IDA - Institutionen för datavetenskap 2009-12-10 Statistik och dataanalys åk 1 Karl Wahlin VANOR Lauren Duff laudu794@student.liu.se Klaudia Piorkowska klapi484@student.liu.se Andreas Sellin andse502@student.liu.se Håkan Örman hakan.orman@liu.se
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte och problemformulering... 3 1.3 Omfattning... 3 1.4 Alkoholen och tobakens historia... 4 1.5 Läget i Sverige... 4 2 Metod... 6 2.1 Definition av målpopulation samt urvalsstorlek... 6 2.2 Datainsamling och databehandling... 6 2.3 Felkällor och motåtgärder... 7 3 Resultat... 8 3.1 Beskrivning av de svarande... 8 3.2 Beskrivning av vanor... 10 4 Analys... 14 4.1 Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus?... 14 4.2 Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den?... 15 4.3 Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak?... 17 4.4 Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol?... 18 4.5 Lärdomar... 20 5 Slutsatser... 21 6 Källförteckning... 22 Bilaga 1. Forskning om snus... 23 Bilaga 2. Enkät med kodning... 25 2
1 Inledning 1.1 Bakgrund Alkohol och tobak har varit en stor del av människans liv i många år; ändå är de aktuella ämnen. De senaste åren har det varit en debatt om studenternas dryckesvanor. Önskemål om högre studiemedel kan enkelt bemötas med att problemet med pengar snarare är på grund av att studenter spenderar så mycket på alkohol. Under hösten 2009 har Studenthälsan vid Linköpings universitet uppmärksammat studenternas alkoholvanor och vill olika sätt hjälpa oss att dricka nyktert, det vill säga med eftertanke. Tidigare i år har det baserat på en studie från WHO:s internationella cancerinstitut rapporterats att svenska kvinnor börjar röka i lägre åldrar än i andra europeiska länder (TT 2009). Snus har också rönt internationell uppmärksamhet då det kopplats till att en mindre andel svenska män än kvinnor röker (Fagerström och Schildt 2003, Foulds m fl 2003) och om de negativa effekterna är mindre än för rökning skulle snus var ett hälsosammare alternativ. Vi tyckte att det vore intressant att se hur mycket som studenter faktiskt spenderar på alkohol och tobak. Eftersom studentlivet är starkt förknippat med festande är det också intressant att jämföra vanor bland studenter med befolkningen som helhet. Många arbetsplatser har förbjudit rökning, även utomhus. Därför är det intressant att ta reda på hur alkoholvanorna ser ut och hur många studenter som röker respektive snusar och som i framtiden kommer att påverkas av de fler och fler restriktioner om när och var man får röka på arbetsplatser. 1.2 Syfte och problemformulering Vi fick fria händer att välja vilket ämne vi vill undersöka. Vi valde alkohol och tobaksanvändning för att vi tyckte det var ett intressant område och vi undrade hur utbredd konsumtionen är bland studenter samt hur fördelning såg ut mellan bland annat kön och ålder. Denna undersökning har som syfte att utreda hur vanligt det är bland studenter på Linköpings universitet att dricka alkoholhaltiga drycker, röka cigaretter och/eller snusa. Dessa är grundfrågeställningarna: Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus? Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den? Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak? Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol? Med dessa frågor som utgångspunkt ska vi även jämföra skillnad i förbrukning mellan kön, ålder, och fakultet samt jämföra de som tränar regelbundet (definierat som minst 3 gånger i veckan) med dem som inte tränar regelbundet. 1.3 Omfattning Undersökningen omfattar studerande på Linköpings universitets campus Valla och campus US. Undersökningen ska försöka dra slutsatser om hur användningen av alkohol och tobak ser ut, dock ej 3
dra några slutsatser om möjlig hälsorisk eller liknande. Inte heller kommer den ge råd eller synpunkter på användning av alkohol och tobak. Syftet är att rapporten ska vara deskriptiv snarare än normativ. 1.4 Alkoholen och tobakens historia Tobak användes i Amerika sedan tiden innan Columbus. Tobak introducerades i Spanien och Portugal i mitten på 1500-talet. Användningen spred sig under 1600-talet till resten av Europa, Afrika och Asien (Nationalencyklopedin 2009a). Alkohol har en lång historia och har funnits i tusentals år. Arkeologiska bevis tyder till exempel på att öl dracks redan för 5 000 år sedan (Nationalencyklopedin 2009b). 1.5 Läget i Sverige Sedan 2004 gör Folkhälsoinstitutet en årlig undersökning om hälsa och livsvillkor i Sverige. Till grund för undersökningarna ligger Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, där materialet för 2008 omfattar 11 118 personer fördelat på 45 % män och 55 % kvinnor i åldrarna 16 84 år. Statistiken nedan kommer därifrån och är åldersstandardiserad. 