Söderhamns kommun Årsredovisning
03 Inledning 03 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 04 Viktiga händelser 06 Organisationsschema 07 Förvaltningsberättelse 07 Ekonomi 08 Omvärlden -Arbetslöshet -Befolkning -Samverkan 11 Vision, mål och varumärke 26 Finansiell analys 33 Framåtblick 34 Personal 37 Räkenskaper 37 Drift- och investeringsredovisning 40 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Noter 47 Kassaflödesanalys 48 Redovisningsprinciper 50 Sammanställd redovisning 52 Nämnder och bolag 52 Kommunfullmäktige 53 Revisionen 54 Kommunstyrelsen 56 Överförmyndarnämnden 57 Valnämnden 58 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 61 Bygg- och miljönämnden 62 Barn- och utbildningsnämnden 64 Nämnden för lärande och arbete 66 Socialnämnden 68 Omvårdnadsnämnden 70 Söderhamns Stadshus AB 70 Söderhamn Elnät AB 71 Söderhamn NÄRA AB 73 Faxeholmen 76 Kommunalförbund 78 Revisionsberättelse Layout och tryck: Bok & Tryck AB, Söderhamn 2013
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Med det goda och kvalificerade arbete som genomförs av våra medarbetare för våra medborgares och företags bästa så är det med stolthet vi lämnar detta bokslut. Vi har under ytterligare utvecklat samarbetet mellan kommunen och näringslivet för att stärka företagandet, förbättra företagsklimatet och bidra till ökad tillväxt. Vi har tillsammans med fastighetsägarna startat projektet Etablera i Söderhamn för att få nya etableringar till stånd i kommunen. Vi har också valt att aktivt stödja Nyföretagcentrums verksamhet med stöd till nya företagare. Tillväxtrådet kom också under förra året fram till att arbeta mer aktivt i olika satelliter. Under förra året så fortsatte satsningen på centrum, bland annat för att stödja handelsutvecklingen i kommunen. påbörjades i Faxeholmens regi också om- och tillbyggnaden av kvarteret Granen, där flera företag kommer att etablera sig. Vi håller hög kvalitet i alla våra nämnder och förvaltningar. Som ett exempel har Söderhamns dagliga verksamheter som andra organisation i Sverige uppnått den internationella kvalitetsstandarden Investors in People Gold. Inom inriktningsmålet Nöjda brukare visar Socialstyrelsens årliga uppföljning att fler är nöjda och trygga med hemtjänsten i Söderhamn än rikssnittet. Införandet av e-handlingar i kommunstyrelsen har väckt uppmärksamhet nationellt. Nu kan vi i kommunstyrelsen följa ett ärende från att det kommer in, genom beredningstiden och fram till beslut. Flera kompetenser på tjänstemannasidan kan vara inne och bereda ett och samma ärende, för att kvalitetssäkra besluten. Med den nya taxibåten m/s Hulda af Söderhamn kan nu fler komma ut i vår vackra skärgård och nå våra stugor på Storjungfrun, Enskär, Klacksörarna och vandrarhemmet på Rönnskär. Inom inriktningsmålet Attraktiv skärgårdskommun arbetar vi vidare med att förbättra tillgängligheten till skärgården, både på land och på vatten. Vi kan också glädja oss åt att Erik Anders i Asta tillsammans med sex andra Hälsingegårdar erhöll sin världsarvstatus under förra året. Från kommunens sida vill jag slutligen hjärtligen tacka alla skickliga kreativa medarbetare och förtroendevalda för ert arbete under. Tillsammans kan vi skapa ett ännu bättre Söderhamn! KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Ett utvecklande Söderhamn Sven-Erik Lindestam (S), Kommunstyrelsens ordförande Många medarbetare i många olika verksamheter har under året arbetat på ett utmärkt och kreativt sätt med olika aspekter av saneringen av råtallolja efter utsläppet i Sandarne. Utsläppet har gett oss viktiga kunskaper om att organisera en stor arbetsinsats och vi har vässat vår krisorganisation. I det kommunala kunskapslyftet 2013 2015 kommer vi nu att satsa 6,5 miljoner kronor per år. Personal i skolan kommer att få kompetensutveckling inom en rad olika områden, för att kunna arbeta med genomtänkta och tidiga insatser i skolan. Vi tog också ett beslut under året att bilda en social investeringsfond. Där kommer nämnder i samverkan att kunna söka pengar för att göra tidiga insatser för att stärka människors livskvalitet samtidigt som framtida utanförskap och kostnader ska minimeras. 3
SÖDERHAMN Saneringen efter utsläppet av råtallolja i Sandarne december präglar kommunens arbete under året. Mer än 150 personer har varit involverade i saneringen. Vårstimmet är ett återkommande arrangemang i maj, som uppskattas av söderhamnarna. Staden fylls av liv och aktiviteter. Drivkraft Söderhamn blev Sveriges bidrag i Europeiska utmärkelsen för främjande av företagande, i kategorin Främjande av entreprenörskapsanda. I finalen på Cypern i november vann ett cypriotiskt projekt kategorin. 4
I juli utser UNESCO Hälsingegårdarna till världsarv. ErikAnders i Söderhamns kommun är en av världsarvsgårdarna. Under två aprildagar pågick konferensen Med full fart in i framtiden på Centrum för flexibelt lärande (CFL). Konferensen lyfte fram Söderhamns unga entreprenörer och hyllade pedagoger som ger barn och ungdomar möjlighet att utveckla sin kreativitet. Lagom till höstmörkret invigdes motorvärmarstolpar, en elladdningsstolpe och nya miljövänliga och energisnåla LED-lampor vid Söderhamns Resecentrum. M/s Hulda af Söderhamn är kommunens nya taxibåt. Med Hulda kan fler söderhamnare få tillgång till vår vackra skärgård. Söderhamn skickar sina arbetslösa till Norge! Ryktet spreds snabbt i internationell media under december. Söderhamns kommun, Nordjobb och Arbetsförmedlingen arbetar med ett annorlunda grepp för att minska den höga ungdomsarbetslösheten. Ungdomar får ekonomiskt stöd och hjälp för att flytta till Norge och arbeta. 5
