Exempelsamling :: Gram-Schmidt

Relevanta dokument
1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

29 november, 2016, Föreläsning 21. Ortonormala baser (ON-baser) Gram-Schmidt s ortogonaliseringsprocess

SF1624 Algebra och geometri

1. Bestäm volymen för den parallellepiped som ges av de tre vektorerna x 1 = (2, 3, 5), x 2 = (3, 1, 1) och x 3 = (1, 3, 0).

Matematik med datalogi, mfl. Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

2x + y + 3z = 1 x 2y z = 2 x + y + 2z = 1

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng. Använd bifogat formulär för dessa 6 frågor.

Frågorna 1 till 6 ska svaras med ett kryss för varje korrekt påstående. Varje uppgift ger 1 poäng.

För ingenjörs- och distansstudenter Linjär Algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

3. Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x + y = 1 x + 2y = 3 x + 3y = 4 x + 4y = 6

1. (a) Bestäm alla värden på c som gör att matrisen A(c) saknar invers: c 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag med bedömningskriterier till kontrollskrivning 2 Fredagen den 28 januari, 2011

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Linjär algebra/matematik. TM-Matematik Mikael Forsberg ma014a, ma031a

Övningstenta 001. Alla Linjär Algebra. TM-Matematik Sören Hector Mikael Forsberg. 1. x 2y z + v = 0 z + u + v = 3 x + 2y + 2u + 2v = 4 z + 2u + 5v = 0

x 2y + z = 1 (1) 2x + y 2z = 3 (2) x + 3y z = 4 (3)

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 22 oktober, 2010

Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 3 på kursen Linjär algebra för D, vt 15.

GRAM-SCHMIDTS METOD ... Med hjälp av Gram-Schmidts metod kan vi omvandla n st. linjäroberoende vektorer. samma rum dvs som satisfierar

Linjär Algebra, Föreläsning 9

För studenter på distans och campus Linjär algebra ma014a ATM-Matematik Mikael Forsberg

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

3x + y z = 0 4x + y 2z = 0 2x + y = Lös det överbestämda systemet nedan på bästa sätt i minsta kvadratmening. x = 1 x + y = 1 x + 2y = 2

Lösningar till MVE021 Linjär algebra för I

Ortogonal dekomposition. Minstakvadratmetoden.

2x + y + 3z = 4 x + y = 1 x 2y z = 3

2s + 3t + 5u = 1 5s + 3t + 2u = 1 3s 3u = 1

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A. t 2

SF1624 Algebra och geometri

A = x

TMV142/186 Linjär algebra Z/TD

Preliminärt lösningsförslag

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Preliminärt lösningsförslag

November 17, 2015 (1) en enda lsg. Obs det A = 1 0. (2) k-parameter lsg. Obs det A = 0. k-kolonner efter sista ledande ettan

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

Version Linjär algebra kapiltet från ett ODE-kompendium. Mikael Forsberg

REPETITION. [F ] = a. a m1... a mn Sådan att [F (v)] = [F ][v].

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri

y z 3 = 0 z i )

Detta cosinusvärde för vinklar i [0, π] motsvarar α = π 4.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 6

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 4

MVE022 Urval av bevis (på svenska)

DEL I. Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 15 mars 2010 kl

Uppgifter, 2014 Tillämpad linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförsag till modelltentamen

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna

SF1624 Algebra och geometri Tentamen med lösningsförslag onsdag, 11 januari 2017

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

LÖSNINGAR TILL LINJÄR ALGEBRA kl 8 13 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK. 1. Volymen med tecken ges av determinanten.

(d) Mängden av alla x som uppfyller x = s u + t v + (1, 0, 0), där s, t R. (e) Mängden av alla x som uppfyller x = s u där s är ickenegativ, s 0.

Linjär algebra kurs TNA002

LÖSNINGAR LINJÄR ALGEBRA LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK

Crash Course Algebra och geometri. Ambjörn Karlsson c januari 2016

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 9 juni 2016

Vi definierar addition av två vektorer och multiplikation med en reell skalär (tal) λλ enligt nedan

Uppgifter, 2015 Tillämpad linjär algebra

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Lördagen den 5 juni, 2010 DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

2 1 1 s s. M(s) = (b) Beräkna inversen för det minsta positiva heltalsvärdet på s som gör matrisen inverterbar.

Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra, SF1604, den 12 mars 2013 kl

SF1624 Algebra och geometri

Exempelsamling :: Diagonalisering

Preliminärt lösningsförslag

Egenvärden och egenvektorer

Prov i matematik Civilingenjörsprogrammen EL, IT, K, X, ES, F, Q, W, Enstaka kurs LINJÄR ALGEBRA

SF1624 Algebra och geometri Tentamen Torsdag, 17 mars 2016

EXEMPEL OCH LÖSNINGAR I LINJÄR ALGEBRA II

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 8

Lösningar till tentan i 5B1760 Linjär och kvadratisk optimering, 17 december 2003.

