Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan

Seniorkraft Samverkan för ett hälsosamt åldrande Projektplan

Innehåll INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande... 3 Hälsoekonomi... 4 Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande... 4 Senior Sport School... 5 REGIONALT OCH LOKALT FOLKHÄLSOARBETE... 6 Örebro läns folkhälsoarbete... 6 Laxå folkhälsodata... 6 Seniorkraft... 6 SYFTE... 6 Långsiktiga mål... 7 Strategier... 7 Målsättningar i projektet... 7 Målgrupp... 8 METODBESKRIVNING... 8 Rekrytering... 8 Hälsosamtal... 8 Veckoschema... 8 KOSTNADER... 8 UPPFÖLJNING... 8 2

INLEDNING Sverige har en åldrande befolkning där 1/4 av befolkningen år 2050 beräknas vara 65 år eller äldre samtidigt som antalet i befolkningen som är 10 år eller yngre kommer att ha halverats (Folkhälsomyndigheten, seniorguiden). Detta skapar ett behov av att undersöka vilka möjligheter som finns att främja en god hälsa hos den äldre befolkningen och på så vis göra vinster i såväl ekonomiska former som personella. Med anledning av detta har folkhälsomyndigheten skapat en webbplats som ska fungera som en plattform för kunskaps- och inspirationsspridning gällande ett hälsosamt åldrande kopplat till de fyra hörnpelarna. De fyra hörnpelarna står för social gemenskap och stöd, meningsfullhet och delaktighet, fysisk aktivitet och bra matvanor. I följande resonemang avser vi äldre som den grupp som äntrat den tredje åldern, i vilken man har pensionerats från arbetslivet och har goda resurser i form av ekonomi, fysisk hälsa och social aktivitet. Denna fas kan sannolikt förlängas genom stärkande åtgärder och på så vis skjuta upp övergången till den fjärde åldern. Den fjärde åldern präglas av beroende av andra för att klara sin vardag. BAKGRUND Utifrån den aktuella befolkningsutvecklingen med en ökande andel äldre som råder redovisas nedan ett antal metoder och arbetssätt för att öka och bevara hälsa hos äldre personer. Fyra hörnpelare för hälsosamt åldrande Gällande social gemenskap och stöd inkluderar det dels relationer och stöd med/ från vänner och familj, men även mötesplatser där äldre kan uppleva social gemenskap. Individens själbild och känslan av meningsfullhet kan öka i och med deltagande i sociala nätverk. Mötesplatser för äldre som möjliggör för dem att knyta kontakter kan fungera som en stödjande miljö och bli en ingång till goda matvanor och fysisk aktivitet. En ökning av fysisk aktivitet är en av de insatser som kan ge störst effekt på hälsan hos de som rör sig för lite eller är inaktiva. Vinsterna i hälsa är lika stor för äldre som för övriga, alltså exempelvis en ökad muskelstyrka, bättre balans och syreupptagningsförmåga. Äldre precis som övrig befolkning vill känna sig delaktiga och behövda. Även att kunna klara sig själv och kunna ha kvar sina tidigare intressen i livet, eller att kunna skaffa nya, bidrar till en meningsfullhet i livet. Vad som är meningsfullt för en person är högst individuellt, men ofta kan saker som att handla och tillaga sin egen mat ligga högt i kurs. Just maten och de 3

goda matvanorna är en av pelarna för ett hälsosamt åldrande och främjandet av dessa ger stora vinster för välbefinnandet och hälsan. Hälsoekonomi Som ovan nämns finns klara samband mellan de fyra hörnpelarna och en god hälsa. En god hälsa är ekonomiskt värderbart i sig självt, men även ur vård- och omsorgsperspektiv samt i bidragande i samhället (exempelvis ideellt engagemang, barnpassning, anhörigstöd, obetalt arbete). Bland annat visar en prognos att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040 (2, 4). I Örebro län räknar man på att äldre som bor i ordinärt boende, alltså får stödinsatser från kommun men fortfarande kan bo kvar hemma, kostar ca 300 000 kr brukare/ år. Så att då investera i ett hälsosamt åldrande som i sin tur leder till hälsovinster skulle kunna leda till ett uppskjutande av vårdbehov och på så vis spara pengar på lång sikt. De nationella riktlinjerna kring sjukdomsförebyggande metoder stöttas av hälsoekonomiska bedömningar. Där det fastslås att satsningar på högriskgrupper och personer med sjukdom blir vinsten ofta större i frågan om ökning av den fysiska aktiviteten, kostnaden för insatsen blir dock inte högre. Sammantaget blir åtgärder riktade mot högriskgrupper mer kostnadseffektiva än insatser riktade mot vuxna generellt (Socialstyrelsen, 2011). I samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande (se nedan), som är en satsning som involverar de fyra hörnpelarna, sågs effekter i form av 0,02 vunna QALY (Quality adjusted life expectancy/ kvalitetsjusterade levandsår) vilket betyder att varje vunnen QALY kostade 75 000 kronor i denna satsning. Det ska relateras till att varje vunnen QALY får kosta 500 000 för att vara kostnadseffektiv. Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande är ett forskningsprojekt som ämnat undersöka hur samverkan mellan vårdcentral, kommun och frivilligsektorn kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Då efterfrågan på samverkan mellan kommun och andra aktörer finns i Sydnärke, samt att vissa vårdcentraler i sin tur efterfrågar utökat samarbete/ samverkan kring äldre, vill vi i denna projektplan undersöka möjligheterna att tillgodose denna efterfrågan med Samverkansmodellen och konceptet Senior Sport School som inspiration. 4

