner, vattenkvalitetens förbättrande samt tryggandet av naturens mångsidighet och rikedom) har börjat förverkligas bra. Av handlingslinjens Integrerad förvaltning för ekologisk, ekonomisk och social balans (Miljön) målsättningar är det mest centrala målet att skärgården i Kvarken utnämns till Finlands första naturobjekt på Unescos världsarvslista. Också olika nationella och internationella projekt har främjat miljövärden och hållbar utveckling. Västra Finlands miljöstrategi uppgörs. Läget för vattenmiljön har förbättrats av planer för hela flödesområden, såsom helhetsplanen för Södra stadsfjärdens flödesområde. Också landskapsplanen har en stor betydelse för förverkligande av målen. Sysselsättningen i landskapet har redan länge varit bland de bästa i landet. Främjande av sysselsättningen kräver dock fortsatta åtgärder. Målen för landskapsprogrammets handlingslinje Anställbarhet har förverkligats bl.a. genom projektet Flexibelt arbete samt genom olika åtgärder för att stöda olika invandrares sysselsättning och undvika deras alienering. Sysselsättningsstrategier för de ekonomiska regionerna har ännu inte gjorts. 6

Resultaten av projektet för att prognostisera yrkesutbildningen i Österbotten kan dock användas också i de ekonomiska regionerna. Trots aktiv intressebevakning från Österbottens förbund har endast en del av de mål som berör utlokalisering av enheter eller funktioner i statens centralförvaltning till Österbotten uppnåtts. Målen för handlingslinjen God förvaltning, aktivt deltagande och högt socialt kapital har endast delvis förverkligats genom bl.a. olika projekt och genom programarbete. En extern utvärdering av Landskapsprogrammet för Österbotten 2003-2006 gjordes av NetEffect Oy och genomfördes i samarbete mellan landskapen i Västra Finlands Allians. Man kan nämna några av de mest centrala resultaten och bedömningarna som följer. Landskapsprogrammet beredningsprocess gav landskapets aktörer ett forum, i vilket de i samarbete kan samla och definiera de viktiga linjerna och tyngdpunkterna för landskapets utveckling samt koordinera den egna verksamheten i förhållande till regionala utvecklingshelheter. Landskapsprogrammet har tills vidare verkat som en klar öppning för att främja samarbete och koordinering. Programprocessen har också haft en koordinerande verkan på statens regionala myndigheter och andra myndigheters verksamhet. En central utmaning är att utveckla samarbetet inom och mellan de fyra regionkommunerna och därigenom stärka landskapets identitet och gemensamma vilja. Landskapsprogrammet har inte haft märkbara effekter delvis för att dess inverkan beror på många faktorer. Speciellt stor besvikelse har kommit av att de viktigaste trafikprojekten inte har förverkligats i brist på statens pengar. De handlingslinjer som varit klart mest framgångsrika ansågs Mångsidigt kunnande, mångfaldig kultur och brett utbud av fritidsverksamheter, Trygghet och människonära välfärd, Gott innovatörskap: mångsidig näringsstruktur och framgångsrika kluster samt Levande Österbotten - levande stad och landsbygd. De åtgärder som ingår i genomförandeplanen för 2006-2007 som utvecklandet av Österbottens konkurrensförmåga och hållbar utveckling är av central betydelse också för förverkligandet av Lissabonstrategin. Speciella satsningarna på utbildning och forskning, kompetens, företagande samt datasamhället har främjat Lissabonmålen sysselsättning, produktivitet och konkurrenskraft. Man bör också lägga märke till att märkbara resultat har åstadkommits genom regioncentraprogrammen, kunskapscentrumprogrammet och annat programarbete samt genom utvecklandet av innovationsverksamhet. Hållbar utveckling och sociala mål har främjats främst genom olika projekt och genom fruktbart samarbete och arbetsfördelning mellan olika aktörer. En viktig del i förverkligandet av landskapsprogrammet har satens och EU:s finansiering liksom kommunernas 7

