Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen"

Transkript

1 Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen

2 Bunnerviken

3 Fjällägenheter Fjällägenheter finns bara i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. På 1600-talet ökade Sveriges befolkning och det började bli ont om odlingsbar mark. Folk var tvungna att söka sig allt längre och längre ut för att hitta mark att bosätta sig på. Staten började uppmuntra utflyttning till de vidsträckta lappmarkerna. En fast befolkning i dessa områden skulle befästa landets gränser, garantera arbetskraft till nyupptäckta malmgruvor, underlätta kristnandet av samerna och ge fler människor möjlighet att försörja sig. Staten uppmuntrade folk att ta upp nybyggen och bosätta sig på statligt ägd mark, på kronojord. Man erbjöd förmåner som skattefrihet i 15 år, låga skattetal och olika former av etableringsstöd till de som tog upp nybyggen i Norrlands inland. Vad man inte förutsåg var att dessa nya bosättningar i fjällen ledde till konflikter med den befolkning som redan levde där, samerna. Det gällde samernas sedvanerätt till jakt och fiske men också förutsättningarna för renbetet. I slutet av 1600-talet fastslogs därför att jordbruk skulle vara grunden för nybyggarnas ekonomi. Nybyggare fick inte slå sig ner var som helst, utan den tilltänkta platsen måste bära förutsättningar för odling och boskapsskötsel. För att garantera att nybyggaren verkligen ägnade sig åt odling stadgades att nybyggaren endast fick jaga och fiska inom en halvmils radie från nybygget. I slutet på 1800-talet försökte staten ytterligare mildra effekterna av kolonisationen genom att instifta lagar som bättre skyddade samernas rättigheter. För att avskilja odlingsbygden från fjällvärlden bestämdes en odlingsgräns, ovanför denna var jordbruk inte tillåtet.

4

5 Lagarna hade dock liten, eller ingen, effekt. Folk fortsatte att ta upp nybyggen inom fjällområdet efter eget behag och utan att söka tillstånd. I Jämtland hade det till slut gått så långt att 2/5 av skattefjället hade hamnat i privat ägo genom nybyggen. För att återskapa rimliga förhållanden för samernas renbete började staten lösa in ett stort antal fjällhemman. För att ändå möjliggöra viss jordbruksverksamhet i dessa områden inrättades 1915 upplåtelseformen fjällägenheter där staten arrenderade ut en del av gårdarna till jordbrukare, trots att marken var avsedd för renskötsel. För att underlätta för arrendatorerna utökades statens ansvar genom 1947 års kungörelse om norrländska fjällägenheter till att även omfatta underhållet av byggnaderna på fjällägenheterna. Ansvaret för byggnaderna vilar även idag på staten och administreras av Länsstyrelsen. Så småningom insåg staten att man hade ansvar för fler fjällägenheter än vad man avsett och man började minska antalet, dels av ekonomiska skäl men också av socialpolitiska skäl. Många fjällägenheter har också försvunnit genom åren. De som finns kvar är viktiga och intressanta spår av den nybyggaranda som en gång rådde och av en tid då befolkningen i dessa fjällnära trakter prioriterades och värdesattes. Fjällägenheterna ansågs viktiga bl.a. av förvarsskäl och som replipunkter i fjällen, de låg väglöst eller vid vägs ände och nära gränsen till Norge. Berättelserna om norska flyktingar och tyska soldater som hittat till fjällägenheterna under andra världskriget är många. Att ha en utpost och rapportör i dessa avlägsna delar av riket ansågs värdefullt av försvarsmakten ända in på 1980-talet. Idag har många fjällägenheter ett annat värde. Gamla byggnader, brukningsmetoder och småskaliga lantbruk har skapat unika odlingsmiljöer med höga kultur- och naturvärden. Många är dessutom än idag välkomna utposter för vandrare och jägare.

