Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Relevanta dokument
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Så här fortsätter Greppa Näringen

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Syfte- att bidra till miljömålen

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson Jordbruksverket

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Uppföljning av åtgärder

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Cecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg

Rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Tvärvillkor växtnäring

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

Rådgivning för lantbruk och miljö

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2017

Sammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården

Kväveläckage från jordbruket

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Bilaga 2: Beräkning av utsläpp av ammoniak till luft samt utsläpp av kväve och fosfor till vatten

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Greppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

Gödselsepareringsdag!

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

Foto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy

Energieffektivisering i växtodling

Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark och jordbrukssektor 2003

Rådgivningar i Greppa Näringen

Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark Kväveöverskottet ökar på grund av grödfördelning

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Vägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Regional balans för ekologiskt foder

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Transkript:

Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17

Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en sammanhängande period om fem kalenderår. (SJVFS 2004:62)

Krav finns på att utnyttja hela gårdens areal Om ett jordbruksföretag tillför stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska gödseln under en femårsperiod ha tillförts på hela spridningsarealen. Har företaget tillgång till en större spridningsareal än vad som krävs, gäller kraven motsvarande den minsta spridningsareal som krävs. Djurhållande företag med högst tio djurenheter är undantagna. (SJVFS 2004:62)

Försäljning av kväve, fosfor, kalium och svavel i mineralgödsel åren 1986/87 2016/17 SCB MI 30 SM 1801

Mängd kadmium i försåld fosforgödsel åren 1995/96 2016/17

SCB MI 30 SM 1801 Kväve och fosfor, kg/ha jordbruksmark

SCB MI 30 SM 1801 Fosfor kg/ha jordbruksmark

Balans för fosfor kg/ha för jordbruksmark

Balans för fosfor kg/ha för jordbruksmark Eurostat [aei_pr_gnb] 2018-11-08

Balans för fosfor, kg/ha jordbruksmark, produktionsområden, 2013 och 2016 SCB MI 30 SM 1801

kg/ha Balans för fosfor, kg/ha, för jordbruksmark olika djurtäthet 2013 och 2016

Balans för fosfor, kg/ha för grödgrupper

Växtnäringsbalanser i Greppa Näringen 1. Flöden för gårdar indelade efter produktion Konventionell och ekologisk odling 7 olika (växtodling, mjölk, nötkött, gris, fjäderfä, får, häst och blandad djurproduktion) Data från senaste balansen vilket ibland är den enda Ca 8 400 balanser (6 900 konventionella och 1 500 ekologiska) från åren 2001-2016 2. Näringsöverskott och miljöeffekter Samma indelning av gårdarna Jämför första och senaste balansen på gårdar som fått minst 4 rådgivningar varav minst 2 balanser Data från ca 4 000 gårdar (3 400 konventionella och 600 ekologiska)

Grödfördelning växtodlingsgårdar Konv Vårsäd 33 % Höstsäd 31 % Eko Vårsäd 30 % Grovfoder 33 %

Fosforinflöde på växtodlingsgårdarna

Fosforbalans växtodlingsgårdar

Grödfördelning mjölkgårdarna Grovfoder 68 % Grovfoder 75 %

Jämförelse samma gårdar fler balanser första senaste balansen t o m år 2016 Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier; minst 75 % av djurenheterna av en viss produktion, t ex mjölk 3 428 gårdar, varav 572 eko

kg P per ha Fosforöverskott på konventionella gårdar 16 14 12 10 2856 gårdar 8 6 4 2 0-2 -4-6 6 år efter 1:a balans Ändrad balans

Fosforöverskott på ekologiska gårdar

Orsak till minskat fosforöverskott på olika gårdstyper Konventionella gårdar, 2856 st Faktorer i den del av stapeln som är ovanför nollinjen ökar överskottet och de som visas under, minskar det. Växtodlingsgårdar Grisgårdar Mjölkgårdar + skördeprodukter + foder + foder, mineralgödsel

Åtgärder i vattendirektivet åtgärd 1 Jordbruksverket ska utveckla rådgivning inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-20201, för att minska växtnäringsförluster till områden där det finns risk att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande.

Åtgärder i vattendirektivet åtgärd 4 Jordbruksverket ska inom LB-programmet särskilt uppmärksamma åtgärderna: a) strukturkalkning b) kalkfilterdike c) anpassad skyddszon d) skyddszon e) våtmark f) fosfordamm g) tvåstegsdiken för att dessa ska bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden ska vara vidtagen senast tre år efter åtgärdsprogrammets fastställande.

Åtgärder vid användningen av fosfor Bättre anpassning av fosfor i foderstater till djurens behov Minskat spill i foderhantering och stall Stallgödselanalys som visar fosforinnehåll Myllning av stallgödsel för minskad ytavrinning och därmed fosforförluster Växtnäringsbalanser som visar balanser/ obalanser av fosfor

Åtgärder vid användningen av fosfor Minskad markpackning och ökad mullhalt som ger bättre infiltration av vatten i marken och därmed mindre fosforförluster Aktuell markkarta och gödsling efter markens innehåll Precisionsgödsling av mineralgödsling med hjälp av tilldelningsfil kopplat till markkarta Motsvarande för kalkspridning, vilket ger bättre fosforutnyttjande

Fosfor i balans Sverige har reglerat tillförseln sedan länge Överskotten i växtnäringsbalanserna har minskat under många år Gödslingen har minskat och i genomsnitt finns ett underskott på växtodlingsgårdar Trots att åtgärder är gjorda finns det ytterligare åtgärder att arbeta med i produktionen Greppa Näringen prioriterar fosforfrågan