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande testades som forskningsprojekt via folkhälsoinstitutet under perioden 2011-2013 på regeringens uppdrag. Projektet innebar att personer mellan 60-75 år gavs stöd till att förändra sina levnadsvanor. Stödet innebar att personerna fick hälsocoachning baserat på metoden motiverande samtal. Dessutom gavs möjligheten att delta i sociala, fysiska och kulturella aktiviteter genom att landsting, kommun och ideella föreningar samverkade. Individer i ålder 60-75 år rekryterades till studien via annonser och kontakt med vårdcentraler, samt att personerna var tvungna att uppfylla inkluderingskriterierna. Personerna som valde att delta slumpades i två olika grupper. En grupp (A) fick ta del av en hälsoscreening, hälsocoachning och program för aktivitetsutbud. Den andra gruppen (B) fick endast ta del av hälsoscreening. Efter projektet har det utvärderats vilken effekt insatsen hade på projektdeltagarnas hälsa, samt om modellen lett till ökad samverkan mellan projektets aktörer. Den hälsoekonomiska uträkningen som genomförts visar att endast insatsen till grupp B var kostnadseffektiv, då grupp A och B fick samma hälsoeffekt trots att den ekonomiska insatsen skiljt sig åt. Själva samverkansmodellen visar sig dock ha en positiv inverkan på samverkan mellan aktörerna. Utvärderingen visar också att de som arbetat med samverkansmodellen får signaler från deltagarna om att de upplevt stor betydelse av det strukturerade stödet i levnadsvaneförändringar. Senior Sport School Modellen Senior Sport Schools syfte var att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande i Skåne, att inspirera till en aktiv och meningsfull fritid samt visa på möjligheterna till en aktiv roll inom idrotten hela livet. Konceptet bygger på de fyra hörnpelarna för ett hälsosamt åldrande som Folkhälsomyndigheten har identifierat. Tanken är att en grupp om ca 20 personer träffas två gånger i veckan i 12 veckor. En gång i veckan testar gruppen en fysisk aktivitet, den andra gången i veckan består av studiecirklar, matlagningskurser, hjärt- och lungräddningskurser eller föreläsningar på olika teman. Senior Sport School startades på initiativ av Region Skåne, Skåneidrotten, två kommuner samt hushållningssällskapet. Det lokala idrottsföreningslivet finns med som ledare för respektive idrottsaktivitet. Skolan har spridits till fler kommuner och fått positiv respons från deltagarna. Det har dock framkommit att den målgrupp som nås inte är den som är i störst behov av insatsen. 5

REGIONALT OCH LOKALT FOLKHÄLSOARBETE Örebro läns folkhälsoarbete Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012 2015 är ett grunddokument för de folkhälsoavtal som skrivits mellan Örebro läns landsting, länets samtliga kommuner, Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns idrottsförbund. Folkhälsoplanen bygger i sin tur på de nationella folkhälsomålen med dess målområden. På lokal nivå har varje kommun utarbetat sin egen folkhälsoplan med mål och prioriteringar. De lokala folkhälsoplanerna visar på kommunens egna specifika folkhälsomål, prioriterade målgrupper och tillhörande aktiviteter. Laxå folkhälsodata 2012 låg befolkningsmängden i Laxå på ca 5550 personer, av dessa var ca 28 % 65 år eller äldre. Samma siffra för riket i stort är ca 19 %. Ca 1/3 av Laxås befolkning finns i åldersgruppen 45-64 år och i riket ligger den siffran på 1/4. Så även framåt i tiden kommer Laxå att ha en jämförelsevis stor andel äldre (SCB, kommunfakta). Andelen kvinnor i Laxå i åldrarna 65-79 år som är fysisk aktiva minst 30 min/ dag är lägre än rikssnittet. För männen i samma åldersgrupp är det omvända siffror, i Laxå rapporterar 73 % av männen mellan 65-79 år att de är fysiskt aktiva min 30 min/ dag och i riket är siffran 65 %. I ovan nämnda åldersgruppen är det 65 % av kvinnorna och 60 % av männen som vill öka sin fysiska aktivitet. Andelen 65-79 åringar som fått frågor gällande sina motionsvanor vid senaste besöket på vårdcentralen var 29 % för kvinnor och 32 % för män. Av dessa var det i sin tur 13 % av kvinnorna respektive 16 % av männen som fick råd gällande det samma. Under 2013 skrev primärvården ut ca 15 FaR-recept till personer mellan 65-79 år (Andersson, 2014). Seniorkraft Med anledning av föregående punkters innehåll kommer denna pilotmodell att bestå av en kombination mellan samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande samt Senior sport school. Där de delar som går att applicera och som anses kunna fungera bäst i Laxå väljs ut. SYFTE Syftet med samverksansmodell för hälsosamt åldrande i Laxå kommun är att stärka samverkan kring äldres hälsa, tillvarata befintliga resurser inom kommun, primärvård och 6