finansiering. Största ansvaret för forskning och produktutveckling bär privata företag. III Landskapsprogrammets förverkligande 2007-2008 Genomförandeplanen medverkar för egen del till att förverkliga EU:s Lissabon och Göteborgsprinciper. Utgångspunkter i planen är att befrämja kunnande och ekonomisk tillväxt i landskapet liksom hållbar utveckling. Genomförandeplanen ger möjligheter att förverkliga kommun- och servicestrukturreformen i Österbotten. 3.1 Tyngdpunkter enligt handlingslinje 3.1.1 Riktlinje 1: Utveckla innovationssystemet och kunnandet I utvecklingen av landskapet satsar man speciellt på att stärka innovationssystemet, främja företagande, utveckla branschkluster och befästa kunnandet. Kärnan i utvecklingen av innovationssystemet är Vasa vetenskapspark, som det finns en särskild utredning om. Målet är att skapa en verksamhetsmiljö, där företagsinnovationer av hög kvalitet kan omsättas i företagsverksamhet och företagens affärskompetens stärks, att öka växelverkan mellan aktörerna samt utvidga nätverk och stärka kunskapsbasen. Den största utmaningen med tanke på landskapets konkurrenskraft är att utveckla Vaasa Science Park (specialiseringsområden: energiteknologi och digitala innehåll) samt att få innovationssystemet att fungera i hela landskapet. Högskolekonsortiet som bildats av sju högskolor i Vasa verkar som ett forum för forskning och högskoleutveckling och bildar därmed ett nav i utvecklingen av innovationssystemet. Med tanke på det landskapsomfattande innovationssystemet är de tjänster som konsortiet, bestående av Åbo Akademi och de svenskspråkiga yrkeshögskolorna, Svenska yrkeshögskolan samt Yrkeshögskolan Sydväst, erbjuder mycket viktiga för de ekonomiska regionerna. Som en del i utvecklingen av innovationssystemet i landskapet Österbotten skall samordningen av företagstjänster effektiveras bl.a. genom att utveckla regional företagsservice. I Österbotten fortsätter utvecklingen av branschkoncentrationer eller kluster. Speciellt kommer man att satsa på spetsbranscherna, som är energi-, el-, metall-, båt- och plast-, skogs- och träproduktbranscherna. Parallellt med utvecklingen av kluster koncentrerar man sig på att utveckla samarbetet mellan branscherna och mångsektorialitet. De viktigaste utvecklingsobjekten Västra Finlands kunskapscentrum Framtidens energiteknologikluster 8

Det maritima klustret Kompetensklustret för digitalt innehåll Vasaregionens regioncentrumprogram Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen Startprojekt för Vaasa Science Park 3.1.2 Riktlinje 2: Förbättrad tillgänglighet, balanserad regionstruktur och decentraliserad energiproduktion Landskapet Österbotten har ett täckande trafiknät men regionens tillgänglighet längs landsvägar, till havs, med flyg och tåg håller på att försämras. Infrastrukturen har inte utvecklats i den takt som näringslivets behov, ändrad markanvändning och ökad trafik skulle förutsätta. Tillgänglighetsproblemen är ett stort hot mot utvecklingen av konkurrenskraften i hela landskapet som en del av de globala marknaderna. Svagheterna i trafiken i landskapet är att det finns få tvärgående förbindelser och ingen elektrifierad järnvägsförbindelse mellan Vasa och Seinäjoki. Längs huvudvägnätet finns det med tanke på trafiksäkerheten, trafikmängden och den tunga trafiken behov av omkörningsfiler, breddning av vägavsnitt och trafikregleringar i korsningar samt byggande av planskilda korsningar. Samtidigt strävar landskapet till att riksvägarna 3 och 8 i sin helhet skall finna med i stomvägnätet. Det lägre vägnätets försämrade skick påverkar i väsentlig grad landsbygdens tillgänglighet och vägarna motsvarar inte längre de ökade förväntningarna på servicenivå och eftersträvad nivå på trafiksäkerheten. Vasa flygplats utvecklas till ett logistiskt centrum. Utvecklingen av Vaasa Airport Park-området i flygplatsens omedelbara närhet förbättrar de logistiska verksamhetsförutsättningarna för företagen i hela Vasaregionen och den omkringliggande landsbygden. Vasa flygplats är internationell med direktflyg till Stockholm och vidare ut i Europa. Det ökade passagerarantalet på Kronoby flygplats och Jakobstadsregionen näringslivs behov förutsätter utvecklingsåtgärder. Utvecklingen av en mångsidig energiproduktion är den mest centrala prioriteringen i landskapet. Bioenergins och de övriga förnybara energikällornas (t.ex. vind- och solkraft) andel av energiförsörjningen i Österbotten är trots allt tillsvidare liten. Målet är att främja utvecklingen och användningen av förnybar, småskalig energiproduktion. De viktigaste utvecklingsobjekten Vägprojekt (B) Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) Riksväg 8. Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. Stamväg 63. Terjärvavsnittet. Banprojekt Helsingfors-Vasa banan Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). 9

