Kallelse Kultur- och fritidsnämnden Tid: Tisdag den 26 maj 2015 kl. 16.45 (ca) Plats: Tösslandagården Ärenden 1. Godkännande av dagordning Föredraganden 2. Jämställdhetsstrategi Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin Rydbo 3. Utredning vandringsleder Dnr 2015 ULN 035 Projektledare Erik Larsson 4. Tertialrapport 1 Dnr 2015 ULN 041 5. Internkontroll, uppföljning 2014 Dnr 2014 ULN 037 Ekonom Anna Ernhede Ekonom Anna Ernhede 6. Bibliotekslokal Kultur- och fritidschef Annica Skog 7. IK Bergaström, fritidsverksamhet Dnr 2015 ULN 008 8. Energiplan, remiss Dnr 2015 ULN 028 9. Sammanställning av utbetalda verksamhetsbidrag Dnr 2015 ULN 030 10. Ansökningar om särskilt bidrag, Lilla Edets Ridklubb Dnr 2015 ULN 014 Kultur- och fritidschef Annica Skog Kultur- och fritidschef Annica Skog Kultur- och fritidschef Annica Skog Kultur- och fritidschef Annica Skog 11. Ansökningar om lokalbidrag Västerlanda Vi Unga Dnr 2015 ULN 023 12. Ansökan om särskilt bidrag, Västerlanda Kulturoch media. Dnr 2014 ULN 038 13. Ansökan om särskilt bidrag, Åsbräcka Bygdegårdsförening Dnr 2015 ULN 039 Kultur- och fritidschef Annica Skog Kultur- och fritidschef Annica Skog Kultur- och fritidschef Annica Skog
Kallelse Kultur- och fritidsnämnden 14. Information från förvaltning och presidium 15. Anmälan om inkomna skrivelser Kjell Johansson Ordförande
Jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun 2015-2018 Inledning Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Människor ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras och begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Kön spelar roll och det är därför viktigt att ha jämställdhet i fokus när vi ser på våra verksamheter och hur vi ska utveckla vårt arbete för att kunna ge en jämställd medborgarservice och vara en drivkraft för ett jämställt samhälle. Det handlar om att medvetandegöra livsvillkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män i vår kommun. En jämställdhetsintegrerad verksamhet bedrivs så att alla får del av kommunens service på lika villkor. Det gäller att utgå från både kvinnor, mäns, flickors och pojkars levnadsmönster för att kunna anpassa service och resurser utifrån identifierade behov. Lilla Edets kommun ska vara pådrivande i jämställdhetsarbetet såväl inom organisationen som i samhället i stort. Avsikten är att strategin ska vara ett stöd för verksamheterna i arbetet med att uppfylla fullmäktiges mål. Strategin fastställer den övergripande inriktningen för Lilla Edets kommun som servicegivare gentemot medborgarna i kommunen. Strategin ska ses som en del av kommunens totala jämställdhetsarbete. För kommunens jämställdhetsarbete som arbetsgivare har en särskild jämställdhetsplan tagits fram innevarande år. Vidare arbetar kommunen genom sitt folkhälsoutskott med bland annat frågor om rätten till god hälsa samt frågor om våld i nära relationer. Kommunfullmäktiges övergripande inriktningsmål för jämställdhet I Lilla Edets kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Bakgrund Begreppet jämställdhet innefattar endast kön och handlar om att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom samhällets alla områden. Lilla Edets kommun har undertecknat deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR). Denna är framtagen av Europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. Deklarationen är ett politiskt dokument och instrument för arbetet med jämställdhet. I korthet går deklarationen ut på att undertecknare ska arbeta med jämställdhet på bästa sätt utifrån de ramar och befogenheter som den egna organisationen har. Undertecknandet innebär också att kommunens verksamheter ska ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras.
sid- 2 - Sveriges mål för jämställdhetspolitiken är dels att motverka och förändra det system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sitt liv och sin livssituation. Grundtanken är att först när kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhället kan vi få ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Genom att jämställdheten främjar kvinnors och mäns kompetens och kreativitet bidrar den även till ekonomisk tillväxt. Varje politikområde och verksamhet har ett ansvar att verka för jämställdhet. Utgångspunkter för hållbar jämställdhet 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Flera maktordningar, som t.ex. kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder, socioekonomisk bakgrund och funktionsnedsättning, spelar in i bestämmandet av en individs identitet och dess villkor. Dessa maktordningar är beroende av varandra och i ett jämställdhetsarbete behöver en medvetenhet finnas kring hur olika maktordningar är sammanflätade och samvarierar. Men trots skillnader inom könen, finns det strukturella mönster i samhället som ger kvinnor och män olika sociala positioner och skilda villkor. Strategi Lilla Edets kommun skall vara pådrivande aktör i jämställdhetsarbetet och har ett viktigt uppdrag i att främja jämställdhet inom organisationen såväl som i samhället i stort. Som arbetsgivare finns exempelvis möjlighet att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och som servicegivare har Lilla Edets kommun möjlighet att erbjuda en jämställd samhällsservice som speglar individers behov oavsett vilket kön de har. En strategi utgår ifrån visioner och mål och beskriver på ett övergripande sätt vilka vägar och tillvägagångssätt man kan välja för att förverkliga de målen. Denna strategi fastställer de övergripande riktlinjerna för jämställdhetsarbetet. Den fungerar som ett verktyg för verksamheterna i deras aktiva arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta målet. Prioriterat mål Lilla Edets kommun ska ge kommuninvånarna en likvärdig verksamhet, service och bemötande, en likvärdig myndighetsutövning och en likvärdig fördelning av resurser oavsett kön. Kommunens nämnder och förvaltningar ska integrera jämställdhet i verksamhetens arbete gentemot brukare och medborgare i kommunen Metod Jämställdhetsintegrering är det arbetssätt som valts och innebär att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra samtliga politiska områden och myndigheters arbetssätt samt att sid 2/3