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

1 som går genom punkten (1, 3) och är parallell med vektorn.

x 2 x 1 W 24 november, 2016, Föreläsning 20 Tillämpad linjär algebra Innehåll: Projektionssatsen Minsta-kvadratmetoden

4.2. Vektorprodukt i koordinater

Här är ett antal uppgifter, en del tagna från gamla tentamina, som handlar om basbyte. respektive B = uttryckta i basen A

ANTECKNINGAR - LINJÄR ALGEBRA II

SKRIVNING I VEKTORGEOMETRI

Objective:: Linjärt beroende och oberoende version 1.0

DEL I 15 poäng totalt inklusive bonus poäng.

UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Styf. Exempeltenta med lösningar Programmen EI, IT, K, X Linjär algebra juni 2004

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

6.1 Skalärprodukt, norm och ortogonalitet. TMV141 Linjär algebra E VT 2011 Vecka 6. Lärmål 6.1. Skalärprodukt. Viktiga begrepp

8. Euklidiska rum 94 8 EUKLIDISKA RUM

ax + y + 4z = a x + y + (a 1)z = 1. 2x + 2y + az = 2 Ange dessutom samtliga lösningar då det finns oändligt många.

Vektorgeometri för gymnasister

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till modelltentamen DEL A

Exempel :: Spegling i godtycklig linje.

1 De fyra fundamentala underrummen till en matris

Vektorerna är parallella med planet omm de är vinkelräta mot planets normal, dvs mot

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1624 Algebra och geometri Lösningsförslag till tentamen Fredagen den 23 oktober, 2009 DEL A

Kontsys F7 Skalärprodukt och normer

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till tentamensskrivning på kursen Linjär algebra II, SF1604, den 9 juni 2011 kl

Transkript:

Exempelsamling :: Gram-Schmidt Mikael Forsberg :: 16 oktober 2008 1. Vektorerna a 1, a 2 och a nedan är en bas för ett delrum W av R 4. Använd Gram-Schmidt för att göra om dessa till en ortonormal bas för W. a 1 = (1, 0, 1, 1), a 2 = (1, 1, 0, 1), a = (1, 1, 1, 0). 2. Vektorerna v 1 = (1, 1, 0, 1), v 2 = (0, 1, 1, 1)) och v = (1, 0, 1, 1) bildar en bas för ett delrum W till R. Använd Gram-Schmidts ortonormaliseringsmetod för att beräkna en ON-bas för detta delrum.. Beräkna en ON-bas för kolonnrummet till följande matris: A = 2 1 2 4 1 1 1 2 0 0 1 1 4. Bilda ON-bas för kolonnrummet till följande matris: 2 1 0 1 1 1 1 2 1 1 0 1 0 1 2. Bilda ON-bas för radrummet till följande matris: 2 1 2 1 A = 0 1 1 1 6. Beräkna en ON-bas till radrummet till följande matris 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 0 0

Exempelsamling :: Gram-Schmidt:: Svar :: 1. o 1 = 1 (1, 0, 1, 1) o 2 = 1 (1,, 2, 1) o = 1 (1,,, 4) 2. e 1 = 1 ( 2, 1,, 1), e 2 = 1 ( 2, 1,, 1) och e = 1 (, 4,, 1). Se lösningen 4.. 6.

Exempelsamling :: Gram-Schmidt:: Lösningar 1. Vi börjar med att göra en ortogonal bas och på slutet normera dessa vektorer så att vi på så sätt får en ortonormal bas. Steg 1: Tag en av de tre vektorerna som första vektor; jag väljer a 1 och kallar denna för b 1 Steg 2: Jag tar nu a 2 och projicerar denna på b 1. Sedan drar jag bort denna projektion från a 2 och resultatet blir en vektor som är ortogonal mot b 1. Denna vektor kallar jag nu för b 2 : b 2 = a 2 proj b1 a 2 = 1 (1,, 2, 1) Eftersom jag ännu inte bryr mig om vektorernas längd tar jag som andra vektor b 2 = (1,, 2, 1). Detta för att slippa släpa på så många bråk. Steg : jag har nu två ortogonala vektorer b 1 och b 2. För att få en tredje vektor så tar jag nu a och projicerar den på b 1 och b 2. När jag sedan subtraherar dessa projektioner från a får jag en vektor som är ortogonal mot både b 1 och b 2. Denna vektor kallar jag då för b. Vi får: b = a (proj b1 a + proj b2 ) = (1, 1, 1, 0) 1 (4, 2, 2, 4) = 1 (1,,, 4) Nu tar jag b = (1,,, 4) och noterar att denna verkligen är otogonal mot b 1 och b 2. Dessa tre vektorer är nu en ortogonal bas. Vi behöver nu bara normera dessa vektorer för att ha erhållit en ON-bas: o 1 = o 2 = o = b 1 b 1 = 1 (1, 0, 1, 1) b 2 b 2 = 1 (1,, 2, 1) b b = 1 (1,,, 4) 2.. Sätt först e 1 = 1 (1, 1, 0, 1). (man kan även välje någon av v 2 och v som startvektor) Låt u 2 = v 2 v 2 e 1 e 1 2 e 1 = 1 ( 2, 1,, 1) och normera för att få e 2 = u 2 u 2 = 1 ( 2, 1,, 1). Vi ser att e 1 och e 2 är ortogonala och har båda längden 1. För att beräkna den sista basvektorn så beräknas u = v proj e1 v proj e2 v = v (v e 1 )e 1 (v e 2 )e 2 = 1 (, 4,, 1) Normering av u ger vår sista vektor: e = u u = 1 (, 4,, 1) En snabb kontroll ger att e 1, e 2 och e bildar en ON-bas för vårt delrum W.. Vi har två möjligheter: (a) Gausseliminera, identifiera de ledande kolonnerna, välj bas från A s kolonner (b) Gausseliminera A T och tag basen från den eliminerade matrisen. Notera att A s första två kolonner är ortogonala. Nedan följer en maplelösning: > with(linalg);

