skärgårdskänslan, ger positiv effekt för hela kommunen. Vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn.

Transkript

1 Attraktiv skärgårdskommun När skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi söderhamnare som något självklart i vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Ett levande centrum med mötesplatser där besökaren känner skärgårdskänslan, ger positiv effekt för hela kommunen. Vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Skärgården är en av tre delar som söderhamnarna vill lyfta fram i varumärket Söderhamn. Att Söderhamnarna pekat ut skärgården som en stark del av sin identitet är troligen en konsekvens av kommunens målmedvetna arbete med skärgården sedan 24. Inriktningsmålets aktiviteter handlar om hur centrum ska få skärgårdskaraktär, hur det ska marknadsföras samt hur företagare, organisationer och andra aktörer kan bli engagerade ambassadörer för Söderhamn och vår skärgård. Flera av målets föreslagna aktiviteter har påbörjats. Men aktiviteterna är komplexa och finansieringen är oklar, så delar av arbetet är fortfarande i sin linda. Ett exempel är aktiviteten att utveckla årummet i centrala staden. Där har förutsättningarna ändrats under arbetets gång. Kommunstyrelsen har bett om förslag på program för centrumutveckling. I första läget gäller det Strykjärnsparken och kvarteret Granen, samt området från Källgatan till Norralagatan mellan gamla järnvägen i söder och Kungsgatan i norr. Den tidigare utvecklingssatsningen Ljusnans mynning ingår numera i inriktningsmålet. Flera aktiviteter har bedrivits under 212. Bland annat har det tidigare norra kraftverket i Ljusne renoverats och byggts om till utställningslokal. Under sommaren 212 har det varit utställningar i lokalen. Flera aktiviteter handlar om att synliggöra skärgården, till exempel genom att låta grundskoleelever uppleva skärgården. Det har även satts upp fler skyltar under året, så kommuninvånare och besökare lättare kan hitta ut till skärgården. Utvecklingen för att förstärka skärgårdskänslan i Söderhamns centrum har också påbörjats. Exempelvis har ett arbete inletts kring utformning av torgen i centrum. Det arbetas även med andra delar av centrum, för att öka känslan av Söderhamn som skärgårdskommun. Andra påbörjade aktiviteter är att stimulera till ökat skärgårdstema i arbetspraktik. Socialförvaltningen deltar i sysselsättningsåtgärder med både praktik och anställningar i skärgården, i samverkan med förvaltningen för lärande och arbete samt Arbetsförmedlingen. KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Söderhamn upplevs senast 215 som en attraktiv skärgårdskommun, med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla. SCB:s medborgarundersökning tilläggsfrågor: Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Mätintervall: 211, 213, 215 Attraktiv Andelen skärgårdskommun brukare som är nöjda/mycket nöjda med barnomsorgen SCB:s medborgarundersökning Levande stadscentrum Centrum med skärgårdskänsla Inriktningsmålet kan komma att uppnås men förändringar i taktik krävs. Åtgärderna i Söderhamns centrum behöver ett förankrat och finansierat genomförandeprogram om målet ska uppnås. Alla underlag för finansiering är framtagna men inga beslut är ännu fattade av kommunfullmäktige. Tillförs de begärda medlen så kommer målet att uppnås. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Långsiktigt hållbart samhälle 16 Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 215 nå lägst plats 5 samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex Hållbarhetsmålet är övergripande för hela målprocessen, att utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö. Inriktningsmålet bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta. Ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till det. Redovisningen för 212 visar att nämnder och bolag påbörjat flertalet av de aktiviteter som ingår i handlingsprogrammet. En påbörjad aktivitet är att kommunen verkar för att ställa om till mera självhushåll för ökad gemenskap, i samverkan med allmänheten och företag för samodling i staden med omnejd. En del i denna aktivitet är etableringen av odlingslotter inom bostadsområdet Norrberget tillsammans med Hyresgästföreningen. Kommunens kostverksamhet har även haft en Lokal matvecka för elever och förskolebarn. Där fick lokala företag inom 2 mils radie prova på att vara leverantör av råvaror till skolornas kök. Trygghet och tillgänglighet är viktiga faktorer inom hållbarhetsmålet. Några påbörjade aktiviteter är bostadsbolaget Faxeholmens regelbundna bomöten och trygghetsvandringar samt ett aktivt arbete med utemiljöer kring bostadsområden. Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden och Resurscentrum har som mål att arbeta med landskapsvård i tätortsmiljöer (inte parkerna) för ökad förstärkning av landskap, trygghet, biologisk mångfald och rörligt friluftsliv. Det sker även ett aktivt arbete med energikrav genom bland annat energirådgivningen. Ett projekt är startat med kommunens fastighetsägare, för att få en bättre boendemiljö för deras hyresgäster. Det arbetas med att utveckla matavfall till biogas och bostadsbolaget har för närvarande etablerat två testområden inom sitt bestånd. Bolaget Söderhamn NÄRA har huvudansvaret för källsorteringsprojektet matavfall till biogas. De har i nuläget cirka 2 % av det totala antalet möjliga abonnenter inne i systemet. Orsaken till att några aktiviteter inte har kommit igång är att det saknas resurser i form av personella och kontanta medel. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 212 SCB:s medborgarundersökning Mätintervall: Mätintervall: 211, 213, 215 Miljöaktuellts kommunranking Mätintervall: 211, 212, 213, 214, 215

3 Långsiktigt hållbart samhälle Miljöaktuellts kommunranking 211, 212 Miljöaktuellts kommunranking 211, 212 Kompletterande nyckeltal 3 Vakansgrad Faxeholmen Vakansgrad faxeholmen Målvärde Visar kommunens placering i förhållande till Sveriges alla 29 kommuner. Anledningen till placeringen 211 är att inte alla uppföljningar gjordes av kommunen. Det gjorde att inte all information om vad kommunen arbetar med kom med. Medborgarnas bedömning om kommunen som plats att leva och bo på, SCB i jmf med riket och Medborgarnas bedömning om kommunen inriktningsmålet 1 13% 13% 11% 9 9,2% 9,5% Faxeholmen AB har trots en kraftig minskning av vakansgraden (andelen outhyrda lägenheter) under de senare åren en av de högsta i Sverige. Vakanta lägenheter är förenat med såväl kostnader som hyresbortfall. Faxeholmen har målsättningen att nå 5 % vakansgrad och fortsatt omställningsarbete planeras. Den smärre ökningen av andelen outhyrda lägenheter under 212 är en följd av fler utflyttade. Nettoutsläpp av koldioxid Koldioxidutsläpp Ton % Söderhamn 211 Rikssnitt 211 Inriktningsmål 215 överträffa rikssnittet KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL en är att målet kommer att uppnås. Ett av skälen till det är att kommunen redan innan inriktningsmålet fastställdes drev utvecklingsprojekt inom attraktiv livsmiljö för ett hållbart samhälle. Genom målarbetet har aktiviteterna tydligare formulerats och lett till ett bredare samarbete mellan och inom projekt. Långsiktigt leder det troligen till en effektivare och bredare satsning Nettoutsläppten av koldioxid fortsätter att minska. Utfasning av eldningsolja fortsätter både hos Söderhamn NÄRA AB och kommunens fastigheter. Klimatpåverkan från transporterna har planat ut, en trend som vi hoppas håller i sig, för att går mot en minskning. Kompletterande nyckeltal Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Talen sorteras under respektive huvudprocess (kommunens huvuduppgifter). Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Utveckling av infrastruktur Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på Ostkustbanan. Ett av kommunens viktigaste strategiska områden är utveckling av infrastrukturen. Det gäller väg, järnväg, vindkraft och bredband. För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, både för näringslivet och för arbetspendling. Med förbättrade kommunikationer ligger Söderhamn bra till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Att binda ihop Söderhamn med Sundsvallsregionen i norr och Uppsala/Stockholmsregionen i söder är en strategisk åtgärd. Det bidrar till en väsentligt bredare arbetsmarknad och ett vidgat utbildningsutbud. Med ett framtida dubbelspår på Ostkustbanan ligger Sundsvall på ett avstånd av 4 minuter. Söderut kan vi nå Uppsala på 1 timme och Stockholm på 1 timme och 2 minuter. Sveriges pulsåder för råvaruförsörjning för produktion och export går via Söderhamn, i form av E4:an och Ostkustbanan. Trafiken förväntas öka kraftigt de närmaste åren. Det är av stor strategisk betydelse att Ostkustbanan förses med dubbelspår, för att möjliggöra gods- och persontrafikutveckling, och att E4:an får fyrfilsstandard hela vägen till Stockholm. Vindkraft ger Söderhamn och hela regionen en unik chans till positiv utveckling av arbetsmarknaden. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av både landbaserad och off shore vindkraft. De vindkraftsparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En viktig förutsättning för detta är att Söderhamn har en anpassad infrastruktur med bra tillgänglighet både på land och hav. Under 212 har främst kommunstyrelsen, kultur- och samhällsutvecklingsnämnden och Söderhamn NÄRA arbetat med inriktningsmålet för utveckling av infrastruktur. I utveckling av järnvägen deltar kommunen i två regionala nätverk: Nya Ostkustbanan och Samordnad planering. I projektet Nya Ostkustbanan handlar det framförallt om lobbyverksamhet för att få in dubbelspåret i nationell planering. I projektet Samordnad planering arbetas det med en fördjupad översiktsplan för att bestämma läget för framtida dubbelspår. För att utveckla vägtransporterna deltar kommunen aktivt i länets infrastrukturgrupp, som leds av Region Gävleborg. Denna grupp fokuserar på viktiga stråk som E4 och riksväg 5. Söderhamns kommun verkar för fyrfältsväg på 18 SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 212 E4 sträckan Söderhamn Gävle samt trefältsväg på riksväg 5 sträckan Söderhamn Bollnäs. Söderhamns kommun är projektägare i det regionala utvecklingsprojektet Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind). Projektet arbetar för att skapa ett planeringsunderlag för infrastruktur i vindkraftsutveckling och en regional infrastrukturplan för vindkraftstransporter. Aktiviteten pågår även 213. Utvecklingen av Orrskärshamnen och Långrörshamnen för vindkraft, pågår även under 213. Orrskärshamnen har i första hand inriktning som supporthamn för offshoreverksamhet och Långrör som import- och supporthamn för vindkraftsparker i mellersta Sverige. Åtgärder som vidtas är även för att säkerställa Orrskär som en av Sveriges största hamnar av sågade trävaror. Under året har Söderhamns kommun och Söderhamn NÄRA arbetat med att utveckla en lokal bredbandsstrategi med regional samverkan. Kommunen har även deltagit i nätverk för att skapa tillväxt, genom att utveckla infrastruktur för IT och IT-tjänster. Målet är att minst 6 % av hushåll och företag har 1 Mbit/s år 216 och minst 9 % år 22. Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen

5 Utveckling av infrastruktur Mätintervall: KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Årligen i augusti och december genom delår och bokslut. Mätmetoden för inriktningsmålet infrastruktur är deltagande i möten och nätverk för ändamålet. Kommunen ingår bland annat i dessa nätverk: Järnväg - Nya Ostkustbanan, politisk styrgrupp - Nya Ostkustbanan, arbetsgrupp - Samordnad Planering, politisk styrgrupp - Samordnad Planering, arbetsgrupp - Samverkansgrupp för tågtider SJ Väg - Region Gävleborgs Infrastrukturgrupp - Bergslagsdiagonalen - Fjällvägen - Kollektivtrafikmyndigheten/Landstinget - RNS (region näringsliv samhälle) - Mellansveriges logistiknav Hamnar/Sjöfart - European Wind Energi Association (EWEA), lobbygrupp - Södra Norrlands Vindkraftcentrum (SN Vind) - Sveriges Hamnorganisation, Stuveri och hamn Bredband - Nätverk för utveckling av bredbandstrategier en är att målet uppnås. Kommunen är starkt pådrivande inom alla områden kring infrastrukturen i Söderhamns kommun, både via järnväg, väg, hamnar och bredband. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Flexibelt lärande 2 Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 211 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten, samt årligen öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Utbildningsnivån är en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet och som utvecklingstema i vårt varumärke. En högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier och lockar fler invånare och företag till kommunen. För inriktningsmålet finns en arbetsgrupp på sex personer från olika förvaltningar. I styrgruppen är dessa nämnder representerade; barn- och utbildningsnämnden, nämnden för lärande och arbete, kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden. Det har även bildats en grupp för varje aktivitet. Styrgruppen och