sid- 3 - jämställdhetsfrågor inte behandlas sidoordnat utan är en självklar del i allt arbete. Ett sätt att uppmärksamma jämställdhetsaspekter är att använda könsuppdelad statistik och konsekvensanalyser. Arbetet sker i enlighet med kommunens styrmodell. Det är viktigt att nämnder och verksamheter identifierar vilka prioriterade områden som är mest relevanta utifrån deras perspektiv och verksamhetsfunktion. Att bryta ner mål till mer konkreta delmål och aktiviteter innebär att dessa integreras i ordinarie verksamhetsplanering. Deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEMR) innehåller sex grundläggande principerna och trettio artiklar. Dessa ska fungera som ett stöd för nämndernas arbete med jämställdhet. Ansvar och organisation Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret att fatta beslut om strategidokument för jämställdhet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har ansvaret för att stödja, samordna och följa upp nämndernas och förvaltningarnas mål och åtaganden vad gäller jämställdhetsintegrering. Nämnder och förvaltning Nämnder och förvaltningarna ansvarar för att ha handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete där det framgår vilka mål, prioriteringar, åtgärder och resurser som finns för arbetet. Handlingsplanen kan ses som en del av arbetet med nämndernas verksamhetsplaner och verksamheternas arbetsplaner där jämställdhetsfrågorna integreras. sid 3/3
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-04-29 2015 ULN 035 Utredning vandringsleder Dnr 2015 ULN 035 Sammanfattning Kommunfullmäktige har enligt prioriterat mål 11 i Mål- och resursplanen för 2015 gett Kultur och fritids-nämnden i uppdrag att utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Se nedan, utdrag ur Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan för 2015, punkt 3. Utfall år Utfall år Mål Prioriterat mål 11 2012 2013 år 2014 Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun Mål år 2015 Prioriterat mål: Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Mätning/målet uppfyllt: När utredning genomförts tillsammans med föreningslivet. 1) Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets - - - >2 - kommun avseende Inlandsön 2) Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets - - - >2 - kommun avseende Ströms slottspark 3) Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. - - - >2 - Mål år 2016 Ekonomi: Punkt 1 finansieras via extra anslag från KF på motsvarande 100 000:-. För resterande uppdrag gäller finansiering inom ram. Eventuellt kan bidrag sökas via ett Leaderprojekt eller liknande Ansvar: Kultur- och Fritidchef Klart: 2015-12-31 Redovisas: Tertialrapporter och Bokslut. Prioriterat mål 3 Utfall år 2012 Utfall år 2013 Mål år
sid- 2-2014r 2015l år Ärendet - Beslutsunderlag Se bilaga, Utredning av vandringsleder i Lilla Edets kommun Finansiering Inom Kultur och Fritidsnämndens budgetram. Förslag till beslut De långsiktiga åtgärderna planeras att genomföras inför 2016 och innebär att underhållet i vissa fall fortsatt genomförs av föreningar enligt skrivna avtal. I de fall där föreningarna frånträder sig uppgiften föreslås att underhållet upphandlas mot privata entreprenörer. I ett av fallen (Prässebergsleden) föreslås leden upphöra på grund av närheten till vindkraftverk samt brant anslutningsled. Under 2015 föreslås AMA hantera underhållet i de fall där föreningarna redan frånträtt uppgiften. Med dagens ersättningsnivå på 250 kr/km för underhållsarbete samt 85 kr/tim för extraarbete är den totala årliga kostnaden för vandringslederna ca 21 900 kr. Samma ersättningsnivå föreslås gälla för AMA. Föreslagna upphandlingar får visa på kostnad mot privat entreprenör. Nedan presenteras föreslagna åtgärder för var och en av vandringslederna. Vandringsled 2015 2016 - Pingstalund och Spetalsbergen Göta-/ Ryrsjöleden Högstorps- och Prässebergsleden Avtalet med Friluftsfrämjandet sägs upp. Underhållet sköts av AMA Naturskyddsföreningen åtar sig att slå gräset på ängarna. Underhållet sköts i övrigt av AMA Underhållet sköts av AMA Upphandling av fortsatt underhåll. Upphandling av fortsatt underhåll. Prässebergsleden tas bort Upphandling av fortsatt underhåll för Högstorpsleden. Borydsleden Underhållet sköts av AMA Upphandling av fortsatt underhåll. sid 2/3
sid- 3 - Utbyområdet Lille Väktor Store Väktor Bohusleden Utby Vestens byalagsförening fortsätter underhållsarbetet. Hjärtums hembygdsförening fortsätter underhållsarbetet. Avtal skrivs. OK Gipen fortsätter underhållsarbetet OK Gipen fortsätter underhållsarbetet se 2015 se 2015 Beslut om fortsatt underhåll tas vid möte hösten 2015. Upphandling av fortsatt underhåll. Handläggare Erik Larsson, Metodutvecklare, Kultur och Fritid Beslutet expedieras till Kommunfullmäktige sid 3/3
Utredning av vandringsleder i Lilla Edets kommun Framtagen av: Erik Larsson Datum: 2015-04-21 Version: 1