Sjöfartsprojekt Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) Jakobstadsfarleden. Flygprojekt Vasa flygstation. Kronoby flygstation 3.1.3 Riktlinje 3: Utveckling av det sociala kapitalet Kommunalt samarbete är fortsättningsvis mycket viktigt för att tillgängligheten för bas- och specialservice skall kunna förbättras. En del av utvecklingsbehoven i Österbotten går ut på strukturella förändringar i serviceutbudet, en annan del på att stärka innehållet i en del av servicen. Det finns utmaningar som gäller kvalitetshöjning av servicen för vissa befolkningsgrupper eller så borde man utveckla olika förebyggande funktioner och stödfunktioner samt stärka atmosfären för förebyggande och stödjande verksamhet. Servicen bör utvecklas så att båda språkgrupperna får tillgång till högklassig och tillräcklig service. Laxfisket är en viktig del i landskapets försörjning. Genom att förlänga fiskeperioden kan yrkesfiskarna på ett nationalekonomiskt vettigt sätt tillgodogöra sig nyttan av laxfiskekvoten genom fiske iå närområdet. De viktigaste utvecklingsobjekten Social- och hälsovårdens projekt Fortsättning på Österbotten-projektet Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder och tidigt ingripande Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA 3.1.4 Riktlinje 4: Främja naturens och miljöns välbefinnande Naturen och miljön i Österbotten har många särdrag som påverkar regionens samhällsstruktur, miljöns tillstånd och naturens mångfald. Till dessa särdrag hör den långa kustremsan och skärgården, den snabba landhöjningen vid kusten samt primärsuccessionen som följer av landhöjningen vid kusten och i skärgården. Förutom den mångfaldiga naturen har också den österbottniska kulturmiljön ett speciellt värde i landskapet. Av särdragen kan dessutom nämnas de många fasta fornlämningarna, den levande landsbygden och kulturmiljöerna längs bördiga älvdalar, omfattande naturliga betesmarker och strandängar, trähusstäderna vid kusten och den maritima kulturen med fiskarbyar, hamnar, fyrmiljöer och stugsamhällen. Rekommendationen om genomförande av integrerad användning och skötsel (Integrated Coastal Zone Management, ICZM) är grunden för Finlands kuststrategi och vidare för beredningen av en regional kuststrategi för Österbotten. I landskapet riktas resurser till utarbetande av en re- 10

gional strategi och ett åtgärdsprogram, i vilka man skall definiera åtgärderna för genomförande av den nationella kuststrategin med beaktande av regionala särdrag. I fråga om utveckling av naturturism i skärgården och företagande inom turismen pågår i Österbotten en omfattande utvecklingshelhet, vars främsta syfte är att utveckla naturturismen. Världsarvsstatusen förutsätter att man kontinuerligt utvecklar och värnar om området. Grundvattenresurserna är ojämnt fördelade. En speciell utmaning är att få tag på bra råvatten eftersom grundvattenresurserna är begränsade och användningen av ytvatten som råvatten är riskfyllt. För att säkra grundvattentillståndet riktas åtgärder till kartläggning av riskområden och eventuella saneringar. Skyddet av grundvattenområden beaktas i all markanvändningsplanering och för riskområdena kommer skyddsplaner att utarbetas. De viktigaste utvecklingsobjekten Miljöprojekt Världsarvet Kvarkens skärgård-höga Kusten. Havets hus. Miljöarbeten. 3.2 Åtgärdernas lokalisering inom landskapet Genomförandeplanens åtgärder verkar på lokalt, i ekonomiska regioner eller på landskapsnivå. En del av projekten är sådana att de också verkar utanför landskapet m.a.o. I grannlandskapen såsom väg- och järnvägsprojekt eller internationellt såsom åtgärder för att trygga Kvarkentrafiken eller för att förverkliga världsarvet. Vasaregionens väg- och järnvägsprojekt har betydelsen för hela landskapet eftersom de förbättrar Vasaregionens möjligheter att betjäna det omgivande landskapet. Det samma gäller t.ex. Österbottensbanan och byggandet av vägen till hamnen i Jakobstad, vilka gör trafiken smidigare. 3.3 Specialprogrammens andel 3.3.1 Regioncentrumprogrammen Vasaregionen Vasaregionens regioncentrumprogram koncentreras på näringslivets allmänna utveckling, speciellt på att höja företagens och deras personals kompetensnivå inom tre tyngdpunktsområden: (1) utvecklande av kompetensintensiva företagstjänster (översättnings- och tolkningstjänster, utlokaliserade ekonomifunktioner, utvecklande av planerings- och ingenjörsbyråernas verksamhet och utvecklande av mediebranchen), (2) utvecklande av trähusindustrin och dess underleveratörsnätverk (lösningar på energifrågor, certifiering, Österbotten-brand vid bostadsmässan i Vasa 2008, arbetskraftens behov, Prefab-lösningar, intelligenta hus, utvecklande av underleverantörsnätverk, samarbetet inom produktionstekniska 11

