Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen om vårdens resultat och kvalitet Augusti 2006 www.skane.se/fou
Bakgrund Region Skåne har under många år rapporterat om vårdkostnader för olika grupper i befolkningen. Såväl socioekonomiska som sociodemografiska uppdelningar har förekommit, bland annat i tidigare gällande system för fördelning av resurser till olika sjukvårdsdistrikt. I de flesta bearbetningar har ålder och kön varit självklara variabler. När sedan materialet analyserats och rapporterats har dock kön inte alltid haft en framträdande position, utan fokus har mer varit på ålder. Vårdsökande och vårdkostnader har tidigare inte studerats avseende skillnader mellan könen. Det finns därför behov av en sådan genomgång. Vi har valt att bearbeta uppgifter om vårdkontakter och vårdkostnader i Region Skåne 2004. Detta år var det första då diagnoser från primärvården fick stor täckning i de patientadministrativa systemen. Analysgrupp I analysgruppen ingår Thor Lithman, Dennis Noreen, Henrik Weibull och Juan Merlo, Hälsooch sjukvårdsledningen samt Hannie Lundgren, Forsknings- och utvecklingsenheten. Metod Samtliga vårdtillfällen och samtliga besök hos läkare (läkare = 01) i offentlig öppen vård togs fram för befolkning bosatt i Skåne under 2004. I sluten vård ingick alla utskrivningar under året samt inneliggande vid utgången av år 2004. Ålder definierades efter födelseår och grupperades efter ålder vid årets början. Endast åldrar över 45 år ingår. För varje kontakt togs fram uppgift om 1:a diagnos samt kostnad för vårdkontakten. Diagnoserna grupperades enligt kapitel i klassifikationen samt i specifika sjukdomsgrupper (se tabeller). För samtliga kapitel ingick den somatiska vården. För relevanta kapitel och diagnoser kompletterades med den psykiatriska vården. Materialet beräknades per kön för varje åldersgrupp, dels i figurer, dels i tabeller. Dessa bifogas via länkningar. Figurerna avser endast sluten vård, eftersom större delen av kostnaderna fanns inom detta vårdområde. Kostnader visas dels per kontakt, dels per person uppdelat för sluten och öppen vård. Det betyder att en persons kostnader för flera kontakter i samma diagnos summeras. Det ger möjlighet att ta hänsyn till eventuell sned fördelning av antal kontakter mellan könen. Detta kommenteras i de fall det är aktuellt. Resultat Kapitel 1 Infektionssjukdomar Män i alla åldrar hade i sluten vård högre kostnader per vårdtillfälle än kvinnor. Totalt var skillnaden i kostnad ca 10 procent. Eftersom män också hade något fler vårdtillfällen per person var skillnaden i kostnad per person 13 procent. Också i öppen vård fanns samma skillnad i kostnad per person.
Kapitel 2. Tumörer Män i alla åldrar hade i sluten vård högre kostnader per vårdtillfälle än kvinnor. Totalt var skillnaden i kostnad åtta procent. Eftersom män också hade något fler vårdtillfällen per person var skillnaden i kostnad per person 12 procent. Kvinnor hade i öppen vård 10 procent högre kostnad per person än män. Denna skillnad i sluten och öppen vård förklarades av olika vårdmönster mellan kvinnor och män i tumörformer som var specifika för ett kön. Övriga tumörformer kommenteras nedan. För malign tumör i tjocktarmen (C18) hade kvinnor i sluten vård ca fem procent högre kostnad än män, både per person och per kontakt. I öppen vård var kostnaden per kontakt samma för män och för kvinnor, men eftersom män hade betydligt fler kontakter var kostnaden per person ca 30 procent högre för män. Skillnaden var mer uttalad i yngre åldrar, medan kvinnor över 85 år hade högre kostnader än män. För malign tumör i ändtarmen (C20) hade kvinnor i sluten vård högre kostnad per kontakt under 75 år. Män hade högre kostnad över 75 år. Antal kontakter per person var fler för män än för kvinnor i alla åldrar, vilket medförde att kostnaden per person var ca 30 procent högre för män än för kvinnor. I öppen vård var skillnaden liten. För malign tumör i bronk och lunga (C34) fanns i sluten vård ingen skillnad i kostnad per kontakt. Dock hade män fler kontakter än kvinnor upp till 75 år medan kvinnor hade fler kontakter över 75 år. Det påverkade kostnaden per person. I öppen vård hade män högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person, vilket gjorde att kostnaden per person var ca 10 procent högre för män. Kapitel 3. Blodsjukdomar Få observationer. Kapitel 4. Endokrina sjukdomar Män hade såväl i sluten som i öppen vård högre kostnader än kvinnor. I sluten vård berodde det på såväl fler kontakter per person som högre kostnader per kontakt. I öppen vård berodde det på fler kontakter per person, medan kostnaden per kontakt var något högre för kvinnor. Kostnad per person var i sluten vård ca 25 procent högre för män. I öppen vård var skillnaden ca 10 procent. För diabetes (E10-E14) fanns motsvarande mönster som för hela kapitel 4 men med något större skillnader. Kapitel 5. Psykiska sjukdomar Inom det somatiska vårdområdet visade antal kontakter per person ingen skillnad mellan könen varken i sluten eller öppen vård. Kostnaden per person var högre för kvinnor, med undantag för sluten vård i åldersgruppen 65-74 år. Inom det psykiatriska vårdområdet hade kvinnor fler kontakter per person och högre kostnader per kontakt. Därmed hade kvinnor i sluten vård ca 20 procent högre kostnader per person. I öppen vård var skillnaden ca 10 procent. Inom det psykiatriska vårdområdet var bilden för de olika undergrupperna av diagnoser skiftande. Organiska psykiska störningar (F00-F09) visade högre kostnader för kvinnor under 65 år och i gruppen 75-84 år medan kostnaderna per person var högre för män i de andra åldersgrupperna.
