ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN
|
|
- Georg Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN STUDIEPLAN
2 Inledning Vårt odlade landskap betyder mer än vi kanske tänker oss. I mer än tusen år har våra förfäder brukat jorden och påverkat vårt landskap. Generation efter generation av jägare, fiskare, renskötare och jordbrukare har förvandlat naturlandskapet till ett kulturlandskap. Under efterkrigstiden har jord- och skogsbruket bedrivits i allt storskaligare former. En ökad mekanisering och effektivisering har inneburit att färre arbetsdagar krävs för att producera samma mängd mat. År 1961 hade vi i Västerbottens län mjölkproducenter med kor. År 1995 producerade 880 mjölkbönder med kor lika mycket mjölk. Den nya ordningen märks tydligt i landskapet; de gamla betesmarkerna och slåtterängarna behövs inte mer, fäboddriften har upphört, de mödosamt upptagna myrodlingarna växer igen. Hässjan, ladan och diket blir allt ovanligare, liksom storspoven och sädgåsen. Det varierande, innehållsrika odlingslandskapet har antingen övergetts eller till stora delar förvandlats till ett storskaligt och ofta ensartat landskap. Syftet med denna studieplan är lyfta fram det centrala och den märkbara kontinuiteten i odlingslandskapet. Ta med och jämför äldre och nyare fotografier och kartor under studiecirkelns gång. Dokumentera gärna det som diskuteras. Tänk på att det som är självklart idag inte kommer att vara det för kommande generationer. Länets museer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot er dokumentation. Mycket nöje! Västerbottens läns hembygdsförbund Anders Karlsson och Maria Paulsson 1
3 De äldsta spåren De första tecknen på odling i Västerbotten härstammar från stenålder, men det är först på 1300-talet som en jordbruksbebyggelse kan beläggas via skriftliga källor. Det medeltida jordbruket präglades av boskapsskötsel, där åkerbruket hade mindre betydelse. Jakt och fiske var viktiga inslag i ekonomin. Man bedrev även handel, dels med samer, dels med handelsmän på marknadsplatserna. Jordbruket kom att påverka och förändra landskapet kraftigt: genom bebyggelse, bruk av olika markslag, odlingar, djurhållning Vilka spår av långvarig odling finner man i landskapet? Är det viktigt att uppmärksamma betesmarker, slåtterängar och kulturspår som berättar om äldre tiders jordbruk? Varför? Hur länge har det funnits människor i Västerbottens län? Vår äldsta jordbruksbebyggelse är äldre än våra äldsta skriftliga källor. Hur kan man då veta något om platsens historia? Vad kan ett ortnamn som t ex Strand berätta? När får vi några mer exakta uppgifter om byarnas antal? Var i länet fanns byarna? Varför just där? Diskutera de spår från äldre tiders jordbruk som finns i er by/bygd. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s Segerström, Ulf, Bonden i det förhistoriska Västerbotten. Västerbotten 1997:1, s Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbotten genom tiderna, s
4 Kolonisation Länets kolonisation har tagit sig olika uttryck genom århundradena. Från 1300-talet och framåt finns skriftliga källor där man kan följa byarnas framväxt och utveckling. På 1400-talet fanns fem socknar i nuvarande Västerbottens län. Detaljerade skattelängder från 1543 visar hur många byar och skattebönder som fanns i länet. Under 1600-talet avtog befolkningsutvecklingen för att under 1700-talet ta ny fart och under 1800-talet i det närmaste explodera. Kolonisationen ökade under dessa århundraden även i skogslandet och fjällbygderna. Under 1900-talet möjliggjorde bl a myndigheters subventioner, uppmuntran och lån att ytterligare ett steg i länets kolonisationshistoria kunde tas. Varför stagnerade bebyggelseutvecklingen under 1600-talet? Under storskiftets och laga skiftets genomförande var det förhållandevis få jordbrukare som tvingades flytta sina gårdar i Västerbotten, jämfört med södra Sverige. Vad var orsaken? När började lappmarkerna koloniseras av nybyggare? Varför vid den tidpunkten? Hur hade dessa omfattande landområden nyttjas dessförinnan? På vilka platser i landskapet slog sig nybyggarna ner? Varför just där? Varför utstakades en odlingsgräns? Vilken praktisk betydelse kom den att få? Hur är det idag? Nämn några faktorer som uppmuntrade nykolonisationen under 1900-talet. Det värdefulla odlingslandskapet. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten genom tiderna, s
