Kvarndammen i Finnerödja. Samrådsunderlag angående skapande av vandringsmöjligheter för fisk vid Kvarndammen i Finnerödja, Laxå kommun

Transkript

1 Kvarndammen i Finnerödja Samrådsunderlag angående skapande av vandringsmöjligheter för fisk vid Kvarndammen i Finnerödja, Laxå kommun 1

2 2

3 Kvarndammen i Finnerödja Samrådsunderlag angående skapande av vandringsmöjligheter för fisk vid Kvarndammen i Finnerödja, Laxå kommun Samrådsunderlag angående skapande av vandringsmöjligheter för fisk vid Kvarndammen i Finnerödja, Laxå kommun gjord 2018 av: Mats Olsson Haddåns Vatten- & Fiskevård Haddån Gullspång Tel: , matsolsson50@gmail.com 3

4 4

5 Sammanfattning Skagersholmsån ligger i den sydvästra delen av Örebro län och har sina källor i den norra delen av Tiveden och utlopp i sjön Skagern. Ån håller höga naturvärden i form av bland annat flodpärlmussla. Indikationer finns även om en vandrande öring som har sina lekområden i Skagersholmsån. En stationär stam av öring finns även i ån. Ån är klassad som ett nationellt värdefullt fiskevatten och ett regionalt värdefullt naturvatten, främst på grund av att flodpärlmusslan finns i åns huvudflöde. Flodpärlmusslan är dock på tillbakagång och kommer att försvinna om inget görs. Populationen består endast av större individer vilket indikerar att ingen föryngring sker. Orsaken till detta är den morfologiska påverkan som skett i Skagersholmsån i form av vandringshinder, rensningar, rätningar, grävningar mm. Fisk kan i dag vandra fritt upp till Kvarndammen i Finnerödja, vilken ligger ungefär 8,2 kilometer uppströms utloppet i Skagern. Uppströms Kvarndammen finns strömsträckor som är potentiella lekområden för vandrande öring. I dag kan inte dessa sträckor utnyttjas på grund av vandringshindret vid Kvarndammen gjordes en utredning om hur man skulle kunna lösa problemet vid Kvarndammen. Ett flertal förslag lades fram varav två bedömdes som huvudalternativ. Efter möte med allmänheten och diskussioner med berörda parter och myndigheter, har det bedömts att ett omlöp är det vettigaste alternativet som en lösning vid Kvarndammen. Området kring dammen och vattenspegeln bedöms ha stor betydelse som ströv- och rekreationsområde för de närboende och även övriga boende i Finnerödja. Huvudförslaget är därför att anlägga en ny bäckfåra sydväst om dammen där fisk kan vandra till uppströms liggande lek- och uppväxtområden. Vattenspegeln kommer att vara kvar men möjligheterna att reglera vattnet kommer att tas bort. Totalt bedöms åtgärden kosta kr. Figur nr 2: Flodpärlmussla. 5

6 6

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Kvarndammen. En kort historisk tillbakablick Skagersholmsån... 9 Nuvarande förhållanden... 9 Hydrologiska förhållanden Vattenkvalitet Ekologisk status Kvarndammen Nuvarande förhållanden Förslag på åtgärder Förslag ett Huvudförslag Förslag två Val av förslag Miljökonsekvenser Byggnadstekniska synpunkter Arbetsområde Geologiska och geotekniska förutsättningar Hydrologi Naturmiljö Kulturmiljö Landskapsbild Mark och vattenkemi Planförhållanden Hushållning med naturresurser Friluftsliv Risk och sårbarhet Skadeförebyggande åtgärder Rådighet Samrådskrets Tidsplan för tillståndsansökan Kostnader

