Rapport nr 27:1 Drogvaneundersökningen läsåret 6/7 27 mars 27 Planeringskontoret Christina Söderberg, tel. 11 15 11 61 Charlotte Jansson, tel. 11 15 19 62 planeringochstatistik@norrkoping.se
1(34) Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...2 Inledning...3 Tobaksvanor...5 Rökning...5 Snusning...7 Hur får man tag i tobak?...8 Alkoholvanor...9 Föräldrars inställning...15 Attityder till alkohol...16 Sniffning/ boffning...17 Narkotikavanor...18 Använt annan narkotika än cannabis könen ihop...21 Dopingpreparat...22 Attityder till narkotika...23 Om du skulle upptäcka att en kamrat använde narkotika, skulle du då vilja berätta det för någon vuxen?...23 Spel...24 Skolmiljö/ hälsa...25 Trivsel...25 Stress...26 Skolk...28 Mobbing...29 Någon att prata med...31 Slutsats...32 Bilaga 1 - Enkäten...34 Bilaga 2 Handlingsplan för drogförebyggande arbete 27
2(34) Sammanfattning Under de senaste åren har det drogförebyggande arbetet intensifierats i Norrköping. Ett stort engagemang inom kommunens verksamheter och en allt bredare förankring visar nu resultat, där denna undersökning tydligt visar vikande siffror gällande tobak-, alkohol- och narkotikaanvändning bland Norrköpings unga. Genom samverkan mellan olika aktörer i kommunen arbetas med nya forskningsbaserade metoder, där skolan är den främsta arenan. Drogvaneundersökningen har genomförts varje år sedan 1998, på uppdrag av Norrköpings brottsförebyggande råd. Liknande undersökningar görs på nationell nivå och i kommuner runt om i landet. Årskurs 8 har funnits med sedan starten och sedan 21 finns årskurs 1 i gymnasieskolorna med i undersökningen. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om ungdomars drogvanor, attityder, trender och tendenser gällande droger, samt hur eleverna upplever skolklimat och skolmiljö utifrån frågor om trivsel och mobbing. Läsåret 26/27 genomfördes undersökningen för fjärde året digitalt, det vill säga med hjälp av webbenkät. En av anledningarna är att underlätta sammanställningen. Med tanke på den unga generationens datavana kan denna metod också underlätta själva svarsprocessen. De flesta skolor, såväl kommunala som fristående, har deltagit i undersökningen. Totalt svarade 2414 elever i årskurs 8 och år 1 gymnasiet på enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 7 procent, vilket är procentenheter lägre än förra året. Årets undersökning är på många sätt glädjande då de flesta resultat går åt rätt håll för andra året i rad. Tobaksbruket bland ungdomarna har minskat avsevärt, speciellt i åk 8, där andelen icke- rökare är 11 procentenheter högre än för två år sedan och vi konstaterar i år den lägsta andelen rökare och snusare bland eleverna sedan mätningarna började. Detta kan förmodligen till stor del tillskrivas det tobaksförebyggande arbetet på skolorna. I årets undersökning har för tredje året en nedgång skett gällande årskurs 8-elevernas totala alkoholkonsumtion, både vad gäller konsumtion och berusningsdrickande, den lägsta andelen elever som varit berusade sedan mätningarna började. s konsumtion har minskat avsevärt mer än flickornas, men i år ser vi även en minskning bland flickorna. I gymnasiets årskurs 1 ser vi en minskning för flickor på några procentenheter från att mätningarna började, men för pojkar en kraftig minskning- 12 procentenheter. Det ser alltså ut som om totalkonsumtionen och berusningsdrickandet av alkohol bland ungdomar minskat. Fler ungdomar än tidigare väljer bort alkohol. Men det finns en oro kring de som befinner sig i riskzonen, att den gruppen dricker alltmer. Föräldrar förser sina barn med alkohol i allt mindre utsträckning, ökad kunskap bland föräldrar om vikten av gränssättning här tros ligga bakom. Denna information ges till föräldrar i samband med föräldramöten på högstadiet- och bygger på en utvärderad metod Örebro preventionsprogram.
En förändring har skett de senaste åren vad gäller vilken typ av alkohol ungdomar dricker, vilket konstaterades redan de tre föregående undersökningarna. Andelen hembränd sprit har minskat kraftigt och annan starksprit, alkoläsk/starkcider och starköl har ökat. Detta har att göra med att det är lättare för ungdomar att få tag i alkohol som är införd från närliggande länder och återförsäljs illegalt till ungdomar, vilket också bekräftas av många i fritextsvar. 3(34) Gällande narkotika, så har 4,6 procent av eleverna i åk 8 uppgett att de använt cannabis eller/och någon annan narkotika. En liten ökning (,6 procentenheter) från förra året, men en minskning sett över flera år. För gymnasiets årskurs 1 gäller att,6 procent använt cannabis, 3,5 procent ecstacy och 5,5 procent annan narkotika. Sammantaget har 11,6 procent av gymnasieleverna i årskurs 1 uppgett att de använt någon form av narkotika, vilket innebär en minskning med 2,4 procentenhet från föregående år. Andelen elever som provat narkotika har minskat från 15 % läsåret 4/5. I motsats till alkoholkonsumtionen ligger pojkarna genomgående högre vad gäller användande av narkotika. spelar mer om pengar än flickor, trisslotter och stryktips är vanligast tätt följt av kortspel om pengar. Även nätspel om pengar och illegala spel är relativt vanligt. De tydliga skillnader som tidigare märkts mellan pojkar och flickor gällande skolk, berusningsdrickande och mobbing, där flickor varit mer utsatta är utjämnade i årets undersökning. I de nya frågor som rör ofta återkommande stress- och sömnproblem, är däremot flickorna överrepresenterade- dubbelt så många flickor som pojkar. De flesta elever trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. 16 procent av åk 8-eleverna och drygt 29 procent av gymnasieleverna har skolkat återkommande under läsåret. 16,5 procent av eleverna i åk 8 och knappt 6 procent av eleverna i gymnasiets år 1 har varit utsatta för någon form av mobbing eller kränkande behandling under läsåret. Förhoppningen är att resultatet av undersökningen används bland elever, föräldrar och personal runt om på skolorna, samt bland förtroendevalda och berörda tjänstemän. Inledning Tack vare ett intensifierat drogförebyggande arbete de senaste åren har den negativa trend av ökad alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning bland unga som utvecklades under 199-talet och början av 2-talet kunnat brytas och vända nedåt. På nationell nivå har en satsning på förebyggande insatser, forskning med mera skett under de senaste åren, man betonar vikten av de lokala förebyggande insatserna och har avsatt pengar för detta. Nödvändigheten av detta arbete även fortsättningsvis är tydlig: Tillgången på alkohol och narkotika har ökat för våra unga och är kanske större än någonsin tidigare. Vuxnas alkoholvanor har ändrats betydligt de senaste åren och konsumtionen av alkohol i Sverige har ökat med runt 3 procent. Traditionella medel såsom pris- och gränskontroll har blivit svårare att