6 Leipikvattnet Gården är vackert belägen vid västra stranden av sjön Leipikvattnet. Bosättningen var ursprungligen ett samiskt nybygge från 1835 som löstes in av staten Gården har haft mjölkkor, som mest tio kor, fram till Förr hade man också häst, höns och gris. För att skaffa vinterfoder till sina djur hade man slåtter på myrarna omkring gården. Höet förvarades i de tjugotal hölador som fanns ute på markerna. Flera äldre byggnader finns kvar, bl. a. två härbren, en smedja och en ängslada med torvtak. Det gamla boningshuset förstördes vid en brand 1975, då ett nytt bostadshus byggdes. Nu finns bilväg ända fram till gården men innan dess fick man gå de åtta kilometerna till Ankarvattnet. Gården får sin elektricitet med solceller och diesel-elverk. Arrendator och brukare är Nils Olofsson som håller markerna öppna med fårbete och slåtter. Förutom lantbruket så är fiske och turism är viktiga delar i försörjningen. Hela området ingår i Bjurälvens naturreservat.

7

8

9 Blomhöjden Gården ligger i en sydsluttning ner mot sjön Jemesjaure, med utsikt mot fjällen i väster. När första nybygget kom till, på 1820-talet, fick man så mycket mark som man såg när man tittade sig omkring från platsen där gården anlades. Familjen som bosatte sig här fick tre söner och när dessa blev lite äldre delades gården i två fastigheter, Blomhöjden A och Blomhöjden B och ett nytt boningshus och ladugård byggdes lite längre ner i backen löstes båda gårdarna in av staten för 400 riksdaler och en tunna korn. Man fick bo kvar utan att betala arrende, men hade underhållsskyldighet för byggnaderna på gården. På Blomhöjden har det alltid drivits djurskötsel. På den nedre gården, Blomhöjden B, hade man 7-8 mjölkkor och på Blomhöjden A hade man 5 kor. Dessutom hade man egen tjur, ibland bytte man tjur med granngårdarna Tjärnbacken, Sjoutnäset och Härbergsdalen för att minska risken för inavel. Korna var av fjällras och härstammade från Norge, de var vita med inslag av svart, brunt och rött. På gårdarna har alltid funnits får och getter samt en eller flera hästar (nordsvensk eller fjording), medan gris och höns har funnits av och till. Blomhöjden fick bilväg 1968 och elektricitet Mjölk levererades till mejeriet i Östersund, 18 mil bort tills gårdarna slutade med mjölkproduktion, 1981 (Blomhöjden A) och 1992 (Blomhöjden B). Sedan har mjölkkorna ersatts med köttdjur. Betesmarker och skog hålls öppna med nötboskap, får och getter och inägorna sköts med slåtter. Fördelningen mellan äng och åker är densamma som för 100 år sedan, vilket innebär att gårdens inägor har mycket stor andel ängsmark. Jakt och fiske är fortfarande viktigt liksom tillverkning av getost. Arrendator och brukare till Blomhöjden B är Gösta Åström och Marianne Carlsson, med god hjälp av Göstas bror Sven. Blomhöjden A arrenderas och brukas av Arne Jönsson och Sanne Vedin.

10 Bågavattnet Från början var Bågavattnet två gårdar som slogs samman och löstes in av staten Gården låg väglöst fram till 1967 då en väg byggdes från Valsjöbyn fick man ett dieseldrivet elverk och fast elektricitet drogs fram Mjölkkor fanns på gården till 1967 och Bågavattnets getter gick fritt och betade i skogen några år in på 2000-talet. Idag är det får och hästar som hjälper till att hålla markerna öppna. De branta sluttningarna ner mot sjön Kroktjärn och sköts med slåtterbalk. På gården finns byggnader från olika tidsepoker, bl. a. ett äldre hus ombyggt till getmejeri. Förr fanns sex ängslador, men dessa finns inte längre kvar. Istället byggdes ladugården till så att allt vinterfoder till djuren kan förvaras där. I närheten, efter samma väg, finns fler kulturhistoriskt intressanta objekt som fäboden Myhrbodarna och samevistet Vinklumpen.

