Av Malin Axelsson Det här är en föreställning som utmanar den unga publiken. Det är meningen. Publiken ska komma därifrån med en stark scenkonstupplevelse, en känsla som lycka, förundran och igenkänning. Till föreställningen finns diskussionsfrågor som gruppen kan använda efter det att ni sett föreställningen. Det finns frågor både om föreställningens innehåll och form. Om ni har möjlighet kan ni också delvis introducera frågorna i förväg. Det kan vara ytterligare ett sätt att engagera din grupp i teaterbesöket. För en ovan teaterpublik är det ofta omvälvande. Därför kan vara bra att förbereda din grupp innan ni kommer till teatern. Vi kan ha en idé om att ungdomar i dag har erfarenhet av en hel del starka berättelser framförallt genom film och teveserier. På teatern blir upplevelsen en annan.»«spelas på en intim scen där skådespelarna kommer mycket nära och det inte finns nån pausknapp när det blir för läskigt eller pinsamt. Dessutom sitter man i ett rum med sina klasskamrater. Det finns kanske inte något starkare än att konfronteras med jobbiga, ofta privata, känslor kring relationer, kärlek och sexualitet i en grupp man inte alltid känner sig trygg med. Ett sätt att förbereda gruppen är att prata om hur det är att vara teaterpublik. Det är ju krävande på många sätt, det kan även en vuxenpublik känna. Man måste sitta på sin plats, man måste koncentrera sig på vad som händer på scen. Något som återigen inte alltid är lätt för en ung publik som på många sätt mest är intresserade av varandra. Upplevelsen av att vara så nära skådespelarna kan också kännas överväldigande. Prata också gärna om att det är viktigt att publiken har respekt för skådespelarnas arbete på scenen. Ett annat sätt att förbereda din grupp är att berätta en del om föreställningen i förväg.»«handlar om en ung tjej, Emily, som är på väg in i vuxenlivet. Vi får möta hennes vänner, hennes lärare och hennes chef på ett extrajobb hon har. Hon söker sin plats i livet och när hon ser en bild av en kvinna som heter Laura blir hon besatt av att ta reda på vem hon är. Det här låter kanske enkelt men med teaterns språk blir berättelsen om Emily en poetisk, musikalisk och visuell labyrint som innehåller både otäcka och vackra scener. Det förekommer scener som kan uppfattas som obehagliga och hotfulla. Flera av karaktärerna komiska och ibland groteska. Det finns också scener i föreställningen som framförallt handlar om sexuellt sökande men också sexuella hot.
Diskussionsfrågor om föreställningens innehåll och tematik Vad tycker ni att den här pjäsen handlar om? Om ni skulle säga tre saker för att förklara vad den handlar om för någon som inte sett den, vilka ord skulle det vara? Vilka var karaktärerna? Hur gamla var de? Vad hade de för relationer till varandra? Vad tyckte de om varandra? Fanns det något i pjäsen som ni tyckte var extra spännande/roligt/konstigt/ tråkigt/läskigt/inte förstod? Om något eller någon i pjäsen var obehaglig, hur skulle ni reagera om det hände i verkligheten eller den personen fanns på riktigt? Vem skulle du vända dig till om det varit på riktigt? Fann det någon karaktär som var extra cool/töntig/konstig/läskig? Eller försökte vara extra cool/töntig/konstig/läskig? Hur märkte en det? Varför? Vad är er favoritfilm eller serie? Finns det någon särskild film eller serie som handlar om förälskelse eller kärlek som ni gillar? Varför gillar ni den? Finns det någon skillnad på kärlek, är det ex. skillnad på förälskelse, kär, älska någon? Kan en bli kär i någon som en aldrig har träffat? En av karaktärerna i pjäsen, Ylimä, vloggar. Har ni något tips på en bra vlogg/bloogg/instagramkonto?