använda. Omvärldsfaktorer, internet och media har en allt större inverkan på attityder. 4(34) I kommunens Program för välfärd och hållbar utveckling för 26-29 anges under målområde Hälsa och livsstil : höjd debutålder för alkohol, minskade alkoholskador, nolltolerans mot narkotika och dopning samt minskat spelmissbruk. Kommunen vill särskilt uppmärksamma vuxnas ansvar för de unga, man vill att det drogförebyggande arbetet stärks och att drogfria miljöer och arrangemang ska stödjas och erbjudas. Utifrån detta program, samt kommunens Socialpolitiska program och Program för livslångt lärande har en handlingsplan för det drogförebyggande arbetet för 27 arbetats fram. Här gäller att även fortsättningsvis arbeta gemensamt och gränsöverskridande för att förebygga och motverka experimenterande med droger. Aktuell forskning och nya metoder inom området har gjort att en förnyelse skett och att engagemanget ökat för frågorna de senaste åren. I verksamheter som möter barn och unga fortsätter utvecklingen ständigt, på senare tid bland annat genom Folkhälsoinstitutets skoluppdrag där man pekar på framgångsfaktorer inom grundskolan för ett verkningsfullt drogförebyggande arbete. Inom forskningen har på senare år stort fokus lagts på skydds- och riskfaktorer, alltså vilka faktorer som ökar risken respektive fungerar skyddande mot framtida missbruk och annat destruktivt liv. Dessa faktorer finns såväl på individ-, familj-, närmiljö- som samhällsnivå. (Källa: Knut Sundell: Att förebygga problembeteenden 23) I drogvaneundersökningen, som genomförts i åk 8 samt gymnasiet år 1, får eleverna besvara frågor som rör alkohol- tobak- och övriga drogvanor samt attityder till detta. Frågor om spel har tillkommit från och med förra årets undersökning. Även frågor kring skolklimat och mobbing finns med och från och med i år även frågor om stress. Varje deltagande skola och dess nätverk av socialtjänst och fritid får under vårterminen sina respektive resultat utskickade, tillsammans med resultaten för kommunen i sin helhet. Enkätresultaten kan med fördel användas som diskussionsunderlag bland elever och föräldrar, i personalgrupper och av förtroendevalda. Undersökningen läsåret 6/7 genomfördes för fjärde gången digitalt. Årets undersökning genomfördes veckorna 3-7, sammanställningen påbörjades omgående och ambitionen är att kunna sprida resultaten så snart som möjligt. Detta för att man redan under det aktuella läsåret ska kunna använda resultaten i verksamheterna. I årskurs 8 besvarades enkäten av 1 289 elever varav 667 pojkar och 622 flickor. I gymnasiets årskurs 1 fanns 1 125 svarande, 532 pojkar och 593 flickor. Detta innebär en svarsfrekvens på 77 procent i årskurs 8 och 65 procent i gymnasiets årskurs 1, vilket i sin tur innebär att svarsfrekvensen i gymnasiets år 1 är lägre än föregående år. Webbenkäten var så utformad att alla frågor behövde besvaras för att kunna avsluta, varför partiellt bortfall inte förekommer.
5(34) Tobaksvanor Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige, ca 7 personer avlider årligen i vårt land till följd av rökning (källa: Folkhälsoinstitutet). Man beräknar att samhällets totala kostnad för tobaksrökning uppgår till 26 miljarder per år (källa: Tobaksfakta). Tidig tobaksdebut är också en av riskfaktorerna för framtida missbruk av andra droger. Enligt en undersökning från Folkhälsovetenskapligt centrum 27 röker 14 procent av de vuxna i Östergötland. Sverige har den lägsta andelen cigarettrökare i världen och siffrorna fortsätter sjunka. Medelålders kvinnor är den grupp som röker mest, medan snusning förekommer mest bland män mellan 3 och 44 år. (Källa: Östgötens levnadsvanor. www.lio.se/fhvc) I det drogförebyggande arbetet ingår också insatser mot tobak. 12 skolor i kommunen arbetar med kontraktsmetoden- Team Smart, där en läsårsbunden övereskommelse mellan elev, föräldrar och skola ligger till grund för tobaksfrihet. Metoden bygger på samverkan mellan skola och samverkanspartners. Föreningsliv, näringsliv, hälsoråd med flera stödjer också arbetet i flera områden. En ungdomsstyrelse för Team Smart har startats under 26 där elevrepresentanter för Team Smart-skolorna arbetar för att utveckla verksamheten i Norrköping. 8 procent av rökarna börjar före 18 års ålder, så det finns all anledning att arbeta mot tobaksbruk bland barn och unga, vilket främjar god hälsa och minskar samhällskostnaderna på sikt. Självklart inbegriper arbetet även snusande. Medan allt färre i Sverige röker, har snusandet ökat. Snus står idag för hälften av tobakskonsumtionen i vårt land (källa: Tobaksfakta). En annan del av det tobaksförebyggande arbetet rör information och kontroll riktad mot tobakshandlarna. En informationsfolder till tobakshandlarna är framtagen och delas ut vid tillsynsbesök av särskild alkoholhandläggare med ansvar för tobaks- och folkölsförsäljning. Utöver detta förekommer olika slag av ANT-undervisning och hälsofrämjande arbete. Kommunen har också inlett ett samarbete med folktandvården när det gäller information i skolorna om tobak. Rökning Andel som svarat "ja" eller "ibland" på frågan "Röker du?" 9 8 7 6 5 4 3 2 7,4 2,3 25,5 9,7 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27
6(34) I årskurs 8 har 92 procent av eleverna svarat att de inte röker vilket betyder att icke-rökande elever i åk 8 ökat de senaste två läsåren med 11 procentenheter!! De flesta som svarat att de röker i årskurs 8, har använt alternativet ibland. Bland de stadigvarande rökarna, drygt 4 procent, är i år fördelningen relativt lika mellan pojkar och flickor -4,6 respektive 4 procent. Här har en minskning med 3 procentenheter skett de senaste två åren. Totalt sett är det dock fler flickor än pojkar som röker. Röker du? Andel elever i årskurs 8 som svarat "Ja" eller "Ibland" 5 45 4 35 3 25 2 15 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 27 I åk 8 ser vi i år den lägsta andelen rökare sedan mätningarna började 1998. I gymnasiets år 1 är det 11,5 procent som röker ibland, medan de mer stadigvarande rökarna uppgår till knappt 14 procent. Här är de stadigvarande rökarna fler bland flickorna. Den totala andelen rökare är drygt 8 procentenheter lägre än i fjolårets undersökning och har sjunkit 13 procentenheter på två år.
