Handlingsprogram om företagsklimat

Transkript

1 Handlingsprogram om företagsklimat Version 2014

2 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om företagsklimatet Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Varför detta inriktningsmål? Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Det har avgörande betydelse för tillväxten, jobben och välfärden Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda (ett gott liv) är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. 2

3 En av effekterna som ett gott företagsklimat kan bidra till är att fler vågar ta steget att starta eget företag vilket i sin tur leder till fler arbetstillfällen. Målet kommer även att mäta dels antal befintliga företag samt antalet nystartade företag. Andelen företag Visar det totala antalet privata arbetsplatser per invånare, uppdelat i arbetsplatser utan anställda och arbetsplatser med minst 1 anställd. Det bör understrykas att faktorn företagande (arbetsplatser) avser arbetsställen och inte företag, då företag kan ha flera arbetsställen ute i landet. Nuläge: När det gäller processgruppens förslag på aktiviteter för 2014 så grundar sig dessa på de intervjuer som man har gjort med företag i Söderhamn. De finns fem områden som företagen vill att kommunen ska prioritera. Dessa är: Tillgänglighet Fler företagsbesök Enkel synpunktshantering Upphandlingsfrågor Erkännande Avslutningsvis, men helt klart viktigast, är att kommunicera hur viktigt kommunen anser att företagen är och att prioritera arbetet med att förbättra företagsklimatet för dem. Nyföretagarområdet Söderhamn arbetar med nyföretagandet utifrån ett nätverks- och utbildningsperspektiv. Detta yttrar sig i att man håller kostnadsfria nyföretagarutbildningar för alla intresserade, dvs kurserna är öppna även för de som har jobb idag, vilket inte är fallet med de starta eget-kurser som Arbetsförmedlingen anordnar. De senaste åren har fyra kurser hållits per år och intresset för kurserna är stort. 3

4 Söderhamns kommun är huvudfinansiär av Nyföretagarcentrum som hjälper nystartade företag bl a med coaching och mentorstöd. De hjälper också Söderhamns teknikpark/faxepark med affärsrådgivning i parkens inkubator. Ett muntligt avtal finns också med ett antal redovisnings- och revisionsbyråer om att nystartade företag erhåller en timmes kostnadsfri konsultation. Vidare hålls en nyföretagarträff i början av varje år. Till denna bjuds alla in som registrerat ett företag i Söderhamns Kommun de senaste två åren. Under denna tid får man chansen att möta, inte bara andra företagare i ett tidigt skede, utan även organisationer som på olika sätt stödjer företag eller figurerar i dess vardag. Dessa är bland andra: Skatteverket, ALMI, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen PRV mfl. Analys utifrån mätmetod Aktuell mätmetod är dels Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag per 1000 innevånare samt andelen nystartade företag per 1000 innevånare. Fakta om enkät och ranking Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktasajten om företagsklimat som finns tillgänglig på Enkätundersökningen genomfördes i samtliga 290 kommuner under perioden september till december av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare. Processgruppen har tagit fasta på just det faktum att undersökningen baseras på företagarens upplevda situation med andra ord- attityder. Attityder som alltså inte behöver vara självupplevda. Vi konstaterar dock att dessa attityder är en sanning men att vi inte vet vad som påverkar attityden. Vår strategi för att nå Inriktningsmålet är sålunda att verkligen förstå de faktorer som påverkar företagarnas attityder kopplat till sin upplevda relation till kommunen. Vi upplever detta som ett långsiktigt arbete där vår första aktivitet blir att kartlägga varje förvaltnings tillgänglighet på verksamhetsnivå. Parallellt med detta kommer vi att närmare undersöka vad som påverkar deltagande företagares attityder såsom de uttrycks i Företagsklimatet. 4

5 Definitionen av en attityd: Attityder är en psykologisk tendens som yttrar sig genom att man evaluera någonting/ någon med någon grad av positiv alternativ negativ inställning gentemot denna företeelse En attityd är alltså en kognitiv representation som summerar våra värderingar av ett attitydobjekt. Vi behöver förstå detta men vad som orsakar den upplevda attityden. Först då kan vi försöka förändra eller påverka dessa attityder. Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Aktiviteter och ansvariga under 2014 Nuläge Prognos Åtgärd/kommentar Tillgänglighet Till en början så förslår gruppen att kommunen tar fram en övergripande tillgänglighetspolicy. En dellösning på att förbättra tillgängligheten kan vara att införa en kundtjänst. (KS) När den väl har implementeras så ska den kontrolleras genom att ett undersökningsföretag ställer frågor via telefon och mail till kommunen. (KS) Ett råd/ sammansatt av företagare och kommunala tjänstemän ska ta fram bättre information och rutiner. Men rådet ska också fungera utifrån olika förvaltningars behov av att ha en bra dialog med näringslivet. (BUN, BMN, KS, KUS, LA, Nära, upphandlingsorg) Identifiera och genomföra minst ett e-service projekt (se vindlov.se) som förbättrar tillgängligheten inom tillståndshanteringen. (KS) Företagsbesök Framtagande av modell för konstruktiva företagsbesök. En del av samtalsmallen ska bygga på de frågor som finns med i Svenskt Näringslivs enkät. Den andra delen ska baseras utifrån de olika förvaltningarna respektive behov. (BUN, BMN, KS, KUS, LA, Nära) 200 företagsbesök ska genomföras av kommunala representanter under (BUN, BMN, KS, KUS, LA, Nära) En besöksdag för politiker ska genomföras under (KS) Synpunktshantering Ta fram en synpunkts/förslagslåda som vänder sig till företagare. Ta fram en rutin som säkerställer återkoppling. Skapa en logisk hemsida där även de olika förvaltningarnas synpunktslådor hänger ihop med första sidan. (KS/Info) 5

6 Upphandling Arbeta fram en modell en upphandlingsskola som reder ut begreppen och sänker trösklarna. Detta kan ske både branschvis eller gemensamt. (KS) Synliggör de aktuella upphandlingarna på kommunens hemsida (KS) Erkännande Kommunen arbetar fram en kommunikationsplan för att synliggöra företagare som gör något för kommunen. Tips om detta erhålls t ex från besöken. Artiklarna läggs ut på hemsidan och går ut som pressreleaser för att förhoppningsvis hamna i något media. Minst ett synliggörande per månad och förvaltning. (KS/Info) Fortsätt att synliggöra företagare på företagarluncherna (KS) Förbättringsförslag Samtliga förvaltningar och bolag tar fram minst 3 förbättringsförslag/aktiviteter kopplade till företagsklimatmålet, att arbetar vidare med under Aktiviteterna ska redovisas för företagsklimatgruppen under första halvåret Arbetsgrupp Kent Lundquist (processledare) KS Johanna Sollengren KS Erik Sunnert KS Gunnar Mellqvist KUS Hermans Classon BM Mats Erlander LA Lars Stål KUS Carina Säker KS Maria Lind BUN Ingrid Nyström KS Leif Svensson KS 6