8 8

9 Inledning Haddåns Vatten- & Fiskevård har på uppdrag av Laxå Kommun tagit fram förslag på hur fisk ska kunna vandra förbi Kvarndammen i Finnerödja. Ett antal förslag har diskuterats varur två förslag har tagits fram som bedömts uppfylla syftet med åtgärden. Synpunkter från allmänheten och övriga berörda parter har därefter vägts in, varefter det förslag som bäst bedöms uppfylla syftet och övriga önskemål, blivit huvudförslag. Huvudförslaget är det som presenteras i detta samrådsunderlag. Bakgrund Skagersholmsån ligger i den sydvästra delen av Örebro län och har sina källor i den norra delen av Tiveden och utlopp i sjön Skagern. I ån finns höga naturvärden i form av bland annat flodpärlmussla. Indikationer finns även om en vandrande öring, som har sina lekområden i Skagersholmsån och uppväxtområde i Skagern. En stationär stam av öring finns även i ån. Ån är klassad som ett nationellt värdefullt fiskevatten och ett regionalt värdefullt naturvatten, främst på grund av att flodpärlmusslan finns i åns huvudflöde (Länsstyrelsen i Örebro 2007). Flodpärlmusslan lever dock en tynande tillvaro och kommer att försvinna om inget görs. Populationen består endast av större individer vilket indikerar att ingen föryngring sker. Orsaken till detta är den morfologiska påverkan som skett i Skagersholmsån i form av vandringshinder, rensningar, rätningar, grävningar mm. Fisk kan i dag vandra fritt upp till Kvarndammen i Finnerödja vilken ligger ungefär 8,2 kilometer uppströms utloppet i Skagern. Ån är till största delen lugnflytande och kraftigt meandrande. Inslaget av strömsträckor ökar uppströms och den sista biten, innan Kvarndammen, är forsande. Uppströms Kvarndammen finns strömsträckor som är potentiella lekområden för öring. Kvarndammen. En kort historisk tillbakablick. Kvarndammen är en av de dammar som finns i vattensystemet, som skulle förse de verksamheter som fanns vid vattendraget med vatten. Det primära syftet med dammen var att förse Finnerödja kvarn med vatten, men även nedströms liggande såg och stångjärnshammare. Finnerödja Kvarn är byggd 1668 vilket då talar för att även Kvarndammen är från denna tid. Den kallmurade delen antas vara från denna tid, medan den övriga vallen kan ha kommit till i senare tid. Det kan inte helt uteslutas att den kommit till för att skydda 1900-talsbebyggelsen från vatten vid höga flöden. Figur nr 3: Forssträckan nedströms Kvarndammen. Skagersholmsån Nuvarande förhållanden Skagersholmsåns avrinningsområde är 77,02 km 2 (figur nr 4). Huvudfåran har sina källor ca 7-8 kilometer söder om Finnerödja tätort, vid Laxsjön, Flydammen och Paradisdammen. Vattendraget byter namn på sin väg till utloppet i Skagern. I den övre delen nedströms Anderstorpsdammen heter det Ånaån, varefter det byter namn till Åbyån, nedströms Åbydammen ner till Kvarndammen i Finnerödja. Nedströms Kvarndammen byter vattendraget namn till Kyrkån, varefter det i de nedre delarna innan utloppet i Skagern övergår i Skagersholmsån. Huvudfåran har ett flertal tillflöden där Moån, Ryttarebäcken och Härsåsebäcken är de största. 9

10 Jordarterna i avrinningsområdet domineras av morän men även torv, tunn jord och kalt berg förekommer frekvent. Övriga jordarter förekommer endast i mindre utsträckning. Andelen sjö i avrinningsområdet är låg och utgör endast knappt 1,2 %. Området domineras av skogsmark vilken utgör drygt 90 % av avrinningsområdet. Från Finnerödja och mot utloppet i Skagern ökar jordbruksmarken vilken utgör drygt 6 % av hela avrinningsområdet (tabell nr 1). Figur nr 4. Skagersholmsåns (röd del) och Kvarndammens (mörkare röd) avrinningsområde. Hydrologiska förhållanden Medelvattenföringen är vid utloppet i Skagern 0,85 m 3 /s. Vattenföringen varierar normalt mellan 0,08-5,66 m 3 /s. Högre och lägre flöden kommer alltid att förekomma i ett längre perspektiv. I tabell nr 2 redovisas SMHI:s framräknade värden. Kvarndammens avrinningsområde utgör ca 37 % av Skagersholmsåns avrinningsområde. Beräknat utifrån dessa förhållanden, utan att korrigera för andel sjö, så blir medelvattenföringen vid Kvarndammen 320 l/s. Övriga framräknade flöden vid Kvarndammen redovisas i tabell nr 2. I figur nr 5 redovisas SMHI:s framräknade flöden det senaste året mellan och i Skagersholmsån. Noteras bör det höga flödet i början av april med ett maximalt flöde på 6,72 m 3 /s och den långvariga torkan som började redan i mitten av maj och ännu pågår. Lägsta beräknade flöde var under perioden 0,046 m 3 /s och medelflödet 0,799 m 3 /s. Tabell nr 2: Flöden (m 3 /s) vid Skagersholmsåns utlopp i Skagern (SMHI) samt flödet vid Kvarndammen (framräknat) Hela Kvarndammen HQ50 10,1 3,76 MHQ 5,86 2,18 MQ 0,85 0,32 MLQ 0,08 0,03 Tabell nr 1: Markanvändning i Skagerholmsåns avrinningsområde (SMHI Vattenwebb). Sjö och vattendrag 1,20% Skogsmark 87,18% Hedmark och övrig mark 1,87% Kalfjäll och tunna jordar 0,00% Glaciär 0,00% Myr- och våtmarker 2,33% Jordbruksmark 6,07% Tätort 1,20% Hårdgjorda ytor 0,15% Vattenkvalitet Vattenkvaliteten bedöms som god i Skagersholmsån. Ån har ett svagt surt vatten med en god buffertkapacitet. Ekologisk status Livet i vattendraget visar tecken på påverkan av de verksamheter som genom århundradena förekommit i ån. Det är främst fråga om flodpärlmusslan, som i ett längre perspektiv inte kommer att överleva. Vattendraget är rensat, rätat och på vissa ställen har fåran grävts om. Detta och att det finns vandringshinder, gör att biologin i vattnet inte är vad den borde vara och därför inte uppnår god status. 10

11 Figur nr 5: Framräknad vattenföring vid utloppet i Skagern mellan och (SMHI Vattenwebb) Kvarndammen Nuvarande förhållanden Kvarndammen ligger i Finnerödja tätort i Laxå kommun (figur nr 6). Dammen ligger i den östra delen av Finnerödja och avgränsas österut av järnvägen. En mindre vattenspegel finns även öster om järnvägen. Den närmaste bebyggelsen är villor söder och sydväst om dammen där den närmaste är drygt trettio meter från vattnet. Nordväst om dammen finns flerfamiljshus. Drygt 200 meter norr om dammen finns ett industriområde. På den norra sidan av dammen finns ett litet skogsområde mellan dammen och bebyggelsen. Dammen och dammens omgivningar kan ses i figur 6-9. De två vikarna som finns på den norra sidan av dammen är till stora delar igenväxta (figur nr 11). En liten vattenspegel finns i den mindre, västra viken (figur nr 10). Dammen är ca 1,1 ha inräknat vattenspegeln uppströms järnvägen. Dammen lodades 2015 och det maximala uppmätta djupet var ungefär 2 meter (figur nr 30). Vattenspegeln är ungefär 95 meter lång och 80 meter bred (vikarna och delen öster om järnvägen borträknade). Figur nr 6: Kvarndammens belägenhet i Finnerödja tätort. Kvarndammen 11

12 Figur nr 7: Kvarndammen med vattenspegeln uppströms. Figur nr 11: Den östra av de två vikarna på den norra sidan av dammen (röd pil). Figur nr 8: Dammen sedd från söder och mot nordväst. Figur nr 9: Dammen sedd från väster till öster. Vattennivån regleras med ett utskov på den västra sidan av dammen (figur nr 12, 13 och 14). Utskovet är av överfallstyp och består av en gjuten betongkropp med en betongtröskel, som bestämmer vattennivån i dammen. I den norra änden av utskovet finns en spettlucka där man kan sänka vattennivån ca 1,2 meter. Längs den västra sidan, i anslutning till utskovet, finns en 150 meter lång, 2-3 meter bred och mellan 0,5-3 meter hög dammvall. Dammvallen är stensatt med stora stenar i anslutning till utskovet och mindre stenmaterial i övriga delar. Utskovet är ca 11 meter långt och 2,65 meter brett. Höjden från vattenytan nedströms utskovet och till ovansidan träbron, är drygt tre meter. Tröskeln är 6,3 meter bred och fallhöjden från vattenytan i Kvarndammen till vattenytan nedströms utskovet är ca 2,4 meter. Utskovet finns uppritat på figur nr Figur nr 12: Utskovet sett framifrån. Figur nr 10: Dammen sedd från norr till söder. 12

13 Figur nr 13: Utskovet sett från ovan. Figur nr 14: Den västra och södra delen av Kvarndammen med dammvall och utskov. Utskov Dammvall Figur nr 15: Utskovet i tvärsnitt. Figur nr 16: Utskovet sett från ovan. 13

14 Figur nr 17: Utskovet sett från nedströmssidan. Förslag på åtgärder Två förslag har tagits fram ur ett antal alternativ. Förslag ett är huvudförslaget. Förslagen är: 1. Ett omlöp anläggs på den sydvästra sidan av Kvarndammen. 2. Större delen av utskovet tas bort varvid vattenspegeln övergår till ett rinnande vattendrag. Val av förslag Vid valet av huvudförslag har Kvarndammens belägenhet i Finnerödja tätort och dammens betydelse för de närboende vägt tungt. De estetiska värdena av vattenspegeln samt att området kring dammen används som strövområde har gjort att ett omlöp är det enda vettiga alternativet, om man även ska uppfylla syftet att fisk ska kunna vandra förbi dammen. Förslag ett Huvudförslag Ett ca 80 meter långt omlöp anläggs på den sydvästra sidan av Kvarndammen (figur nr 19 och 28). Det nuvarande utskovet gjuts igen så att inga regleringsmöjligheter finns. På uppströmssidan av utskovet fylls det upp med massor för att inget läckage ska ske genom kvarvarande stensättningar. Tröskeln vid utskovet höjs med 25 centimeter och botten på omlöpet anläggs 43 centimeter lägre än tröskeln. Med ett omlöp med en profil enligt figur 18, så kommer allt vatten att rinna i omlöpet upp till MHQ. Vid högre flöden kommer även vatten att rinna i det gamla utskovet. Vattennivån kommer då att variera med cirka 34 centimeter vid normala flödesvariationer (MLQ-MHQ). De lägre betongdelarna mellan utskov och spettlucka höjs upp till samma nivå som kanterna vid utskovet, det vill säga 50 centimeter över nuvarande tröskel. Hur det är tänkt kan ses på figur nr 24 sidan 18. Utloppet av omlöpet läggs så högt upp mot dammen som möjligt för att spara så mycket av den fors- och strömsträcka som naturligt finns nedströms dammen. Figur nr 18: Profil av omlöpet som legat till grund för flödes- och djupberäkningarna. 14

15 Figur nr 19: Förslag ett. Ett omlöp anläggs sydväst om dammen. Omlöp Förslag två Dammen tas bort genom att större delen av utskovet rivs ut. Gjutna delar mot stensättningarna i vallen sparas. Hela vattenspegeln kommer att försvinna och övergå till ett rinnande vatten (figur nr 20 och 21). Figur nr 20: Förslag två. Större delen av utskovet tas bort och vattenspegeln övergår till ett rinnande vatten. 15

16 Figur nr 21: Utskovet i Kvarndammen efter att större delen av den gjutna delen tagits bort. Miljökonsekvenser Nedan redovisas endast miljökonsekvenserna för huvudförslaget med ett omlöp på den sydvästra sidan av Kvarndammen. Byggnadstekniska synpunkter Arbetsområde På figur nr 22 är det område inritat som kommer att beröras av åtgärden. Största delen av området som kommer att beröras, ligger på fastighet Laxå Finnerödja 8:1, vilken ägs av Laxå kommun. På den norra sidan av ån kommer den enklare körväg som finns att utnyttjas till att köra fram de massor som ska fyllas på ovansidan dammen. Även vid de gjutningsarbeten som blir kommer vägen att nyttjas. Vägen går på gränsen till fastighet Laxå Finnerödja 8:3, varför det är sannolikt att fastigheten kommer att beröras vid arbetet. Den rödmarkerade delen av Kvarndammsvägen är där arbetet kommer att utgå från, varför det kommer att ställas upp bilar och eventuellt maskiner. Fordonen kommer inte att ställas upp så att de hindrar infart på fastigheten på den sydöstra sidan av vägen. Viss olägenhet kommer dock att uppstå med körning av lastbilar vilka kortare stunder kan hindra infart till fastigheten. Där omlöpet ska anläggas måste det röjas bort träd. Hur stor del som måste röjas bestäms av grävmaskinens arbetsområde. Buller Under genomförandet kommer buller att förekomma från arbetsmaskiner. Anläggningsarbetena är dock begränsat till tre till fyra veckor och arbetena kommer att utföras under dagtid, varför olägenheten för de närboende bedöms som ringa. Vattennivå Under arbetet kommer vattennivån sänkas i dammen för att underlätta arbetet med omlöp och gjutningar vid utskov. Sänkningen sker genom att öppna spettlucken varför den maximala sänkningen blir 1,20 meter. När omlöpet är färdigt och gjutningarna på tröskel och betongkant är avslutade, höjs vattennivån varefter spettluckan gjuts igen. Hur fort dammen kommer att höjas beror på flöde men det är viktigt att hela tiden släppa förbi vatten så att inte ån nedströms torkar ut. Geologiska och geotekniska förutsättningar Jordarterna i området domineras av morän. Berg ligger, enligt SGU:s jorddjupskarta, på mellan 3 5 meter i området. 16

17 Då jordarten i området består av morän finns ingen risk för skred eller ras hos slänterna. Urspolning av finare material kan dock ske, varför slänterna ska skyddas mot erosion. Hur stor denna risk är avgörs när arbetet startar genom att gräva provgropar under närvaro av geotekniker. Geotekniker bestämmer sedan behov och uppbyggnad av erosionsskydd. Till resterande uppbyggnad av fåran används det material som schaktats bort då omlöpet schaktades fram. Övriga schaktmassor kan användas till terrängmodulering vid omlöpet och som fyllnadsmaterial mot dammen på uppströmssidan. Arbetet med omlöpet kommer att genomföras i torrhet. Vattennivån i dammen kommer att sänkas maximalt innan (1,2 meter) och höjas igen när omlöpet färdigställts. Dammvall Hur dammvallen är uppbyggd är inte känt men ofta är de anlagda med en tät kärna av lera eller något annat tätt material. Finare material är erosionskänsligt varför skydd mot erosion eventuellt måste byggas där omlöpet går genom dammvallen. Utformning av erosionsskyddet kommer att ske genom att gräva en provgrop i dammvallen för att se vilket behov som finns. Ett erosionsskydd medför kostnader varför höjd måste tas för detta i uppskattning av kostnaderna. Ett översiktligt förslag har därför tagits fram där man använder prefabricerade betongelement på sidorna och anlägger ett skyddande skikt i botten (figur nr 23). Betongen täcks med naturmaterial varför inget blir synligt efter åtgärd. Figur nr 22: Den rödmarkerade delen är det område som kommer att beröras av åtgärden. Figur nr 23: Förslag på uppbyggnad av omlöpet där det går genom dammvallen. Betongelement Erosionståligt skikt 17

18 Hydrologi Åtgärden som föreslås innebär att regleringsmöjligheterna vid Kvarndammen försvinner. Flödet nedanför dammen och i den nyanlagda fåran kommer därför i större utsträckning följa naturliga variationer. Möjligheten att öppna luckan vid höga flöden kommer att försvinna men kompenseras av att dammen kommer att få två utlopp. Större delen av vattnet kommer att rinna i omlöpet vilket minskar risken till översvämningar och dammbrott vid extrema flöden. Den maximala avbördningskapaciteten ökar från 5,66 till 7.44 m 3 /s. I tabell nr 4 finns de beräknade flödena i omlöpet och utskovet vid olika flöden och i figur nr 24 visas djupet vid olika flöden vid utskovet. Vattennivån i dammen kommer att bli något lägre än nuvarande förhållanden. Vid MLQ kommer vattennivån vara elva centimeter lägre, vid MQ sju centimeter lägre och vid MHQ fyra centimeter lägre än innan åtgärd (tabell nr 3). Tabell nr 3: Siffrorna visar vattennivån i förhållande till överkant på den nuvarande tröskeln. Skillnaden är alltså hur många centimeter lägre vattennivån blir med ett omlöp vid olika flöden. Nu Efter åtgärd Skillnad MLQ MQ MHQ Tabell nr 4: Flöde och djup i omlöpet respektive utskovet vid olika totalflöden. Flöde m³/s Vattendjup (cm) Dammen Omlöp Totalt % till omlöp Omlöp Damm HQ50*2 1,65 5,80 7, ,68 0,25 HQ50*1,5 1,00 4,64 5, ,61 0,18 HQ50 0,35 3,32 3, ,52 0,09 MHQ 0 2,18 2, ,43 0 MQ 0 0,32 0, ,21-0,22 MLQ 0 0,03 0, ,09-0,34 Figur 24: Vattendjup vid olika flöden i utskovet efter åtgärd. De mörkt grå delarna är gjutningar som görs vid åtgärden. Höjning av tröskel, höjning av gjutna delar mellan tröskel och spettlucka samt igengjutning av spettlucka. 18

19 Naturmiljö Biologin är som tidigare nämnts kraftigt påverkad av alla verksamheter som förekommit i ån. Bland annat så håller flodpärlmusslan att slås ut i vattensystemet, vilket beror på den påverkan som vattendraget utsatts för. För att få tillbaks en naturlig och livskraftig fauna i vattendraget behöver det därför restaureras, där en viktig del är att skapa fria vandringsvägar. Åtgärden är därför en nödvändig del för att biologin i Skagersholmsån ska återställas med ett livskraftigt bestånd av flodpärlmussla och en vandrande öring. Figur nr 25: Flodpärlmussla. antal olika ägare sedan dess och den sista var Laxå kommun som köpte den Kvarnen hade då stått och förfallit varför den brändes ner 1969 av brandkåren. Få tecken finns i dag kvar efter kvarnen strax nedströms Kvarndammen. Kvarndammen finns dock kvar och de kallmurade delarna bedöms idag vara fornminnen. Åldern på de delar som är en dammvall är däremot osäkert och kan ha kommit till på 1900-talet för att hindra översvämning av bebyggelsen i dammens närhet. Dammens kunskapsvärden bedöms som höga, då dammen är en av få lämningar som är kvar som minner om varför platsen kom att bebygggas. Den ger även kunskap om vattnets betydelse som energikälla för dåtidens verksamheter. Dammens bruks- och upplevelsevärden bedöms viktiga då området används till rekreation med en stig med bänkar och en anlagd gräsmatta. Bruks- och upplevelsevärdet dras ner något av järnvägen som delar dammen i två delar. Konsekvenserna av ett omlöp är små och de negativa konsekvenserna uppvägs av de positiva. Den negativa delen är att man måste gräva genom dammvallen. Detta kan innebära att det måste ske tillsammans med en arkeolog. Kulturmiljö Troligtvis har det varit folk i trakterna av Finnerödja redan i förhistorisk tid, men det var under slutet av 1500-talet och början av 1600-talet som området kom att befolkas. Det var skogsfinnar från Savolax i Finland som med löfte om några års skattefrihet tog upp hemman i obebodda trakter. Namnet Finnerödja härrör från ett sådant hemman. Tätorten Finnerödja växte fram med järnvägen i slutet av 1800-talet. Finnerödja kvarn och därmed Kvarndammen är från mitten av 1600-talet. Kvarnen har haft ett Fördelen med ett omlöp är att få förändringar av Kvarndammen görs. Bruks- och upplevelsevärdena kan till och med förstärkas av att ett ytterligare vattendrag kommer till. Även kunskapsvärdet skulle kunna öka genom att tillgängliggöra platsen för den lokala skolan och nyttja platsen som kunskapskälla inom historia, fysik och biologi. Landskapsbild Ett omlöp innebär att man vid sidan av dammen anlägger en naturlik vattenfåra, så att fisk kan ta sig förbi vandringshindret. Mark måste då tas i anspråk och stora förändringar kommer att ske av det tidigare landskapet. Förslaget, 19

20 som är lagt, innebär ett ungefär 80 meter långt omlöp på den sydvästra sidan av Kvarndammen. Området består till största delen av skog och ligger mellan dammen och ett villaområde. I den övre delen kommer omlöpet att korsa stigen som går längs den västra kanten av dammen. Även en mindre del av den gräsbevuxna delen öster om stigen kommer att påverkas. Förlaget innebär att stora delar av skogen kommer att behöva tas bort mellan närmaste villan och dammen. Hur mycket, bestäms av grävmaskinens arbetsområde. Träden närmast dammen kan troligtvis sparas. En bro anläggs över omlöpet där stigen varit. Landskapsbilden kommer att förändras sydväst om dammen. Förändringen bedöms som positiv, med ett öppnare landskap och det rinnande vattnet. Ett försök har gjorts att åskådliggöra förändringen i figur nr 26 och 27 (se även framsida). Sammanfattningsvis innebär åtgärden en stor förändring av landskapsbilden, men troligtvis kommer förändringen att upplevas som positiv av närboende och de som vistas i området. Figur nr 26: Området sydväst om dammen innan åtgärd. 20

21 Figur nr 27: Ett försöka att åskådliggöra hur det kommer att se ut efter åtgärd (Stefan Hedell 2018). Mark och vattenkemi Ett omlöp kommer inte att förändra de förhållanden som är i dag i dammen, varför ingen förändring kommer att ske vad det gäller mark och vattenkemi. Vattnet kommer temporärt att grumlas vid anläggandet av omlöpet. Större delen av arbetet kan dock göras torrt, varför grumlingen endast kommer att ske när vatten släpps på i fåran. Finkornigt material kommer att snabbt sköljas ur, varför grumlingen snabbt kommer att avta och upphöra. Planförhållanden Kvarndammen ligger till stor delar inom stadsplanerat område, varför åtgärderna som föreslås kommer att påverka planerna i större eller mindre utsträckning. De planer som berörs är: Akt nr: 18-FIN-961. Kvarndammsområdet Den del av Kvarndammen som påverkas av planen tas upp under specialområden. Med V betecknat område skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för broar. Akt nr: 18-FIN Norra industriområdet Den del av Kvarndammen som påverkas av planen tas upp under specialområden. Med V betecknat område skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas i annan mån än som erfordras för broar. Akt nr: 18-FIN Kronkajen Den del av Kvarndammen som påverkas av planen tas upp under specialområden. Med V betecknat område skall utgöra vattenområde, som icke får utfyllas eller överbyggas. Akt nr: 1860-P90/3. Kvarnbacken I planen tas Kvarndammen upp under rubriken friytor. Den vackra naturen 21

22 utanför bostadsområdet skall bevaras liksom vattenområdet. Även under rubriken natur tas området invid dammen och Skagersholmsån upp. Huvuddelen av den skogsbevuxna marken skall bevaras. Ett omlöp påverkar inte vattenspegelns utbredning varför denna del av planerna inte kommer att påverkas. Omlöpet kommer däremot att påverka markområdet söder om dammen, vilket innebär att två av planerna kommer att beröras, 1860-P90/3 och 18-FIN-961. I vad mån en ändring av planerna krävs för byggande av ett omlöp har inte utretts utan får avgöras av berörda myndigheter. Vattenspegeln öster om dammen delas av Västra stambanan (figur nr 6). Västra stambanan är av riksintresse för kommunikation. Vattennivån och strömförhållanden vid järnvägsbron kommer att påverkas marginellt varför ingen påverkan bedöms bli på stambanan. Hushållning med naturresurser Verksamheter, som har utnyttjat kraften i ån, har förekommit i Finnerödja sedan mitten av 1600-talet. Kvarndammen har där fungerat som ett magasin för att kunna driva verksamheter även vid lägre flöden i ån. I dag förekommer inga verksamheter i Skagersholmsån som är beroende av kraften i vattnet. Ett omlöp medför att möjligheten att utnyttja dammens lagrande förmåga försvinner. Omlöpet kräver ett kontinuerligt flöde och vid en tömning av dammen skulle omlöpet torrläggas. Därför kommer möjligheten till reglering att tas bort genom att gjuta igen spettluckan, samt att uppströmssidan av dammen kommer att fyllas igen för att minimera läckage. Som tidigare nämnts, så är det inga verksamheter som är beroende av kraften i vattnet i dag varför inga verksamheter påverkas av åtgärden. Ett omlöp är en förhållandevis naturlig fåra, som kan utnyttjas av vattenlevande organismer, dels till vandring förbi ett vandringshinder och dels som ett habitat där de kan leva. Detta kräver att den byggs upp så naturligt som möjligt med grus, sten och block av naturmaterial. Större delen av det material som kommer att behövas tas från de bortschaktade massorna vid anläggandet av fåran. En mindre mängd kan behöva tillföras utifrån, om vissa fraktioner saknas som till exempel lekgrus. Mängden är dock begränsad varför påverkan på våra naturresurser bedöms som liten. I möjligaste mån skaffas den sten och grus som behövs lokalt, vilket även minskar behovet av transporter och därmed åtgång av drivmedel. Friluftsliv Hur mycket området används för friluftsliv har inte utretts, men eftersom området ligger i närheten av tätbebyggt område bedöms användandet vara stort. Den södra sidan av dammen består av öppna gräsytor och en stig går längs dammvallen över utskovet på den västra sidan. En bänk finns vid stigen vänd mot dammen. Dammen utnyttjas även för fiske. Kvarndammen bedöms därför ha ett högt estetiskt värde för de närboende och av stor betydelse för friluftslivet i området. Att anlägga ett omlöp innebär troligtvis att upplevelsen av naturen i området blir större, när man förutom dammen även har ett rinnande vatten i landskapet. Tillgängligheten kommer inte att påverkas, då en bro kommer att anläggas där omlöpet korsar stigen. Det fiske som förekommer i dammen kommer inte att påverkas. För att öka intresset för platsen och förståelse för projektet bör informationstavlor, om vad som gjorts och varför, sättas upp i anslutning till dammen. Här kan även områdets historia beskrivas. Sammantaget bedöms ett omlöp ge små konsekvenser för friluftslivet. Snarare positiva än negativa. Risk och sårbarhet En damm är alltid en risk då den kan brista, vilket kan ge skador nerströms. Detta innebär att ägaren till dammen alltid har ett ansvar att underhålla dammen. Inte bara utskovet behöver tillsyn, utan hela dammvallen, då vatten kan 22