1.5.1 Cigaretter Tabellen nedan visar 2008 års andel som röker dagligen respektive då och då. För både män och kvinnor är trenden minskande för dagligrökande. Totalt Dagligrökare Kort Östergötland utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Röker då och då Män 11 13 16 10 5 11 Kvinnor 14 14 21 13 8 11 Tabell 1: Procentuell andel rökare 2008 Totalt För både kvinnor och män är rökning vanligare bland dem med kort utbildning än dem med mellanlång eller lång utbildning. 1.5.2 Snus Tabellen nedan visar 2008 års andel som snusar dagligen respektive då och då. För män är trenden minskande för dagligsnusande. Totalt Östergötland Dagligsnusare Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Snusar då och då Män 19 19 24 20 9 5 Kvinnor 4 3 5 4 3 3 Tabell 2: Procentuell andel snusare 2008 Totalt 4
Det finns emellertid stora regionala skillnader i snusandet. Sett till ett genomsnitt för åren 2005 2008 varierar andelen för män mellan 2 % (Halland) och 33 % (Gotland) och för kvinnor mellan 2 % (Halland och ytterligare fyra län) och 11 % (Jämtland). Generellt sett ligger de norra länen högt. 1.5.3 Alkohol Resultaten som redovisas från folkhälsoenkäten ser ut att vara indelade på två sätt: dels efter graden av risk med konsumtionen, dels utifrån respondenternas berusningsfrekvens. Tabellen nedan visar den genomsnittliga fördelningen 2004 2008. Ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan åren kunde ses, men samtliga år hade männen en större andel riskabla vanor än kvinnorna. (Det är en annan ordning på kolumnerna än rapportens staplar.) Ej druckit alkohol Grad av risk Ej riskabla alkoholvanor Riskabla alkoholvanor Berusningsfrekvens Mer än Mer än 1ggr/mån 2ggr/mån Män 12 72 16 26 15 Kvinnor 17 73 10 13 7 Tabell 3: Alkoholvanor 2004 2008, procentuell andel Här finns det samband mellan graden av risk och utbildningsnivå. I tabellen nedan, som visar siffrorna för 2008, är skillnaderna mellan män med kort och lång utbildning signifikanta. Detsamma gäller skillnaden mellan kvinnor med mellanlång utbildning jämfört med kort och lång utbildning. Totalt Östergötland Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 16 17 17 19 23 Kvinnor 10 8 10 13 9 Tabell 4: Procentuell andel med riskabla alkoholvanor 2008 1.5.4 Fysisk aktivitet I folkhälsoenkäten definieras fysisk aktiv som att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag. För kvinnor finns ingen statistiskt säkerställd förändring mellan de undersökta åren medan männen har blivit mindre fysiskt aktiva. För män finns det också ett signifikant samband mellan fysisk aktivitet och utbildningslängd. Totalt Östergötland Kort utbildning Mellanlång utbildning Lång utbildning Män 65 66 63 67 70 Kvinnor 64 63 64 66 66 Tabell 5: Procentuell andel fysiskt aktiva 2008 5
2 Metod 2.1 Definition av målpopulation samt urvalsstorlek Vår målpopulation är studenter på Linköpings universitets campus Valla och campus US. Populationen består av ungefär 20 000 personer som beräknas vara äldre än 18. Orsaken till att studenter som läser på campus i Norrköping inte ingår i vår målpopulation är att vi vill ge alla individer i populationen samma sannolikhet att bli utvalda. På grund av tidsbristen och kostnadseffektivisering har vi valt att genomföra vår undersökning i Linköping. Urvalsstorleken har bestämts till ca 200 slumpmässigt utvalda personer alltså ett OSU (obundet slumpmässigt urval). Vi vill ha ett urval av studenter i olika åldrar och studerande vid samtliga fyra fakulteter (Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet, Tekniska högskolan och verksamhetsområdet för utbildningsvetenskap). 2.2 Datainsamling och databehandling 2.2.1 Konstruktion av frågeformulär Vi har konstruerat en enkät som ryms på en A4-sida och består av 14 enkla frågor. För att minska antalet av bortfall har vi bestämt oss att inte ha några öppna frågor. Frågorna består av såväl ettvalsfrågor att kryssa i (frågorna 1, 3, 4, 6, 7, 10 och 11) och frågor där respondenten ska ange en siffra (frågorna 2, 5, 8, 9, 12, 13 och 14). En fråga är en flervalsfråga (fråga 6). Enkätens fem första frågor syftar till att ta reda på den tillfrågades kön, ålder, vid vilket fakultet den läser, om denne tränar regelbundet och antalet lästa terminer på högskolenivå. I fråga 6 vill vi veta den tillfrågades vanor. Det är en flervalsfråga där den tillfrågade ska redovisa vilka av nämnda varor den brukar. Om inget av angivna svarsalternativ instämmer med vederbörandes svar tackar vi för dennes medverkan. Fråga 7 är en attitydfråga där vi undersöker om den tillfrågade är orolig för om hans eller hennes vanor påverkar hälsan. Frågorna 8, 10, 11 och 13 behandlar den tillfrågades köpvanor gällande de i fråga 6 redovisade varorna för att undersöka kvalitet och kvantitet. I fråga 9,12 samt 14 är vi intresserade av ålder vid vilken de började bruka de redovisade varorna. 