civilsamhället för att erbjuda äldre personer i Laxå stöd enligt de fyra hörnpelarna i ett helhetsperspektiv. Syftet är även att utarbeta en modell som kan fungera över tid och som sedan kan appliceras på flera kommuner. Långsiktiga mål Ökad andel äldre som: har god själuppskattad hälsa upplever meningsfullhet och delaktighet upplever socialt stöd och gemenskap har hälsosamma matvanor är fysiskt aktiva enligt rekommendation Dessa kan följas i de nationella folkhälsoundersökningarna som genomförs av Folkhälsomyndigheten i en mindre rapport årligen samt en större vart fjärde år. Strategier Enligt den lokala folkhälsoplan som Laxå Kommunfullmäktige antagit anges ett antal strategier för att uppnå ett hälsosamt åldrande; Utveckla arbetet kring mötesplatser för äldre, social dagvård, fortsatt utveckling av samarbetet med föreningslivet samt i högre utsträckning samverka med vårdcentralen Målsättningar i projektet Skapa nätverk/ samverkansformer på berörd ort med relevanta aktörer i frågan om hälsosamt åldrande Starta hälsoskola för seniorer (likande senior sport school) under hösten 2014 Engagera minst 2 idrottsföreningar Engagera minst 1 studieförbund Engagera minst 1 pensionärsorganisation Engagera minst 15 personer ur målgruppen 7

Målgrupp Personer bosatta i Laxå kommun som är i behov av projektets insatser samt befinner sig i tredje åldern och själva finner det intressant att delta. METODBESKRIVNING Rekrytering Rekrytering till projektet kommer att ske via vårdcentraler och andra anslag. Individer som befinner sig i tredje åldern och önskar delta, bjuds in till en informationsträff där intresserade efteråt får anmäla sitt definitiva intresse samt fylla in ett frågeformulär. Av dessa väljs 20 personer med behov av projektets insatser ut att delta och får då genomgå hälsotester för att säkerställa att individen kan delta i aktiviteterna. Läkare vid vårdcentralen gör den medicinska bedömningen av detta. Hälsosamtal Samtliga deltagare får träffa en hälsocoach för att tillsammans prata kring hälsotesternas resultat samt skapa motivation till att göra en livsstilsförändring. 4 veckor in på projektet sker ytterligare ett samtal, detsamma sker efter det sista hälsotestet. Veckoschema Under 8 veckor kommer deltagarna i gruppen att träffas 2 gånger/ veckan. De får en gång i veckan testa på en fysisk aktivitet/idrott. Den andra träffen i veckan kan bestå av föreläsning, studiecirkel eller kurs. Efter den sista veckan träffas gruppen ytterligare en gång för att reflektera kring hälsoskolans upplägg. Nedan följer ett exempel på upplägg: KOSTNADER Följande kostnader kan uppstå i samband med projektet. Observera att vissa poster antas ingå i personals ordinarie uppdrag. Kostnaderna är uppskattade efter tillgänglig information. Se kostnadsbilaga UPPFÖLJNING Uppföljning kommer att ske enligt följande som ett underlag för utvärdering och spridning. De hälsotester deltagarna genomgår i uppstarten av hälsoskolan kommer att följas upp ca 4 veckor efter hälsoskolans slut. Deltagarna kommer även att kontaktas av utvärderare 8

(folkhälsoteamet) för en muntlig enkät ca 8 veckor efter hälsoskolans slut, detta för att undersöka huruvida deltagarna har ändrat sina levnadsvanor och upplevelse av sin situation. Mycket fokus kommer att läggas på deltagande i aktiviteter samt hur helhetsupplevelsen har varit. Samtliga aktörer kommer att intervjuas för att få en bild över vad som har fungerat bra samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns avseende projektets upplägg. En dokumentation över tids- och kostnadsåtgång kommer att genomföras. 9