Vandringsleder Totalt antal km: ca 70 km (69,6) Ersättning för underhåll är genomgående 250 kr/km enligt avtal skrivna 2010. Samma ersättning gäller för arbete utfört av AMA. Total underhållskostnad för 69,6 km är ca 17 400 kr. Tillkommer extraarbete utifrån behov som ersätts med 85 kr/tim. I snitt är den totala kostnaden för extraarbete ca 4 500 kr/år. Pingstalund Spetalsbergen Längd: 5 km Avtal: Skrivet med Friluftsfrämjandet 2010 Underhåll 2014: - Friluftsfrämjandet (Rune Nilsson) 1 250 kr utbetalt för underhåll 2014 - AMA (kompletteringsarbete) Plan för 2015: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): Friluftsfrämjandet har ingen möjlighet att åta sig detta uppdrag för 2015 och framåt. Avtalet föreslås därför att sägas upp. Upphandling av fortsatt underhåll. 1 250 kr/år Göta-/ Ryrsjöleden Längd: Avtal: 12,2 km Avtalet uppsagt (har upphört 2014-01-01). Tidigare skrivet med Studieförbundet Vuxenskolan 2010. Underhåll 2014: - Naturskyddsföreningen (Alf Wulff) - AMA (kompletteringsarbete) Plan för 2015: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): Naturskyddsföreningen åtar sig att slå gräset på ängarna (8 timmars arbete) under 2015 men mäktar inte med att gå över leden i övrigt. Fr o m 2016 frånträder de uppdraget helt. AMA föreslås underhålla leden under 2015 Upphandling av fortsatt underhåll. 3 050 kr/år sid 2/4
Högstorps- och Prässebergsleden Längd: 5,4 km Avtal: Avtalet uppsagt (har upphört 2014-01-01). Tidigare skrivet med Studieförbundet Vuxenskolan 2010. Underhåll: - AMA (kompletteringsarbete) Plan för 2015: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): AMA förslås underhålla leden Prässebergsleden föreslås att tas bort med anledning av fara från vindkraftsverk och brant anslutningsled Upphandling av fortsatt underhåll för Högstorpsleden 1 350 kr/år Borydsleden Längd: Avtal: 7,1 km (6,1 km utan delade sträckor med Ryrsjö- och Götaleden) Avtalet uppsagt (har upphört 2014-01-01). Tidigare skrivet med Studieförbundet Vuxenskolan 2010. Underhåll: - AMA (kompletteringsarbete) Plan för 2015: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): AMA förslås underhålla leden Upphandling av fortsatt underhåll. 1 525 kr/år Utbyområdet Längd: 10,4 km Avtal: Skrivet med Utby Vestens byalagsförening 2010 Underhåll: - Utby Vestens byalagsförening - 2 500 kr utbetalt för underhåll 2014 Plan för 2015 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): Utby Vestens byalagsförening (Lars Elfving) har för avsikt att fortsätta underhållsarbetet. 2 600 kr/år sid 3/4
Lille Väktor Längd: Avtal: 3,5 km Saknas Underhåll: - Hjärtums hembygdsförening (Karl-Axel Carlsten) - 825 kr utbetalt för underhåll 2014 Plan för 2015 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): Hjärtums hembygdsförening (Karl-Axel Carlsten) har för avsikt att fortsätta underhållsarbetet. Avtal behöver skrivas. 875 kr Store-Väktor Längd: 15 km Avtal: Skrivet med OK Gipen 2010 Underhåll: - OK Gipen(Lars Elfving, Kalevi Mononen, Matts Mattsson) - 3 750 kr utbetalt för underhåll 2014 Plan för 2015 och framåt: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): OK Gipen (Lars Elfving) har för avsikt att fortsätta underhållsarbetet 2015. Fr o m 2016 är det oklart om OK Gipen klarar arbetet. Beslut om fortsatt underhåll tas efter genomfört möte hösten 2015. 3 750 kr Bohusleden Längd: Avtal: 16 km (12 km utan delade sträckor med Väktorsjöområdet) Saknas Underhåll: - OK Gipen - 11 000 kr utbetalt för underhåll 2014 Plan för 2015: Förslag 2016 och framåt: Underhållskostnad (baserad på 250 kr/km): OK Gipen (Lars Elfving) har för avsikt att fortsätta underhållsarbetet 2015. Fr o m 2016 är det oklart om OK Gipen klarar arbetet. Upphandling av fortsatt underhåll. 3 000 kr sid 4/4
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015 ULN 041 Tjänsteskrivelse, tertialrapport 1 Dnr 2015 ULN 041 Sammanfattning Kultur- och Fritidsnämndens tertialrapport 1 för 2015 presenteras i bilaga. Beslutsunderlag Tertialrapport 1 Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden beslutar att: Tertialrapport 1 för 2015 godkänns. Annica Skog Kultur- och fritidschef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-05-18 2014/ULN037-3 Uppföljning interkontrollplan 2014 Dnr 2014/ULN037 Sammanfattning Beställning/Inköp Inom Kultur och Fritid så sker majoriteten av inköpen genom det kommunala upphandlingssystemet WINST. Under 2014 så har det skett ett flertal upphandlingar. Nedan så finns det några exempel som jag som förvaltningsekonom har gått in och granskat i kommunens Diarie. Vid den kontrollen så kan jag konstatera att samtliga upphandlingar har skett enligt gällande regler. Kultur och Fritidschefen har tydligt kommunicerat regler vid upphandlingar och min bedömning är att de efterlevs. Förstudie mötesplats (2015-ULN011) Granulatspridare till Konstgräsplanen (2015-ULN029) Upphandling av snöplog samt gräs/lövuppsamlare (2014-ULN025) Besiktningsman till olika utförda besiktningar på kommunens anläggningar (2015- ULN016) Trumset musikskolan (2014-ULN079) Inom kort så kommer två anställda inom anläggningsgruppen att genomgå en omfattande utbildning inom upphandling-byggområdet för att ytterligare öka kompetensen. Lokalkostnader Under 2014 så har en stor föreningsutredning utförts som belyser denna frågeställning i internkontrollplanen. Vi hänvisar till utredningen med diarienummer 2015-ULN031. Förslag till beslut Nämnden godkänner redovisningen. Anna Ernhede Ekonom Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Kansliavdelningen
Inventering av föreningsbidrag Utdrag ur inventeringen inför Kultur- och fritidsnämndens sammanträde 2014-04-14