Frågor om föreställningens form och estetik Föreställningens form är inte psykologisk realism, utan inspirerad av surrealismen. Surrealismen var ursprungligen en litterär rörelse grundad 1924 av psykiatern och poeten André Breton (1896 1966) i Paris. Surrealisterna strävade efter att på olika sätt uttrycka tanken att dröm och verklighet kan smälta samman i en sorts absolut verklighet, en öververklighet (surrealitet). Dessa idéer hade sitt ursprung i Sigmund Freuds (1856 1939) upptäckter om det mänskliga psyket och hans forskning kring drömmen, psykoanalysen och det undermedvetna. Breton brydde sig inte om detaljerna i Freuds lära. Istället var det idén att det kunde finnas en stor outnyttjad källa av tankar och önskningar djupt inne i ett dolt medvetande som lockade. Genom att använda freudianska metoder av fri association försökte surrealisterna skapa poesi och prosa som genom att den hämtats från det undermedvetna fick ett överraskande och oväntat innehåll. Från början ansåg de surrealistiska poeterna att bildkonstens långa och arbetskrävande process var ett hinder för spontaniteten i det ohämmade uttrycket. Flera av de tidiga surrealisterna tyckte därför inte att bildkonsten borde inkluderas i rörelsen. Trots det beundrade och inspirerades man av flera av tidens konstnärer som Giorgio de Chirico (1888 1978) och Pablo Picasso (1881 1973). När sedan André Breton själv insisterade på att den psykiska automatismen även kunde utföras med ett ritstift eller en pensel spred sig surrealismens idéer snabbt till bildkonsten. På Moderna Muséet finns många konstverk av kända surrealister. Frågor Tycker ni att pjäsen skiljer sig från en film eller teveserie? I så fall, på vilket sätt? Skiljer sig föreställningens sätt att berätta på ifrån hur berättandet ser ut i film eller serier? Har ni sett någon annan teaterföreställning, film eller serie som påminner om? I så fall, vilken? Har ni sett några konstverk som får er att tänka på föreställningen? inspirerad av en riktning inom konsten som kallas surrealism. Surrealismen uppstod i Frankrike på 1920-talet. Den började inom litteraturen och spred sig till bildkonst och filosofi. Surrealisterna ville inte skildra världen som den ser ut i verkligheten, utan som människan upplever verkligheten i sina drömmar och fantasier. Har ni hört talas om surrealism förut? Regissören och dramatikern Malin Axelsson säger att är Vad tänker ni på när ni hör ordet surrealism? Vad associerar ni till?
Praktisk övning för att arbeta med föreställningens innehåll I föreställningen finns det en vuxen som utsätter en ungdom, huvudpersonen Emily, för sexuella trakasserier. Emily sätter stopp för detta och vänder sig till en psykolog för att få stöd. Här finns förslag på en praktisk övning för att bearbeta denna tematik, och diskutera vad sexuella trakasserier är och hur eleverna ska agera om de själva, eller någon i deras närhet, utsätts för sexuella trakasserier. Heta stolen Mål & syfte med övningen Övningen tränar främst självkännedom och social kompetens. Vad är heta stolen? Alla sitter i en ring. Övningen ska göras under tystnad. Det ska finnas en stol extra utöver antal deltagare. Ledaren läser upp påståenden, och för varje punkt byter de som håller med om påståendet plats. Om övningen används som igångsättare så läses påståendena i rask takt, utan diskussion emellan. När den däremot används som en värderingsövning, kan man stanna upp mellan påståendena och låta några motivera sina instämmanden / inte instämmanden. En mindre rörlig variant av övningen är att endast markera sitt ställningstagande med att ställa sig upp eller räcka upp handen. I vissa fall kan det vara viktigt att inte se vad de andra tycker för att fatta ett eget beslut. Övningen kan göras med förbundna ögon. Ledaren meddelar då om det är många eller få som instämmer i påståendet. Heta stolen, exempel: Sommaren är bättre än vintern Teater är bättre än film Pizza är godare än tacos Jag har aldrig varit kär Vem som helst kan råka ut för sexuella trakasserier Den som råkar ut för sexuella trakasserier är medskyldig till att det händer, till exempel genom att vara utmanande klädd Många elever är rädda för att råka ut för sexuella trakasserier De som utsätter andra för sexuella trakasserier vill bara flirta Den som tycker att det är sexuella trakasserier att tafsa är överkänslig Lärare vet oftast inte om att det finns sexuella trakasserier på skolan Man kan ha råkat ut för sexuella trakasserier utan att det syns utanpå Sexuella trakasserier ska polisanmälas Saker någon säger kan också vara sexuella trakasserier Skolan är bra på att stoppa sexuella trakasserier Det är lätt att skilja på flirt och sexuella trakasserier På skolan vet alla var en ska vända sig till om en råkar ut för sexuella trakasserier
Länkar Bris https://www.bris.se/ Rädda Barnen https://www.raddabarnen.se/ Umo om sex, hälsa och relationer https://www.umo.se/ Rfsl https://rfslungdom.se/ Rfsu https://www.rfsu.se/ Tjejjouren https://tjejjouren.se/ Kunskapscentrum för sexualitet och hälsa https://www.kcsh.se/ fotograf: Leonard Stenberg