11

12

13 Almdalen En av få fjällägenheter som fortfarande saknar bilväg. För att komma till gården får man vandra 9 km från Lakavattnet. På vägen passerar man sjön Djupvattnet och ser redan då Almdalen på håll, där gården ligger i branten under Grubbfjället. Gården är ett nybygge från 1823 som senare löstes in av staten. Från början låg här tre gårdar men nu finns bara en kvar. Gården har fått sitt namn av att det i närheten växer alm. Arrendatorn levde av djurhållning och ett stort mått av självhushållning fram till Sedan har man successivt gått över till att leva på uthyrning av logi till turister. Området är vackert och vilt och populärt för fjällvandring, jakt och fiske. Inägomarken utgörs av gammal åkermark med diken, odlingsrösen och en stensatt brukningsväg. Markerna hålls idag öppna framför allt genom slåtter. Gården ligger på 610 meters höjd över havet och ingår i Hotagens naturreservat. Brukare av arrendestället är Randi och Håkan Lund.

14 Edevik Edevik är en ensligt belägen fjällgård vid stranden av sjön Torrön. Från början var Edevik en fäbodvall som antagligen en fäbodvall som tillhörde Björkede gård. Vallen blev nybygge omkring år 1880 och löstes in av staten i början på 1900-talet. Vid sjöregleringen på 1930-talet flyttades gården från sitt ursprungliga läge längre upp från stranden. Sjön har varit viktig på många sätt, som transportled och för fiske. Förr låg gården 2,5 mil från bilväg men sedan byggdes väg i etapper och bilväg ända fram fick man Gården saknar fortfarande fast elektricitet, men klarar idag sitt behov av elektricitet med en kombination av dieselverk, vindkraft och solceller. Telefon har funnit sedan 1940-talet. Gården har varit väderstation för SMHI sedan 1980 och detta har gett en heltidstjänst fram till Under andra världskriget var Edevik en viktig plats där hundratals flyktingar från Norge kunde få mat och husrum innan de skjutsades med båt vidare inåt landet. Inägan som består av vall och naturbetesmark hävdas genom slåtter och fårbete. Höet hässjas och det finns talrika landskapselement som härbre, jordkällare, sommarladugård och rester av en myrodling. Arrendator och brukare är Per- Anders Andersson. Edevik ligger inom Svenskådalens naturreservat.

15

16

17 Bunnervike-n Bunnerviken ligger vackert vid Ånnsjöns strand med utsikt in mot fjällen i väst, Snasahögarna och Bunnerfjällen. Gården är ett äldre nybygge, avvittrat 1829 och inlöst av staten Från början låg här tre gårdar men folk flyttade efterhand och det blev till slut bara en gård kvar. Äldre byggnader som finns kvar är en sommarladugård och ett härbre. Arrendatorsfamiljen höll mjölkkor fram till 1970-talet, men man skickade aldrig någon mjölk till mejeriet. All mjölk förädlades hemma på gården, man separerade, kärnade smör, ystade ost och kokade messmör. I dag sköts markerna med betesdjur (kor och hästar) och slåtter. Nuvarande arrendator kombinerar jordbruket med förvärvsarbete som byggnadsarbetare och inkomster från turister. Förr levde man mycket på fisket från Ånnsjön, man både sålde fisk och saltade in för eget bruk. Ett extra gynnsamt klimat nära sjön gjorde att man kunde odla korn, vilket maldes i en vattendriven kvarn. Bunnerviken fick väg 1963 och elektriciteten kom samtidigt. Bägge delar kom till tack vare aktiviteterna kring stenbrottet i Handöl, där man fortfarande bryter täljsten. Gården ingår i Vålådalens naturreservat. Arrendator och brukare är Bertil Larsson med familj.