Utgångspunkt för granskning ALLMÄNNA BESTÄMMELSER CHECKLISTA För att vara bidragsberättigad skall föreningen uppfylla följande krav; Föreningen skall bedriva ideell verksamhet vara organiserad ha en demokratiskt vald styrelse och antagna stadgar vara registrerad hos kommunen intyga medlemskap i riksorganisation redovisa minst tio (10) medlemmar i åldern 6-20 år ha två (2) på årsmötet valda revisorer Registrering skall göras på speciell blankett och åtföljas av verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse godkänd av föreningens årsmöte, samt medlemsmatrikel. Föreningen måste vara registrerad på kultur och fritid senast 31/3 eller föreningar med bokslut under sommaren senast 30/9. Ideell verksamhet Organiserad Demokratiskt vald styrelse och antagna stadgar Medlemskap i riksorganisation Minst 10 medlemmar, 6-20 år Två (2) på årsmötet valda revisorer Registrerad hos kommunen Verksamhetsberättelse Ekonomisk berättelse Revisionsberättelse Medlemsmatrikel
Antal medlemmar per inriktning i bidragsberättigade föreningar 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
Antal 6-20 åringar per inriktning i bidragsberättigade föreningar 450 400 350 Pojkar Flickor 300 250 200 150 100 50 0
Antal medlemmar per inriktning De största idrotterna i jämförelse med Göteborgs kommun 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Lilla Edets kommun, 6-20 år Pojkar Flickor 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Göteborgs kommun, 2010, 6-25 år
Andel flickor och pojkar i bidragsberättigade föreningar Lilla Edets kommun (6-20 år) Sverige enl. RF, 2013 (6-25 år) Flickor 43% Pojkar 57% Flickor 45% Pojkar 55%
Bidragsberättigad? (exkl. studieförbund) 14 Får ej bidrag 63 Får bidrag 37 12 11 Bidragsberättigad Ofullständig anmälan om registrering Ej bidragsberättigad
Bidrag fördelat på specifik inriktning Jämförelse med LOK-stöd i GR, exkl. Göteborg och Lilla Edet 2 000 000 1 800 000 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Lilla Edets kommun 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 GR
Bidrag fördelat på bidragsform Jämförelse med Göteborgs kommun Göteborgs kommun 2010 Lilla Edets kommun 2014 22% 0,4 % 2% 40% 7% 9% 82% 30% 8% Lokalbidrag (+ anläggningskostnader) Verksamhetsbidrag Arrangemangsbidrag Övrigt Särskilt bidrag
10 000 Bidrag per medlem (6-20 år) och inriktning för bidragsberättigade föreningar 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 LILLA EDET: CA 2 700 KR PER MEDLEM (6-20) GÖTEBORG: CA 1 000 KR PER MEDLEM (6-26)
Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal/inv 7-20 år
Bidrag fördelat mellan barn/ungdom och vuxna Barn/ungdomar 1 883 691 39% Vuxna 2 986 309 61% TOTALT, EXKL. STUDIEFÖRBUND: CA 4 900 000 KR
Fokus 14 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Finns få satsningar som har ett intersektionellt perspektiv. Det lokala fritidsutbudet svarar i låg grad mot efterfrågan hos unga hbt-personer, unga i socioekonomiskt utsatta områden, unga nyanlända och unga med funktionsnedsättning. Unga hbt-personer är den grupp som kommuner i minst utsträckning har mål eller insatser för.
Förslag på uppdrag till förvaltningen Föreningsbidragen ska matcha bidragsreglerna Enklare/tydligare regler = enkelt för föreningar, enkel administration Nyttja ny teknik = förenklar för alla parter Ny fördelningsprincip skapa incitament barn och ungdomar intersektionalitetsperspektivet miljöaspekter aktivt arbete mot droger
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl Dnr 2015 ULN 028 Förslag till Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 Dnr 2015 ULN 028 Sammanfattning Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag på mål och åtgärder. Kommunstyrelsen har skickat ut planen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april till 31 maj. Beslutsunderlag Arbetsutskottets (KSAU s) protokoll 2015-03-18 30 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad 2015-03-10 Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2015 2020 Finansiering - Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden beslutar att: Notera informationen och lämna följande synpunkter på föreslagen energiplan: 1. Det är viktigt att skapa en balans mellan miljömål och kommunens behov av tillväxt. För Kultur- och Fritidsnämndens del är det viktigt att inte högst ställda miljömål blir ett hinder och omöjliggör eventuellt kommande om-, nybyggnad av kultur- och fritidsanläggningar. 2. Att inför kommande budgetarbete ta hänsyn till de ökade kostnader som följer med de föreslagna miljökraven Handläggare Annica Skog Kultur- och fritidschef
sid- 2 - annika.skog@lillaedet.se 59591 Beslutet expedieras till Kommunstyrelsens arbetsutskott sid 2/2
_~_.~, W~~ W LILLA EDETS ri \=~%~ KOMMUN Kommunstyrelsens protokoll 2015-04-01 43 Energiplan 2015-2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Fc~rslaa på Energiplan för Lilla Edets kommun 20152020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledrun~en till detta är att Lag 1977 439 om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka fra`mst företagare men även privatpersoner inskränker sid dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus z Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommuns Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko112015-03-18 ~0 Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad 2015-03-10 Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 20152020. Beslut KommunsTyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj 2015. Beslutet expedieras till Enlut sändlistan %~~~ ~~_
Följebrev till internremiss för Energiplan 2015-2020 För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?