7(34) Röker du? Andel elever i gymnasiet år 1 som svarat "Ja" eller "Ibland" 5 45 4 35 3 25 2 15 5 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-27 I CAN:s (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning) undersökning i åk 9 för hela riket är den totala andelen rökare 19 procent bland pojkar och 3 procent bland flickor 25 (resultat för 26 ej publicerade). Snusning Andel som svarat "ja" eller "ibland" på frågan "Snusar du?" 9 8 7 6 5 4 3 2 7,8 1,6 22,6 7,4 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Andelen elever i årskurs 8 som snusar är enligt undersökningen knappt fem procent, där övervägande delen är pojkar - endast 1,5% av flickorna uppger att de snusar. Cirka hälften uppger att de snusar ibland, resten i stort sett varje dag. Andelen snusande elever i åk 8 är den lägsta sedan mätningarna började 1998!
8(34) Andel elever i årskurs 8 som svarat ja eller ibland på frågan om de snusar 5 45 4 35 3 25 2 15 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-27. Även snusande har minskat bland eleverna i år 1 gymnasiet, lägre notering än tidigare gällande pojkar, näst lägst gällande flickor. s snusande ökade under ett par år, men har sedan gått tillbaka. Andel elever i gymnasiet år 1 som svarat ja eller ibland på frågan om de snusar 5 45 4 35 3 25 2 15 5 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 23-27. Hur får man tag i tobak? En fråga i undersökningen gäller på vilket sätt man får tag i tobak, det är 18-årsgräns i vårt land för att få köpa tobak. Bland åk 8-elever är det vanligast att man får tobaken från kompisar, knappt 12 procent av eleverna uppger detta. Knappt 6 procent av eleverna i å 8 uppger att de själva köper sin tobak. I gymnasiets åk 1 uppger så stor andel som 21 procent att de köper tobaken själva, alltså de flesta rökare och snusare.
Alkoholvanor Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med runt 3 procent sedan 1996. Genomsnittssvensken över 15 år dricker 9,7 liter -procentig sprit per år (omräknat) 26, vilket ändå är en minskning från föregående år (24). (källa: Alkoholkommittén). Vi ser också nya alkoholmönster i vårt land och en ökad tillgång på alkohol, främst genom införsel. Ungdomars dryckesmönster har också förändrats på senare år, allt mindre hembränd sprit och alltmer illegal utländsk alkohol. Tidig alkoholdebut medför ökad risk för framtida beroende och alkoholskador, varför det är av största vikt att arbeta för att skjuta upp debuten, vilket också är beskrivet i såväl nationella som kommunala mål för detta arbete. Ungdomars alkoholkonsumtion har de senaste åren sjunkit, såväl på nationell nivå som i vår kommun. Ett medvetet drogförebyggande arbete, med tydlighet i vuxenvärlden kring uppskjuten alkoholdebut och 18-årsgräns har med stor sannolikhet bidragit till detta tillsammans med andra faktorer såsom trender. Vi vet att föräldrars inställning till ungdomsdrickande är mycket betydelsefullt för hur unga använder alkohol. I Norrköping arbetas på skolorna med information kring detta vid föräldramöten med mera. Se vidare under föräldrars inställning. 9(34) Även om den totala alkoholkonsumtionen sjunker, så visar undersökningar att de som dricker alkohol tenderar att dricka mer än tidigare, vilket innebär ökade risker för denna grupp. Det är viktigt att fokusera på och rikta särskilda insatser mot ungdomar i riskzonen. Den åldersgrupp som dricker mest alkohol är 18-25 år. Unga män i åldern 24-25 dricker allra mest 16,6 liter -procentig alkohol per person och år. (prop.25/6:3). I samband med att den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat, ser vi också ett ökat antal trafikolyckor till följd av detta. Ca 15 människor dödas och ca skadas allvarligt varje år på grund av rattfylleri och det verkar som ungdomars attityder till att köra alkoholpåverkade har blivit mer liberala. Vägverket har under sex år bedrivit ett projekt : Don t Drink and Drive som riktar sig till ungdomar i gymnasieåldern och har varit framgångsrikt. De senaste fyra åren har de flesta gymnasieskolorna i Norrköping deltagit i projektet. Arbetet med DDD kommer att fortsätta i vår kommun även framöver.
(34) Andel elever som flera gånger under de tre senaste månaderna druckit alkohol i någon form 9 8 7 6 5 4 3 2 52,8 47,7 21,8 18,7 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. 45, 7% i årskurs 8 hade druckit alkohol i någon form de senaste tre månaderna. Motsvarande andel i gymnasiet var drygt 75 procent, en minskning med 4 procentenheter i bägge grupperna från föregående år. Vi vet inte vilken typ av alkohol eller vilken mängd som svaren på frågan omfattar. En tydligare indikation på riskkonsumtion får man i gruppen som druckit upprepade gånger de senaste tre månaderna (diagrammet ovan), samt gruppen som uppger att de varit berusade, särskilt flera gånger. Av de svarande hade drygt 2 procent av eleverna i årskurs 8 och drygt 5 procent i gymnasiets årskurs 1 druckit alkohol flera gånger under de senaste tre månaderna. För tredje året har en nedgång skett i bägge grupperna; 1 procentenhet i åk 8 och 3,5 procentenheter i gymnasiets årskurs 1. Frågan har varit ställd på samma sätt sedan 1999 och årskurs 8 har deltagit varje år. Nedan visas diagram för resultatet över åren 99-7. Elever i årskurs 8 som svarat att de har druckit alkohol flera gånger de tre senaste månaderna 5 45 4 35 3 25 2 15 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 27
Efter en kraftig minskning för pojkar i fjolårets undersökning ligger de ungefär på samma nivå medan flickorna visar en minskning med ca två procentenheter. 11(34) Elever i gymnasiet år 1 som svarat att de har druckit alkohol flera gånger de tre senaste månaderna 9 8 7 6 5 4 3 2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 27 Sedan de första mätningarna i gymnasiets år 1 läsåret 2/3 har andelen flickor som uppger att de druckit alkohol flera gånger det senaste kvartalet minskat från 56 procent till 52,8 procent en minskning med drygt 3 procentenheter. Motsvarande siffror för pojkarna är en minskning från 6% till 47,7 procent, det vill säga drygt 12 procentenheter! Andel elever som svarat att de en eller flera gånger druckit så mycket alkohol att de blivit berusade 9 8 7 6 5 4 3 2 21,9 26,3 62,8 64,8 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Av de svarande i årskurs 8 har knappt procent av pojkarna och knappt 13 procent av flickorna varit berusade en gång, medan drygt 12 procent av pojkarna och 13,5 procent av flickorna svarat att de varit berusade flera gånger. Här ser vi en minskning i alla grupper förutom gällande flickor