18 Edevik

19 Här finns de Leipikvattnet Blomhöjden Edevik Bågavattnet Almdalen Bunnerviken Östersund Vill du besöka fjällägenheterna, är du välkommen. Almdalen hyr ut stugor, möjlighet till fiske och jakt, Edevik hyr ut stugor och båtar, möjlighet till fiske, Blomhöjden stuga till uthyrning, Leipikvattnet stuga och båtar till uthyrning, möjlighet till fiske, Bunnerviken hyr ut stugor och båtar, möjlighet till fiske och jakt, eller

20 I broschyren presenteras några av Jämtlands och Härjedalens finaste odlingsmiljöer. Det är artrika betesmarker och slåtterängar som har skapats genom långvarig skötsel med slåtter och betande djur. De platser som beskrivs i broschyren är så kallade Natura 2000-områden, d v s platser med ovanligt höga naturvärden. Länsstyrelsen i Jämtland drev under ett LIFE-projekt med namnet Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen. Projektet finansierades av EUs miljöfond LIFE, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Med hjälp av engagerade markägare och djurhållare genomfördes olika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande i 30 Natura2000-gräsmarker. Igenväxande marker röjdes och gallrades, slåtterbalkar och annan utrustning köptes in, stängsel sattes upp och informationsmaterial togs fram. Den här broschyren är en av åtta som publicerades inom LIFE-projektet. I serien ingår: Kungsnäs, Alsen- och Offerdalsbygden, Fjällägenheter, Lillhärjåbygget, Buan, Brunkullans marker, Västra Härjedalen och Brännjgras och andra användbara växter. Besök projektets hemsida www2.z.lst.se/naturvard/life Länsstyrelsen Jämtlands län Text och bild: Lars-Olof Hallberg, Produktion: Länsstyrelsen Jämtlands län, Form och grafisk produktion: Syre Reklambyrå, Tryck: DanagårdLiTHO 2010 Broschyren är tryckt på miljövänligt papper. Tryckeriet är ISO certifierat. Ny, reviderad upplaga 2010

Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter

Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter Plan Diarienummer 436-6897-2014 Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter Jämtlands län Omslagsbild Gösta med sina får på Blomhöjden. Foto: Lars-Olof Hallberg. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen sammanfattning av LIFE-projektet 2003-2008 Skötselseminarium på Lillåsens fäbod i västra Härjedalen Informationsskyltar har satts upp i alla områden

Läs mer

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Buan Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

Buan Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Buan Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Johankölen Fäbodar i Jämtland och Härjedalen I Jämtlands län är det tätt mellan fäbodarna. En gång genljöd skogarna av råmanden, bräkanden,

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Möten. myllan i. TEXT Mia Fernlund, chefredaktör BILD Melker Dahlstrand

Möten. myllan i. TEXT Mia Fernlund, chefredaktör BILD Melker Dahlstrand Kronobergs kungsgård strax utanför Växjö är ett bra exempel på hur det kan gå till att levandegöra livet på en kungsgård för allmänheten. Viveca Fransson, gårdens arrendator, är köttbonde, hyr ut stallplatser

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna

Läs mer

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst. Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

Vandringsleder. Sommar

Vandringsleder. Sommar Vandringsleder I och omkring Kittelfjäll och Henriksfjäll finns en rad trevliga utflyktsmål som bjuder på både natur- och kulturupplevelser och om det är rätt säsong och tid möjligheter till fiske samt

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Anders Råsberg LRF Jönköping Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund CO2-utsläpp ökar

Läs mer

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar

Läs mer

LIFE Reclaim, vad är det?