Energiplan 2015-2020 För Lilla Edets kommun
Sammanfattning Energiplan 2015-2020 för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp växthusgaser jämfört 1990 20% 40% 20 % * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan 2009-2014... 5 Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering... 10 Åtgärder... 11 Övrig energiförbrukning... 12 Vatten- och avloppsverksamhet... 12 Åtgärder... 12 Miljökonsekvensbeskrivning MKB... 13 Nollscenario - uppskattad energipåverkan:... 13 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:... 14 3
Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs 1977. Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca 15 500 MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4
Uppföljning Energiplan 2009-2014 Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast 2015 - har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5
Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år 2030. Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från 2015 ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6
I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att välja miljöfordon samt att minimera sin användning av sina egna fordon. Strategi fordon Samtliga fordon som ägs, hyrs eller leasas av Lilla Edets kommun ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Detta innebär att de måste vara snåla och så långt det är möjligt drivas fossilfritt. Kommunens fordon ska vara miljöfordon enligt statens definition och för att minska risken vid svängningar i värdsekonomin bör riskerna fördelas mellan olika energibärare/bränslen. Lilla Edets kommun ska föregå med gott exempel gentemot sina invånare vad gäller fordonsanvändningen. De kommunala fordonen ska finnas tillgängliga så att allmänheten kan få prova den nya tekniken. Transporter När det gäller transporter är trenden i Sverige och världen att allt fler yngre inte tar körkort, fler cyklar och åker kollektivt. Genom att fler cyklar ställs helt andra krav på infrastrukturen för detta transportslag än tidigare då man vill komma fram fort och inte behöva stanna för korsande bilvägar eller gående som använder cykelbanan med mera. Även för kollektivtrafiken sker just nu en mycket snabb utveckling vad gäller fordon. De vanliga stadsbussarna ersätts av både betydligt längre fordon, t ex dubbelledade bussar, men även mindre och helt andra fordon såsom linbana för att överbrygga geografiska barriärer. Kollektivtrafiken är också av central betydelse i samhällsutvecklingen för att denna ska bli hållbar. Det innebär att någon form av kollektivtrafik måste finnas med redan i samband med att de första bostäderna byggs i ett område. Tanken är att det ska vara lättare och minst lika snabbt att ta sig med kollektivtrafik mellan tätorter och med cykel inom tätorter än med bil så att det enklaste valet också blir det miljö-, socialt- och hälsomässigt bästa. Målbeskrivning transporter Internt den kommunala organisationen Transportarbetet från, till samt inom den kommunala organsationen ska minimeras. De fordon som används i kommunens verksamheter ska göra ett så litet koldioxidavtryck som möjligt avseende utsläppen för drift. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt, säkert och miljöanpassat i kommunen. Lilla Edets kommun ska underlätta för kommunens medborgare att resa kollektivt både inom kommunen och utanför. Strategi transporter De transporttjänster som kommunen upphandlar ska medverka till att minimera utsläppen av koldioxid. Vidare ska kommunen aktivt verka för att transporter av gods till och från kommunen samordnas så att antalet transporter minskas. Transporttjänster liksom 7
kommunanställdas resor regleras i enlighet med Resepolicyn samt Regler för resor och transporter. För att underlätta att ta sig fram till fots eller med cykel ska cykelvägar anläggas strategiskt och med koppling till målpunkter. Kollektivtrafiken ska prioriteras vid nybyggnation av områden och vid vägdragningar så att det blir lättare att åka kollektivt än att ta bilen både inom och utanför kommunen. Lilla Edets kommun ska arbeta för att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken för medborgarna. Åtgärder fordon och transporter Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta fram en cykelvägsplan 2015-2016 TN Vid framtagning av detaljplaner säkerställ att de mest sårbara samhällsgrupperna får bäst tillgång till goda förbindelser (utan bil). Från 2015 MEX Arbeta fram en plan för laddinfrastruktur i kommunen 2015-2016 KS Vid upphandling av kommunala fordon, ställ krav på koldioxidutsläpp och upphandla för en mångfald av bränslen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Möjliggör för laddning av elfordon i anslutning till Lilla Edets kommunhus Ta fram en strategi för de kommunala fordonen så att inte ett bränsle dominerar vilket utgör en risk vid stora svängningar i oljepris Från 2015 Från 2015 KS 2015 KS 2015 KS Underlätta för kommunanställda och andra att samåka 2015 KS TN, KS, MBN 8
Fastigheter och samhällsplanering Efter många år utan någon större nybyggnation har nu byggandet i Lilla Edets kommun ökat kraftigt under 2014. Det är därför av största vikt att det finns en tydlig plan för vilken sorts fastigheter liksom vilken samhällsutveckling som är önskvärd. Fastigheter Då en fastighet är tänkt att användas under lång tid, ofta minst 50 år, är det av stor vikt att det som byggs är så bra som möjligt ur alla perspektiv för att bibehålla sitt värde och minimera driftskostnaderna. För de fastigheter, både lokaler och bostäder som kommunen bygger i egen regi bör krav ställas på någon form av certifiering då detta i förlängningen ger en god driftsekonomi. Privatpersoner och företag ska få information om vilken effekt energiförbrukningen har på framtida driftskostnader och fastighetens värde så att de utifrån den kunskapen kan fatta ett välgrundat beslut gällande den egna fastigheten. Vid byggnation handlar det om att bygga med bra