Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Relevanta dokument
Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Hammarskogsån-Danshytteån

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kunskapsunderlag för delområde

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Fiskvandring i Smedjeån

Kunskapsunderlag för delområde

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Murån Koord: X: / Y:

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Allmänt om Tidanöringen

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.


Kunskapsunderlag för delområde

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Bevarandeplan för Hovgårdsån

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Kunskapsunderlag för delområde

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Alterälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Åtgärdsområde 004 Västerån

Biotopinventering av Albäcken 2003

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Samtliga inventerade vattendrag

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Rymman respektive Dyvran

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Riskbedömning för spridning av signalkräftor från Vänern i tillflöden i norra Dalsland

Kvarndammen i Finnerödja. Samrådsunderlag angående skapande av vandringsmöjligheter för fisk vid Kvarndammen i Finnerödja, Laxå kommun

Stöd till fiskevården

Vattenkraften och miljön

Fiskundersökningar i Höje å 2004

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Elfiske i Jönköpings kommun 2014

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kunskapsunderlag för delområde

Åtgärdsområde 010 Bolån

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Kunskapsunderlag för delområde

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Inventering Ullisbäcken 2016

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Transkript:

Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem. Skagern har stort värde för friluftslivet och är mycket välbesökt för bad på grund av sina fina sandstränder. Sjön är även utpekad som nationellt värdefull ur fiskesynpunkt på grund av ett omfattande fritidsfiske. Fisket i sjön förvaltas av Skagerns fiskevårdsområdesförening. Karta 1: Skagern Skagern Skagersholmsån Kullån Hovaån Burån Skagerns största tillflöde är Letälven som har sitt utlopp i den norra delen av sjön. I den södra änden sker även tillrinning från bland annat Skagersholmsån och Hovaån. Sjön avvattnas till Vänern via Gullspångsälven. Skagern har ett artrikt fisksamhälle med ca 21 naturligt förekommande arter. Förutom dessa har lax satts ut och regnbågslax har fångats i sjön. Genom åren har också ett flertal olika stammar av öring satts ut i sjön och det finns även uppgifter om att bäckröding ska förekomma i sjön. I sjön finns en naturlig öringstam som leker i tillrinnande vattendrag. Vart leken sker är inte klarlagt men det finns indikationer på att den leker i kvarvarande strömsträckor i Letälven nedströms kraftverket i Åtorp och även i Skagersholmsån. Lek har även bevisligen skett i den nedre delen av Hovaån (Olsson M 2006). Vattenkvalitet Sjön är näringsfattig med neutralt ph och god buffertkapacitet mot försurade ämnen. Kvicksilverhalten i gädda var låg vid senaste provtagningstillfället.

Statusbedömning Den ekologiska statusen i sjön bedöms som måttlig främst beroende på att tillrinnande vattendrag har definitiva vandringshinder som människan byggt. Även i utloppet finns ett definitivt vandringshinder vid Gullspång. Mänsklig påverkan Sjön är reglerad på grund av kraftverket i Gullspång samt kraftverket i Letälven vid Åtorp. Förutom regleringen påverkas sjön av jordbruket i omgivningarna och kommunal avloppsreningsverk i avrinningsområdet. Industriella utsläpp är främst fråga om metallindustri i anslutning till Letälven och Hovaån. Öring Den öringstam som finns i Skagern har mycket begränsade möjligheter till naturlig reproduktion kanske främst beroende på kraftverket i Letälven nedströms Åtorp. Potentiella reproduktionsområden finns i de tre större tillrinnande vattendragen som rinner ut i den södra delen av sjön. Skagersholmsån Laxå kommun och Länsstyrelsen i Örebro driver sedan ett antal år tillbaks ett projekt i syfte att restaurera Skagersholmsån. Ån har höga naturvärden främst i form av flodpärlmussla. Indikationer finns även att det finns en vandrande öring som har ån med biflöden som lekområde och Skagern som uppväxtområde. Ån är kraftigt påverkad av de verksamheter som förekommit sedan 1600-talet med dammar och rensningar. Restaureringen har börjat med bland annat en fiskväg vid Anderstorpsdammen 2011 och en utrivning av en damm med byggande av en ny vägbro 2013. En förstudie har även gjorts om fiskvandringsmöjligheter vid ytterligare en damm (Kvarndammen i Finnerödja). Karta 2: Skagersholmsåns avrinningsområde Hovaån Hovaån rinner ut i Gudhammarsviken i den södra änden av Skagern. Ån har sina källor söder om Älgarås i Myrhulta mosse. Avrinningsområdet är 106,6 km 2 och medelvattenföringen är 1,05 m 3 /s vid utloppet i Skagern. Ån är kraftigt påverkad av mänsklig aktivitet i form av jordbruk samt tätorterna Hova, Älgarås och Gårdsjö. Påverkan är främst fråga om näringsbelastning men även utsläpp från industrier finns inom avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet finns tre dammar. Den första dammen ligger vid Nolkvarn ca 1 kilometer uppströms utloppet i Skagern. De övriga två ligger i ett biflöde till Hovaån, Burån ytterligare några kilometer uppströms. Dammarna är definitiva vandringshinder för fisk och omöjliggör fortsatt uppströmsvandring.