ORGANISATIONSSCHEMA Kommunfullmäktige Valberedningen 49 ledamöter Revision Kommunstyrelsen Ordförande: Sven-Erik Lindestam (s) 15 ledamöter ORGANISATIONSSCHEMA Kommunstyrelseförvaltningen Kommunchef: Margareta Högberg Verksamhet: Koncernövergripande frågor, information/marknad, övergripande strategier och tillväxtfrågor, ekonomi och personalfrågor. Omvårdnadsnämnden Ordförande: Bengt-Olov Hedman (s) 11 ledamöter Omvårdnadsförvaltningen Kultur- & samhällsutvecklingsnämnden Ordförande: Lillemor Svensson (s) Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen Förvaltningschef: Gunnar Mellqvist Verksamhet: Kultur och fritid, tekniska verksamheter, kost, planering och utförande, central service. Socialnämnd Ordförande: Mattias Benke (s) 11 ledamöter Socialförvaltningen Förvaltningschef: Else-Marie Nilsson Förvaltningschef: Karin Wiklander Verksamhet: Vård och omsorg, hemtjänst, trygghetslarm, personlig assistans, ledsagarservice. Nämnden för lärande och arbete Ordförande: Ove Söderberg (s) 9 ledamöter Förvaltningen för lärande och arbete Verksamhet: Individ- och familjeomsorg, familjerådgivning, ekonomisk rådgivning. Bygg- och miljönämnden Ordförande: Lennart Gard (s) 7 ledamöter Förvaltningschef: Thomas Norgren Bygg & Miljöförvaltningen Verksamhet: Vuxen- och högskoleutbildning, utbildning för företag och organisationer, arbetsmarknadsåtgärder, daglig verksamhet, integration- och migrationsfrågor. Verksamhet: Miljö- och hälsoskydd, bygglov, livsmedelskontroll, bostadsanpassning, konsumentvägledning, energirådgivning. Barn- och utbildningsnämnd Ordförande: Bo Wikström (s) 11 ledamöter Förvaltningschef: Sture Zetterberg Överförmyndarnämnd Ordförande: Barbro Ytterström (s) Förvaltningschef Tomas Hartikainen Verksamhet: Barnomsorg, kulturskola, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasium. Valnämnd Ordförande: Kjell Pettersson (s) Kommunala bolag Söderhamns Stadshus AB Söderhamns Elnät AB Söderhamn NÄRA AB Faxeholmen AB Kommunalförbund Södra Hälsingland (Räddningstjänsten & Alkoholhandläggning) Inköp Gävleborg 3 ledamöter Verksamhet: Tillsynen av förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap i kommunen. Barn- och utbildningsförvaltningen 6 11 ledamöter 7 ledamöter
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Bättre än väntat Det är främst två anledningar till att det går bättre än väntat. Den ena är att kommunen fått tillbaka 26,6 miljoner i sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring för åren 2007 2008, tack vare lägre kostnader för sjukskrivningar i samhället. Extra avsättning till framtida pensionskostnader innebar en negativ budgetavvikelse med 27,5 mkr. Den andra anledningen är att flera av kommunens nämnder redovisar överskott i sina verksamheter under året. Av det totala överskottet stod nämndernas budgetavvikelse för drygt 19,5 mkr. Det är främst kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden som redovisar överskott under året. Skatteintäkterna har ökat, i takt med att konjunkturnedgången inte har gått så fort som tidigare befarats. Skatteintäkterna blev 5,5 mkr mer än budgeterat, inklusive kommunalekonomisk utjämning. Nettokostnaderna minskade med 1,3 procent under året från att ha ökat under flera år. Anledningen är att flera nämnder redovisar överskott och att kollektivtrafiken har övergått till Landstinget Gävleborg, vilket innebär en minskad nettokostnad och motsvarande minskade skatteintäkter. Söderhamns kommun arbetar med en fyraårsbudget. är det första året inom budgetperioden 2015 och det första året med nya inriktningsmål. Soliditet, skulder och investeringar Kommunens soliditet minskade med 0,3 procentenhet till 53 procent. Minskningen beror på att tillgångarna har ökat mer än det egna kapitalet under året. Internbankens låneskuld uppgick till 856,3 mkr, varav kommunens andel var 106,4 mkr. Under året har kommunen amorterat 46 mkr. Kommunens nettoinvesteringar uppgick till endast 30 mkr av budgeterade 83,5 mkr. Av kommunens totala tillgångar har 33,3 procent finansierats med främmande kapital. Det brukar kallas skuldsättningsgrad och är soliditetens motsats. Pensionsåtaganden Kommunens totala pensionsåtagande inklusive löneskatt uppgick till 876 mkr. Detta kommer att innebära ökade pensionskostnader, omkring år 2026 då utbetalningarna beräknar vara som högst, med på ca 20 mkr i jämförelse med årets nivå. För att kapa topparna i dessa utbetalningar av pensionsförpliktelser har kommunen ett finansiellt mål att årligen avsätta minst 4 mkr till ansvarsförbindelser för pensioner. Avsättningen påbörjades i bokslutet för 2007 och har fortsatt. Under har 31,5 mkr avsatts till kommande pensionsutbetalningar. Det innebär att det finns totalt 54,9 mkr i ackumulerad avsättning. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ekonomiskt gick det bra för Söderhamns kommun. Årets resultat för kommunen uppgick till 12,9 mkr. Det är i linje med den budget som beslutades oktober, då resultatnivån budgeterades till 13 mkr. I resultatet på 12,9 mkr ingår reserveringar som kommunen har valt att göra för framtida pensionskostnader samt saneringsåtgärder. Resultatet innan dessa uppgår till 46,8 mkr (att jämföra med resultatet på 11,5 mkr ). Framåtblick Den totala ekonomin bedöms god för åren 2013 2015, som ligger inom budgetperioden. Det sista året i budgetperioden, 2015, ser just nu svagt ut. Sannolikt kommer konjunkturen att vända uppåt inom kort. Det ger ökade skatteintäkter och gör att ekonomin för hela budgetperioden trots allt väntas vara stabil. En mer utförlig framåtblick återfinns i den sammanfattande finansiella analysen. Helägda kommunala bolag Det gick bättre än väntat. Flera nämnder redovisar överskott, skatteintäkterna har ökat och kommunen har fått tillbaka sjukförsäkringspremier tack vare färre sjukskrivningar. Kommunen, Stadshuskoncernen och Faxeholmen redovisar alla ett positivt resultat. Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat med 29,3 mkr. Det är 4,7 mkr lägre än resultatet på 34 mkr. De helägda bolagen (Stadshuskoncernen och Faxeholmen) redovisar tillsammans ett positivt resultat med 23,2 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Det innebär en försämring med 5,4 mkr jämför med års resultat. Resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 2,4 mkr. var motsvarande resultat 13,8 mkr. Det resultatet bestod av stora engångsintäkter för renhållningsverksamheten i och med hantering av saneringsmassor från Stugsundsudden och i Faxeholmen på grund av en momsjustering. Soliditeten för koncernen uppgick i bokslutet till 33 procent vilken innebär en förbättring med 1 procentenhet i förhållande till. En mer utförlig beskrivning över de helägda kommunala bolagen återfinns i den sammanställda redovisningen. 7
Omvärldsanalys 1) Den svenska ekonomin kunde under visa motståndskraft mot skuldkrisen i euroområdet och den åtföljande oron på de finansiella marknaderna. Men den svaga utvecklingen i omvärlden dämpade redan i början av året utsikterna för den svenska tillväxten. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1) Källa: Arbetsförmedlingen, SKL samt Riksbanken Lågkonjunkturen i eurozonen påverkar ekonomin även i Sverige och Söderhamn. Lågkonjunktur Åren och 2013 är även för svensk del utpräglade lågkonjunkturår. Skuldsaneringen i Sydeuropa tynger konjunkturen. Flera sydeuropeiska länder har haft stora BNP-fall under. Avmattningen har spritt sig norrut och BNP för eurozonen som helhet har fallit under året. Att döma av nedpressade konjunkturbarometrar kommer nedgången i eurozonens BNP att fortsätta in i 2013. De tre första kvartalen var tillväxten i svensk ekonomi relativt god. Få länder i Europa kunde under motsvarande period uppvisa en tillväxt på dryga 2 procent. Under fjärde kvartalet hann problemen i omvärlden upp svensk ekonomi och BNP backade något. Export och produktion inom industrin föll tillbaka ett par procent och även hushållens konsumtion utvecklades svagt. Samtidigt med denna inbromsning utvecklades hushållens och företagens framtidsförväntningar i negativ riktning. Förväntningarna om framtiden har emellertid ljusnat under början av 2013 i takt med att stämningsläget i omvärlden förbättrats. Framåtblick Investeringarna i byggnader och anläggningar, vid sidan om bostäder, har under ökat mycket kraftigt. Ökningen har varit stark såväl i näringslivet som i kommunsektorn. Bedömningen är att kommunsektorns investeringar fortsätter växa kraftigt i år, men att utvecklingen i näringslivet dämpas särskilt under inledningen av året. Mot slutet av 2013 växer investeringarna i något snabbare takt. Resursutnyttjandet är lågt. Det innebär både att det finns ledig arbetskraft utanför företagen, och möjligheter att göra mer med befintlig arbetskraft i företagen. Produktionen har möjlighet att växa snabbt om också efterfrågan gör det. En fortsatt svag utveckling i omvärlden innebär att återhämtningen i svensk ekonomi försvåras och fördröjs. Normalt brukar efterfrågan i omvärlden och exporten vara det som lyfter svensk ekonomi ur en lågkonjunktur, men för närvarande saknas dessa förutsättningar. Riksbanken beslutade under året att hålla räntan på en nivå där vi kan nå inflationsmålet och stabilisera sysselsättningen långsiktigt, samtidigt som vi tar hänsyn till riskerna för finansiella obalanser. 8 Under har arbetsmarknadsläget försvagats. Arbetslösheten i riket uppgick under året till 8,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare under 2013. En förbättring av arbetsmarknadsläget sker först i början av 2014. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt, med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Även åren 2014 2016 beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som förutses ske på arbetsmarknaden, menar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommun- och landstingssektorns finansiella utveckling 2) De flesta kommuner visar bättre resultat än budgeterat. Det är tack vare ovan nämnda återbetalning av sjukförsäkringspremierna för åren 2007 och 2008, från AFA Försäkring. Kostnadstrycket är en stor utmaning för kommuner och landsting. Befolkningen växer och antalet invånare i olika åldersgrupper förändras. Det ställer stora krav på skola, vård och omsorg. Därutöver ökar kostnaderna till följd av statliga beslut och ambitionshöjningar som hänger ihop med ökade medicinska möjligheter och kunskaper. Trots att skatteunderlaget utvecklas förhållandevis starkt en real ökning på mer än en procent om året blir det svårt att klara tillfredsställande resultat på några års sikt. Positiva signaler från svensk ekonomi och omvärlden gör att ekonomerna på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att det börjar ljusna för svensk ekonomi. Skatteintäkterna beräknas öka något snabbare än enligt föregående prognos. SKL:s ekonomer bedömer att BNP ökar 1,4 procent 2013. Det är något högre än, men räcker inte för att vända den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger ytterligare något under 2013. En mer påtaglig förbättring av arbetsmarknadsläget sker först i början av 2014. Trots en svag utveckling av sysselsättning och löner utvecklas skatteunderlaget förhållandevis bra. I år räddas skatteunderlaget av växande pensioner. Som en följd av en bättre utveckling av skatteunderlaget både och 2013 förbättras kommunsektorns skatteintäkter med 3 miljarder kronor 2013 jämfört med tidigare bedömning. 2) Källa: SKL Näringsliv och arbetsmarknad Söderhamns gynnsamma läge gör att många arbetspendlar till och från närliggande orter som Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Sammantaget gör detta att kommunen har en dynamisk arbetsmarknad, med en bra mix i arbetsmarknadsutbudet. Det pågår ett omfattande lobbyingarbete för att få till dubbelspår på Ostkustbanan. Arbetet har prioriterats av kommunen och Region Gävleborg. Ett dubbelspår skulle få väldigt stor betydelse för regionens tillväxt. Söderhamn har på senare år sett en förändring av arbetsmarknaden. En allt starkare tjänstesektor har vuxit fram. Datasupport och designföretag är tydliga exempel.
Söderhamns största privata företag är idag Teleperformance, som vuxit kraftigt under senaste åren. Skogen går fortfarande som en röd tråd genom Söderhamns näringsliv. Från alla som arbetar i skogen, till sågverk som Rundvirke och Stora Enso Timber. EcoLog tillverkar skogsmaskiner och Söderhamn/Eriksson producerar sågverkslinjer. Arizona Chemical förädlar råtallolja och Vallviks Bruk producerar pappersmassa. Samtliga företag är stora och viktiga arbetsgivare i kommunen. Närvaron av offentliga aktörer är också påtaglig. Patent och Registreringsverket, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Skogsstyrelsen har verksamheter i Söderhamn. Kommunens tillväxtråd är en mötesplats mellan offentlig sektor och näringslivets olika föreningar. Här diskuteras tillväxtfrågor i vid mening. Under året har rådets arbete och organisation förnyats och vitaliserats. Beslut om definitiv nedläggning av Helsinge Airport togs under året. Därmed kan kommunen sätta punkt för flygverksamheten och börja planera för andra ändamål inom området. Länet och kommunen erbjuder bra förutsättningar för vindkraft, inte minst off-shore. WPD:s planer på en vindkraftspark utanför Storjungfrun fortskrider. Kommunen investerar i Orrskärshamnen för att skapa bra förutsättningar för bland annat vindkrafttransporter. Under året inleddes ett nytt och unikt samarbete mellan kommunen och ett flertal fastighetsägare med syfte att locka företag att etablera sig i Söderhamn. Arbetslösheten minskade något i Söderhamn Under minskade arbetslösheten (Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften) med 0,4 procentenheter till 11,5 procent i Söderhamn kommun. I Gävleborg innebar motsvarande en ökning med 0,3 procentenheter till 11,8 procent. I riket skedde en ökning med 0,1 procentenheter till 8,4 procent. Gävleborg har landets högsta arbetslöshet. Många av länets företagare känner av den konjunkturnedgång vi befinner oss i. Extra svår är situationen för de arbetssökande som ännu inte fått någon förankring på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar som saknar arbetslivserfarenhet eller har svag utbildningsbakgrund. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år 15 Söderhamns Kommun 12 Gävleborg 9 Riket 6 3 2008 2009 2010 Stapeldiagrammet nedan visar arbetslöshet bland ungdomar 18 24 år. Siffran inom parantes avser förhållandet till landets samtliga kommuner, där 1 avser högst andel öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd och 290 lägst andel. Från att tidigare stabilt varit placerad på plats 3 7 ligger Söderhamns kommun nu stadigt på plats 60 100. Det innebär att försörjningsstödet minskar för målgruppen. Kollektivtrafiken gör att många kan pendla till och från arbete och studier i Söderhamn. Kommunen deltar i lobbyarbetet för att skapa dubbelspår på Ostkustbanan. 40 Siffran inom parentes avser förhållandet till landets samtliga kommuner där 1=högst andel öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd. 290=lägst andel öppet arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd. (1) 35 (18) (19) 30 25 (26) (40) (52) (56) (65) (73) (30) (88) (97) 20 Riket 15 10 5 (290) 0 O öm str f lo n y ll n r gs tig ke ksva rham lbo ans rleb or ö s ike e s dal å ä v b g r a i in fo s nd ävl olln van ud öde cke ord lvk vle N SÖDERHAMNS O Ä S B O Lid KOMMUN G H Ho Lju Sa ÅRSREDOVISNING Gä län 9