klimatskal, helst ha en uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle och gärna förbereda för solvärme och/eller solceller. Placeringen av en fastighet påverkar energiförbrukningen liksom i vilket vädersträck fönster sitter samt den totala fönsterytan. Målbeskrivning fastigheter Internt den kommunala organisationen Nybyggnation ska, så långt det är möjligt, göras i enlighet med Miljöbyggnad silver. Energianvändningen och koldioxidutsläppen från kommunala fastigheter ska ständigt minskas och till 2020 vara under 100 kwh/m2. I den geografiska kommunen Lilla Edets kommun ska informera sina nuvarande och framtida invånare så att de får kännedom om vilka kostnader som följer av den energianvändning som deras fastigheter har och vet hur de kan minska den. Strategi fastigheter Vid byggnation av fastigheter ska alltid beaktas läget och de hinder och möjligheter som detta innebär för energieffektiv byggnation. I Lilla Edets kommun ska fastigheter, så långt det är möjligt, placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energiförlusterna. I de fall större sammanhängande områden planerar att anläggas ska gemensamt system för energiflöden mellan fastigheterna utredas (jämför Kongahälla plusenergiområde). 9
Samhällsplanering När kommunen detaljplanerar områden finns stora möjligheter att påverka hur framtidens befolkning kommer att använda och trivas i området. Genom fastigheters höjd och inbördes placering kan mikroklimatet i marknivån påverkas så att det blir mer eller mindre trevligt att vistas där vid olika väderlek men även energiförbrukningen i fastigheterna påverkas av detta. I ett blåsigt område är det extra viktigt att tänka på hur gator förhåller sig till varandra för att undvika kraftiga vindtunnlar och blåshål. Hur samhället är planerat påverkar också hur människor rör sig i detta, en trivsam miljö som känns trygg och säker medverkar till att fler rör sig i gaturummet. Med fler personer i rörelse minskar även risken för skadegörelse och förutsättningarna för butiker och affärer blir mer gynnsam. Genom att utforma gatumiljöerna så att bilen inte har högsta priorietet i de mest centrala delarna utan hänvisas till parkeringar en bit bort finns även möjlighet att minimera transporterna med bil till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. Även detta har visat sig öka viljan hos människor att röra sig i gaturummet. Genom att anlägga närvärmeområden följs intentionerna med Lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439, där inverkan på miljö, hälsa och hushållningen av naturresurser ska belysas. I närvärmeområdet ska inga bostäder ha annan uppvärmning vilket dels gör att det går att styra bränslet mot ett så miljövänligt som möjligt men även att husen enligt BBR måste byggas med hårdaste krav på energieffektivitet. Meningen med att bygga så energisnålt som möjligt är att boendet då blir förhållandevis immunt mot prisförändringar för uppvärmning. I en energisnål byggnad står de boendes egen kroppsvärme för merparten av den uppvärmning som behövs. Målbeskrivning samhällsplanering Lilla Edets kommun ska ge möjlighet för alla sina medborgare att röra sig tryggt och säkert i kommunen utan bil. Inom Lilla Edets kommun ska all samhällplanering fokusera på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. I Lilla Edets kommun ska bebyggelse, så långt det är möjligt, planeras så att mikroklimat, orientering och fastigheternas inbördes förhållanden samverkar för att minimera energianvändningen. Strategi samhällsplanering För att minimera behovet av privata fordon bör detaljplaner prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk före bilvägar. I tätorter bör samplacering av brevlådor, sopkärl och dylikt bör i största möjliga mån göras för att minimera körsträckor samt med tanke på framtida insamlings- och distribueringssystem. Friliggande nybyggnation av bostäder ska undvikas, istället bör förtätning ske i befintliga områden. 10
Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Inför krav på kommunala fastigheter vad gäller solvärme, 2015-2016 KS solceller Vid nybyggnation skall kommunens och LEIFAB 2015-2020 KS, Leifab verksamhetslokaler uppfylla kraven för Miljöbyggnad guld* och med intentionen att bli certifierade. 100 % av Leifabs elförbrukning ska komma från förnybara 2016 Leifab källor. Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall 2016-2020 MBN, KS rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. Flerbostadshus som byggs av almännyttan (LEIFAB) skall 2015-2020 KS, Leifab byggas enligt passivhusstandard/plusenergi (t ex genom partnering) Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom 2016-2020 MBN, KS rabatter och avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Dialog för att komma till ett gemensamt bra energibeslut. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter 2015-2020 KS utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Vid anläggning av hela kvarter eller större 2015-2020 KS verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet 2016-2020 MBN och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Centraliserad uppvärmning genom närvärmeverk i 2015-2020 KS planområden med mycket flerfamiljsfastigheter, offentliga lokaler etc. Ta fram en p-norm, olika för en- respektive 2016 TN flerfamiljsfastigheter. Anlägg gator för bra för bra mikroklimat i markplan. 2015-2020 KS Industriers användning av el och annan energi ska 2015-2020 MBN uppmärksammas vid tillsyn. Livscykelkostnad ska användas vid ekonomisk bedömning av investeringsalternativ vid ombyggnad och nybyggnad av kommunens och de kommunala bolagens byggnader, t ex beträffande energieffektiviseringsåtgärder. 2015-2020 Alla förvaltningar * Miljöbyggnad förser fastighetsägare och konsulter med ett bra underlag för att skapa en sund miljö där människor kan känna sig trygga. Systemet driver marknaden mot en mer effektiv energianvändning, en sundare innemiljö samt tydliga krav på de byggmaterial som används. En investering i Miljöbyggnad ger ett bättre driftnetto. Bedömningen görs inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial och kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. 11
Övrig energiförbrukning Vatten- och avloppsverksamhet VA-verksamheten i Lilla Edets kommun gjorde 2013 av med knappt 2.4 miljoner kwh energi, som skall ställas mot att Lilla Edets kommuns organisation köper totalt drygt 3.5 miljoner kwh el om året. Närmare 70 % av den el som kommunen köper används alltså för att pumpa dricksvatten och avloppsvatten och totalt används ca 17 % av kommunens energi för VAverksamheten. VA-verksamhet är i sig mycket energikrävande men i Lilla Edets kommun finns dessutom problem med stora volymer så kallat ovidkommande vatten i form av in- och utläckage i rörsystemen. Detta innebär att avloppsvattnet innehåller mycket dagvatten som egentligen inte skall transporteras till, och renas i reningsverken. Dessutom pumpas stora mängder renat färskvatten ut i systemet som aldrig slutanvändaren på grund av läckage till omgivande mark eller i värsta fall till avloppsrören direkt och ökar den volymen. Lilla Edets kommun deltog 2012-2014 i ett energieffektiviseringsprojekt ENVA (energieffektivisering i kommunala VA-nät) under ledning av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Syftet var att se om de pumpar som fanns var rätt dimensionerade och ta fram ett upphandlingsunderlag för VA-pumpar. Lilla Edet är en av tre kommuner som lyckats bäst och energibesparingen är kring 50 % i de anläggningar som var med i projektet. Kunskapen om kravsättning avseende energianvändning i pumpar kommer användas vid framtida upphandlingar på VA-sidan. Målbeskrivning övrig energiförbrukning Lilla Edets kommun ska ha ett energieffektivt VA-system. Energirådgivning ska finnas tillgänglig för alla små och medelstora företag och privatpersoner som bor och verkar i Lilla Edets kommun. Strategi övrig energiförbrukning Mängden vatten som behöver pumpas ska motsvara den mängd som faktiskt används, ovidkommande vatten ska inte in i systemet och läckage av renvatten ska inte förekomma. De VA-pumpar som finns ska kontinuerligt bytas mot mer energieffektiva och vara dimensionerade utifrån det arbete som ska utföras. Åtgärder Åtgärd Genomförande Ansvarig Arbeta för att minimera in- och utläckage i VA-systemet 2015-2020 TN Energieffektivisering av pumpstationer 2015-2020 TN Energieffektivisering av renings- och vattenverk 2016-2020 TN Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen. 2015-2020 MBN 12
Miljökonsekvensbeskrivning MKB Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva de effekter som energiplanen med sina mål och åtgärder förväntas ge. För att beskriva vad som händer om en ny energiplan inte antas utan utvecklingen fortgår som den ser ut i dagsläget finns nollscenariot. Utöver detta presenteras ett utvecklingsscenario där hänsyn har tagits till de förändringar som denna energiplan medför eller förväntas medföra. Nollscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs enligt BBR-krav. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav och några med lågenergistandard. Något ökande energianvändning/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar långsamt med enstaka per år. Fler pendlar till och från kommunen och man gör det med bil. Kollektivtrafiken bibehålls som i dagsläget och utgör inget verkligt alternativ för dem som har körkort. Cykel kan upplevas som otryggt då det är få som rör sig i samhället och cykelvägar saknas eller är felplacerade i vissa områden. Ökande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs som tidigare med bilen i centrum. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Något ökande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning avloppssystemet förnyas när något går sönder och åtgärdas enligt plan, pumpar byts när de går sönder. Något minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Något ökande energianvändning per person 13
Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan: Bostäder energiförbrukningen ökar något med varje ny fastighet som byggs. Flerfamiljsfastigheter i allmännyttan byggs med hårdare energikrav än i BBR. Enfamiljsfastigheter byggs enligt BBR-krav men genom att flera bygger samtidigt inom ett område kan påverkan från dem som bygger energisnålt medföra att fler bygger med passivhus eller med lågenergistandard. Något minskad energipåverkan/person: Transporter andelen fordon som drivs fossilfritt ökar kontinuerligt tack vare att det finns laddstationer för elbilar och att den kommunala organisationen genom sina anställdas användning av kommunens fordon avdramatiserar den nya tekniken så att privatpersoner vågar köpa egna miljöbilar som drivs fossilfritt. Fler pendlar till och från kommunen men man gör det med kollektivtrafiken eller cykel inom närområdet. Kollektivtrafikens linjenät samt avgångar har kunnat utökas något tack var bättre befolkningsunderlag. Cykel utgör ett verkligt alternativ för barn och unga till skola och fritidsaktiviteter då fler vuxna rör sig i samhället och det finns bra cykelvägar till utpekade målpunkter. Minskande energianvändning/person: Samhällsplanering Nya områden anläggs med människan i centrum och med tanke på att det ska vara lätt att röra sig utan bil för alla. Planering sker för att minska energiförbrukningen och få bra mikroklimat. Minskande energianvändning/person: Övrig energiförbrukning - avloppssystemet förnyas när något går sönder och enligt plan men även när samordningsvinster finns genom att nya fastigheter byggs. Pumpar byts när de går sönder men även när belastningen på dem förändras. Minskande energianvändning/person: Sammanfattande bedömning: Nollscenariot bedöms ge en Minskande energianvändning per person 14