2.2.2 Tidsram Vi har genomfört vår undersökning vid 3 olika tidpunkter på campus Valla: onsdagen den 18 november 2009 klockan 10:00 11:00 och 13:00 14:00 samt torsdagen den 19 november 2009 klockan 10:00 14:00. För att få så stor variation som möjligt har vi promenerat mellan de olika husen och frågat var 5:e till var 7:e person. Datainsamlingen på campus US skedde torsdagen den 26 november 2009 klockan 10.00 10.30 och 14.45 15.15 samt fredagen den 27 november 2009 klockan 15.00 15.15. Här tillfrågades studenter i Café cellskapet och i anslutning till de närliggande föreläsningssalarna. 6
2.2.3 Kodning Vi började med att tilldela vardera enkät varsitt löpnummer. Därefter kodade vi enkäterna enligt Karl Wahlins instruktioner vid den tionde föreläsningen, måndagen den 9 november 2009, i kursen Grunder i statistisk metodik vid programmet Statistik och dataanalys. 2.2.4 Behandling av data Vi började med att mata in siffrorna från enkäterna i Excel. Därefter använde vi olika sorters diagram för att så tydligt som möjligt visa resultatet och det vi har kommit fram till. Vi tyckte att cirkeldiagram, stapeldiagram, dotplot och korstabeller är mest informativa beroende på sammanhanget. Vi gjorde dem med hjälp av Excel 2007 och Minitab 15. I analysdelen har vi bearbetat vårt resultat med hjälp av chi2- test, Fishers exakta test samt konfidensintervall. Vi har arbetat med en konfidensgrad på 95 %. 2.3 Felkällor och motåtgärder 2.3.1 Bortfall Det var runt 15 personer som inte ville delta i vår undersökning. Orsaken till att så pass många personer var villiga att fylla i enkäten var att vi främst frågade personer som satt vid borden. Tanken var att stå utanför olika husen på campus Valla samt utanför campus US och fråga de som gick förbi men på grund av det dåliga vädret bestämde vi oss att stanna inomhus. Om vi skulle göra som vi har planerat skulle vi fått större bortfall eftersom folk som går brukar ha bråttom och vill inte stanna. Legalt bortfall sker i fall någon inte svarat på en fråga som de inte heller skulle svara på. De bortfallen behövs inte behandla på något särskilt sätt. Illegalt bortfall sker däremot när någon inte har svarat på en obligatorisk fråga eller har kryssat i fler alternativ än det var tillåtet. Vi bortser från svar på den frågan men analyserar resten av den personens svar. 2.3.2 Mätfel Mätfel förekommer när den tillfrågade misstolkar frågeställningarna eller svarsalternativen. För att minska mätfel har vi meddelat de svarande att vid osäkerhet kan de fråga oss. Vi har avgränsat misstolkning av frågan 4 genom att precisera vad vi menar med regelbundenhet. Vi anser att de som tränar minst 3 gånger i veckan tränar regelbundet. En medveten risk för mätfel är att alkohol och tobak är känsliga ämnen när det handlar om den egna konsumtionen och att respondenter därför kan tänkas underskatta sin konsumtion. 7
3 Resultat 3.1 Beskrivning av de svarande 3.1.1 Köns och åldersfördelning (fråga 1 och 2) Diagrammet visar hur könsfördelning ser ut i de olika åldersgrupperna. Procent 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Ålderfördelning med avseende på kön 19 20 21 24 25 28 29 45 Ålder Män Kvinnor Diagram 1: Ålderfördelning med avseende på kön Av de 204 undersökta var 117 kvinnor och 87 män. De tillfrågade var från 19 till 45 år gamla. Medelålder för det totala urvalet är 23,63 år, för kvinnor 24,15 och för män 22,92. Detta syns tydligt i och med att stapeln för 21-24 år är klart högst. Lägsta stapeln är de i åldern 29-45. Framförallt är det mycket få män i den åldern. 3.1.2 Fakultet (fråga 3) Diagrammet nedan visar inom vilket falkutet enkätdeltagarna läser. Där framgår att majoriteten av de tillfrågade läste inom Filosofiska fakulteten, med Tekniska högskolan och Hälsouniversitet inte långt efter. Däremot var det en relativt liten andel som läste vid Utbildningsvetenskap. Fakultet Hälsouniversitet 24% Utbildningsvetenskap 9% Tekniska högskolan 31% Filosofiska fakulteten 36% Diagram 2: Fakultetstillhörighet Tabellen nedan visar medelåldern vid respektive fakultet. De äldsta studenterna finns vid hälsouniversitetet är äldst medan teknologerna är yngst. 8
Fakultet Medelålder Filosofisk fakultet 22,5 Hälsouniversitetet 26,9 Tekniska högskolan 21,9 Utbildningsvetenskap 22,3 Tabell 6: Medelålder per fakultet 3.1.3 Träning (fråga 4) Diagrammet visar svaren på frågan om de tillfrågade tränar regelbundet. Tränar du regelbundet? Nej 47% Ja 53% Diagram 3: Andel som tränar regelbundet En knapp majoritet, 53 %, svarade att de tränar regelbundet. De återstående 47 % tränar inte regelbundet eller tränar inte alls. 3.1.4 Antalet avklarade terminer på högskolan (fråga 5) Diagrammet visar hur många terminer de tillfrågade läser. Diagram 4: Antal terminer på högskola 9