Psykiska störningar orsakade av psykoaktiva substanser (F10-F19) visade genomgående högre kostnader för kvinnor (psykiatriska vårdområdet). Eftersom antal kontakter per person var högre för män, berodde den högre kostnaden per person för kvinnor helt på högre kostnad per kontakt. Detta mönster fanns i både sluten och öppen vård. För schizofreni (F20-F29) (psykiatriska vårdområdet) fanns ingen systematisk skillnad i antal kontakter per person. Kostnaden per person i sluten vård var högre för män i åldern 45-64 år och högre för kvinnor i åldern 65-84 år. Förstämningssyndrom (F30-F39) (psykiatriska vårdområdet) visade i sluten vård marginellt högre kostnader för kvinnor beroende på fler kontakter per person. I öppen vård fanns ingen systematisk skillnad. Kapitel 6. Sjukdomar i nervsystemet Kapitel 7. Sjukdomar i ögat Kvinnor hade i sluten vård något högre kostnader per person. Det berodde på något fler kontakter per person. Antal personer var dock få. I öppen vård fanns inga stora skillnader. Kapitel 8. Sjukdomar i örat Kapitel 9. Cirkulationsorganens sjukdomar Män hade i sluten vård i samtliga åldersgrupper högre kostnader (17 %) per person än kvinnor. Det berodde både på fler kontakter per person och högre kostnader per kontakt. Den högre kostnaden per kontakt var ca 10 procent. I öppen vård fanns samma förhållande, men skillnaden i kostnad per person var något lägre (11 %). För hypertoni (I10-I15) hade män i sluten vård högre kostnader än kvinnor i åldern 45-74 år. Denna skillnad berodde huvudsakligen på fler kontakter per person. I öppen vård syntes ingen skillnad. För ischemiska hjärtsjukdomar (I20-I25) hade män i sluten vård ca 20 procent högre kostnad per person än kvinnor. Skillnaden var högst i yngre åldrar. Den berodde på högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person. I öppen vård hade män i högre ålder högre kostnad per person än kvinnor, vilket huvudsakligen berodde på högre kostnad per kontakt. Dessa skillnader återfanns i diagnosgruppen anginösa bröstsmärtor (I20), men var marginella i gruppen akut hjärtinfarkt (I21). För andra former av hjärtsjukdom (I30-I52) hade män ca 20 procent högre kostnad än kvinnor med en större skillnad i yngre åldrar. Skillnaden berodde både på högre kostnad per kontakt och fler kontakter per person. Detta mönster fanns i både sluten och öppen vård. För sjukdomar i hjärnans kärl (I60-I69) hade kvinnor i sluten vård i åldern 45-64 år högre kostnad per person än män (18 %) beroende både på fler kontakter per person och högre kostnad per kontakt. I övriga åldrar var skillnaden lägre (i gruppen 65-74 år hade män något högre kostnad, men i högre ålder hade återigen kvinnor högre kostnad). Kapitel 10. Andningsorganens sjukdomar Kapitel 11. Matsmältningsorganens sjukdomar
Kapitel 12. Hudsjukdomar: Det fanns inga systematiska skillnader i öppen vård och få patienter i sluten vård. Kapitel 13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet Kvinnor hade något högre kostnader än män. I gruppen ryggsjukdomar hade kvinnor i sluten vård högre kostnad än män under 75 år medan män hade högre kostnad över 75 år. I öppen vård fanns ingen skillnad. Kapitel 14. Sjukdomar i urin- och könsorgan Män hade högre kostnad än kvinnor i öppen vård och i åldersgrupperna 45-64 år och 85- år i sluten vård. Kapitel 18. Symtom Kapitel 19. Skador Det fanns inga systematiska skillnader i sluten vård. I öppen vård hade kvinnor något högre kostnad än män. Kapitel 20. Faktorer av betydelse för hälsotillståndet I öppen vård hade män nästan dubbla kostnaden per person jämfört med kvinnor. Skillnaden förklarades mest av fler kontakter per person. I sluten vård fanns inga systematiska skillnader. Sammanfattning Män hade högre kostnader än kvinnor i diagnosgrupperna infektionssjukdomar, endokrina sjukdomar, cirkulationsorganens sjukdomar, ischemiska hjärtsjukdomar samt sjukdomar i urin- och könsorganen. Denna skillnad fanns också i gruppen faktorer av betydelse för hälsotillståndet. Kvinnor hade högre kostnad per person än män i diagnosgrupperna psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskuloskeletala systemet. Detta gällde också för sjukdomar i hjärnans kärl i åldersgruppen 45-64 år samt i de högsta åldersgrupperna.