5 Markerna Boskapskötseln var tidigt den dominerande inriktningen i länets jordbruk. Skogsbetes-, betes- och olika varianter av slåttermarker har därför dominerat. Översilnings- och överdämningsteknik gav rika skördar. När vallodlingen kom avtog dessa markers betydelse. Långvarig hävd har gett betes- och slåttermarkerna en särpräglad flora, som försvinner i takt med att markernas nyttjande upphör. Efter jande upphör. Efter skiftesreformerna på 1800-talet skapades förutsättningar för ett mer effektivt åkerbruk. Åkrarna blev större med regelbundna former, vilket underlättade brukandet, i synnerhet när bättre redskap och maskiner började användas. Sjösänkningar och myrdikningar bidrog till att åkerarealen ökade. Boskapsskötsel har alltid dominerat i länets traditionella jordbruk. Varför? På vilket sätt påverkade införandet av vallodling nyttjandet av de traditionella ängs- och betesmarkerna? Förr inhägnades inägomarken. Varför? Dikeskanter, vägrenar, åkerholmar och skogsbryn intill åkrarna var förr betydelsefulla marker för bonden. Hur användes dessa små markområden? Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur jordbruket bedrevs i er by/bygd. Fanns det några myrodlingar? Var fanns betes- och slåttermarkerna? Hade tegarna, betes- och slåttermarkerna särskilda namn? Notera gärna äldre namn på en karta. Hur påverkades floran av bete och slåtter? Vilka hävdgynnade arter finns i er by/bygd och var finns de? Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. (folder från turistbyrån i Norsjö alt webben) Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbotten genom tiderna, s WEBBPLATSER: Rörträsk: Hummelholm: Svansele: 4
6 Byggnaderna Den västerbottniska gården innehöll ett antal olika byggnader för olika funktioner. Varje byggnad hade sin bestämda placering, och även på utmarkerna fanns byggnader. Många av dessa byggnader försvann när de förlorade sin funktion i takt med jordbrukets förändring. En del står ännu kvar och minner om en tid när den största andelen människor hade sin sysselsättning inom jordbruket och all möda som låg bakom. Bebyggelsens utseende har varit olika i länet beroende på var man befunnit sig, både beträffande material som byggnadstradition. Det vidsträckta länet med olika geografiska förutsättningar är en av orsakerna till detta. Vilka olika byggnaderna fanns på en traditionell bondgård? Hur var de placerade? Varför? Vilka typer av mangårdsbyggnader har varit vanligast i vårt län? I norra länsdelen finns snedväggiga lador. Vilka fördelar kan en sådan konstruktion ha? Vad var fördelarna med att ha sommarladugårdar? Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur gårdarna i byn/bygden såg ut. Vilka byggnader fanns? Vilka har försvunnit? Vilka försvann först/senast? Varför? Bevarandet av äldre byggnader: hur? Varför? För vem? Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader hur man vårdar sina hus. Västerbotten genom tiderna, s
7 Arbetet Att anlägga ett jordbruk eller nybygge var inte gjort i en handvändning. Hårt arbete präglade livet som jord- och nybrukare, där var och en hade sin uppgift och där arbetsuppgifterna skiftade i takt med årstiderna. Många jordbrukare hade även en del bisysslor som var viktiga för försörjningen, som t ex tjärdalsbränning eller pottasketillverkning samt jakt och fiske. Både av jordbruksarbetet och binäringar finns det ännu idag olika spår av i skog och mark. Det var inte bara slit som kännetecknade arbetsuppgifterna under året. Många har t ex nostalgiskt vittnat om slåttertiden som en trivsam tid med stark gemenskap inom slåtterlaget och säkert finns andra exempel på hur det gemensamma arbetet verkade sammanhållande och glädjande. Arbetsfördelningen: vad gjordes av män, kvinnor och barn; vad gjordes var för sig och vad gjordes tillsammans? Hur ser det ut idag? Arbetsåret: vad gjordes när? Slitiga arbetsuppgifter vilka var de? Glädjande arbetsuppgifter vilka var de? Vilka binäringar förekom i er by/bygd? Spåren av forna dagars verksamhet vad kan de berätta om arbetet som bedrevs? Diskutera diken, rösen, husgrunder, gärdsgårdar, stenmurar, tjärdalsgropar, kolbottnar, ödegårdar mm. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbotten genom tiderna, s Westman, Fredrik, Tjärbränning. 6
8 Besök odlingslandskapet Odlingslandskapet har förändrats. Många gårdar och nybyggen har övergivits eller fått annan karaktär. Småskaligheten har förbytts mot storskalighet. Samhället har förändrats och med det människors försörjningsmöjligheter. Men ännu finns det många vackra platser i vårt län som kan berätta om en annan tid än den de flesta lever i. Denna sista träff föreslås bli en utflykt till någon av platserna som föreslås nedan. Om inte en utflykt är lämplig kan föreläsningskväll, delta i länsstyrelsens fältvandringar eller eget förslag till valfri aktivitet med anknytning till odlingslandskapet och dess spår göras. Ett besök på någon av länets hembygdsgårdar, museer eller DAUM ger också djupare förståelse för de människor som slitit för ett drägligt liv. Inspireras även av litteraturförslagen! Det finns även filmer att hyra från Västerbottens museum. vet/film.php visar vilka filmer som finns med anknytning till odlingslandskapet. ATT BESÖKA, NÅGRA FÖRSLAG: Svansele, Norsjö kommun dammängar Rörträsk, Norsjö kommun silängar Lagnäset, Bjurholms kommun slåtteräng Hummelholm; Nordmalings kommun lövängar Ammarnäs, Sorsele kommun strandslåtter och raningar Örnbo, Sorsele kommun fjällägenhet Rismyrliden, Skellefteå kommun nybygge Bredselbodarna, Dorotea kommun fäbodvall Torvsjö, Åsele kommun kvarnar och bäckraning Holmön, Umeå kommun jordbruksbygd i skärgårdsmiljö Det värdefulla odlingslandskapet. Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. 7
9 Litteraturlista Titel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum. Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriften Västerbotten. Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden. Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå * Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. Länsstyrelsen i Västerbottens län och Norsjö kommun. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå * Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå ** Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå * Westman, Fredrik, Tjärbränning. InformationsTeknologi, Sävar AB. Sävar Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader hur man vårdar sina hus. Skellefteå museum. Skellefteå
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merMarkhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker
Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merÖrnanäs. Skånes första kulturreservat
Örnanäs Skånes första kulturreservat Om kulturreservatet Örnanäs Läge: Osby kommun, ca 9 kilometer nordost om Sibbhult och 9 kilometer söder om Lönsboda. Se karta. Yta: 70 hektar land Länsstyrelsen är
Läs merKULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård
Juhola finngård Juhola finngård I skogstrakterna norr och väster om Torsby finns ett antal finngårdar och torp med odlingsmarker som vittnar om de skogsfinska bosättningarna i Värmland. Kulturreservatet
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merNominering - Årets miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:
Läs merArbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson
Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204
Läs mertillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap
Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Läs merProjektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter
Plan Diarienummer 436-6897-2014 Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter Jämtlands län Omslagsbild Gösta med sina får på Blomhöjden. Foto: Lars-Olof Hallberg. Utgiven av Länsstyrelsen
Läs merJordbrukets tekniska utveckling.
/BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Läs merI VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N
KYRKSTÄDER I VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N Inledning inwid kyrkian Siällefte, en oräknerlig hoop af huus, liksom en artig stad, med hwita skorstenar, bygd uthi 2:ne gator, med tvärgator bestående af 350 à
Läs merKulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Diarienr 146/2007 Högdalsroddet, i bakgrunden grusvall vid dagbrottet i Björkdalsgruvan. Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län Skellefteå
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merKulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda
Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken,
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merlivsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still
48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merSkansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merVinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Läs merKommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen
Kommunens hantering av riksintressen i översiktsplanen Riksintressen Kommunen har i ÖP-processen möjlighet att göra sin egen bedömning och precisering i förhållandet till riksintresseanspråkets avgränsning
Läs merPlatsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU
Platsen, marken och maten Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU För att börja i Uppland - hur har jordbruket förändrats här sedan år 2000? Antal företag i Uppland, hektar
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merArkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Läs merNaturstigarna i Sörby
Naturstigarna i Sörby Passa på att ta en skön paus under vandringen. Foto: Liselotte B. Abel. Välkommen till våra naturstigar i Sörby Du kan välja mellan två rundor som går i Sörbys härliga omgivningar.