som varit berusade en gång, där en ökning med två procentenheter skett. Å andra sidan har andelen flickor som varit berusade flera gånger minskat med 4,5 procentenheter, vilket är glädjande. nas alkoholkonsumtion är högre än någonsin över hela landet (Källa:Alkoholkommittén). Antalet unga kvinnor som vårdas för alkoholförgiftning har tredubblats på ett antal år. Dessa tendenser har varit tydliga i tidigare drogvaneundersökningar även i vår kommun, men nu ser trenden alltså ut att vara bruten. Däremot behöver man även fortsättningsvis vara uppmärksam på unga flickors psykiska hälsa och utveckling (se vidare under stress ). 12(34) Elever i årskurs 8 som svarat att de varit berusade en gång eller flera gånger 5 45 4 35 3 25 2 15 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998-27 Sammantaget har 24 procent av eleverna i åk 8 varit berusade, vilket är en nedgång för tredje året i rad i år med nästan tre procentenheter från förra året. Det innebär de lägsta noteringarna för berusningsdrickande sedan mätningarna började! Elever i gymnasiet år 1 som svarat att de varit berusad en eller flera gånger 9 8 7 6 5 4 3 2 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor år 1998 27
I gymnasiets år 1 har ca 12,5 procent av pojkarna och 13 procent av flickorna varit berusade en gång, medan drygt 5 procent av pojkarna och knappt 52 procent av flickorna varit berusade flera gånger. En minskning bland pojkar med procentenheter (!) och en minskning bland flickor med nästan 3 procentenheter även här. Sammantaget har 64 procent av eleverna i gymnasieskolans årskurs 1 varit berusade, en minskning från föregående år med 7 procentenheter. 13(34) Medelåldern för första berusningstillfället är 13 år för åk 8 elever och drygt 14 år för gymnasieelever, vilket inte skiljer sig från föregående läsår. Vad man har druckit då man blivit berusad? En fråga rör vad ungdomar dricker när de blir berusade. Här har en förändring skett de senaste åren, från relativt mycket hembränd sprit för några år sedan, till starköl och starksprit, alkoläsk och cider. I åk 8 dominerar starköl och starksprit bland pojkar, medan alkoläsk/cider och starksprit är vanligast bland flickor. 3-4% uppger att de druckit hembränd sprit. I gymnasiets år 1 är hembränd sprit vanligare- 12 procent av pojkarna och drygt 15 procent av flickorna har druckit hembränt vid berusningstillfälle. Men liksom i åk 8 dominerar starköl och starksprit för pojkarna, medan alkoläsk/cider och starksprit dominerar för flickorna..var får ungdomar alkoholen ifrån? På frågan Hur får du vanligen tag på alkohol? svarar de allra flesta att de får alkoholen från kamrater. Eleverna uppger att de också i hög grad får alkohol från andra vuxna (ej föräldrar) och annat. I en tilläggsfråga kan eleverna i fritext beskriva var de fått alkoholen ifrån. Många av svaren bekräftar återigen att illegal försäljning av importerad alkohol till unga ökat i omfattning. Många uppger att de ringer ett mobilnummer och får alkoholen levererad, eller att det kommer en bil av något slag-"spritbilen" eller "ölbussen"och säljer. Vi vet att det är tämligen enkelt för unga att få tag i alkohol, främst genom illegal försäljning av införd alkohol, vilket också många av fritextsvaren i enkäten bekräftar. Cirka 9 procent av eleverna i årskurs 8 och 16,5 procent av eleverna i år 1 gymnasiet har uppgett att de får sin alkohol från sina föräldrar. Se vidare nedan.
Konsekvenser av alkoholkonsumtion 14(34) För tredje året fanns en fråga i undersökningen som handlar om huruvida eleverna haft några problem i samband med att de druckit alkohol. Det är viktigt att fokusera på att tonårsdrickande även kortsiktigt kan medföra problem av olika slag. I åk 8 uppger drygt 6 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna att de upplevt någon form av problem i samband med att de druckit alkohol. Vanligast är bråk/slagsmål och gräl, men också skador, oskyddat eller oönskat sex och sämre skolprestationer mm förekommer. Har du någonsin haft något eller några av följande problem i samband med att du druckit alkohol? Flera svarsalternativ har kunnat anges. Gymnasiets år 1. Nej, inga problem 43,2% 46,2% 6,2% Sämre realtion till familjen Tjej 3,% Kille Sämre skolprestationer 3,4% 2,6% 6,9% Oönskat sex 6,% Oskyddat sex 13,8% 13,7% 3,7% Betsulen/rånad 4,7% Polisingripande 5,2%,2% 9,8% Olycka/skadad 6,4% Bråkat/slagits 11,8% 16,2% Grälat 21,8% 11,3% 26,6% Dricker inte alkohol 29,3% % % 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% % Andel Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 27 I gymnasiets åk1 har totalt drygt 3 procent av flickorna och 24,5 procent av pojkarna upplevt ett eller flera problem i samband med att de druckit alkohol.
Föräldrars inställning Flera forskare har visat att föräldrars inställning till ungdomar och alkohol är mycket betydelsefull för hur de ungas konsumtionsmönster formas. Exempelvis är det inte så som många tror, att om man tillåter en viss mängd alkohol, så blir det mindre intressant och ungdomar dricker mindre, det fungerar precis tvärtom. Alltså innebär en restriktiv hållning från föräldrarna till tonåringens drickande att den unge dricker mindre och tvärtom (Koutkakis, Stattin 23). 15(34) Vid Örebro Universitet har man arbetat fram en metod, kallad Örebro Preventionsprogram, där man med enkla medel informerar föräldrar om ovanstående, samt uppmuntrar till diskussioner om gemensamt förhållningssätt. Runt 6 personer från skola, socialtjänst och fritid i Norrköping har under de senaste två åren utbildats i metoden och den har använts sedan höstterminen 25 på de flesta grundskolor 7-9 i kommunen. Kommunen har numera två egna instruktörer som kan utbilda fler informatörer. Ett par frågor i undersökningen handlar just om föräldrarnas attityder till tonåringarnas drickande. På frågan om föräldrarna någon gång köpt ut alkohol svarar 4,5 procent i årskurs 8 och knappt 22 procent av gymnasieeleverna Ja. Diagrammet nedan visar förändringen av svar på frågan sedan år 1998 för årskurs 8. Andel elever i årskurs 8 vars föräldrar köpt ut alkohol till dem 2 18 16 14 12 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1999-27. Vi ser tydliga tendenser till att föräldrars benägenhet att köpa ut alkohol till sina barn har minskat betydligt på senare år. Vad gäller gymnasieeleverna har en liten minskning skett från föregående år (knappt 1 procentenhet). En annan fråga rör föräldrars bjudvanor; knappt 29 procent av eleverna i årskurs 8 och drygt 46 procent av gymnasieeleverna svarar att de blir bjudna på alkohol hemma, de allra flesta ibland. Bland föräldrar till åk 8-elever har benägenheten att bjuda hemma minskat med 9 procentenheter på två år, mycket positivt. För gymnasiegruppen ser vi även här en minskning med flera procentenheter. Det ser alltså ut som om föräldrar blivit mer restriktiva till att förse sina barn med alkohol.
16(34) Även i vår egen undersökning ser vi ett tydligt samband gällande föräldrars bjudvanor och berusningsdrickande: Samband mellan att bli bjuden på alkohol av sina föräldrar och om man varit berusad, alla elever % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% % % 9,6% 22,1% 68,2% 16,2% 45,2% 38,6% 12,2% 79,6% Aldrig Ibland Ofta Ja, en gång Ja, flera gånger Nej 8,2% Blir du bjuden på alkohol av dina föräldrar? Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Diagrammet ovan visar sambandet i drogvaneundersökningen i Norrköping våren 27 mellan bjudvanorna hos föräldrarna och om ungdomarna har varit berusade. Vi ser alltså ett tydligt samband mellan de som blir bjudna på alkohol hemma ofta och varit berusade flera gånger, likväl som sambandet mellan att aldrig bli bjuden hemma och aldrig varit berusad är tydligt. Här ser vi att även elever som blivit bjudna ibland varit berusade i nästan dubbelt så stor utsträckning som de som aldrig blivit bjudna på alkohol hemma. Diagrammet visar att bland de som ofta blir bjudna på alkohol av sina föräldrar är det nästan 8 procent som har varit berusade flera gånger. Det kan jämföras med de ungdomar som aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar bland dessa var det drygt 22 procent som varit berusade flera gånger. Antalet ungdomar som ofta blir bjudna på alkohol av sina föräldrar var dock lågt i jämförelse med övriga grupper. Attityder till alkohol När det gäller att fördröja alkoholdebuten, betyder attityderna till alkohol bland unga mycket. De kan påverkas medan tillgången på alkohol kan vara svårare att påverka. Av åk 8-eleverna tycker ca 28 procent att det är okey att ungdomar på högstadiet dricker alkohol, resten svarar nej eller är tveksamma.i
gymnasiegruppen är det ca 45 procent som tyckeratt det är okey. Alternativet tveksam har inte funnits tidigare, men har kommit till i år med anledning av att tidigare elever önskat ett sådant alternativ. På frågan om alkohol borde få säljas i vanliga livsmedelsaffärer svarar övervägande delen, ca ¾ i båda årskullarna nej. 17(34) Varför dricker unga alkohol? På frågan varför ungdomar dricker alkohol, svarar över hälften av eleverna i åk 8 att det beror på grupptryck, men det kan också vara för att våga mer, för att det ger status eller för att det är roligt. I gymnasiets år 1 är det färre som uppger grupptryck som orsak, men ändå en relativt stor del- 55procent av flickorna och knappt 42 procent av pojkarna. "Det är roligt" är den orsak som flest av gymnasieleverna uppger. Dessa resultat skiljer sig inte särskilt från tidigare år. Sniffning/ boffning Sniffning brukar debutera i de nedre tonåren eller rentav tidigare och bör alltid tas på största allvar, både som riskbeteende och som det livsfarliga experimenterande som det innebär. Tändargas, hårspray, bensin och doftspray är exempel på medel som ungdomar sniffar/boffar. Elever i årskurs 8 som svarat att de sniffat en eller flera gånger 16 14 12 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1998-27 5,3 procent av eleverna i årskurs 8 har sniffat gas eller lösningsmedel för att berusa sig, vilket är en liten ökning (,8 procentenheter) sedan förra året, då det å andra sidan syntes en halvering från året innan. Knappt 3
procent har gjort detta flera gånger, en minskning med 3 procentenheter på två år. I årskurs 1 gymnasiet svarar drygt 8 procent att de sniffat/ boffat, varav ca 4,5 procent flera gånger.dessa siffror är i stort sett oförändrade från föregående år. Andelen pojkar som sniffat är högre än andelen flickor. 18(34) Narkotikavanor Gällande narkotika så visar CAN:s riksomfattande undersökning att antalet ungdomar som provat narkotika efter att ha ökat stadigt fram till 21, minskat under ett par år och sedan legat tämligen oförändrat (siffrorna för 26 års undersökning hos CAN är ännu inte publicerade). Sveriges strikta narkotikapolitik gör att vi har bland de lägsta antalet narkotikamissbrukare i världen, något som uppmärksammades särskilt av FN 26. De nationella mål som ligger fast till och med 2 handlar om att minska nyrekrytering till missbruk, att minska tillgång på narklotika och att fler ska få vård. I Norrköping minskar andelen elever som provat narkotika för andra året i rad, i år en minskning med 3,5 procentenheter på två år. Vanligast förekommande bland narkotikaklassade medel är cannabis, såsom tidigare. Annan narkotika som används är bland annat amfetamin, kokain och heroin, men även övriga preparat såsom magiska svampar, subutex med mera nämns i fritextsvaren. Andel som svarat att de kan få tag på narkotika om de vill 9 8 7 6 5 4 3 2 39,3 22,3 29,8 15,8 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Andelen elever som uppger att de kan få tag på narkotika om de vill har kraftigt minskat från föregående år. Detta kan höra samman med att det i år - på begäran - finns med ett alternativ som heter tveksam. Därför är det svårt att göra tydliga jämförelser med tidigare år. En tilläggsfråga gällde var man kunde få tag på narkotika (gällde dem som svarat ja på ovanstående). Här redovisas de svar som gymnasieleverna uppgett, då underlaget i åk 8 var mycket litet.
Var kan du få tag på narkotika om du skulle vilja? Gymn åk 1 19(34) Annat Internet Langare Kompisar Disco, pub Utomhus, parker etc Fester Skolan/skolgården,1% 14,8% 6,9% 11,3% 8,3% 12,8%,6% 11,5% 6,1%,% 9,1% 16,2% 14,3% 15,% 2,7% 7,9% Tjej Kille % % 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% % Andel Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Här ser vi att vanligast är på fest, följt av annat. utomhus samt kompis är också relativt vanligt. internet uppges också som en arena där man kan få tag i narkotika. Av eleverna i åk 8 svarade cirka 5 procent att de kan få tag i narkotika på fester, därefter följer kompisar, langare och annat sätt relativt nära. Andel som svarat att de använt cannabis (hasch eller mariujana) en eller flera gånger 9 8 7 6 5 4 3 2 1,6 2,5 4,7 5,9 Åk 8 Gymnasiet år 1 En gång Flera gånger Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. I årets undersökning är det 4,1 procent av eleverna i årskurs 8 som anger att de använt cannabis en eller flera gånger. Det betyder en liten ökning från förra året med,8 procentenheter, då vi å andra sidan hade en minskningmed ett par procentenheter. Av de som använt cannabis var det något fler (2,5%) som använt flera gånger än de (1,6%) som använt cannabis en gång. som använt cannabis en gång uppgår till 1,5 procent, pojkar som använt cannabis flera gånger uppgår till 3,5 procent. För flickorna i åk 8 är fördelningen en gång- 1.5 procent, flera gånger 1,4 procent.
Andel elever i årskurs 8 som har använt hasch en eller flera gånger åren 1999 - läsåret 6/7. Från och med läsåret 3/4 ställdes frågan om man någon gång använt cannabis (hasch eller marijuana) 2(34) 8 6 4 2 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningarna i Norrköpings skolor 1999-27 I gymnasiets år 1 uppger,6 procent att de använt cannabis en eller flera gånger, vilket innebär en minskning med 2,5 procentenheter från förra undersökningen. I årets undersökning är det 6 procent av dem som använt cannabis som gjort det flera gånger, en minskning med 2 procentenheter från förra året. Könsmässigt är fördelningen följande: en gång- 6,4 procent, pojkar flera gånger 7,3 procent (en minskning med 4 procentenheter i denna grupp!). en gång 3,9 procent, flickor flera gånger- 4,7 procent (en ökning i denna grupp med 1 procentenhet). Andelen pojkar som använt cannabis är genomgående högre. I de senaste fem årens undersökningar var frågan formulerad annorlunda än 23 och tidigare, då frågan lytt Har du någon gång använt hasch?, vilket gjorde att mariujana inte kunde räknas med på samma sätt som nu. Detta kan också till en del förklara uppgången mellan läsåret 2/3 och läsåret 3/4. Cannabis är samlingsnamnet för mariujana och hasch och nuvarande formulering gör att man får en tydligare bild över hur många som använt andra narkotiska preparat. Nedan visas diagram över svaren för gymnasiets år 1 sedan läsåret 2/3.
Andel elever i gymnasiet år 1 som har använt hasch en eller flera gånger läsåret 2/3. Från och med läsåret 3/4 ställdes frågan om man någon gång använt cannabis (hasch eller marijuana) 25 21(34) 2 15 5 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 23 27. År För tredje året finns en särskild fråga som gäller användande av drogen Ecstacy. 1,8 procent av eleverna i åk 8 och 3,5 procent av eleverna i gymnasiets år 1 uppger att de använt ecstacy en eller flera gånger. Här ser vi en ökning på drygt 1 procentehet i åk 8, medan resultatet för gymnasiets år 1 är oförändrat. Påpekas bör att andelen pojkar som använt ecstacy uppgår till 3 procent i åk 8 och 6 procent i år 1 gymnasiet, vilket innebär att övervägande delen som provat drogen är pojkar. På frågan om man någon gång använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy svarar 2,5 procent i årskurs 8 att de gjort det, varav 1,2 procent flera gånger. En liten ökning jämfört med fjolårets undersökning, men en minskning sett över två år. Fler pojkar än flickor har använt annan narkotika än cannabis och exctacy (3,2 procent och 1,8 procent). Av eleverna i gymnasiets år 1 är det 5,5 procent som använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy, 3, procent flera gånger, oförändrat från förra året. har använt annan narkotika än cannabis och exctacy i högre utsträckning än flickor, pojkar en gång 3 procent, pojkar flera gånger 3,8 procent. en gång 2, procent, flickor flera gånger 2,4 procent. Det är alltså genomgående fler pojkar som använt alla former av narkotika än flickor. Använt annan narkotika än cannabis könen ihop Använt ecstacy Använt annan narkotika än cannabis eller ecstacy Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 En gång,6% 1,7%,8% 2,5% Flera gånger 1,2% 1,8% 1,7% 3,% Källa: Drogvaneundersökningen 27.
22(34) Sammantaget betyder detta att 4,6 procent i åk 8 och 11,6 procent i gymnasiets årskurs 1 provat någon form av narkotika. Det är en liten ökning med,6 procentenheter i åk 8 och en minskning med 2,4 procentenheter i gymnasiets åk 1 jämfört med förra undersökningen. Gällande åk 8 så betyder det ändå en minskning sett över flera år och det kan vara svårt att analysera en så pass liten ökning. I gymnasiets år 1 har andelen elever som provat narkotika minskat från 15% år 4/5 till 11,6% i år, vilket är mycket glädjande och tyder på att ungdomars tendens att experimentera med narkotika minskar. I CAN:s (Centralförbundet för Alkohol-och Narkotikaupplysning) riksomfattande undersökning för 25 var andelen som provat någon form av narkotika 7 procent i åk 9. En följdfråga har varit vilken typ av narkotika man använt. Annan narkotika som nämns är amfetamin, kokain, heroin, rohypnol och LSD. Även så kallade magiska svampar, Subutex, GHB, olika typer av mediciner(tradolan bl a), efedrin med mera anges. Andel elever i årskurs 8 som känner någon som har använt ecstasy eller LSD 3 25 2 15 5 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 2-27 Diagrammet ovan visar utvecklingen av andelen i årskurs 8 som känner till någon som har använt Ecstacy eller LSD. De senaste åren ser vi en kraftig nedgång både vad gäller flickor och pojkar efter att en ökning tidigare skett för varje år som frågan varit med. En tolkning hänger ihop med att benägenheten att prova narkotika har minskat, en annan med att preparatet ecstacy blivit mer ovanligt än tidigare. Enligt polisen är tillgången på preparatet ecstacy ganska ojämn. Man har på senare år sett en viss ökning av preparatet LSD, som varit i princip borta under flera år tidigare. Dopingpreparat För tredje året finns också en fråga som rör dopingpreparat, vilket är ett ökande problem i vårt samhälle och kan medföra tragiska konsekvenser.
Knappt 3,1 procent av pojkarna i åk 8 uppger att de en eller flera gånger använt någon form av dopingpreparat, andelen flickor är,6%. I gymnasiets årskurs 1 uppger 5,4 procent av pojkarna och 1,2 procent av flickorna att de använt dopingpreparat. Detta betyder att användningen av dessa preparat ökat med mellan 1-2 procentenheter i båda grupperna. Under läsåret 6/7 erbjuds samtliga elever i åk1 gymnasiet samt personal en föreläsning kring Anabola steroider och de följder bruk av dessa preparat kan få. 23(34) Attityder till narkotika Drygt procent av eleverna i åk 8 och knappt 12,6 procent av eleverna i årskurs 1 gymnasiet anser att det är helt ofarligt att röka hasch då och då. är betydligt liberalare än flickor gällande detta, över 17 procent av pojkarna i gymnasiets årskurs 1 har svarat ja på påståendet. De allra flesta, 8-85% i båda grupperna tycker att det är bra att hanteringen av narkotika är olaglig i Sverige. Andelen elever som kan tänka sig att prova narkotika är 9,8 procent i gymnasiets åk 1 mot drygt 5 procent i årskurs 8. Andelen tveksamma är 8 procent i åk 8 och ca 9 procent i gymnasiets år 1. Eftersom inte alternativet tveksam funnits med tidigare kan inte jämförelser göras. Det verkar som en något mer liberal hållning till narkotika finns bland våra ungdomar idag än tidigare. Glädjande nog är ändå de allra flesta elever negativt inställda till narkotika. Om du skulle upptäcka att en kamrat använde narkotika, skulle du då vilja berätta det för någon vuxen? Svaret på denna fråga är lite av en mätare på ungas förtroende för vuxenvärlden. Tidiga upptäckter av missbruk hos en ung människa är mycket viktigt. Här gäller att alla hjälps åt så att den unge får hjälp och stöd snarast. Att klara och tydliga rutiner finns kring detta skapar trygghet både för vuxna och ungdomar. är i varje undersökning mindre benägna än flickor att anförtro sig år någon vuxen. I år finns alternativet tveksam med enligt tidigare elevers önskemål. Andel elever som skulle prata med vuxen om kamrat använde narkotika 9 8 7 6 5 4 3 2 38,2 44 42,4 33,6 22,4 19,4 Ja Tveksam Nej Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27
24(34) Spel En fråga som finns med för andra året gäller spel om, om man deltagit i någon form av spel om pengar de senaste 3 dagarna. Ett ökande antal ungdomar fastnar i spelberoende och spel om pengar har ökat lavinartat på senare år. Även spelmissbruk är något som bör uppmärksammas och tas på allvar, även där är tidiga upptäckter viktiga för att kunna hjälpa och stödja. Ett projekt pågår i högstadie och gymnasieskolor där kamratstöd används som metod för att fånga upp elever som riskerar att hamna i spelberoende. Andel elever som svarat att de deltagit i någon form av spel om pengar senaste månaden 9 8 7 6 5 4 33,9 35,3 3 2 17,4 17,5 Åk 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 27 Om du svarat ja på frågan: Vilka spel eller lotterier har du deltagit i de senaste 3 dagarna? Årskurs 8. Joker 2,8%,% Måltips 4,5%,% Stryktips,4%,5% Oddset 7,6%,4% Triss 15,% 12,9% Lotto 3,5% 1,2% Keno 2,3%,2% Andra lotter 5,6% 3,5% Nätspel om pengar 4,3%,% Hästar 3,6%,5% Jack Vegas 2,6%,% Kortspel om pengar 9,9%,9% Illegalt spel 4,3%,% Annat spel om pengar 6,8% 1,6%
25(34) Om du svarat ja på frågan: Vilka spel eller lotterier har du deltagit i de senaste 3 dagarna? Gymnasiets år 1 Kille Tjej Joker 2,6%,8% Måltips 3,9% 1,% Stryktips,7% 1,3% Oddset 8,5% 1,% Triss 13,9% 12,% Lotto 2,8% 2,2% Keno 1,3%,8% Andra lotter 5,3% 3,2% Nätspel om pengar 6,4%,8% Hästar 1,5% 1,5% Jack Vegas 3,4% 1,% Kortspel om pengar 12,6% 2,4% Illegalt spel 3,8%,5% Annat spel om pengar 6,% 1,5% Andelen pojkar som deltagit i spel är avsevärt större än andelen flickor, på gymnasiet mer än dubbelt så stor. Med spel avses även trisslotter, stryktips och liknande. För flickor i båda grupperna är trisslotter vanligast förekommande. Övrigt spel är i liten grad förekommande bland flickorna. Bland pojkarna är kortspel om pengar vanligast, näst efter trisslotter och stryktips. Spel om pengar på nätet, illegalt spel och Jack Vegas är relativt mycket förekommande. Skolmiljö/ hälsa Trivsel Att man som elev känner sig sedd och bekräftad, samt att ett gott klimat råder vad gäller relationer är viktigare för en gynnsam utveckling än vad man presterar i skolan. Dock medför ett bra skolklimat också bättre studieresultat (Källa: Knut Sundell Att förebygga problembeteenden 23, Ulf Hagström: Låter sig skyddsänglar organiseras 22, Folkhälsoinstitutet 27) Ett gott skolklimat lyfts fram i forskningen som en av flera viktiga skyddsfaktorer mot missbruk, kriminalitet och annan destruktiv utveckling. Genom att arbeta med socialt och emotionellt lärande i skolan ökar möjligheterna till detta.om man trivs i skolan eller ej kan ju ha varierande orsaker, men viktiga att kartlägga.
Trivsel i skolan, elever i årskurs 8 9 8 7 6 5 4 3 2 42,3 42,7 4,7 37,8 11,7 14,7 2,8 2,7 2,5 2,1 Mycket bra Ganska bra "Så där" Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: Drogvaneundersökningen 27 26(34) Trivsel i skolan, elever i gymnasiet år 1 9 8 7 6 5 4 3 2 53, 5,1 35,3 37,9 8,5 Mycket bra Ganska bra "Så där" Ganska dåligt Mycket dåligt,3 1,5 1, 1,7,7 Källa: Drogvaneundersökningen 27 Övervägande delen av de svarande eleverna trivs bra eller mycket bra i skolan. Över hälften av gymnasieeleverna (51,5 procent) och 42,5 procent i årskurs 8 trivs mycket bra i skolan. En förändring med ett par procentenheter fler i gymnasiet och ett par procentenheter färre i åk 8. (Fjolårets undersökning visade dock en ökning på 12 procentenheter i åk 8) Alternativen ganska dåligt eller mycket dåligt har valts av 2,7 respektive 2,3 procent i årskurs 8 och 1,3 respektive 1,2 procent i årskurs 1 gymnasiet. En liten minskning från föregående år överlag vad gäller elever som trivs dåligt i skolan. Stress För första gången fanns två frågor om stress med i undersökningen. Anledningen till detta är att kopplingen till såväl fysisk som psykisk hälsa och upplevelser av trygghet och självkänsla är mycket tydlig vad gäller drogvanor. Det gör att man behöver helhetsbilden för att förstå hur droganvändande utvecklas. Som vi ser i diagrammen nedan är flickor överrepresenterade vad gäller stress.
27(34) Spänd och stressad de senaste två månaderna, elever i årskurs 8 9 8 7 6 5 4 23,8 3 2 Aldrig,8 27,8 21,8 Någon/några gånger i månaden 26,8 27, Någon gång i veckan 28,7 14,5 Flera gånger i veckan 7,1 11,7 Varje dag Källa: Drogvaneundersökningen läsåret 6/7. I årskurs 8 uppger 4,4 procent av flickorna att de känner sig spända eller stressade flera gånger i veckan eller varje dag. Motsvarande siffror för pojkar är 21,6 procent. Spänd och stressad de senaste två månaderna, elever i gymnasiet år 1 9 8 7 6 5 4 3 2 19,4 Aldrig 3,9 29,5 19,2 25,8 24,8 Någon/några gånger i månaden Någon gång i veckan 17,5 39,8 Flera gånger i veckan 7,9 12,3 Varje dag Källa: Drogvaneundersökningen läsåret 6/7. I gymnasiets år 1 uppger så många som drygt 52 procent av flickorna att de känt sig spända eller stressade flera gånger i veckan eller varje dag. Av pojkarna är det knappt hälften så många- 25,4 procent- som uppger detta. Flera undersökningar i Sverige under senare år pekar på att unga kvinnors psykiska hälsa försämrats och att krav och press på flickor är större än på pojkar. Denna undersökning bekräftar detta ännu en gång. En annan fråga gäller sömnen, huruvida eleverna haft svårt att somna eller sovit dåligt. Där uppger drygt 29 procent av flickorna i åk 8 och drygt 35 procent av flickorna i gymnasiets år 1 att de haft sömnsvårigheter flera gånger i veckan eller varje kväll/natt. Motsvarande siffror för pojkar är drygt 2 procent i åk 8 och drygt 25 procent i gymnasiets år 1.
Skolk Upprepat skolk är en varningssignal för att en elev har bekymmer. Återkommande skolk är också en av de största riskfaktorerna vad gäller att hamna i missbruk och kriminalitet. En undersökning gjord 25 bekräftar återigen detta (Sundell, El-Khouri & Månsson 25). De undersökta eleverna med återkommande skolk levde i högre grad destruktivt, var i högre grad högkonsumenter av tobak, alkohol, narkotika och övriga droger samt debuterade tidigt med olika droger. Därför är det viktigt att upprepat skolk uppmärksammas och att åtgärder vidtas så snart dessa tendenser börjar att visa sig. Nedan ser vi samband mellan cannabisbruk och skolk från årets drogvaneundersökning i Norrköpings kommun, sammanställningen gäller alla elever som deltagit i undersökningen. 28(34) Samband mellan användning av narkotika och skolk, alla elever Anv cannabis flera gånger Anv cannabis en gång Aldrig anv cannabis 9 8 7 54,4 6 43,8 5,4 5 4, 42,1 4 27,8 3 16,2 17,8 2 7,6 Skolkar ofta Skolkar någon enstaka gång Skolkar inte Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Skolk under läsåret, elever i årskurs 8 9 8 7 7,9 65,8 6 5 4 3 18,1 15,9 16,1 2 13,2 Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27.
Skolk under läsåret, elever i gymnasiet år 1 29(34) 9 8 7 6 5 46,1 44,5 4 3 24,4 26,1 29,5 29,3 2 Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. En högre andel av gymnasieeleverna skolkar upprepat än motsvarande andel för elever i årskurs 8. Knappt 16 procent av årskurs 8-eleverna och cirka 29 procent av gymnasieeleverna år 1 har uppgett att de skolkat flera gånger under läsåret. Tidigare har andelen flickor som skolkat flera gånger varit högre an andelen pojkar, men i årets undersökning är fördelningen mycket jämn mellan könen. Frågan är annorlunda formulerad än tidigare, då alternativet skolkat ofta ersatts av flera gånger. Anledningen är att ofta är ett subjektivt mått och svårt att värdera. Nackdelen är förstås att jämförelser med tidigare år blir svåra att göra. Mobbing Att bli mobbad under skoltiden sätter djupa spår i en ung människa och bör motverkas på alla sätt. På många skolor finns i dag bra mobbingplaner och kamratstödjande insatser för att upptäcka och förhindra mobbing. Samtal och reflektioner används också för att tala om kamratskap och utanförskap, bland annat i ämnet Livskunskap - socialt och emotionellt lärande- som införs på schemat på fler och fler skolor. Att arbeta på skoltid med socialt och emotionellt lärande är något som forskningen också lyfter fram som en framgångsfaktor när det gäller förebyggande arbete i skolan. (Källa: Folkhälsoinstitutet, Myndigheten för skolutveckling m fl). Detta tillsmmans med ledarskap i klassrummet, gott samarbete med föräldrar och bra fritid främjar en god utveckling hos eleverna och medför ett gott skolklimat samt bättre studieresultat. Under våren 27 anordnas en mässa för skolpersonal som rör socialt och emotionellt lärande där evidensbaserade metoder presenteras.
Elever som blivit mobbade, årskurs 8 samt gymnasiet år 1 3(34) 9 8 7 6 5 4 3 2 16,2 16,7 8,1 5,4 Årskurs 8 Gymnasiet år 1 Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor våren 27. Mobbade elever är mer vanligt i årskurs 8 än i år 1 på gymnasiet. Ca 16,5 procent av eleverna i åk 8 har blivit mobbade eller utsatta för annan kränkande behandling på något sätt under läsåret, en ökning med ett par procentenheter från föregående år. Något fler flickor än pojkar har varit utsatta, men fördelningen är jämnare i år än tidigare. I gymnasiets årskurs 1 uppger i år knappt 6 procent av eleverna att de varit utsatta för mobbning eller annan kränkande behandling under läsåret. En minskning med tre procentenheter på två år. Fler pojkar än flickor har varit utsatta- 8 procent av pojkarna och 5,4 procent av flickorna. Diagrammet nedan visar förändringen av andel mobbade elever i årskurs 8 under åren 1998-27. Andelen mobbade flickor är med ett par undantag större än andelen pojkar. Andel elever i årskurs 8 som någon gång under läsåret blivit retad, utfryst, slagen eller på annat sätt mobbad av elever från den egna skolan 25 2 15 5 1998 1999 2 21 22 2/3 3/4 4/5 5/6 6/7 År Källa: Drogvaneundersökningen i Norrköpings skolor 1998 27.