LIFE Reclaim, vad är det? LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Rennäringslag (1971:437)

Rennäringslag (1971:437) Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en

Läs mer

Västra Härjedalen. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

Västra Härjedalen. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Västra Härjedalen Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Hamra I sommarens soliga dagar vi går genom skogar och hagar trallar vi glatt när vi dansar runt midsommarstången. Men skogarna

Läs mer

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:

Läs mer

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern

Läs mer

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT Riddersholms naturreservat Ett fantastiskt naturområde på gränsen mellan hav och land. Du kan själv ströva omkring i detta paradis och med denna lilla skrift kan

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Intervjumall för äldre skogsbeten

Intervjumall för äldre skogsbeten Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Utvecklingsplan för kulturreservatet

Utvecklingsplan för kulturreservatet Plan Diarienummer 435-7663-2014 Utvecklingsplan för kulturreservatet Lillhärjåbygget 2014 November 2014. Omslagsbild Lillhärjåbygget från förr samt nutid under både sommar och vinter. Foto: Länsstyrelsen

Läs mer

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15 Smålandsgård 47 ha Vackert belägen i byn Boarp ca 25 km öster om Eksjö. Bostadshus samt enklare ekonomibyggnader. 8 ha inägomark, 37 ha skogsmark med ett virkesförråd om 4 700

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Upphandling 1 (6) Datum 2015-09-10 Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Ett tiotal av dessa är små jordbruk på öar i skärgården. Jordbrukens

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 2017-07-18 Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017 Du kan få miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar. Syftet är att öka arealen betesmarker och slåtterängar, och utveckla

Läs mer

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Örnanäs. Skånes första kulturreservat Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är

Läs mer

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013 KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.

Läs mer

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert

Läs mer

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps

Läs mer

tema familjen och företaget

tema familjen och företaget 32 EMMISLÖV. Även Lantbrukarfamiljer spricker. För Johan Lindgren, mjölkbonde på Nymölla gård i norra Skåne, blev det ett hårt slag när hans före detta sambo tog deras son med sig och flyttade till Norrland.

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Dnr (anges vid skriftväxling) 512-1506-2017 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2015-08-12 1 Mari Nilsson Skapat dokument Beskrivning av objektet Syfte och mål Div redigeringar Kartor Ny

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Kursen Hållbar kunskap på Bäckedals folkhögskola

Kursen Hållbar kunskap på Bäckedals folkhögskola Kursen Hållbar kunskap på Bäckedals folkhögskola Bäckedal folkhögskola i Härjedalen är känd för sina unika hantverkskurser. För några år sedan bestämde sig skolan för att starta en ny kurs där deltagarna

Läs mer

Naturreservatet Hällsö

Naturreservatet Hällsö Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför

Läs mer

LÄNSSTYRELSERNA ARBETAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING LÄTTLÄST VERSION

LÄNSSTYRELSERNA ARBETAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING LÄTTLÄST VERSION LÄNSSTYRELSERNA ARBETAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING LÄTTLÄST VERSION Innehåll Länsstyrelsen finns nära dig 4 Det här gör Länsstyrelsen 7 Länsstyrelsen skyddar miljön 8 Länsstyrelsen skyddar naturen 10 Bra miljö

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag

Läs mer

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-

Läs mer

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap 190214 Träd fick ej finnas vid åkerkanten -de suger näring och vatten av grödorna Träden skuggar och kyler - grödorna växer sämre.. Träden

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat

Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat Upphandling 1 (10) Datum 2015-09-03 Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Jordbrukens främsta uppgift är att bidra till en levande

Läs mer

ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN

ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN Inledning Vårt odlade landskap betyder mer än vi kanske tänker oss. I mer än tusen år har våra förfäder brukat jorden och påverkat vårt landskap. Generation

Läs mer

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Mjölkens historia sida 1 Mjölkens historia Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Eleverna får med utgångspunkt från mjölkens historia arbeta med jordbrukets omvandling och

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Diarienr 146/2007 Högdalsroddet, i bakgrunden grusvall vid dagbrottet i Björkdalsgruvan. Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skellefteå