Karta 3: Hovaåns avrinningsområde Karta 4: Buråns avrinningsområde Karta 5: Kullåns avrinningsområde Kullån Kullån rinner ut i Kroppfjällsviken i den södra delen av Skagern. Avrinningsområdet är ca 34 km 2 och medelvattenföringen är 300 l/s. Det finns väldigt få uppgifter om ån men i de nedre delarna finns fina strömsträckor med potential som lekområden för öring. Projektet Som tidigare nämnts har öringen i Skagern mycket begränsade möjligheter till en naturlig reproduktion. Insatser görs i Skagersholmsån men i de övriga potentiella vattendragen har inga åtgärder gjorts som kan skapa förutsättningar för öringen. Projektet innebär därför att ta reda på vilka förutsättningar som finns i främst Burån och Kullån som reproduktionsområden för öring. Hovaån är till stora delar undersökt varför endast en mindre del av undersökningarna kommer att ske där. Undersökningarna kommer inte att ta med dammarna i Hovaån och Burån vilka är ett klart definierat problem som kommer att tas upp i ett separat projekt. Projektet ska i stället ta fram argument för att genomföra åtgärder i Hovaån, Burån och Kullån till gagn för öringen i Skagern och i förlängningen övriga arter i ett levande vattendrag. Projektet ska även definiera de problem som finns i vattendragen och ta fram de åtgärder som krävs för att skapa ett förhållandevis naturligt vattendrag.

Projektet är uppdelat i tre delar 1. Kartera Burån och Kullån Ta reda på vilken potential vattendragen har som reproduktions- och uppväxtområde för en vandrande öring. Definiera de fysiska problem som finns i form av rensningar, rätningar, dikningar, vandringshinder mm i vattendragen samt ge förlag på vilka åtgärder som krävs för att restaurera vattendragen. 2. Undersöka fiskfaunan Totalt beräknas sex lokaler elfiskas. Två lokaler i varje vattendrag. Fördelningen av lokalerna kan eventuellt ändras efter karteringen av Burån och Kullån. 3. Bottenfaunaundersökning För att få ett begrepp om bl. a. de vattenkemiska förhållandena kommer två bottenfaunaprov att tas och bedömas med avseende på försurningspåverkan och eutrofiering. Ett i Burån och ett i Kullån. Förhållandena i Hovaån är tämligen väl kända varför inget bottenfaunaprov tas där. Redovisning Projektet kommer att redovisas i en rapport. Kostnader Totalt beräknas projektet kosta 72 000 kr exklusive moms vilket innebär att den totala kostnaden inklusive moms blir 90 000 kr. Finansiering Pengar kommer att sökas från två ställen: 1. Abu Garcia Fiskevårdsfond 60 000 kr Klart 2. Länsstyrelsen i Västra Götaland 30 000 kr Tot 90 000 kr Genomförande Projektet kommer att genomföras under 2017 och påbörjas under våren så snart finansieringen är klar och avslutas till årsskiftet 2017/18. Projektet kommer att genomföras av Mats Olsson, Haddåns Vatten- & Fiskevård. Mats är även initiativtagare samt den som kommer att leda projektet varför eventuella frågor besvaras av honom. Kontaktuppgifter: Mats Olsson Haddån 1 547 92 Gullspång Tel: 0551-20814, 076-146 10 15 E-post: matsolsson50@gmail.com

Huvudman Huvudman är Skagerns Fiskevårdsområdesförening som förvaltar fisket i Skagern. Kontaktuppgifter Skagerns Fiskevårdsområdesförening c/o Torgny Forsberg Södra Råda 547 91 Gullspång Tel: 070-610 13 14