Söderhamns kommun, Nordjobb och Arbetsförmedlingen arbetar sedan några år med ett annorlunda grepp för att minska den höga ungdomsarbetslösheten. Söderhamnsmodellen innebär att arbetslösa ungdomar får ekonomiskt stöd och hjälp att flytta till Norge och för att arbeta och öka sin kompetens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsstruktur och utveckling Befolkningsprofilen för Söderhamn liknar den i andra mindre kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar, antalet äldre består eller ökar. Om inget sker som hindrar utvecklingen beräknas invånarantalet år 2020 att uppgå till ca 23 000. Räknat i pengar innebär det en intäktsminskning under de närmaste åren, grovt räknat på cirka 80 miljoner kronor. Befolkningsminskningen innebär att den kommunala verksamheten måste minska, på grund av mindre skatteintäkter. Ökningen av andelen äldre innebär att betydligt mer resurser på sikt måste föras till äldreomsorgen. Vid årsskiftet /2013 hade Söderhamns kommun en befolkning på 25 210 personer. Det är en minskning med 113 personer sedan, men minskningen blev mindre än väntat. Det är framförallt födelsenettot som ger en positiv avvikelse från prognosen. Den totala utflyttningen från kommunen ligger på samma nivå som, drygt 1000 personer. Under var det fler som flyttade till kommunen än föregående år, ungefär 150 fler personer. Det ger ett bättre flyttnetto än och är i linje med prognosen. Vid framtagande av budget 2015 har en minskning med 200 personer årligen använts som beräkningsgrund. gjordes en befolkningsprognos för perioden 2030. Prognosen menar att ålderskategorin 19 24 år kommer att minska mest fram till år 2030, med 32 procent (2 316 personer). Den kategori som kommer att öka mest, procentuellt sett, är 95- år. De allra äldsta ökar med 90 procent (35 personer). Den ålderskategori som procentuellt ökar mest fram till år 2030 är 85 89 år (52 procent). Den enda ålderskategori som minskar är 65 69 år (12 procent). Totalt ökar antalet ålderspensionärer med 1 197 personer fram till år 2030. Andelen utgör då 32,8 procent. Samverkan med grannkommuner Samverkan sker via olika typer av nätverk och på olika organisatoriska nivåer mellan hälsingekommunerna, kommunerna i länet och kommunerna tillsammans med landstinget Gävleborg. Samverkan med övriga hälsingekommuner har fortsatt under året inom ett flertal områden, framför allt utifrån uppdrag från Hälsingerådet som är kommunernas gemensamma samverkansform. Exempel på kommunöverskridande samarbeten är: A rbetet med gymnasiesamverkan Hälsingland fortsätter. Respektive kommun förväntas besluta under första kvartalet 2013 om viljan att ta ytterligare steg mot att bilda en gemensam utbildningsorganisation. Det har gjorts en extern utredning av en framtida gemensam HR-organisation för Hälsingland. Under första kvartalet 2013 förväntas respektive kommun besluta om man vill fortsätta arbetet med att bilda en gemensam HRorganisation i landskapet. Energi- och klimatrådgivning via avtal mellan Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker. Söderhamn har samma befolkningsprofil som andra mindre kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar, antalet äldre kommer att öka. 10
Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via Viktiga modellen. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag Analys och förbättringsåtgärder I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kommunstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 11
Vision Söderhamn Varumärke Skärgård Flexibelt lärande ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande & utveckling av individen Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål 2015 Perspektiv Attraktiv skärgårdskommun Långsiktigt hållbart samhälle Utveckling av infrastruktur Tillväxt Kvalitet Hållbar utveckling Jämställdhet Bättre företagsklimat Flexibelt lärande Nöjda brukare Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande och utveckling av individer Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet 12 Öppna Söderhamn något att längta till! I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen
Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på Skärgård Flexibelt lärande Entreprenörskap Verksamhetsledningsenheten fick i uppdrag att komma med förslag till organisation, tid- och aktivitetsplan samt finansiering för fortsatt arbete med att utveckla Söderhamns varumärke. 2013 pågår ett projekt, där en processledare anställts för att utveckla varumärkesarbetet. Våren flyttades ansvaret för varumärket till Informations- och marknadsenheten. Varumärkesprojekt 2013 Syftet med projektet är att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Projektets mål Projektmålen är uppdelade i processmål och effektmål. Vissa mål ligger utanför processledarens ansvar, under respektive förvaltnings eller bolags verksamhetsområde, men är viktiga för att stärka vårt varumärke. Arbetet med att utveckla Söderhamns tillgångar för att stärka varumärket ska drivas med ett helhetstänk i hela koncernen. Aktiviteter kring varumärket Under året har processledaren gett ett flertal föreläsningar, för att inspirera och sprida kunskap kring bemötande och varumärke. Bland annat för Stenös personal, turismentreprenörer, ungdomar, Arbetsförmedlingen, Ekonomienheten, Arena för tillväxt, vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni samt under Ledardagen i september. Projekt Drivkrafts mässa Med full fart in i framtiden gav möjligheten att intervjua föreläsare, lärare och elever kring entreprenöriellt lärande. Intervjuerna filmades och publicerades på YouTube, för att sprida vårt varumärke via sociala medier. Under sensommaren följde ett filmteam från TV4 med ut i skärgården för att spela in ett vykort från Söderhamns skärgård. Flera personer från kommunen berättar om sin känsla för Söderhamn. Vykortet visas i TV4 2013. En handbok om varumärket arbetades fram. Handboken förklarar och förenklar varumärkets tre utvecklingsteman: Skärgård = attraktionskraft, flexibelt lärande = kunskap och entreprenörskap = passion. Handboken delades ut till Söderhamns kommuns alla chefer under Varumärkesveckan, vecka 49. Under Varumärkesveckan fick cheferna även fyra ljudfiler om varumärket, som inspiration att dela med sig av till sina anställda. Ljudfilerna finns på intranätet så att all personal kan lyssna till dem. Under 2013 kommer det interna arbetet att fortsätta, bland annat genom att Söderhamns kommuns chefer erbjuds en inspirations- och workshopträff kring Varumärkeshandboken. Vi kommer också att utveckla vår Storytelling samt verka för ökad kunskap om Söderhamns historia och stärka synliggörandet av Söderhamns framsteg. ARBETSMODELL FÖR SÖDERHAMNS KOMMUN Söderhamns varumärke Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 13
KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn och varumärket ligger till grund för inriktningsmålen, liksom kommunens fyra huvuduppgifter (se avsnittet Arbetsmodell för Söderhamns kommun ). Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden 2015: Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). Handlingsprogram för inriktningsmålen För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolagsstyrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar budgetens fyra år. Arbetet med handlingsprogrammen pågick under första halvåret. Respektive nämnd fattade då beslut om vilka aktiviteter de prioriterat utifrån arbetsgruppernas förslag. I förslagen fick kommunstyrelsen tillsammans med kultur- och samhällsutvecklingsnämnden ett stort antal aktiviteter. Den interna processen krävde därför extra tid för gemensamma prioriteringar. Kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden fattade sina beslut om aktiviteter i maj respektive juni. Trots de sena besluten har arbetet med flertalet aktiviteter kommit långt, andra aktiviteter har påbörjats, medan några aktiviteter har fått vänta till 2013. Investeringsmedel Kommunstyrelsen gjorde i november en första fördelning av investeringsmedel för utvecklingsområden 2015. Investeringsmedel motsvarande 74,2 mkr är avsatta. Underlaget för prioritering har processats i inriktningsmålens arbetsgrupper, för att kunna ge en komplett bild av målens investeringsbehov. Underlaget presenterades för kommunstyrelsen december och resulterade i nedanstående förslag till beslut/inriktning. 14 Att minska den totala investeringsbudgeten med 15 miljoner för att kunna avsätta driftmedel. Att föreslå kommunfullmäktige att avsätta investeringsmedel för att utveckla de norra stadsdelarna. Beslutet innebär att sanera mark inom området, upprätta en spontan idrottsanläggning samt budget för projekt Norrskenet för att skapa mötesplatser för boende inom området, odlingslotter och hundrastgård. Den totala investeringsnivån för detta är 5,1 mkr. Att kommunstyrelseförvaltningen återkommer med program för utveckling av centrum under våren 2013. Att kommunstyrelseförvaltningen återkommer med ett samlat förslag kring program för fortsatt skärgårdsutveckling där man tittar på att lyfta in Ljusne i skärgårdssatsningen. Uppföljning av inriktningsmålen Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive arbetsgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. Mätningar Under året har det genomförts ett antal mätningar i några av målen: Långsiktigt hållbart samhälle: Miljöaktuellts kommunrankning Flexibelt lärande: SKL:s ranking av grundskola och gymnasieskola + årligen ska vi starta tre undervisningsgrupper, med flexibelt lärande i fokus Nöjda brukare: Andelen nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen Bättre företagsklimat: Svenskt näringslivs rankning av företagsklimatet Vid årets slut fick inriktningsmålens arbetsgrupper göra en prognos om de tror att målet kommer att uppnås innan målperioden är slut, senast 2015. Av de sex inriktningsmålen har fyra prognostiserat att de kommer uppnås. I två av målen anser de att taktiken behöver ändras för att målen ska uppnås.