Läs merLappskattelanden på Geddas karta
Lappskattelanden på Geddas karta Studieplan Studiematerial för denna studieplan är boken Lappskattelanden på Geddas karta av Gudrun Norstedt (Thalassa förlag 2011). Geddas karta ritades 1671 över merparten
Läs merGÅRDENING ÄNGSLYCKAN GÅRDENING ÄNGSLYCKAN ÄNGSLYCKAN
Landskapet runt Bergkvara är fullt med lämningar som belyser godsets historiska utveckling på skilda sätt, alltifrån Arvid Trolles stenhus till det sena 1800-talets torpställen. Under mer än sexhundra
Läs merINDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt
Läs merBidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Läs merStudieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Läs merLEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merByggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
Läs merIntervjumall för äldre skogsbeten
Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination
Läs merca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö
ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt många gånger under historiens gång. Ibland
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merÄlvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Läs merKÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merVad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Läs merKulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Läs merwww.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping
www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk
Läs merVäg 657 Backaryd-Hjorthålan
Väg 657 Backaryd-Hjorthålan Backaryds socken, Ronneby kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2009:16 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Bakgrund...2 Utredningsområdet...2 Kulturhistoriska
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merSlåtterbladet Nummer 3 2009
Slåtterbladet Nummer 3 2009 Slåtterbladet är inte bladet av slåtterblomma, utan denna lilla tidning för alla som äger eller sköter ängsmark i Värmland. Slåtterbladet ges ut av Länsstyrelsen. Syftet med
Läs merResultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden
Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Pilotprojektet prövar om det är möjligt att utveckla en modell för miljöersättningarna som är enklare och effektivare med högre miljönytta
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merSå byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.
Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,
Läs merVård av gotländska kulturmiljöer
ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen
Läs merArbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-1506-2017 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2015-08-12 1 Mari Nilsson Skapat dokument Beskrivning av objektet Syfte och mål Div redigeringar Kartor Ny
Läs merGamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund
BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur
Läs merStudiehäfte LADANS LOV. Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader. Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson
Studiehäfte LADANS LOV Nya användningar av lantbrukets äldre ekonomibyggnader Ann Moreau Ann-Charlotte Magnusson Inledning Med Ladans lov vill länsstyrelsen i Kalmar ge råd och vägledning om hur äldre
Läs merMILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan
MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående
Läs merLOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merGrans Naturbruksgymnasium
Grans Naturbruksgymnasium Kartbilder nedan beskriver de delområden och arealer som i dagsläget ägs av Norrbottens Läns Landsting och som helt eller delvis ingår och nyttjas av Grans Naturbruksgymnasium.
Läs merOdlingslandskapet. Miljökvalitetsmål som berör odlingslandskapet är nr 4, 5, 7, 9, 10 och 11.
Odlingslandskapet Miljökvalitetsmål som berör odlingslandskapet är nr 4, 5, 7, 9, 10 och 11. Vem vördar daggmasken, odlaren djupt under gräsen i jordens mull. Han håller jorden i förvandling. Han arbetar
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merFöretagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merBiologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson
Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald?
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merSkiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte. Örjan Jonsson JK92J96
99 Skiftesreformer i Sverige Stor-, en- och laga skifte Örjan Jonsson JK92J96 100 Inledning Den historiska bakgrunden av den odlade jorden karaktäriseras aven stark uppsplittring mellan olika delägare
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merFristad på kartorna. Karta ägomätning 1650
Fristad på kartorna Det finns inte så mycket bevarat kartmateriel från Fristad. Den äldsta funna kartan finna på Lantmäteriets hemsida och under historiska kartor. Den är från 1650 och visar ett tätt liggandes
Läs merVelinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.
BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merKulturhistorisk analys
Kulturhistorisk analys för området Ava i Nordmalings kommun med anledning av en planerad vindkraftsetablering Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson Dnr 157/12 Administrativa uppgifter
Läs merOrsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
Läs merVallby Sörgården kulturreservat, Skövde kommun
Vallby Sörgården kulturreservat, Skövde kommun Text: Lisa Ragnarsson Syftet med kulturreservatet är att: Bevara ett värdefullt kulturpräglat västgötskt slättlandskap som utgörs av en ovanligt komplett
Läs merAVTRYCK. Tid, ting, minne
AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om
Läs merNominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)
Läs merBra att veta innan du börjar använda SAM Internet
Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Läs merBildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,
Läs merFjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen
Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen Bunnerviken Fjällägenheter Fjällägenheter finns bara i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. På 1600-talet ökade Sveriges
Läs merInnovationsveckan inledning måndag 3 oktober Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten!
Innovationsveckan inledning måndag 3 oktober 2016 Varmt välkomna till Umeå och Västerbotten! Umeå är som ni förstås vet - residensstad i Västerbotten, en snabbt växande stad med idag 122 000 invånare.
Läs merInledning 7 Ale tre landskapstyper och fem socknar 13 Naturlandskapet 21 Vår tidiga historia 27 Jord och skog ett rikt odlingslandskap 51 Kyrkan en tusenårig kulturbärare 77 Det offentliga skolor, sjukvård
Läs merDe gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand
De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,
Läs mer