innovationer samt planering), (3) utgångspunkt för utvecklande av logistik är den starka ställning som Vasa har i frakttrafiken. Programmet är den regionala näringspolitikens instrument för att utveckla starka och potentiella branscher. VASEK Oy administrerar programmet. Programarbetet leds av en ledningsgrupp. Dessutom finns arbetsgrupper för olika delområden. Alla programområdets kommuner äger VASEK Oy. Högskolorna ser program för egen del som medel för att förverkliga högskolornas tredje uppgift och som medfinansiärer. Jakobstadsregionen Regioncentrumprogrammets uppgift är att skapa en god livs-, verksamhets- och innovationsmiljö. Utvecklingen för båtbranschen fortsätter i samarbete med Karlebyregionen och klustrets kompetens stärks ytterligare. Också inom metall- och verkstadsindustrin sker en koordinerad och systematisk utveckling. Bioenergi- och livsmedelsbranscherna har en stark koppling till landsbygden, där det finns plats för utvecklande av produkter, processer samt metoder, skapande av nya nätverk samt kopplingar till fungerande nätverk. Delmål är att grunda ett resurscentrum för att främja kvinnors deltagande och företagsverksamhet tillsammans med Karleby, förverkligande av Jaobostads campus samt grundande av ett utvecklingscentrum för landsbygden. Programmet är ett medel för regionens strategiska utveckling, som samlar regionens centrala mål, projekt och processer samt förnya dessa. Programmet administreras av Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia. Regionens kommunala samarbetsnämnd har det politiska och helhetsansvaret för ledning av programmet. 3.3.2 Kompetenscentrumprogrammen Framtidens energiteknologier Programmet Framtidens energiteknologier koncentreras på industri, som tillverkar maskiner och anläggningar för energiproduktion, - användning och -distribution samt på företag som producerar service för branschen. På detta område är den internationella affärsverksamhetens tillväxtmöjligheter märkbara. Programmets huvudsyfte är en märkbar tillväxt för de finländska, i klustret ingående, företagens utvecklings- och konkurrensförmåga. I programutarbetandet har man kommit överens om att fokus under den kommande kompetenscentrumperioden för Teknologicentrum Oy Merinova Ab kommer att vara decentraliserad energiproduktion, förbättrande av eldistribution, säkerhet och pålitlighet samt anslutning av decentraliserad elproduktion som görs på basen av förnybara energislag till elnätet. I klustret ingår förutom Vasa Tammerfors, Jyväskylä, Björneborg och Joensuu. 12

Det maritima kunskapsklustret Målet för klustret är att utveckla maritim spetskompetens för att upprätthålla och utveckla ledning av teknologi och kostnadskonkurrens. Det nationella och internationella amarbetet mellan företag och forskningsorganisationer utvecklas och görs mångsidigare för att innovationsprocessen skall bli mer effektiv och snabbare. Utgångspunkt är den målnivå som har uppställts på EU-nivå Waterborne Vison 2020, i vilken man har definierat framtiden grundpelare: a) en trygg, miljövänlig och effektiv sjöfart, b) en konkurrenskraftig marinteknologisk industri och c) administration och möjliggörande av ökningen av varuströmmar och deras förändring. I klustret deltar förutom Vasa (Merinova) och Jakobstad (Concordia): Åbo, Björneborg, Kotka och Villmanstrand samt Raumo, Nystad och Karleby. Kompetensklustret för digitalt innehåll Som gemensamma teman för kompetensklustret för digitalt innehåll har valts viktiga åtgärdshelheter för tre branscher : främjande av internationalisering, höjning av sm-sektorns affärskunnande och påskyndande av forsknings- och utvecklingsverksamheten samt insamlande av branschkunskap. Innehållet för det nationella kompetensklustret för digitalt innehåll formas av samarbete mellan fem regioner: Helsingfors, Tavastehus, Kouvola, Tammerfors och Vasa. I Vasa formas spetskunskapens kärna av MediaCity, som är Åbo Akademis utvecklingsenhet i Vasa, samt Västra Finlands designcenter, samt samarbetet mellan dessa. Arbetsgruppen för kunskapscentra föreslår 13 nationellt betydelsefulla kunskapskluster och 19 kunskapscentra. Av dessa nämns Vasa deltagande i energiteknologins och marinteknologins kunskapskluster. 3.3.3 Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet Vid utarbetandet av det regionala landsbygdsprogrammet har Österbottens ställning som Finlands viktigaste landskap för primärnäringarna. Betydelsen för landsbygdsprogrammets koordinering speciellt med EU:s mål för konkurrenskraft och sysselsättning betonas när nästan 80 % riktas till direkta företagsstöd. Det stöd till företag på mindre än 10 anställda, som inte har lantbruksanknytning, har speciellt stor betydelse för landsbygdens livskraft och en omfattande underleverantörsverksamhet. Bemyndigandet att bevilja företagsstöd har lett till diskussioner om arbetsfördelningen mellan de olika avdelningarna på TE-centralen och verksamhetsgruppen. 3.3.4 Skärgårdsprogrammet Programmets uppgift är att tillvarata Finlands skärgård, vattendrag och strandområden i syfte att främja utvecklingen i områdena främst på landsortspräglade områden. Den mera omfattande delen av skärgårdsprogrammet gäller hela landet, den mindre omfattande delen de skär- 13