Attraktiv skärgårdskommun Varför: När skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi söderhamnare som något självklart i vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Ett levande centrum med mötesplatser där besökaren känner skärgårdskänslan, ger positiv effekt för hela kommunen. Vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Nuläge: Skärgården är en av tre delar som söderhamnarna vill lyfta fram i varumärket Söderhamn. Att Söderhamnarna pekat ut skärgården som en stark del av sin identitet är troligen en konsekvens av kommunens målmedvetna arbete med skärgården sedan 2004. Inriktningsmålets aktiviteter handlar om hur centrum ska få skärgårdskaraktär, hur det ska marknadsföras samt hur företagare, organisationer och andra aktörer kan bli engagerade ambassadörer för Söderhamn och vår skärgård. Flera av målets föreslagna aktiviteter har påbörjats. Men aktiviteterna är komplexa och finansieringen är oklar, så delar av arbetet är fortfarande i sin linda. Ett exempel är aktiviteten att utveckla årummet i centrala staden. Där har förutsättningarna ändrats under arbetets gång. Kommunstyrelsen har bett om förslag på program för centrumutveckling. I första läget gäller det Strykjärnsparken och kvarteret Granen, samt området från Källgatan till Norralagatan mellan gamla järnvägen i söder och Kungsgatan i norr. Den tidigare utvecklingssatsningen Ljusnans mynning ingår numera i inriktningsmålet. Flera aktiviteter har bedrivits under. Bland annat har det tidigare norra kraftverket i Ljusne renoverats och byggts om till utställningslokal. Under sommaren har det varit utställningar i lokalen. Flera aktiviteter handlar om att synliggöra skärgården, till exempel genom att låta grundskoleelever uppleva skärgården. Det har även satts upp fler skyltar under året, så kommuninvånare och besökare lättare kan hitta ut till skärgården. Utvecklingen för att förstärka skärgårdskänslan i Söderhamns centrum har också påbörjats. Exempelvis har ett arbete inletts kring utformning av torgen i centrum. Det arbetas även med andra delar av centrum, för att öka känslan av Söderhamn som skärgårdskommun. Andra påbörjade aktiviteter är att stimulera till ökat skärgårdstema i arbetspraktik. Socialförvaltningen deltar i sysselsättningsåtgärder med både praktik och anställningar i skärgården, i samverkan med förvaltningen för lärande och arbete samt Arbetsförmedlingen. KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning tilläggsfrågor: Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Mätintervall:, 2013, 2015 Attraktiv Andelen skärgårdskommun brukare som är nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen SCB:s medborgarundersökning 10 8 6 4 4 4 2 0 Levande stadscentrum Centrum med skärgårdskänsla Prognos Inriktningsmålet kan komma att uppnås men förändringar i taktik krävs. Åtgärderna i Söderhamns centrum behöver ett förankrat och finansierat genomförandeprogram om målet ska uppnås. Alla underlag för finansiering är framtagna men inga beslut är ännu fattade av kommunfullmäktige. Tillförs de begärda medlen så kommer målet att uppnås. 15
KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Långsiktigt hållbart samhälle 16 Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Varför: Hållbarhetsmålet är övergripande för hela målprocessen, att utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö. Inriktningsmålet bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta. Ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till det. Nuläge: Redovisningen för visar att nämnder och bolag påbörjat flertalet av de aktiviteter som ingår i handlingsprogrammet. En påbörjad aktivitet är att kommunen verkar för att ställa om till mera självhushåll för ökad gemenskap, i samverkan med allmänheten och företag för samodling i staden med omnejd. En del i denna aktivitet är etableringen av odlingslotter inom bostadsområdet Norrberget tillsammans med Hyresgästföreningen. Kommunens kostverksamhet har även haft en Lokal matvecka för elever och förskolebarn. Där fick lokala företag inom 20 mils radie prova på att vara leverantör av råvaror till skolornas kök. Trygghet och tillgänglighet är viktiga faktorer inom hållbarhetsmålet. Några påbörjade aktiviteter är bostadsbolaget Faxeholmens regelbundna bomöten och trygghetsvandringar samt ett aktivt arbete med utemiljöer kring bostadsområden. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden och Resurscentrum har som mål att arbeta med landskapsvård i tätortsmiljöer (inte parkerna) för ökad förstärkning av landskap, trygghet, biologisk mångfald och rörligt friluftsliv. Det sker även ett aktivt arbete med energikrav genom bland annat energirådgivningen. Ett projekt är startat med kommunens fastighetsägare, för att få en bättre boendemiljö för deras hyresgäster. Det arbetas med att utveckla matavfall till biogas och bostadsbolaget har för närvarande etablerat två testområden inom sitt bestånd. Bolaget Söderhamn NÄRA har huvudansvaret för källsorteringsprojektet matavfall till biogas. De har i nuläget cirka 20 % av det totala antalet möjliga abonnenter inne i systemet. Orsaken till att några aktiviteter inte har kommit igång är att det saknas resurser i form av personella och kontanta medel. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Mätintervall: Mätintervall:, 2013, 2015 Miljöaktuellts kommunranking Mätintervall:,, 2013, 2014, 2015