Av diagrammet framgår att många av de tillfrågade har börjat studera i höst. Att det är många som har läst 0, 2, 4, 6 terminen kan orsakas av att de flesta program börjar på hösten. 3.2 Beskrivning av vanor 3.2.1 Vanor (fråga 6) Diagrammet åskådliggör de svarandes vanor. Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% Vilka av de följande brukar du? Cigaretter Alkohol Snus Vanor Diagram 5: Vilka av de följande brukar du? Majoriteten (88 %) brukar alkohol. Det finns inte så många rökare (8 %) och snusare (13 %) bland de tillfrågade. 3.2.2 Oro för sin hälsa (fråga 7) Diagrammet visar på en skala från ett till fem hur oroliga studenter är när det gäller sin hälsa. 60% 50% I vilken utstäckning är du orolig att dina vanor påverkar din hälsa? Procent 40% 30% 20% 10% 0% 1 inte alls 2 3 4 5 mycket orolig Diagram 6: I vilken utsträckning är du orolig att dina vanor påverkar din hälsa? Nästan hälften av de tillfrågade är inte alls oroliga över hur deras vanor påverkar hälsan. Det är en minskning av antal för varje steg mot 5 (mycket orolig) i tabellen. 10
3.2.3 Köpvanor av cigaretter (fråga 8) Tabellen nedan visar de svarandes köpvanor av cigaretter per månad. Antal paket Antal person 0 2 10 6 7 2 10 35 4 Tabell 7: Cigarettkonsumtion Utav vår population av 204 fanns det bara sexton personer totalt som röker cigaretter. Tabellen är delad i två kolumner, antal paket och antal personer. Vi fick väldigt olika svar på hur många paket man köpte och därför har vi delat upp i de tre olika intervaller: 0 2, 6 7 och 10 35. De som köper 0 2 paket i månaden är tio personer. Två personer köper 6 7 paket cigaretter och fyra personer köper 10 35 paket. Vi räknade ut medelvärdet på hur många paket man köpte och det var 5,43 paket i månaden. Resultatet är dock tveksam på grund av det dåliga dataunderlaget. 3.2.4 Debutålder för rökning (fråga 9) Diagrammet visar vid vilken ålder man började röka regelbundet. Diagram 7: Vid vilken ålder började du röka regelbundet? Den yngsta var 12 år gammal och den äldsta var 22 år. Medianen på åldern är 17 år. Medelvärdet för när man började röka är16,93. 11
3.2.5 Favoritdryck (fråga 10) Diagrammet visar vilken alkoholhaltig dryck man dricker oftast. Vad dricker du oftast? vin 37% öl/cider 59% starksprit 4% Diagram 8: Vad dricker du oftast? De flesta prefererar de drycker med låg alkoholhalt som öl eller cider. 59 procent föredrar öl eller cider. Starksprit är den minsta delen av diagrammet med bara fyra procent. 37 procent föredrar vin. 3.2.6 Genomsnittliga alkoholkostnaden i månaden (fråga 11) Tabellen nedan visar fördelningen över den ungefärliga månadskostnaden för alkohol. 0 500 501 1000 1001 1500 1501 2000 >2000 Antal personer 139 32 6 1 2 Andel 77 % 18 % 3 % 0,6 % 1,1 % Tabell 8: Hur mycket pengar i kronor som spenderas på alkohol per månad Tabellen redovisar konsumtionen uppdelat i antal personer och andel svarande. Vi har valt att ha olika intervall i kronor, 0 500, 501 1000, 1001 1500, 1501 2000 och större än 2000. Den största gruppen, som motsvarar 77 procent av respondenterna, spenderar 0 500 kronor på alkohol varje månad. Den minsta gruppen är 1501 2000 kronor i månaden med 0,6 procent av urvalet. 3.2.7 Debutålder för alkohol (fråga 12) Diagrammet nedan visar vid vilken ålder de tillfrågade började dricka alkohol regelbundet. I just denna dotplot motsvarar varje prick upp till två observationer. Den lägsta ålder någon började dricka vid var 12 och senaste åldern var 25. De flesta började dricka när de var 18 år. Medelvärdet för när man började dricka alkohol är 17, 1 och medianen är 17 år. 12
Vid vilken ålder började du dricka alkohol regelbundet? 12 14 16 18 20 22 Å lder (varje prick motsvarar 2 observationer) 24 Diagram 9: Vid vilken ålder började du dricka alkohol regelbundet? 3.2.8 Köpvanor för snus (fråga 13) Tabellen nedan visar antalet dosor snus de tillfrågade köper i månaden. Vi har delat in konsumtionen i tre intervall: 1 6, 7 12 och 20 25 dosor per månad. Det genomsnittliga mängden var 8,19 i månaden. Antal dosor 1 6 7 12 20 25 Antal personer 12 12 2 Andel 46% 46% 8% Tabell 9: Hur många dosor snus köper du i månaden? 3.2.9 Debutålder för snus Diagrammet visar vid vilken ålder de tillfrågade började snusa regelbundet. Diagram 10: Vid vilken ålder började du snusa regelbundet? Vi hade totalt 26 observationer och den som började yngst var 14 år och den som började äldst var 23 år. De flesta började när de var 18 år. Medelvärdet för statistiken är 17,615 år och medianen är 18 år. 13
4 Analys 4.1 Hur stor andel studenter brukar alkohol, cigaretter eller snus? Som resultaten visar är det en stor majoritet (88 %) som använder alkohol, vilket stämmer väl överens med siffrorna från folkhälsoenkäten. Däremot var andelen rökare (8 %) låg; vi hade väntat oss en större andel. Andelen snusare (13 %) är relativt hög både i förhållande till vad vi förväntat oss och de nationella siffrorna. 4.1.1 Debutålder I diagrammet nedan jämför vi konfidensintervallen på ålder vid vilken de tillfrågade började med sina vanor. Vi kan se på dem att medelålder för samtliga vanor ligger på ungefär 17 år. Det är visserligen lägre än den ålder vid vilken man får köpa alkohol, men vi hade snarast väntat oss en lägre debutålder. Det intryck vi får från media är att ungdomar i 15-årsåldern dricker regelbundet. En orsak kan vara att ungdomar börjar dricka eftersom man ser familjen dricka och inte ser det som en farlig vana. Vi tror också att alkohol ingår i många sociala tillfällen som till exempel på en jobbfest eller under nolle-p. Konfidensintervallet för alkohol är inte så brett och detta beror på att vi fick större stickprov på de som dricker alkohol än för de andra vanor. Underlaget för beräkning av konfidensintervallet för cigaretter och snus är inte så stort och därför är de intervallen breda vilket leder till att vi inte kan dra några konkreta slutsatser. Diagram 11: Konfidensintervall för debutålder för alkohol, snus och cigaretter 14
4.2 Hur ser fördelningen ut och vilka faktorer kan tänkas påverka den? 4.2.1 Kön Procent 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mäns och kvinnors vanor Cigaretter Alkohol Snus Vanor Män Kvinnor Diagram 12: Mäns och kvinnors vanor Diagrammet visar andelen män respektive kvinnor som använder de olika varorna. När det gäller alkohol ser vi att männen i något större utsträckning använder alkohol än kvinnor, vilket skulle kunna förklaras med en lägre medelålder hos männen. Tobaksvanorna följer det förväntade mönstret med större andel kvinnor som röker och större andel män som snusar. Jämfört med Folkhälsoinstitutets siffror ligger vi normalt till för rökning (något högre andel än för lång utbildning i folkhälsoenkäten) men har överrepresentation av snusare (för män har vi samma antal som Folkhälsoinstitutet har vid kort utbildning). Snusandet ligger till och med över genomsnittet i länet. Det skulle också kunna förklaras av en låg medelålder som kan jämföras med en kort utbildning. Med tanke på antalet respondenter är dock osäkerheten i våra resultat stor. 4.2.2 Ålder För att undersöka om det finns några samband mellan ålder och alkohol- eller tobaksvanor gjorde vi tre Chi2-test. Eftersom det är en liten andel som röker, snusar respektive inte dricker alkohol fick vi slå ihop kategorier för att inte få för låg förväntad frekvens. Vi valde att slå ihop de två lägre respektive högre åldersgrupperna så att vi jämför åldrarna 24 år och yngre med 25 år och äldre. För alkohol och snus kunde vi använda Chi2-test, men för cigaretter behövde vi använda Fishers exakta test. Inget av sambanden visade sig vara signifikant (alkohol: p = 0,86; snus: p = 0,37; cigaretter: p = 0,14). 4.2.3 Fakultet Vi ville också undersöka om användandet av alkohol och tobak skiljer sig mellan fakulteterna. Tabellen nedan visar den procentuella andelen användare vid varje fakultet och den totala andelen i 15
studien. Dessvärre är urvalet för litet för att vi ska kunna undersöka om skillnaderna är signifikanta, men det är noterbart att andelen snusare är så stor vid filosofisk fakultet. För dessa kan vi med gott samvete skatta ett konfidensintervall för att få en uppfattning om osäkerheten, och ett 95-procentigt sådant sträcker sig från 12 % till 31 %. Cigaretter Alkohol Snus Filosofisk fakultet 9% 86% 22% Hälsouniversitetet 10% 92% 6% Tekniska högskolan 5% 90% 8% Utbildningsvetenskap 6% 78% 11% Totalt 8% 88% 13% Tabell 10: Procentuell andel användare 4.2.4 Träning För att undersöka om det finns något samband mellan träning och bruk av alkohol eller tobak har vi gjort Chi2-test. Det visade sig att det för alkohol och snus inte finns något samband med träning eller inte träning, det vill säga att variablerna är oberoende (p=0,82 respektive p=0,97). Däremot finns ett beroende mellan rökning och träning (p=0,003), se diagram 13 och 14. Vi hade förväntat oss att de som tränar regelbundet i mindre utsträckning skulle dricka alkohol, men här har vi jämfört med att dricka eller inte dricka alls. Dessvärre är vår undersökning av mängden alkohol lite för grovt indelad för att svara på om de som tränar dricker mindre alkohol per månad. De allra flesta hamnade i den lägsta kategorin (0 500 kr). De som tränar spenderar lite mindre på alkohol så kanske de dricker mindre. Dock är det väldigt liten skillnad. Är så få som svarat över 1000 kr att ett Chi2-test skulle kräva att skalan görs om från 1 5 till enbart 1 2 vilket skulle vara vilseledande. Rökning bland dem som inte tränar Röker 14% Rökning bland dem som tränar Röker 3% Röker inte 86% Röker inte 97% Diagram 13: Rökning bland dem som inte tränar Diagram 14: Rökning bland dem som tränar 16
4.3 Är studenter oroliga över sin konsumtion av alkohol och tobak? 4.3.1 Kön Oro för hälsopåverkan (kön) Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor 1 Inte alls 2 3 4 5 Mycket orolig Grad av oro Diagram 15: Oro för hälsopåverkan m.a.p. kön Om vi tolkar svaren som en skala är medelvärdet 1,76 för kvinnor är och 1,92 för män. Vi är förvånade över att männen är mer oroliga än kvinnorna. Tolkningen av skalan kan skilja från person till person, vilket gör analysen osäker. Vår hypotes var att studenterna på hälsouniversitetet skulle vara mer hälsomedvetna med tanke på studiebakgrunden, och eftersom kvinnor är i majoritet där skulle resultatet i så fall ha varit det omvända. Sambandet med fakultetstillhörighet analyseras i nästa avsnitt. 4.3.2 Fakultet 60% Oro för hälsopåverkan (fakultet) 50% Procent 40% 30% 20% 10% 0% 1 2 3 4 5 Filosofisk fakultet Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Utbildningsvetenskap Grad av oro Diagram 16: Oro för hälsopåverkan m.a.p. fakultet 17
Studenterna på hälsouniversitetet är inte oroliga i större utsträckning än övriga studenter, vilket var vår hypotes. Här ser vi att teknologerna är minst oroliga, vilket kan bero på att de också har den lägsta medelåldern (se Tabell 6). Å andra sidan är hälsouniversitetets studenter äldst, och de är också i liten utsträckning oroliga för hälsopåverkan. Möjligen är studenter på hälsouniversitetet generellt mindre oroliga för hälsan då de anser sig veta så mycket om hälsa men det är bara spekulation. De som är mest oroliga är studenterna på utbildningsvetenskap, men här har vi ett tämligen litet urval (18 studenter). Någon bra förklaring på varför det är så här har vi inte. För att undersöka om sambandet mellan oro för hälsopåverkan och fakultet är signifikant gjorde vi ett Chi2-test. För att inte få för låg förväntad frekvens i cellerna tvingades vi emellertid slå ihop graderna 3, 4 och 5, det vill säga de högre graderna av oro. Grad 1 (ingen oro) och 2 behölls. Med ett p-värde på 0,015 kan vi konstatera att oro och fakultetstillhörighet inte är oberoende av varandra. 4.3.3 Träning När det gäller orolighet bland dem som tränar och de som inte tränar kom vi genom Chi2-test fram till att vi inte kan säga att de är beroende (p=0,06). Dock var det väldigt nära vår gräns på 5 % och för att Chi2-testet skulle gå att använda var vi tvungna att slå ihop några kategorier som hade för få antal personer (var inte många som svarade mycket orolig ) så det är mycket möjligt att det finns ett beroende, alltså att de som tränar är mindre oroliga. Detta är lite förvånande då de som tränas kan tyckas träna just på grund av att de är måna om hälsan, men det skulle kunna förklaras med att de som tränar anser sig kompensera för eventuell användning av alkohol och tobak och på det sättet har mindre anledning att vara oroliga. 4.4 Hur mycket spenderar en student i genomsnitt på alkohol? De flesta studenter spenderar mellan 0 och 500 kr per månad. Väldigt få spenderar mer än 1500 kr. Vi hade räknat med att studenter spenderar mer pengar på alkohol. Med så relativt liten konsumtion är det inte förvånansvärt att de tillfrågade inte är mer oroliga. Det är möjligt att många spenderar mer än vad de angivit. Det är förmodligen lätt att underskatta hur mycket man spenderar när man ska räkna för en hel månad. 4.4.1 Alkoholkonsumtion beroende av kön I diagrammet nedan visas alkoholkonsumtion per kön. För att inte få för låga förväntade frekvenser i Chi2-analysen slog vi ihop mängderna 2, 3, 4 och 5 till en kategori. Då har vi tre nivåer: ingen alkohol alls, 0 500 kr per månad och mer än 500 kr i månaden. Skillnaderna är signifikanta (p= 0,0008). 18
Procent 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Alkoholkonsumtion Dricker inte 0 500 kr > 500 kr Månatlig konsumtion i kronor Män Kvinnor Diagram 17: Alkoholkonsumtion per kön 4.4.2 Alkoholkonsumtion beroende av fakultet Hur mycket pengar studenterna spenderar på alkohol ses i diagrammet nedan. Mängderna är sammanslagna på samma sätt som ovan. Dessutom fick vi slå ihop filosofisk fakultet och utbildningsvetenskap där vi ändå visste att det finns en osäkerhet om fakultetstillhörighet. Med ett p- värde på 0,047 visar det sig att de skillnader vi kan se i diagrammet är signifikanta. Eftersom det är så liten andel som använder cigaretter och snus kan vi dessvärre inte göra motsvarande analys för tobak. Alkoholkonsumtion Procent 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dricker inte 0 500 kr > 500 kr Månatlig konsumtion i kronor Filosofisk fakultet + Utbildningsvetenskap Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Diagram 18: Alkoholkonsumtion per fakultet 19
4.5 Lärdomar Enkäter kan aldrig formuleras entydigt men det kan gå att komma närmare en entydlig formulering på vissa av våra frågor. Många svarande var osäkra på vad vi menar att börja dricka alkohol, röka cigaretter och snusa regelbundet. Precisering i det fallet skulle kunna tyda med jämna mellanrum, men även det är subjektiv. I folkhälsoenkäten skiljer de för tobak mellan dagligbrukare och de som använder njutningsmedlet då och då, vilket förmodligen leder till mindre missförståelse. Alkohol är där redovisat som risk, vilket förmodligen baseras på mängd och frekvens. Att så få personer angav att de röker kan bero på att många som feströker inte kryssat i rutan då de inte anser det är regelbundet rökande. Vi ville dock inte ha med frågan feströker du? då det är svårtolkat vad som är feströkande. Kanske en mer precis definition för rökning hade fungerat bättre till exempel röker du åtminstone en gång i månaden eller något liknande. Med varje undersökning kan man tänka sig att göra något annorlunda i efterhand. När vi delade ut enkäter till vår pilotgrupp tyckte de att det var svårt att veta vad regelbundet betydde när det gällde träningen. Vi lade därför till tre gånger i veckan för att det skulle vara tydligare. Skillnaden mellan våra resultat (53 % som tränar regelbundet) och folkhälsoenkätens (64 65 %) skulle kunna bero på att vi har använt olika definitioner. När det gäller antal färdiglästa terminer var vår första formulering vilken termin vederbörande läste, vilket förkastades med tanke på att studenter kan ha läst andra program tidigare eller läser flera program parallellt. Därför valde vi formuleringen antal färdiglästa terminer, men det var många som ville ha med att de faktiskt hade läst snart en termin nu i höst trots att den inte är helt klar. Vi tror därför att antalet studenter som läst klart ett udda antal terminer är ännu färre än vad resultaten visar. En formulering som möjligtvis varit bättre är antal färdigläste terminer inklusive nuvarande termin du läser. Ordet brukar i fråga 6 har väckt negativa känslor hos de svarande och kan ha orsakat mätfel eftersom de svarande förknippade det ordet med ordet missbruka och således är det möjligt att några personer inte kryssat i någon ruta t ex cigaretter fast de kanske röker men inte så ofta. Att mäta använd mängd genom spenderade kronor kan ge felaktiga bedömningar eftersom priset på Systembolaget och krogen skiljer sig åt och man kan köpa en flaska vin för 70 kr likväl som en för 700 kr. Dock ansåg vi att fråga om hur många dl eller liknande de dricker inte var någon bättre lösning. Det visade sig också att ett antal personer kryssade i mer än ett alternativ på vår ettvalsfråga. De flesta av dessa läste på hälsouniversitetet. Att formulera frågor är svårare än det kan tyckas. 20
5 Slutsatser Majoriteten av studenter dricker alkohol och öl och vin är vanligare än starksprit. Däremot är konsumtionen tämligen låg; de flesta tror sig spendera mindre än 500 kr i månaden på alkohol. Männen spenderar mer än kvinnorna och andelen kvinnor som inte dricker alls är större än männens. Det finns också skillnader mellan fakulteterna, vilket kan ha med könsfördelningen att göra. Andelen rökare är normal i förhållande till landet i övrigt. Däremot är det en stor andel som snusar, och det är männen som snusar mest. De studenter som tränar visar sig också röka i mindre utsträckning. Studenter vid Linköpings universitet är inte särskilt oroliga över sin alkohol- och tobakskonsumtion. Teknologerna är minst oroliga medan filosoferna mest oroliga. Männen tenderar att vara mer oroliga än kvinnorna. Sammantaget anser vi baserat på den här studien att studenternas vanor trots studentlivets festande inte är särskilt oroväckande. 21
6 Källförteckning Nationalencyklopedin. Tobak. http://www.ne.se/tobak/historik [2009-12-10] Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/%c3%b6l/historik [2009-12-10] http://www.alcoholissues.co.uk/brief-history-alcohol.html [2009-12-05] Fagerstrom KO, Schildt EB: Should the European Union lift the ban on snus? Evidence from the Swedish experience. Addiction 2003, 98(9):1191-1195. TT den 15 januari, 2009, se till exempel http://www.metro.se/se/article/2009/01/15/13/3924-65/index.xml [2009-12-07] Folkhälsoinstitutet. Resultat från Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor, 2008. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. www.fhi.se Foulds J, Ramstrom L, Burke M, Fagerström K. Effect of smokeless tobacco (snus) on smoking and public health in Sweden. Tobacco Control 2003;12:349 359 Linköpings universitet. Året som gick 2008 vid Linköpings universitet www.liu.se/omliu/info/startsida/1.37558/kortvb08.pdf [2009-12-09] 22