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande. Fäbodar 2018 Du kan få miljöersättning för att sköta fäbodbete. Syftet är att bevara ett fäbodbruk som förstärker och bevarar landskapets karaktär och dess biologiska mångfald. Åtagande för fäbodar Om

Läs mer

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71

Läs mer

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för. 2017-07-18 Vallodling 2017 Du kan få miljöersättning om du odlar fleråriga slåtter-, betes- eller frövallar på åkermark utanför de områden där det är möjligt att söka kompensationsstöd. Syftet med miljöersättning

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

FJÄLLNORA 5 6 0 8 3 014 7 un 2 m om ppsala k roduktion: U un P m om ppsala k ch U atarra o urin B era B na V sidan: A ram Foto f

FJÄLLNORA 5 6 0 8 3 014 7 un 2 m om ppsala k roduktion: U un P m om ppsala k ch U atarra o urin B era B na V sidan: A ram Foto f FJÄLLNORA VÄLKOMNA till fjällnora! Fjällnora är ett mångsidigt naturområde som erbjuder spännande aktiviteter såväl som stillsamma utflykter året om! Naturen Naturen kring Fjällnora utgörs främst av blandskog

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(16) Texten är från 2010-10-08 JS6010 Version 3 Miljöersättning för natur-

Läs mer

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101 JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519

Läs mer

OLLE PÅ KÄLLAR N. En skrift om Hertha och Olof Andersson som arrenderade gård och mark på Nösund åren 1951 till 1988.

OLLE PÅ KÄLLAR N. En skrift om Hertha och Olof Andersson som arrenderade gård och mark på Nösund åren 1951 till 1988. OLLE PÅ KÄLLAR N En skrift om Hertha och Olof Andersson som arrenderade gård och mark på Nösund åren 1951 till 1988. OLLE PÅ KÄLLAR N Olle Anders Lennart Andersson föddes 1925 på en gård i Tavlebord. Han

Läs mer

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Ängenleden Sida 1 av 5. Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden... 2-4 Fiske och Kullerholmen... 4 Karta...

Ängenleden Sida 1 av 5. Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden... 2-4 Fiske och Kullerholmen... 4 Karta... Ängenleden Sida 1 av 5 Innehållsförteckning Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden... 2-4 Fiske och Kullerholmen... 4 Karta... 5 Snabbfakta: Avstånd till Sunne: 30 km.

Läs mer

Ett rikt odlingslandskap

Ett rikt odlingslandskap Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,

Läs mer

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN NATURRESERVAT Naturreservatet Värmlandsskärgården bildades 1980 med syfte att bevara skärgårdens naturvärden

Läs mer

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Skötsel av våtmarker och dammar 2017 2017-07-18 Skötsel av våtmarker och dammar 2017 Du kan få miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Syftet är att förbättra våtmarker och dammar som redan finns. Våtmarker och dammar kan vara

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter

mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter LAXBÄCKEN GRÅTANÅN skogligt demonstrationsområde mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter Fornlämningsområdet Gråtanåns fornminnen Gråtanåområdet med sina boplatslämningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse.

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse. Promemoria 2015-12-04 N2015/08441/RS Näringsdepartementet Rättssekretariatet Ändring i rennäringsförordningen Förslag 3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. 3 Rätt till sådan småviltsjakt

Läs mer

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62

Läs mer

Norrlands för!a skördetröska

Norrlands för!a skördetröska Norrlands för!a skördetröska Fredagen 15 augusti 1947 hände det något mycket speciellt på Mackmyra Bruk i Valbo utanför Gävle. Till bruket hade Norrlands första skördetröska kommit. Innan skördetröskan

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

Brännjgras och andra användbara växter. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

Brännjgras och andra användbara växter. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Brännjgras och andra användbara växter Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen Naturens gåvor Förr var kunskapen om de vilda växterna livsnödvändig och det var viktigt att kunskapen fördes

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer