ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN
Inledning Vårt odlade landskap betyder mer än vi kanske tänker oss. I mer än tusen år har våra förfäder brukat jorden och påverkat vårt landskap. Generation efter generation av jägare, fiskare, renskötare och jordbrukare har förvandlat naturlandskapet till ett kulturlandskap. Under efterkrigstiden har jord- och skogsbruket bedrivits i allt storskaligare former. En ökad mekanisering och effektivisering har inneburit att färre arbetsdagar krävs för att producera samma mängd mat. År 1961 hade vi i Västerbottens län 13 200 mjölkproducenter med 60 000 kor. År 1995 producerade 880 mjölkbönder med 17 700 kor lika mycket mjölk. Den nya ordningen märks tydligt i landskapet; de gamla betesmarkerna och slåtterängarna behövs inte mer, fäboddriften har upphört, de mödosamt upptagna myrodlingarna växer igen. Hässjan, ladan och diket blir allt ovanligare, liksom storspoven och sädgåsen. Det varierande, innehållsrika odlingslandskapet har antingen övergetts eller till stora delar förvandlats till ett storskaligt och ofta ensartat landskap. Syftet med denna studieplan är lyfta fram det centrala och den märkbara kontinuiteten i odlingslandskapet. Ta med och jämför äldre och nyare fotografier och kartor under studiecirkelns gång. Dokumentera gärna det som diskuteras. Tänk på att det som är självklart idag inte kommer att vara det för kommande generationer. Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation. Mycket nöje! Västerbottens läns hembygdsförbund Anders Karlsson och Maria Paulsson 1
De äldsta spåren De första tecknen på odling i Västerbotten härstammar från stenålder, men det är först på 1300-talet som en jordbruksbebyggelse kan beläggas via skriftliga källor. Det medeltida jordbruket präglades av boskapsskötsel, där åkerbruket hade mindre betydelse. Jakt och fiske var viktiga inslag i ekonomin. Man bedrev även handel, dels med samer, dels med handelsmän på marknadsplatserna. Jordbruket kom att påverka och förändra landskapet kraftigt: genom bebyggelse, bruk av olika markslag, odlingar, djurhållning Vilka spår av långvarig odling finner man i landskapet? Är det viktigt att uppmärksamma betesmarker, slåtterängar och kulturspår som berättar om äldre tiders jordbruk? Varför? Hur länge har det funnits människor i Västerbottens län? Vår äldsta jordbruksbebyggelse är äldre än våra äldsta skriftliga källor. Hur kan man då veta något om platsens historia? Vad kan ett ortnamn som t ex Strand berätta? När får vi några mer exakta uppgifter om byarnas antal? Var i länet fanns byarna? Varför just där? Diskutera de spår från äldre tiders jordbruk som finns i er by/bygd. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 10 11. Segerström, Ulf, Bonden i det förhistoriska Västerbotten. Västerbotten 1997:1, s. 38 47. Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbotten genom tiderna, s. 78-91. 2
Kolonisation Länets kolonisation har tagit sig olika uttryck genom århundradena. Från 1300-talet och framåt finns skriftliga källor där man kan följa byarnas framväxt och utveckling. På 1400-talet fanns fem socknar i nuvarande Västerbottens län. Detaljerade skattelängder från 1543 visar hur många byar och skattebönder som fanns i länet. Under 1600-talet avtog befolkningsutvecklingen för att under 1700-talet ta ny fart och under 1800-talet i det närmaste explodera. Kolonisationen ökade under dessa århundraden även i skogslandet och fjällbygderna. Under 1900-talet möjliggjorde bl a myndigheters subventioner, uppmuntran och lån att ytterligare ett steg i länets kolonisationshistoria kunde tas. Varför stagnerade bebyggelseutvecklingen under 1600-talet? Under storskiftets och laga skiftets genomförande var det förhållandevis få jordbrukare som tvingades flytta sina gårdar i Västerbotten, jämfört med södra Sverige. Vad var orsaken? När började lappmarkerna koloniseras av nybyggare? Varför vid den tidpunkten? Hur hade dessa omfattande landområden nyttjas dessförinnan? På vilka platser i landskapet slog sig nybyggarna ner? Varför just där? Varför utstakades en odlingsgräns? Vilken praktisk betydelse kom den att få? Hur är det idag? Nämn några faktorer som uppmuntrade nykolonisationen under 1900-talet. Det värdefulla odlingslandskapet. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 12 26. Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten genom tiderna, s. 78-91. 3
Markerna Boskapskötseln var tidigt den dominerande inriktningen i länets jordbruk. Skogsbetes-, betes- och olika varianter av slåttermarker har därför dominerat. Översilnings- och överdämningsteknik gav rika skördar. När vallodlingen kom avtog dessa markers betydelse. Långvarig hävd har gett betes- och slåttermarkerna en särpräglad flora, som försvinner i takt med att markernas nyttjande upphör. Efter jande upphör. Efter skiftesreformerna på 1800-talet skapades förutsättningar för ett mer effektivt åkerbruk. Åkrarna blev större med regelbundna former, vilket underlättade brukandet, i synnerhet när bättre redskap och maskiner började användas. Sjösänkningar och myrdikningar bidrog till att åkerarealen ökade. Boskapsskötsel har alltid dominerat i länets traditionella jordbruk. Varför? På vilket sätt påverkade införandet av vallodling nyttjandet av de traditionella ängs- och betesmarkerna? Förr inhägnades inägomarken. Varför? Dikeskanter, vägrenar, åkerholmar och skogsbryn intill åkrarna var förr betydelsefulla marker för bonden. Hur användes dessa små markområden? Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur jordbruket bedrevs i er by/bygd. Fanns det några myrodlingar? Var fanns betes- och slåttermarkerna? Hade tegarna, betes- och slåttermarkerna särskilda namn? Notera gärna äldre namn på en karta. Hur påverkades floran av bete och slåtter? Vilka hävdgynnade arter finns i er by/bygd och var finns de? Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32 59. Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. (folder från turistbyrån i Norsjö alt webben) Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbotten genom tiderna, s. 78-91. WEBBPLATSER: Rörträsk: http://www.ac.lst.se/files/uueerrxp.pdf Hummelholm: http://www.ac.lst.se/files/mtrsfuuo.pdf Svansele: http://www.ac.lst.se/files/qyyyyxib.pdf 4
Byggnaderna Den västerbottniska gården innehöll ett antal olika byggnader för olika funktioner. Varje byggnad hade sin bestämda placering, och även på utmarkerna fanns byggnader. Många av dessa byggnader försvann när de förlorade sin funktion i takt med jordbrukets förändring. En del står ännu kvar och minner om en tid när den största andelen människor hade sin sysselsättning inom jordbruket och all möda som låg bakom. Bebyggelsens utseende har varit olika i länet beroende på var man befunnit sig, både beträffande material som byggnadstradition. Det vidsträckta länet med olika geografiska förutsättningar är en av orsakerna till detta. Vilka olika byggnaderna fanns på en traditionell bondgård? Hur var de placerade? Varför? Vilka typer av mangårdsbyggnader har varit vanligast i vårt län? I norra länsdelen finns snedväggiga lador. Vilka fördelar kan en sådan konstruktion ha? Vad var fördelarna med att ha sommarladugårdar? Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur gårdarna i byn/bygden såg ut. Vilka byggnader fanns? Vilka har försvunnit? Vilka försvann först/senast? Varför? Bevarandet av äldre byggnader: hur? Varför? För vem? Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 28 31. Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader hur man vårdar sina hus. Västerbotten genom tiderna, s. 114-131. 5
Arbetet Att anlägga ett jordbruk eller nybygge var inte gjort i en handvändning. Hårt arbete präglade livet som jord- och nybrukare, där var och en hade sin uppgift och där arbetsuppgifterna skiftade i takt med årstiderna. Många jordbrukare hade även en del bisysslor som var viktiga för försörjningen, som t ex tjärdalsbränning eller pottasketillverkning samt jakt och fiske. Både av jordbruksarbetet och binäringar finns det ännu idag olika spår av i skog och mark. Det var inte bara slit som kännetecknade arbetsuppgifterna under året. Många har t ex nostalgiskt vittnat om slåttertiden som en trivsam tid med stark gemenskap inom slåtterlaget och säkert finns andra exempel på hur det gemensamma arbetet verkade sammanhållande och glädjande. Arbetsfördelningen: vad gjordes av män, kvinnor och barn; vad gjordes var för sig och vad gjordes tillsammans? Hur ser det ut idag? Arbetsåret: vad gjordes när? Slitiga arbetsuppgifter vilka var de? Glädjande arbetsuppgifter vilka var de? Vilka binäringar förekom i er by/bygd? Spåren av forna dagars verksamhet vad kan de berätta om arbetet som bedrevs? Diskutera diken, rösen, husgrunder, gärdsgårdar, stenmurar, tjärdalsgropar, kolbottnar, ödegårdar mm. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32 59. Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbotten genom tiderna, s. 92-101. Westman, Fredrik, Tjärbränning. 6
Besök odlingslandskapet Odlingslandskapet har förändrats. Många gårdar och nybyggen har övergivits eller fått annan karaktär. Småskaligheten har förbytts mot storskalighet. Samhället har förändrats och med det människors försörjningsmöjligheter. Men ännu finns det många vackra platser i vårt län som kan berätta om en annan tid än den de flesta lever i. Denna sista träff föreslås bli en utflykt till någon av platserna som föreslås nedan. Om inte en utflykt är lämplig kan föreläsningskväll, delta i länsstyrelsens fältvandringar eller eget förslag till valfri aktivitet med anknytning till odlingslandskapet och dess spår göras. Ett besök på någon av länets hembygdsgårdar, museer eller DAUM ger också djupare förståelse för de människor som slitit för ett drägligt liv. Inspireras även av litteraturförslagen! Det finns även filmer att hyra från Västerbottens museum. http://www.vbm.se/imuseet/fotoarki vet/film.php visar vilka filmer som finns med anknytning till odlingslandskapet. ATT BESÖKA, NÅGRA FÖRSLAG: Svansele, Norsjö kommun dammängar Rörträsk, Norsjö kommun silängar Lagnäset, Bjurholms kommun slåtteräng Hummelholm; Nordmalings kommun lövängar Ammarnäs, Sorsele kommun strandslåtter och raningar Örnbo, Sorsele kommun fjällägenhet Rismyrliden, Skellefteå kommun nybygge Bredselbodarna, Dorotea kommun fäbodvall Torvsjö, Åsele kommun kvarnar och bäckraning Holmön, Umeå kommun jordbruksbygd i skärgårdsmiljö Det värdefulla odlingslandskapet. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. 7
Litteraturlista Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum. Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriften Västerbotten. Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1993. * Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1996. Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. Länsstyrelsen i Västerbottens län och Norsjö kommun. Umeå 2004. * Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1999. * Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1996. * Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå 1978. * Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1985. Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1987. ** Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1988. * Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1990. * Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1991. * Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1997. Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1994. * Westman, Fredrik, Tjärbränning. InformationsTeknologi, Sävar AB. Sävar 2006. Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader hur man vårdar sina hus. Skellefteå museum. Skellefteå 2007. 8