aktivitetsgrupperna sammanträder varannan vecka för att få en kontinuerlig uppföljning. Engagemanget i grupperna har varit stort och samtliga aktiviteter, utom en, prognostiseras att uppnås. Aktiviteten där alla pedagoger ska ha genomgått minst en grundutbildning i entreprenöriellt förhållningssätt ser ut att få en mycket positiv måluppfyllelse. En inventering har gjorts, utbildningsalternativ har plockats fram och utbildningar har påbörjats. Den aktivitet som verkar svårast att nå är en vikariepool med pedagoger inom bemanningens verksamhet. Det blir praktiska problem att fylla lärarvikariernas arbetsvecka, då det inte finns vikariat på heltid. I målet ingår att utveckla flexibelt lärande på pedagogikens villkor, och utveckla arbetet med sociala medier. Två grupper av pedagoger som arbetar mindre läroboksbundet, med fokus på bland annat sociala medier, är startade på Centrum för flexibelt lärande (CFL) och Staffangymnasiet, en tredje grupp på grundskolan ligger i startgroparna. Investeringspengar från kommunens avsatta investeringsbudget för målen har sökts och ansvariga avvaktar beslutet. I högtryckskonceptet samverkar verksamheter för tidiga insatser riktade till ungdomar. I styrgruppen för Högtrycket har både barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden representanter. Denna samverkan är i en utvecklingsfas. Tanken framåt är ökad samverkan mellan skola, socialtjänst och landsting för snabba och tidiga gemensamma insatser även för barn. Modell för samverkansarbetet är framtagen och ansvariga personer har utsetts på respektive förvaltning. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 212 SKL ranking SKL:s ranking av grundskola och gymnasieskola Uppnådda mål i samtliga ämnen Genomsnittligt meritvärde Andelen behöriga till gymnasiet Andelen elever med slutförd gymnasieutbildning inom 4 år I 211 års mätning fanns ett framtaget värde för kommunen i andelen behöriga till gymnasiet. I statistiken för 212 är detta ändrat och istället är värdet i diagrammet en sammanvägning av resultatet från fyra parametrar: andel behöriga till gymnasieskolans naturvetar- och teknikprogram (plats 222), andel behöriga till gymnasieskolans ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogram (plats 224), andel behöriga till gymnasieskolans estetiska program (plats 236) och andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram (plats 247).

7 Flexibelt lärande Mätintervall: Utgångsvärde 211, mätning 212, 213, 214, 215 en är att målet kommer att uppnås under målperioden. I stort sett alla aktiviteter ligger i fas med plan. De aktiviteter som det i dagsläget råder en osäkerhet kring är lärarvikarier i bemanningen och aktiviteter beroende av de sökta investeringsmedlen. Kompletterande nyckeltal Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Plats Nyckeltalet är en rankning över landets grundskolor i kostnadseffektivitet. Försämringen under 211 beror på kraftigt försämrade skolresultat under 211. Resultat för 212 kommer i juni 213. Analys av grundskolans effektivitet sker i inriktningsmålet Flexibelt lärande. Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högskolestudier Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 5 övergått till högskolestudier 46% 4 42% 38% 41% KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Den andra mätmetoden för detta mål är att det årligen ska starta tre undervisningsgrupper som arbetar med flexibelt lärande på pedagogikens villkor, där arbetet med sociala medier utvecklas. Det har startats två grupper under 212. Mer information finns att läsa under nuläge. 44% 36% Söderhamn är fortfarande bland de bästa kommunerna i länet och har även legat över riksnittet (nuvarande rikssnitt är 38 %). Minskningen har inte analyserats. Den kan delvis förklaras med en minskad nationell satsning på lokala lärocentra som lett till att utbudet på distansutbildningar har minskat under några år. Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet (tidigare inriktningsmål) Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet (tidigare inriktningsmål) 5 42% 4 33% 42% 27% % 21% Nyckeltalet ingick i inriktningsmålen för Söderhamn har den största andelen UF-företag i Hälsingland. Andelen elever som startar UF-företag är en mätare på hur arbetet med entreprenörskap utvecklas i skolan. Trenden är fortsatt uppåt och för läsåret 212/213 bedöms närmare 5 % av eleverna starta ett UF-företag. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 Nöjda brukare KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL I Söderhamn ska nöjdheten årligen öka inom omsorgen för barn, äldre och funktionshindrade 22 Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och målgrupper inom omsorg för barn, äldre och funktionshindrade. Målet ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för dem som tar del av omsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt det är möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. De flesta av aktiviteterna för 212 har påbörjats, blivit klara eller beräknas bli klara med ett positivt utfall. Endast ett fåtal aktiviteter har inte kommit igång, men startar under 213. Två aktiviteter går inte att genomföra utan en utökad budgetram. En av kommunstyrelsens aktiviteter för 212 handlade om att utveckla kommunens medborgarservice. Arbetet är igång för att skapa en väg in på biblioteket för bibliotekets och turistbyråns verksamhet. Under året har kultur- och samhällsutvecklingsnämnden genomfört och utvärderat ett försök med tvårätterssystem på äldreboendet Forsgården. Äskande om medel på 3 kr har gjorts till kommunstyrelsen. Det finns en plan för successivt införande på övriga äldreboenden, om äskandet går igenom. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort en inventering av fysisk tillgänglighet till kommunens fastigheter. En utvärdering av arbetet påbörjades av kommunen under 212 och fortsätter under 213. Efter utvärderingen tas en tillgänglighetsplan fram. Den beräknas bli klar under 213. Nämnden för lärande och arbete har under 212 verkat för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till ett arbete på den öppna marknaden. Nämnden har även tillsammans med omvårdnadsnämnden tittat behovet av fritidsaktiviteter för män och kvinnor med funktionsnedsättningar. Nämnderna har även deltagit i forskningsprojektet Yrkesspråk i social omsorg. I forskningsprojektet kan personal från förvaltningarna få stöd med olika etiska dilemman, för att personalen bättre ska kunna stötta brukarna. Kommunen har undersökt förutsättningarna för att öka personaltätheten inom förskola och fritidshem. Undersökningen visar att det krävs en ökad budgetram för att kunna uppnå måluppfyllelsen för denna aktivitet. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden arbetar tillsammans för att utveckla samverkansformer i syfte att tidigt upptäcka barn i förskolan med behov av extra stödinsatser. De kommer även att utbilda personal i en metod som ska tas fram. Ett annat arbete inom ramen för målet är att utsöderhamns KOMMUN ÅRSREDOVISNING 212 veckla anhörigstödet och ta fram en plan med prioriteringar för vilka som är i behov av anhörigstöd. Inom barnomsorg görs mätningen genom en urvalsundersökning där 8 brukare inom förskola och fritidsverksamhet tillfrågas. Inom äldreomsorg sker mätningen via SKL:s projekt öppna jämförelser. Där kan man jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Inom omsorg för funktionshindrade genomförs mätningarna (utom socialpsykiatri) riktade till samtliga personer i särskilt boende och samtliga personer med daglig verksamhet. Mätningarna genomförs under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting i samband med Nätverksprojektet Jämföra, där Söderhamn deltar tillsammans med sju andra kommuner. Omvårdnadsförvaltningen och förvaltningen för lärande och arbete samarbetar kring brukarundersökningarna inom handikappomsorgen. Förvaltningarna avdelar en två personal som tillsammans genomför intervjuerna. 29 erbjöds totalt 9 personer intervju. Av dessa bor 55 personer i särskilt boende och 7 personer har daglig verksamhet. Mätintervall: Mätningar 212, 213, 214, 215 Det har genomförts nya årliga mätningar av brukarnöjdheten inom förskola och fritidshem. Resultatet har analyserats och redovisats för rektorer. Omvårdnadsnämnden har genomfört undersökningar, men har ännu inte hunnit analysera resultatet. Det går inte att göra direkta jämförelser med tidigare år, då vissa frågor och svarsalternativ har ändrats. Socialnämnden har under 212 genomfört en undersökning på en av enheterna inom individ- och familjeomsorgen. Den kommer att utvärderas och utvecklas för att nämnden ska kunna fortsätta göra mätningar inom hela individ- och familjeomsorgen under 213.