c Mikael Forsberg 16 oktober 2008 är. > A:=matrix(4,4,[1,1,2,,2,-1,2,4,1,1,1,2,0,0,1,1]); 2 1 2 4 A := 1 1 1 2 0 0 1 1 > gausselim(a); 0 2 2 0 0 1 1 De ledande elementen står i kolonn nummer 1, 2 och. Vi får därför att en kolonnrumsbas > v1:=vector([1,2,1,0]);v2:=vector([1,-1,1,0]);v:=vector([2,2,1,1]); v1 := [1, 2, 1, 0] v2 := [1, 1, 1, 0] v := [2, 2, 1, 1] > GramSchmidt([v1,v2,v],normalized); [[1/6 6, 1/ 6, 1/6 6, 0], [1/, 1/, 1/, 0], [1/6 2, 0, 1/6 2, 1/ 2]] > simplify(%); [[1/6 6, 1/ 6, 1/6 6, 0], [1/, 1/, 1/, 0], [1/6 2, 0, 1/6 2, 1/ 2]] > At:=transpose(A); > gausselim(at); 1 2 1 0 At := 2 2 1 1 4 2 1 1 2 1 0 0 0 0 0 0 1 1 Notera att rad 2 och rad är ortogonala varför Gram-Schmidt bör starta med dessa > w1:=vector([0,1,0,0]);w2:=vector([0,0,-1,1]);w:=vector([1,2,1,0]); w1 := [0, 1, 0, 0] w2 := [0, 0, 1, 1] w := [1, 2, 1, 0] > GramSchmidt([w1,w2,w],normalized); [[0, 1, 0, 0], [0, 0, 1/2 2, 1/2 2], [1/ 2, 0, 1/6 2, 1/6 2]] 4

c Mikael Forsberg 16 oktober 2008 4. Bestäm radbas för A t. Denna blir v 1 = (1, 1, 1, 0), v 2 = (0, 1, 1, 1) och v = (0, 0, 7, 2). Utnyttja sedan att de två första är ortogonala så underlättas räkningarna.. Bestäm radbas för A genom att Gausseliminera A. 2 1 2 1 A = 0 1 1 1 Notera att rad 2 och är linjärt oberoende och dessutom ortogonala. Vi byter plats på raderna så att dessa två hamnar högst upp, dvs vi får följande matris 0 1 1 1 A 1 = 2 1 2 1 som såklart har samma radrum som A. Gausseliminera nu A 1 så får vi 0 1 1 1 0 0 7 2 från vilket vi får basvektorerna v 1 = (1, 1, 1, 0), v 2 = (0, 1, 1, 1) och v = (0, 0, 7, 2). Utnyttja sedan att de två första är ortogonala så underlättas räkningarna. En ortogonal bas blir a 1 = v 1, a 2 = v 2 tillsammans med följande vektor (som vi får mha gram-schmidt) a = v proj span(a1,a 2 )v = v ( v a 1 a 1 2 + v a 2 a 2 2 a 2)) = =... lite räkningar ger... = 1 ( 7, 2,, ) Slutligen normerar vi vår ortogonala bas för att få den sökta ortonormala basen b 1 = b 2 = b = a 1 a 1 = 1 (1, 1, 1, 0) a 2 a 2 = 1 (0, 1, 1, 1) a a = 1 ( 7, 2,, ) 87 6. Gausseliminera och ta de kvarvarande tre nollskilda raderna som startbas. Man ser att två av dem redan är ortogonala. Normera dessa och använd sedan Gram-Schmidt för att se till att den sista är ortogonal.