Bilaga 1. Forskning om snus Det verkar råda oenighet bland forskarna om snus är en ingång ( gateway ) till tobaksrökning eller en väg därifrån, och konsekvenserna av snusning är omdebatterade. Vår regering försöker fortfarande få EU:s snusförbud (där Sverige är undantaget) hävt (Associated Press 2009). Det finns studier på hur snusning påverkar hälsan, men epidemiologi är ett invecklat område där kopplingen mellan en uppsättning exponeringar och en uppsättning utfall inte kan studeras under kontrollerade former. Ändå finns det studier som konkluderar att snus har minskat svenska mäns dödlighet i lungcancer (Rodu och Cole 2009). (Austin Bradford Hill, som var en av de första att i stor skala undersöka sambandet mellan tobaksrökning, har publicerat en lista se nedan med faktorer att begrunda för att avgöra om en studerad association kan stå för ett kausalt samband.) Det finns också andra risker med snus. I en svensk studie som publicerats i Lancet följdes 125 576 icke-rökande byggnadsarbetare upp efter en längre tid varvid det konstaterades att snusning fördubblade risken att drabbas av cancer i bukspottkörteln. (Luo m fl 2007). Någon ökad risk för cancer i munhålan eller lungorna kunde inte ses. En studie är dock bara en studie, och den samlade bilden kan se annorlunda ut. En nyligen publicerad systematisk översikt och metaanalys har sammanställt data från 89 studier som publicerats i 104 artiklar om rökfri tobak och cancer i Nordamerika respektive Europa (Lee och Hamling 2009). Där ingår bland annat den svenska studien på byggnadsarbetare. Resultatet här är att endast två cancerlokaler är signifikant associerade med rökfri tobak efter justering för effekter av rökning: munsvalgrummet (orofarynx) och prostata. Sambanden var relativt svaga med relativa risker på 1,36 (från 19 studier) respektive 1,29 (från 4 studier) (95 %-iga konfidensintervall på 1.04 1.77 och 1.07 1.55). För cancer i munsvalgrummet visade det sig också att sambandet bara gällde studier före 1990, för Nordamerika samt om man inte justerade för effekter av alkohol. Svenska produkter och nya nordamerikanska ser alltså ut att vara riskfria när det gäller cancer. När det gäller prostatacancer efterlyser författarna fler studier eftersom den biologiska kopplingen är oklar. Misstankar har dock riktats mot andra sjukdomsgrupper, bland annat kranskärlssjukdomar (Critchley och Unal 2004), stroke (Asplund m fl 2003) och diabetes (Eliasson m fl 2004). Även här är läget gynnsamt men något oklart. Hills lista över faktorer, viket han poängterar inte är checklista: 1. Strength of the association 2. Consistency of the association 3. Specificity of the association 4. Temporality of association 5. Biological gradient (dose-response relationship) 6. Biological plausibility 7. Coherence (no conflict between association and current knowledge about the disease) 8. Experimental evidence 9. Analogy with previous experience 23
Referenser Asplund K, Nasic S, Janlert U, Stegmayr B. Smokeless Tobacco as a Possible Risk Factor for Stroke in Men: A Nested Case-Control Study. Stroke 2003;34;1754-1759 The Associated Press. Swedes accuse EU of snuffing out smokeless tobacco. Available from http://www.ctv.ca/servlet/articlenews/story/ctvnews/20090408/sweden_snus_090408/. [Updated: 2009-04-08, 7:18 AM ET; Accessed 2009-12-08] Critchley JA, Unal B. Is smokeless tobacco a risk factor for coronary heart disease? A systematic review of epidemiological studies. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2004 Apr;11(2):101-12. Eliasson M, Asplund K, Nasic S, Rodu B. Influence of smoking and snus on the prevalence and incidence of type 2 diabetes amongst men: the northern Sweden MONICA study. Journal of Internal Medicine 2004; 256: 101 110 Hill AB. The environment and disease: association or causation? Proc R Soc Med 1965;58:295-300. Lee PN, Hamling JS. Systematic review of the relation between smokeless tobacco and cancer in Europe and North America. BMC medicine 2009, 7(1):36. Luo J, Ye W, Zendehdel K, Adami J, Adami HO, Boffetta P, Nyrén O. Oral use of Swedish moist snuff (snus) and risk for cancer of the mouth, lung, and pancreas in male construction workers: a retrospective cohort study. Lancet. 2007 Jun 16;369(9578):2015-20. Rodu B, Cole P. Lung cancer mortality: Comparing Sweden with other countries in the European Union. Scandinavian Journal of Public Health, 2009; 37: 481 486 24
Bilaga 2. Enkät med kodning 25