gårdsområden som nämns i statsrådets förordning om skärgårdskommuner och kommuners skärgårdsdelar. Tyngdpunkterna i det gällande programmet har varit strandpolitiken, att utveckla fritidsbostaden till andra bostad och delvis fast bostad samt att utveckla skärgårds- och vattendragsturismen till en europeisk turistattraktion. Att trygga traditionella näringar, såsom fiskerinäringen och jordbruket, och skapa nya näringar som baserar sig på kompetens intar en central plats i programmet. Behoven av rekreation, naturskydd, landskapsskydd och kultur beaktas ur hela landets synvinkel. Österbottens förbund anser, att ansträngningarna att ge resurser till skärgårdsprogrammets fortsätter. Förbindelsen mellan skärgårdsprogrammet och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet nära samband och vid uppgörandet av skärgårdsprogrammet bör man stöda sig på de linjer som ges för det riksomfattande landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. 3.4 Allmän bedömning av konsekvenserna av genomförandeprogrammet 3.4.1 Miljökonsekvenser Programmet har positiva ekologiska konsekvenser, men i huvudsak syns de först efter en lång tid. Ökad miljömedvetenhet främjar uppkomsten av arbetsmetoder för en hållbar utveckling. Den stärkta miljökunskapen skapar förutsättningar för bl.a. nya miljöteknologiska innovationer som ger positiva ekologiska effekter och ekonomisk nytta. Miljöteknologin kan utnyttjas för att öka användningen av inhemsk och miljövänlig energi, t.ex. vindkraft, och för att minska utsläppen. Merparten av de spjutspetsbranscher som utvecklas belastar inte miljön. Ny energiteknologi minskar belastningen på miljön, också målet att elektrifiera Vasabanan minskar miljöutsläppen. Minskad diffus belastning förbättrar vattendragens ekologiska tillstånd och användbarhet. Med hjälp av olika metoder för att minska näringsbelastningen och försurningen kan man förbättra vattnets kvalitet och vattendragens naturliga tillstånd. Den minskade belastningen och försurningen har positiva konsekvenser för mångfalden i vattennaturen och användningen av området för fiskeriekonomi. De ekonomiska satsningarna på miljön ger på lång sikt positiva effekter. 3.4.2 Konsekvenser för jämställdheten Satsningarna på sysselsättningen av kvinnor och unga har positiva konsekvenser för en balanserad utveckling och välfärden i regionen. Högt social kapital ökar företagsamheten och annan samhällelig verksamhet och aktivitet. Välmående människor är också intresserade av miljön och kulturen och de vill delta och påverka saker och ting. Ökade möjligheter för barn och ungdomar att utöva kultur och idrott främjar välbefinnandet och förebygger utslagning. 14

3.4.3 Sociala konsekvenser När målen i landskapsprogrammet uppnås ökar detta jämlikheten och jämställdheten och bidrar till en balanserad regional utveckling i landskapet, vilket främjar de positiva sociala effekterna. Ett välfungerande samhälle och trivsamma bostadsområden ökar människornas välbefinnande och engagemang. Goda kommunikationer möjliggör människornas rörlighet och sociala nätverk. Prevention, samarbete mellan olika aktörer, gemensam praxis och mötesplatser stärker det sociala kapitalet. Förändringar i servicestrukturen, samarbete mellan olika sektorer och kunnig personal garanterar tillgången till service. Samarbete mellan myndigheter och aktörer inom den tredje sektorn främjar införandet av nya verksamhetsmodeller. Nya arbetssätt, samarbete mellan olika aktörer och informationsteknologi ger ekonomiska inbesparingar och möjliggör serviceproduktion också i framtiden. Ny informationsteknologi, bl.a. snabba dataförbindelser, kan utnyttjas inom social- och hälsovårdens tjänster. IV Genomförande enligt förvaltningsgren Följande förteckning innehåller de projekt som Österbottens förbund prioriterat för de närmaste åren. 2007-08 års finansiering är preciserad, de följande årens indikativ. A och B markeringarna i parenteserna hänvisar till A- och B-tabellerna. 4.1 Inrikesministeriet Västra Finlands kunskapscentrum (A) Västra Finlands kunskapscentrums finansiering till alla tre kunskapscentra 0,6 M /år År 2007-08 1,2 M. Framtidens energiteknologikluster Teknologicentret Merinova Ab ansvarar. Det maritima klustret Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia Oy och Teknologicentret Merinova Ab ansvarar. Kompetensklustret för digitalt innehåll MediaCity och Muova ansvarar. Vasaregionens regioncentrumprogram (A) 2007-08 0,5 M. Förverkligas av Vasaregionens utveckling Ab Vasek. Regioncentrumprogrammet för Jakobstadsregionen (A) 2007-08 0,57 M. Förverkligas av Jakobstadsnejdens näringslivscentral Concordia Oy 15

4.2 Undervisningsministeriet Startprojekt för Vaasa Science Park. År 2007-08 0,75 M. Sammanlagt 1,5 M. Vasa stad och Vasa universitet ansvarar. 4.3 Jord- och skogsbruksministeriet Vattendrags- och vattenförsörjningsarbeten. (B) År 2007-08 1,89 M. Västra Finlands miljöcentral ansvarar. 4.4 Kommunikationsministeriet Vägprojekt (B) Riksväg 8. Smedsby omfartsväg. (Vasan norra infartsväg) Byggande av omfartsväg. Förverkligas från år 2009. Sammanlagt 37,9M. Vägförvaltningen ansvarar. Riksväg 8. Bl.a. avsnitten Vassor-Kärklax, Närpesavsnittet och Ytterjeppo. Breddning av väg, byggande av planskild korsning. Förverkligas från år 2007. 2007-08 9 M. Sammanlagt 13,6M. Vägförvaltningen ansvarar. Stamväg 68. Jakobstad hamnväg. Förverkligas från år 2009. 9 M. Vägförvaltningen ansvarar. Rv 748. Kronoby flygplats anslutningsväg. Förverkligas från år 2009. Sammanlagt 3,1 M. Vägförvaltningen ansvarar. Stamväg 63. Terjärvavsnittet. Grundförbättring och byggande av vägavsnitt. Landskapet Österbottens andel. Förverkligas efter år 2009. Hela projektet 8,9 M. Vägförvaltningen ansvarar. Banprojekt (B) Helsingfors-Vasa banan (landskapsgränsen-vasa). Elektrifiering. Hela projektet Seinäjoki-Vasa. 2008 8,65 M. Sammanlagt 17,3 M. Banförvaltningen ansvarar. Österbottenbanan (avsnittet i Österbotten). Förbättring av banan, byggande av dubbelspår från söder om Bennäs till landskapsgränsen till Mellersta Österbotten som del i ett större projekt. Hela projektet Seinäjoki- Oulu. 2007-08 53 M. Förverkligas från år 2007. Banförvaltningen ansvarar. Sjöfartsprojekt (B) Färjeförbindelsen över Kvarken (Vasa-Umeå) Upphandling 2007 0,5 M. Kommunikationsministeriet ansvarar. Jakobstadsfarleden. Fördjupning av farleden och hamnbassängen. Sjöfartsverket ansvarar. Flygprojekt (B) 16

Vasa flygstation. Utbyggande av taxibana och stationsplatta. 2007-08 3,92 M. Sammanlagt 5,88 M. Finavia ansvarar. Kronoby flygstation. Utbyggande av stationsplatta mm. 2008 1,275 M. Sammanlagt 2,55 M. Finavia ansvarar. 4.5 Handels- och industriministeriet 4.6 Social- ja hälsovårdsministeriet Social- och hälsovårdens projekt (B) Fortsättning på Österbotten-projektet Bl.a. mentalvårdsarbete och missbrukarvård 2007-08 0,1 M. Sammanlagt 1.8 M. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. Säkra tillgången på personal inom social- och hälsovården samt kompetensutveckling. 2007-08 0,007 M Utveckling av social- och hälsovården med hjälp av datateknik. 2007-08 0,085 M Modeller för förebyggande åtgärder inom familjearbete och barnskydd. 2007-08 0,1 M Hälsofrämjare. Förebyggande av hälsa och välmående. Hälsocenter för unga. 2007-08 0,08 M Skapande av omfattande regionala samarbetsstrukturer Åstadkommande av utvecklingsenheter. 2007-08 0,2775 M. Kommunerna i Österbotten ansvarar. Projekt som stöder välmående bland äldre. 2007-08 0,06 M Utvecklande och genomförande av modeller för förebyggande åtgärder och tidigt ingripande 2007-08 0,125 M. Vasa sjukvårdsdistrikt ansvarar. De österbottniska landskapens kompetenscentrum inom det sociala området SONet BOTNIA. 2007-08 0,16 M. SONet BOTNIAansvarar. 4.7 Arbetsministeriet 4.8 Miljöministeriet Miljöprojekt (A och B) Världsarvet Kvarkens skärgård-höga Kusten. 17

Kvarkenområdets administration, utvecklande av friluftsliv och objektets skyddande. 2007-08 0,833 M /år. Västra Finlands miljöcentral och Forststyrelsen ansvarar. Havets hus. 2007 planering 0,5 M, förverkligande 2008-09 3 M Miljöarbeten. Restaurering av förorenad mark och vattendrag, överföringsavlopp. 2007-08 0,83 M Uppgörande av skötsel- och användningsplaner för Natura 2000- områdena i Kvarken. 2007-08 0,15 M Uppgörande av strategi för integrerad användning och skötsel av kustområdena. 2007-08 0,3 M Finansieringstabeller 18

Genomförandeplan 2007-2011 A-tabellen / EU-program Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet 1 000 euro, t.ex. 1,234 (milj. ) 2007 2008 2009 2010 2011 Inrikesministeriet 26.98.61 Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i 1,496 1,496 1,496 1,496 1,496 EU:s strukturfondsprogram ERUF -åtgärdsprogram: -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Jord- och skogsbruksministeriet -Kommunikationsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet -Miljöministeriet 26.98.62 Statlig medfinansiering för inrikesministeriets 1,122 1,122 1,122 1,122 1,122 vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Undervisningsministeriet 29.01.62 Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Jord- och skogsbruksministeriet 30.10.61 EU:s deltagande i utveckling av landsbygden 2,790 2,790 2,790 2,790 2,790 Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: 30.10.62 Statens andel i av EU delfinansierd landsbygdsutveckling 3,410 3,410 3,410 3,410 3,410 Utvecklingsprogrammet för Finlands fastland: ERUF -åtgärdsprogram: 30.40.62 Främjande av marknadsföring och strukturpolitik för fiskerinäringen 0,310 0,570 0,570 0,570 0,570 Kommunikationsministeriet 31.99.62 Statlig medfinansiering för kommunikationsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: Handels- och industriministeriet 32.30.62 Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt Social- och hälsovårdsministeriet 33.01.62 Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande - Regionalt 19

Arbetsministeriet 34.05.61 Europeiska socialfondens deltagande i EU:s 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 strukturfondsprogram ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet - Regionalt 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 -Inrikesministeriet -Undervisningsministeriet -Handels- och industriministeriet -Social- och hälsovårdsministeriet -Arbetsministeriet 34.05.62 Statlig medfinansiering för arbetsministeriets 2,000 2,000 2,000 2,000 2,000 vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: ESF åtgärdsprogram för Finlands fastland: - Riksomfattande 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 - Regionalt 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Miljöministeriet 35.99.62 Statlig medfinansiering för miljöministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar ERUF -åtgärdsprogram: 2007 2008 2009 2010 2011 EU:s finansiering sammanlagt 6,286 6,286 6,286 6,286 6,286 Statens finansiering sammanlagt 6,842 7,102 7,102 7,102 7,102 Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 Offentlig finansiering sammanlagt 18,128 18,388 18,388 18,388 18,388 Privat finansiering * 10,000 10,000 10,000 10,000 10,000 FINANSIERING SAMMANLAGT 28,128 28,388 28,388 28,388 28,388 * Uppskattning av den privata finansieringens belopp a) inkl. tekniskt stöd, inkl. ej indexeringsmedel b) inkl. laggruppernas planering samt finansiering av Annex 1 c) fördelas i landskapets samarbetsdokument 20

Genomförandeplan 2007-2011 A-tabellen / nationell finansiering Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet 1 000 euro, t.ex. 1,234 (milj. ) Momentets namn 2006 Utg.värde 2007 2008 2009 2010 2011 Inrikesministeriet 26.98.43 Landskapsutvecklingspengar 1,075 1,710 1,760 1,760 1,760 1,760 - Regioncenterprogram 0,280 0,510 0,510 0,510 0,510 0,510 - Kunskapscenterprogram 0,220 0,600 0,600 0,600 0,600 0,600 - Ohjelmiin sitomaton maakunnan kehittämisraha 0,575 0,600 0,650 0,650 0,650 0,650 26.98.63 Kajanalands utvecklingspengar Jord- och skogsbruksministeriet 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 30.60.45 Främjande av vården av skogsnatur 0,300 0,350 0,400 0,450 0,500 0,550 Kommunikationsministeriet 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 31.24.21 Basväghållningen (regionala investeringar) 0,600 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Handels- och industriministeriet 1,470 1,500 1,600 1,700 1,800 1,900 32.30.40 Haja-asutusalueiden vähittäiskauppojen investointituki 0,130 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 32.30.42 Räntestöd till Finnvera Abp 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 32.30.43 Ersättning för Finnvera Abp:s förluster 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 32.30.44 Regionalt transportstöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 32.30.45 Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt 1,340 1,500 1,600 1,700 1,800 1,900 Social- och hälsovårdsministeriet 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1,900 33.32.36 Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och häls 1,278 1,726 0,795 1,700 1,800 1,900 Arbetsministeriet 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 34.06.64 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande s 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 1,000 Miljöministeriet 0,402 0,410 0,712 0,967 0,592 0,592 35.10.63 Främjande av miljövården 0,066 0,120 0,120 0,120 0,200 0,200 35.10.77 Miljövårdsarbeten 0,330 0,270 0,560 0,815 0,360 0,360 35.20.37 Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markan 0,006 0,020 0,032 0,032 0,032 0,032 35.99.65 Vissa understöd 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Statens finansiering sammanlagt 5,825 7,346 6,867 8,127 7,952 8,152 Kommunernas finansiering 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 Offentlig finansiering sammanlagt 10,825 12,346 11,867 13,127 12,952 13,152 Privat finansiering * 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 5,000 FINANSIERING SAMMANLAGT 15,825 17,346 16,867 18,127 17,952 18,152 * Uppskattning av den privata finansieringens belopp SAMMANLAGT 2007-2011 104,269 21