23 tryckas genom vallen eller hitta nya vägar, vilket kan leda till dammbrott. Så länge dammen finns kvar finns alltid en risk för dammbrott, då extrema flöden i ett längre perspektiv alltid kommer att uppträda. Risken för dammbrott vid Kvarndammen kommer att minska med ett omlöp, då dammen får två utlopp som kan avbörda mer vatten. Risken att vattnet hittar nya vägar vid mycket höga flöden minskar därför betydligt och därmed risken för dammbrott. Dammen finns dock kvar, varför den även i framtiden kommer att behöva tillsyn och underhåll. Skadeförebyggande åtgärder För anläggningsarbetena gäller att: Ett kontrollprogram för miljöuppföljning av planerade arbeten ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Åfåran, i anslutning till utskovet och ca 30 meter nedströms, inventeras med avseende på flodpärlmussla innan anläggningsarbetena startas. Eventuella musslor flyttas nedströms och återutsätts när arbetena är slutförda. Anläggningen av omlöpet bör ske på ett naturanpassat sätt, så att området får en så naturlig utformning som möjligt och så att långsiktiga vandringsmöjligheter för vattenlevande fauna säkerställs. Dessa arbeten utförs under ledning av sakkunnig inom fiskevård. Anläggandet av omlöpet kan ske under hela året då arbetet kan göras i torrhet. Arbeten i vatten ska utföras under perioden 1 juli 30 september för att reducera skador på öringens reproduktion och uppväxtmöjligheter samt minimera skador på annan vattenlevande fauna. Entreprenadmaskiner som används vid arbetena ska endast använda miljöanpassade hydrauloljor. Handlingsplan för läckage av petroleumprodukter bör upprättas. Körning med maskin på stensättningar och andra synliga kulturlämningar ska så långt som möjligt undvikas. Eventuella skador skall återställas efter att åtgärderna slutförts. Där känsliga markskikt förekommer ska åtgärder vidtas för att skydda markskiktet som till exempel utläggning av stockmattor. Arbetet ska planeras i samverkan med sakkunnig inom miljö, naturvård och kulturmiljö. Arbetet utförs i löpande samverkan med länsstyrelsens sakkunniga inom kulturmiljö- och naturvårdsområdet. Arbeten vid kvarndammen ska ske under ledning av kulturmiljöexpertis. Besiktning av åtgärden sker efter färdigställandet. Besiktningsresultaten redovisas till Länsstyrelsen. Om behov föreligger vidtas åtgärder/justeringar. Rådighet Kvarndammen och det område som kommer att beröras vid anläggningsarbetena ligger på fastighet Laxå Finnerödja 8:1 vilken ägs av Laxå kommun. Detta innebär att Laxå kommun har rådigheten över hela området som kommer att beröras. Samrådskrets I januari 2017 presenterades framtagna förslag på ett möte där allmänheten var inbjuden. Allmänheten fick där framföra sina åsikter och funderingar. Utifrån detta möte har sedan det huvudförslag, som presenteras här, tagits fram. I vad mån ytterligare ett allmänt samråd är nödvändigt får diskuteras under myndighetssamrådet med Laxå kommun och Länsstyrelsen i Örebro. 23

24 Övriga samrådsparter är Länsstyrelsen i Örebro, Trafikverket, Skagerns FVOF, Naturskyddsföreningen samt de fastigheter som mer eller mindre kommer att beröras av åtgärden. På figur 28 är fastigheterna som kommer att beröras markerade. Nedan följer en förteckning över de fastigheter som bedöms beröras av verksamheten. Laxå Finnerödja 8:1 Laxå kommun Laxå Laxå Finneskog 2:44 Helga Linnéa Pettersson Kvarndammsvägen Finnerödja Laxå Finnskog 2:47 Karl Gustaf Henrik Post 1/2 Vinkelgatan Finnerödja Malin Victoria Post 1/2 Borgmästargatan 5 lgh Askersund Laxå Finnerödja 8:3 AB Thomas Backnert Hantverksgatan Finnerödja Tidsplan för tillståndsansökan och genomförande Hela projektet beräknas att ta två till tre år. Samrådsprocessen samt framtagning av tillståndsansökan kan förhoppningsvis genomföras under vintern varefter tillståndsansökan skickas in till Mark- och miljödomstolen. Domstolsprocessen tar minst ett halvt år varför dom troligtvis kommer att meddelas våren Processen för tillståndsansökan sker enligt nedanstående: 1. Framtagande av samrådsunderlag 2. Myndighetssamråd 3. Sakägarsamråd 4. Ansökan skickas till domstol 5. Eventuell huvudförhandling på plats 6. Dom meddelas Genomförande Efter att dom meddelats kan arbetet påbörjas, vilket beräknas bli tidigast sommaren Kostnader Kostnaderna är framtagna utifrån liknande projekt samt efter uppgifter från entreprenörer och konsulter inom området. Totalt beräknas kostnaden för projektet bli kr. Kostnadsbedömningen redovisas i tabell nr 4. Tabell nr 5: Anläggningskostnader för projektet. Anläggningskostnader för ett omlöp vid Kvarndammen i Finnerödja Moment Enhet Antal á pris Totalt Anläggning av omlöp vid Kvarndammen dagar Bro över omlöp bro Fyllnadsmassor till dammen m Natursten och naturgrus m Övrigt material, betong, armeringsjärn mm material Formning, armering och gjutning vid utskov timmar Erosionsskydd vid dammvall Entreprenadledning av fiskesakkunnig timmar Entreprenadledning av arkeologisakkunnig Entreprenadledning av geotekniker Oförutsett % Summa

25 Figur nr 28: Kartan visar hur det är tänkt med ett omlöp sydväst om dammen. 25

26 Figur nr 29: Karta med de fastigheter som kan komma att beröras av anläggandet av ett omlöp (rödmarkerade). Förutom dessa berörs fastighet Laxå Finnerödja 8:1 som ägs av Laxå kommun som också är verksamhetsutövare vid anläggandet av omlöpet. 26

27 Figur nr 30: Djupkarta över Kvarndammen gjord av Joakim Keller