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-03-10 2014/KS0203-5 370 Energiplan 2015-2020, beslut om remiss Dnr 2014/KS0203 Sammanfattning Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 finns framtagen och omfattar förutom beskrivning och analys av de områden där stor energiförbrukning sker även förslag till mål och åtgärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att Lag 1977:439 om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig dock till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet och samråda i mer omfattande frågor. Möjligheten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus i Energiplanen kommer att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. Beslutsunderlag Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj 2015. Helena Grimm Miljöplanerare helena.grimm@lillaedet.se 0520-65 96 53 Beslutet expedieras till Miljöplaneraren
i.;,. ~ p ~ LILLA EDETS 1- \:_~:~ _.._ K d M M U N i\~~ Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2015-03-18 30 Energiplan 2015-2020, beslut om remiss Dnr ~014/K50203 Sammanfattning Förslag på Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 iinns framtaaen och omfattar fyratom beskrivning och. analys av c~e områden där star ener~iförbrukninb sker även i~~rsla~ till mål och åtbärder. Energiplanen omfattar både den geografiska kommt~ne~i och Lilla Edets kommun som organisation. Anl.ednin~en till detta är att Lag 1977:4 ~9 om kommunal ener~iplaneririg har som mål att säkerställa bland annat hushålln.inq och till.förse] av energi för kommunens invånare. Dokumentet måste därför belysa helheten i. energisystemet likväl som organisationen bakom. Möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun a.tt påverka främst företagare men även privatpersoner in.skräriker sid dock till största delen till att ge information för att öka lainskapen inom energiområdet och samråda ~. mer omfattande frågor. Nlöjli~heten att styra över annat än kommunens egen organisation är alltså mycket begränsad varför fokus i Ener.Giplanen kommer. att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bak~undsfa~cta finns sammanställt som underlag till mål och åtgärder men kommer inte att antas politiskt. y beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från miljöplaneraren, daterad 201503-10 Förslab på Energiplan för Lilla Fdets kommun 2015-2020. Ärbetsutskottets beslutsf~rsiag till kommunstyrelsen Korrununstyrelsen beslutar att skickar ut Energiplanen på remiss enligt sändlista under perioden 2 april 31 maj 2015.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-04-29 2015/ULN030 Sammanställning utbetalda verksamhetsbidrag Dnr 2015/ULN030 Sammanfattning Förvaltningen redovisar sammanställning av utbetalda verksamhetsbidrag för perioden 1/7 31/12 2014. Beslutsunderlag Sammanställning av utbetalda verksamhetsbidrag för perioden1/7 31/12 2014. Förslag till beslut Redovisningen godkänns. Annica Skog Kultur- och fritidschef
Datum Dnr 2015-04-07 2015ULN030-1 UTBETALDA VERKSAMHETSBIDRAG Perioden 1/7--31/12 FÖRENING BELOPP 2013 BELOPP 2014 BK FIGHTER 355:00 320:00 EDET FK 33 105:00 19 650:00 EDET TAEKWON-DO KLUBB 625:00 780:00 FRILUFTSFRÄMJANDET LÖDÖSEBYGDEN 475:00 580:00 GÖTA BK 3 305:00 2 715:00 GÖTA FINSKA FÖRENING 215:00 205:00 HJÄRTUMS IS 3 545:00 3 070:00 IK BERGASTRÖM 5 035:00 3 745:00 L E BRUKSHUNDKLUBB 195:00 - LILLA EDETS JUDOKLUBB 2 040:00 2 085:00 LILLA EDETS MCK 2 040:00 3 910:00 LILLA EDETS RIDKLUBB 0 3 635:00 LILLA EDETS RODDARE 560:00 1 165:00 LILLA EDETS TENNISKLUBB 3 920:00 6 980:00 LN-70 HC 1 910:00 - LÖDÖSE ATLETKLUBB 2 755:00 2 265:00 LÖDÖSE NYGÅRD IK 17 465:00 17 690:00 NYGÅRDS RYTTARSÄLLSKAP 1 335:00 820:00 OK GIPEN 870:00 1 490:00 SLÖJD o KONSTHANTVERK KRING ÄLVEN 0 795:00 SVENSKA BLÅ STJÄRNAN 315:00 250:00 TINGBERGS AIS 5 455:00 7 165:00 UNGA ÖRNAR Fyrbodal/Lilla Edet 740:00 420:00 VÄSTERLANDA KULTUR OCH MEDIA 280:00 - Utbetalt 86 540:00 79 735:00 Eva Sorvari Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 95 90 E-post: eva.sorvari@lillaedet.se Kultur och fritid Internet: www.lillaedet.se kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015 ULN 014 Bidragsansökningar Lilla Edets Ridklubb Dnr 2015 ULN 014 Sammanfattning Lilla Edets ridklubb har inkommit med ett flertal ansökningar för sin verksamhet Beslutsunderlag Inkomna ansökningar från Lilla Edets Ridklubb Finansiering Inom ram Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden beslutar att: bevilja ett särskilt bidrag på motsvarande 10 000 kronor till en pinnharv I övrigt avslå övriga ansökningar och avvakta föreningens utveckling under året Handläggare Annica Skog Kultur- och fritidschef annika.skog@lillaedet.se 59591 Beslutet expedieras till Lilla Edets Ridklubb
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015 ULN 023 Bidragsansökningar Västerlanda Vi unga Dnr 2015 ULN 023 Sammanfattning Föreningen Västerlanda Vi unga har inkommit med ett flertal ansökningar för sin verksamhet Beslutsunderlag Inkomna ansökningar Föreningen Västerlanda Vi unga Finansiering Inom ram Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden beslutar att: o bevilja ett lokalbidrag på motsvarande 2 500 kr för 2014 o bevilja ett lokalbidrag på motsvarande 2 700 kr för 2015 o Vad gäller föreningens ansökan om Lägerverksamhet 2015 behöver föreningen inkomma med en mer specificerad ansökan vilket förvaltningen får i uppdrag att förklara för föreningen Handläggare Annica Skog Kultur- och fritidschef annika.skog@lillaedet.se 59591 Beslutet expedieras till Västerlanda Vi unga
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2014 ULN 038 Bidragsansökning Västerlanda Kultur och Media Dnr 2014 ULN 038 Sammanfattning Föreningen Västerlanda Kultur och Media har inkommit med en ansökan rörande ett flertal evenemang Beslutsunderlag Inkommen ansökan Föreningen Västerlanda Kultur och Media Finansiering Inom ram Förslag till beslut Kultur- och Fritidsnämnden beslutar att: o bevilja ett evenemangsbidrag på motsvarande 10 000 Kr Handläggare Annica Skog Kultur- och fritidschef annika.skog@lillaedet.se 59591 Beslutet expedieras till Västerlanda Kultur och Media