9 Nöjda brukare Andelen brukare som är nöjda/mycket nöjda med Barnomsorgen ska årligen öka fram till och brukare med 215Andelen (procent) % 91% Andel invånare 8 år och äldre med plats Andel invånare 8 år och äldre med plats på äldreboende på äldreboende 17,7% 17,1% 17,2% 16,8% 16,8% 16,5% Föräldrar fritids 212 Föräldrar förskolan 212 Målet kan komma att uppnås men förändringar i taktik krävs. Inriktningsmålet där andelen nöjda brukare i Söderhamn årligen ska öka kan bli svårt att uppnå när vi redan i utgångsläget har så höga siffror. Det finns aktiviteter i handlingsprogrammet för att utveckla alternativa utvärderingsverktyg för personer som har svårt att svara på enkäter vi tidigare använt oss av. Detta kan påverka resultatet, och förhoppningsvis göra det mer rättvisande. En analys av vad kommunfullmäktige menar med brukarnöjdhet är viktig, liksom en diskussion om vad som är en realistisk procentuell nivå på nöjdhet. Om kommunen inte når målet med att årligen öka nöjdheten kan det ändå ha utförts ett bättre arbete än tidigare, genom att förändra sättet att mäta och mäta mer rättvisande. Utifrån vad som beskrivits ovan har inriktningsmålsgruppen diskuterat om det behövs en revidering av inriktningsmålet. Alternativt behöver vi lägga in en djupare analys av vad vi vill uppnå med målet. Att öka nöjdheten med utgångslägets redan höga siffror samtidigt som undersökningsmetoderna förfinas kan vara svårt. Däremot kan kommunen ändå ha utfört ett bättre arbete. Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under tio personer månader av året som efter fyra år Andelenminst av invandrade (18-64 år) i Söderhamn befinner sig i arbete eller utbildning 4 28,5% 3 3,1% 29,6% 31,4% 29,7% Ovanstående två mättal visar på åtgärder som kan ses som kommunicerande kärl, antingen är äldreomsorgens insatser som hemtjänst eller som äldreboende. Undersökningar visar att de allra flesta av de äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt. Även ekonomiskt är detta fördelaktigt då snittkostnaden för ett äldreboende är ca 3 ggr högre än hemtjänstinsatsen. Under 212 har antalet hemtjänstinsatser minskat något men däremot har fler timmar åtgått för hemtjänst. Orsaken till detta är under utredning men den preliminära analysen är att vårdtyngden pe hemtjänstinsats har ökat. Antal barnandelen ochavunga - 2 år som erhållit invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning individuellt behovsprövade öppna insatser % 2 15 Andel invånare 8 år och äldre med plats Andel invånare 8 år och äldre med hemtjänstinsats på äldreboende KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL % 15% 15% 16% 16% Antal vårddygn barn och unga - 2 år Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år (institutionsplacering) befinner sig i arbete eller utbildning 5 Utvecklingen i riket är att det blir färre biståndsmottagare men långvarigheten hos dem ökar. Andelen vuxna biståndsmottagare med långvarigt (1-12 månader) eller mycket långvarigt ekonomiskt bistånd (tre år eller längre) har ökat med 2,6% respektive 2,7% till 34,3% respektive 21,3%. Snittet i vårt län är 26,6 % för långvarigt respektive 14,4 % för mycket långvarigt. Söderhamn har 19,4 % rep 9,4%, vilket kan jämföras med Gävle 32,5% resp 19,8%, Sandviken 37,3% resp 21,1%. Utan Söderhamns aktiva insatser till egen försörjning är bedömingen att Söderhamns siffror skulle vara lika som Gävles och Sandvikens, då dessa tre kommuner har högst arbetslöshet i länet Dessa två mättal bör vara kommunicerande kärl och målet är att styra över insatserna till öppna insatser istället för institutionsplacering. Vård i öppna insatser ger bättre resultat över tid och är även mer kostnadseffektiva. Utvecklingen för båda nyckeltalen har visat sig bra under 212. Arbetet med kortare placeringar, kontaktfamiljer mm har inneburit en minskning av institutionsplaceringar. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 Bättre företagsklimat KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Söderhamn ska senast 215 ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 211. Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. En av effekterna med ett gott företagsklimat är att det kan bidra till är att fler vågar starta eget företag och det kan ge fler arbetstillfällen. Detta har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden. Inriktningsmålet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov. Det ger bra förutsättningar för tillväxt. En viktig del av målet är att marknadsföra Söderhamn som en bra ort för att etablera sin verksamhet och att villkoren för ett gott liv i övrigt är synnerligen goda. Att sätta Söderhamn på kartan och göra potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar i Söderhamn. Söderhamns placering i Svenskt Näringslivs Placering sv näringsliv företagsklimatundersökning Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet år 212 visar att Söderhamn tappat ytterligare 28 placeringar jämfört med föregående år. Söderhamn hamnar på plats 26 bland rikets 29 kommuner. Goda resultat visar kommunen framför allt inom områdena infrastruktur och skolans attityder till företagande. Däremot rankas kommunen lågt när det gäller medias attityder till företagande och attityden hos kommunala tjänstemän och politiker. Erfarenheter från både nationell och lokal nivå visar att företag anser att det är viktigt att enkelt och snabbt kunna komma i kontakt med och få svar från kommunen. Arbetsgruppen för målet föreslår därför att kommunen tar fram en övergripande tillgänglighetsplan. Ett andra steg är att genomföra en analys av förvaltningarnas egen tillgänglighet för företag på verksamhetsnivå, gärna belyst med goda exempel. Gruppen avser att ta fram en modell som kan appliceras på alla förvaltningar. En gemensam modell kommer också att underlätta jämförelser förvaltningarna emellan. Målet kommer att mätas årligen genom Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet, andelen företag/1 invånare och andelen nystartade företag/1 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor Inriktningsmål 215 Antal företag Antal företag per tusen invånare Antalet privata företag med minst en anställd per tusen invånare har ökat stadigt sedan 25. Länssnittet och rikssnittet för 212 är Antal företag företag per tusen invånare Antal nystartade ,2 4, Antalet nystartade företag har i princip legat på samma nivå sedan 21, vilket även gäller för hela Gävleborg. Länssnittet för 212 är 4.6 och risksnittet är SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 212

11 Bättre företagsklimat Målet kommer att uppnås under förutsättning att medel avsätts. De aktiviteter som var planerade under 212 har dock inte kommit igång enligt plan. Anledningen är att arbetsgruppen anser att kommunen behöver ta fram en tillgänglighetsplan innan de kan arbeta vidare med de planerade aktiviteterna. Kompletterande nyckeltal Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning Andelen av invandrade personer (18-64 år) i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning 4 3 Söderhamns placering för målgruppen ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista (från tidigare inriktningsmål) Plats % 6 31% 27% Företagsklimat enligt ranking Svenskt Näringsliv % 2% 2 13% KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL Nyckeltalet är ett mått på hur invandrade personer integreras i samhället. Som framgår har andelen i arbete eller studier efter fyra år minskat under 212. Sedan 211 har Arbetsförmedlingen huvudansvaret för arbetslinjen med målet att alla ska vara i arbete eller utbildning efter två år. Antal gästnätter i skärgården per år Antal gästnätter i skärgården per år Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Nätter Antal Gävleborg har landets högsta öppna arbetslöshet för ungdomar. Söderhamns öppna arbetslöshet har förbättrats sedan tidigare men har under 212 gått tillbaka. Vid årsskiftet var 8,3% av den registrerbaserade arbetskraften öppet arbetslösa, vilket är drygt 1 % över rikets genomsnitt Statistiken är ett mått på hur skärgårdssatsningen utvecklas. Stugor finns på Storjungfrun, Enskär och Klacksörarna. Därtill finns ett vandrarhem på Rönnskär. Antalet gästnätter minskade under 212. Anledningen till detta tros vara det sämre sommarvädret och en allmän negativ effekt på grund av oljeutsläpp i skärgården Statistiken är utvecklingen av eftergymnasiala yrkesutbildningar (exkl högskoleutbildning). 212 års siffror är det lägsta sedan 28. Anledningen är att antalet yrkesutbildningar på CFL har minskat från tre till en, vindkraftsutbildningen. Situationen visar även att det har blivit svårare för mindre lärocenter. SÖDERHAMNS KOMMUN ÅRSREDOVISNING