Genomförandeplan 2007-2011 B-tabellen Landskap: Österbotten Finansieringen anges i miljoner euro, noggrannhet 1 000 euro, t.ex. 1,234 (milj. ) Momentets namn 2006 Utg.värde Inrikesministeriet 2007 2008 2009 2010 2011 Undervisningsministeriet 1,241 1,241 0,741 0,741 29.50.22 Universitetsväsendets 0,500 0,500 0,500 0,000 0,000 Vasa Sience park utveckling 29.40.34 Valtionosuus yleissivistävien 0,692 0,741 0,741 0,741 0,741 Jord- och skogsbruksministeriet 0,805 1,020 0,870 1,170 1,480 0,570 30.51.31 Understöd för samhällenas vatten- 0,152 0,240 0,320 0,320 0,320 0,320 30.51.77 Vattendrags- h l åtsamt ä d vatten- och 0,653 0,780 0,550 0,850 1,160 0,250 Kommunikationsministeriet 0,000 9,960 66,385 102,835 129,450 200,000 31.24.78 Vissa vägprojekt 0,000 0,000 18,950 18,950 Smedsby omfart 31.24.21 Basväghållningen 4,500 4,500 4,500 Riksväg 8 Österbotten 31.24.21 Basväghållningen 0,000 0,000 4,500 4,500 Stamväg 68 Jakobstads hamnväg 31.24.21 Basväghållningen 0,000 0,000 4,450 4,450 Stamväg 63 31.24.21 Basväghållningen 1,550 1,550 Reg.v 748 Kronoby flygstations anslutning 31.40.78 Vissa banprojekt 0,000 8,650 8,650 Seinäjoki-Vasa bana elektrifiering 31.40.78 Vissa banprojekt 3,000 50,000 57,000 100,000 200,000 Banan Helsinki-Seinäjoki-Oulu förbättring (h 31.50.51 Ilmaliikenteen korvaukset ja 1,960 1,960 1,960 Utvecklande av Kronoby flygstation 31.50.51 Ilmaliikenteen korvaukset ja 0,000 1,275 1,275 Utvecklande av Vasa flygstation 31.60.63 Köp och utvecklande av 0,500 0,000 0,000 Färjeförbindelsen i Kvarken Handels- och industriministeriet Social- och hälsovårdsministeriet 0,000 0,831 0,831 0,831 0,831 0,000 33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,450 0,450 0,450 0,450 Österbottenprojektet 33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,003 0,003 0,003 0,003 Sosiaali- ja terveyshuollon henkilöstön riittäv 33.32.36 Valtionavustus kunnille sosiaali- ja 0,040 0,040 0,040 0,040 Sosiaali- ja terveydenhuollon kehittäminen t tvaltionosuus d h kunnille h kk sosiaali- i ii ja 33.32.30 0,050 0,050 0,050 0,050 Utvecklande av förebyggande åtgärder terveyden huollun 33.32.30 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,138 0,138 0,138 0,138 Skapande av regionala samarbetsstrukture 33.32.31 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,040 0,040 0,040 0,040 Hälsofrämjare 33.32.32 Valtionosuus kunnille sosiaali- ja 0,030 0,030 0,030 0,030 Projekt för att stöda välmående bland äldre 33.32.39 Valtionavustus sosiaalialan 0,080 0,080 0,080 0,080 Österbottens kompetencentrum inom det so Arbetsministeriet Miljöministeriet 5,688 7,273 7,273 7,273 7,273 7,048 35.20.22 Vissa utgifter för naturvård 0,110 0,110 0,110 0,110 0,110 Utvecklande av Kvarkens världsarv 35.20.52 Forststyrelsens offentliga 0,730 0,730 0,730 0,730 0,730 Utvecklande av Kvarkens världsarv 35.20.52 fö Forststyrelsens lt i offentliga ift 0,075 0,075 0,075 0,075 Integrerad användning och skötsel av kusto 35.20.52 Forststyrelsens offentliga 0,150 0,150 0,150 0,150 Planer för Natura 2000 35.99.65 Vissa understöd 0,500 0,500 0,500 0,500 0,500 Havets hus 35.20.64 Understöd för vård av 0,080 0,100 0,100 0,100 0,100 0,100 22