Långsiktigt hållbart samhälle Miljöaktuellts kommunranking, Miljöaktuellts kommunranking, Kompletterande nyckeltal 300 Vakansgrad Faxeholmen Vakansgrad faxeholmen 273 250 15 150 89 100 50 50 0 2013 2014 2015 Målvärde Visar kommunens placering i förhållande till Sveriges alla 290 kommuner. Anledningen till placeringen är att inte alla uppföljningar gjordes av kommunen. Det gjorde att inte all information om vad kommunen arbetar med kom med. Medborgarnas bedömning om kommunen som plats att leva och bo på, SCB i jmf med riket och Medborgarnas bedömning om kommunen inriktningsmålet 100 13% 13% 11% 9 9,2% 9,5% 6 3 0 2007 2008 2009 2010 Faxeholmen AB har trots en kraftig minskning av vakansgraden (andelen outhyrda lägenheter) under de senare åren en av de högsta i Sverige. Vakanta lägenheter är förenat med såväl kostnader som hyresbortfall. Faxeholmen har målsättningen att nå 5 % vakansgrad och fortsatt omställningsarbete planeras. Den smärre ökningen av andelen outhyrda lägenheter under är en följd av fler utflyttade. Nettoutsläpp av koldioxid Koldioxidutsläpp 80 64 60 65 53 Ton 10000 40 8620 8000 20 0 13% 12 6960 6930 6000 Söderhamn Rikssnitt Inriktningsmål 2015 överträffa rikssnittet KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Procent 200 5170 3744 4000 3123 2000 0 2007 Prognosen är att målet kommer att uppnås. Prognos Ett av skälen till det är att kommunen redan innan inriktningsmålet fastställdes drev utvecklingsprojekt inom attraktiv livsmiljö för ett hållbart samhälle. Genom målarbetet har aktiviteterna tydligare formulerats och lett till ett bredare samarbete mellan och inom projekt. Långsiktigt leder det troligen till en effektivare och bredare satsning. 2008 2009 2010 Nettoutsläppten av koldioxid fortsätter att minska. Utfasning av eldningsolja fortsätter både hos Söderhamn NÄRA AB och kommunens fastigheter. Klimatpåverkan från transporterna har planat ut, en trend som vi hoppas håller i sig, för att går mot en minskning. Kompletterande nyckeltal Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Talen sorteras under respektive huvudprocess (kommunens huvuduppgifter). Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. 17
KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Utveckling av infrastruktur Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Varför: Ett av kommunens viktigaste strategiska områden är utveckling av infrastrukturen. Det gäller väg, järnväg, vindkraft och bredband. För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, både för näringslivet och för arbetspendling. Med förbättrade kommunikationer ligger Söderhamn bra till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Att binda ihop Söderhamn med Sundsvallsregionen i norr och Uppsala/Stockholmsregionen i söder är en strategisk åtgärd. Det bidrar till en väsentligt bredare arbetsmarknad och ett vidgat utbildningsutbud. Med ett framtida dubbelspår på Ostkustbanan ligger Sundsvall på ett avstånd av 40 minuter. Söderut kan vi nå Uppsala på 1 timme och Stockholm på 1 timme och 20 minuter. Sveriges pulsåder för råvaruförsörjning för produktion och export går via Söderhamn, i form av E4:an och Ostkustbanan. Trafiken förväntas öka kraftigt de närmaste åren. Det är av stor strategisk betydelse att Ostkustbanan förses med dubbelspår, för att möjliggöra gods- och persontrafikutveckling, och att E4:an får fyrfilsstandard hela vägen till Stockholm. Vindkraft ger Söderhamn och hela regionen en unik chans till positiv utveckling av arbetsmarknaden. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av både landbaserad och off shore vindkraft. De vindkraftsparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En viktig förutsättning för detta är att Söderhamn har en anpassad infrastruktur med bra tillgänglighet både på land och hav. Nuläge: Under har främst kommunstyrelsen, kultur- och samhällsutvecklingsnämnden och Söderhamn NÄRA arbetat med inriktningsmålet för utveckling av infrastruktur. I utveckling av järnvägen deltar kommunen i två regionala nätverk: Nya Ostkustbanan och Samordnad planering. I projektet Nya Ostkustbanan handlar det framförallt om lobbyverksamhet för att få in dubbelspåret i nationell planering. I projektet Samordnad planering arbetas det med en fördjupad översiktsplan för att bestämma läget för framtida dubbelspår. För att utveckla vägtransporterna deltar kommunen aktivt i länets infrastrukturgrupp, som leds av Region Gävleborg. Denna grupp fokuserar på viktiga stråk som E4 och riksväg 50. Söderhamns kommun verkar för fyrfältsväg på 18 E4 sträckan Söderhamn Gävle samt trefältsväg på riksväg 50 sträckan Söderhamn Bollnäs. Söderhamns kommun är projektägare i det regionala utvecklingsprojektet Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind). Projektet arbetar för att skapa ett planeringsunderlag för infrastruktur i vindkraftsutveckling och en regional infrastrukturplan för vindkraftstransporter. Aktiviteten pågår även 2013. Utvecklingen av Orrskärshamnen och Långrörshamnen för vindkraft, pågår även under 2013. Orrskärshamnen har i första hand inriktning som supporthamn för offshoreverksamhet och Långrör som import- och supporthamn för vindkraftsparker i mellersta Sverige. Åtgärder som vidtas är även för att säkerställa Orrskär som en av Sveriges största hamnar av sågade trävaror. Under året har Söderhamns kommun och Söderhamn NÄRA arbetat med att utveckla en lokal bredbandsstrategi med regional samverkan. Kommunen har även deltagit i nätverk för att skapa tillväxt, genom att utveckla infrastruktur för IT och IT-tjänster. Målet är att minst 60 % av hushåll och företag har 100 Mbit/s år 2016 och minst 90 % år 2020. Mätmetod: Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen
Utveckling av infrastruktur Mätintervall: KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2015 Årligen i augusti och december genom delår och bokslut. Mätmetoden för inriktningsmålet infrastruktur är deltagande i möten och nätverk för ändamålet. Kommunen ingår bland annat i dessa nätverk: Järnväg - Nya Ostkustbanan, politisk styrgrupp - Nya Ostkustbanan, arbetsgrupp - Samordnad Planering, politisk styrgrupp - Samordnad Planering, arbetsgrupp - Samverkansgrupp för tågtider SJ Väg - Region Gävleborgs Infrastrukturgrupp - Bergslagsdiagonalen - Fjällvägen - Kollektivtrafikmyndigheten/Landstinget - RNS (region näringsliv samhälle) - Mellansveriges logistiknav Hamnar/Sjöfart - European Wind Energi Association (EWEA), lobbygrupp - Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind) - Sveriges Hamnorganisation, Stuveri och hamn Bredband - Nätverk för utveckling av bredbandstrategier Prognos Prognosen är att målet uppnås. Kommunen är starkt pådrivande inom alla områden kring infrastrukturen i Söderhamns kommun, både via järnväg, väg, hamnar och bredband. 19