Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven
Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning
Augusti 2001 Skyfall i Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala Sundsvall Bergsåker/Sundsvall Foto MittSverige Vatten
Klimat- och sårbarhetsutredningen är en av flera bakgrunder till vårt projekt
Projektets organisation Ledningsgrupp kommundirektionen Styrgrupp utsedd av kommundirektionen Projektledare (samt en informatör på 40 %) Ett flertal arbetsgrupper och delprojektledare
Genomgång av kommunkoncernens sårbarhet och anpassningsbehov Höjda havsnivåer? Andra översvämningsrisker Avledning av dagvatten Ras och skredrisker Skador på infrastruktur Störningar och risker för samhällsviktiga funktioner Skador på vägar Mobilisering av markföroreningar och andra föroreningsrisker Vattenmiljö och vattenkvalitet Hälsofrågor smittspridning, värmeböljor, behov av komfortkyla, etc Fukt och mögel Frostsprängning Torka - skogsbränder, bevattningsbehov, mm Driftsfrågor Planeringsfrågor Möjligheter och positiva effekter etc Foto Sundsvalls Tidning
Arbetsgrupper Lokal klimatscenarier Selångersån Dagvatten Krisberedskap Havet Ras och skred Miljörisker Hälsofrågor Positiva effekter Information EU-projekt Förvaltnings- och bolagsspecifika analyser
Stora översvämningar inte säkert att 100-årsflödena blir värre i Sundsvall Riskerna för höga vårflöden minskar successivt. Däremot ökar riskerna för sensommar- och höstöversvämningar betydligt Sundsvalls badhus den 11 september 2001 (drygt 90 m 3 /s) Forskningssamarbete med SMHI om successiva förändringar i Selångersån Med nyare och fler klimatmodeller än i Klimat- och sårbarhetsutredningen
Förändringar i medelvattenföringen i Selångersån under tre framtida tidsperioder, jämfört med framräknat medel under perioden 1961-90
Vattenföring + 10-dygns prognos Klickbara sektioner Nivå i havet + 10 dygns prognos Vattennivåer i sektioner + 10 dygnsprognos Vattennivåer i profil + 10 dygnsprognos Automatiska nivåregistrering kalibrerar modellen
Dagvatten kanske största utmaningen Risken för plötsliga och lokala översvämningar ökar regnskurarna blir kraftfullare (i Sundsvall gäller det främst under sensommaren och hösten) Ansvarsfrågor Kända sårbarheter Avrinningsplanering av intensivare nederbörd samarbete med SWECO och nya E4:an Mogatan 27 augusti 2001 Foto Sundsvalls tidning
Nederbördshävning vid vissa vindriktningar
Selångersån Inventering av kända sårbarheter och erfarenheter i GIS-miljö E Haga Teckenförklaring Källaröversvämning Översvämning Granlo Håkanstå Norra stadsberget Skönsberg Ortviken Nacksta Norrmalm Sundsvall Västermalm Stenstaden Sallyhill Södermalm Sidsjö Östermalm Skönsmon Mårtensro Böle 0 500 1 000 1 500 2 000 m
Ras och skred Vi utreder 4 typfall/pilotområden Genomför en geoteknisk utredning med klassiska beräkningsgrunder Gör om utredningen med nya ingångsdata från klimatscenarier Bedömer vad det har för konsekvenser för övriga riskområden Dokumentera i bland annat GIS
Grundvattenbildningen ökar på hösten och vintern Normal höstnederbörd 188 mm (sept-nov, 1961-90) Normal vinternederbörd 136 mm (dec-feb, 1961-90) - Vi kan i medeltal räkna med en ökning på drygt 100 mm nederbörd (höst/vinter) - Vi kan räkna med att vinternederbörden successivt blir blötare Det kan öka grundvattenbildningen, med motsvarande 100 200 mm nederbörd Det skulle motsvara 0,6-0,8 meters höjning av grundvattennivån i slutet av vintern om porositeten i marken är omkring 25-35 %
I medeltal sjunkande markvattenhalter under främst våren och juni/juli Risken för svårare torkor ökar i juni och juli Markvattenhalternas medelförändring i % Resultat från 6 olika klimatmodeller Foto Räddningstjänsten, Ånge
Krisberedskap exempelvis hemtjänsten måste fram i alla väder
Delta Commissions (Holland) resultat om höjningar av havets nivå 0,65 till 1,3 m till 2100 2,0 till 4,0 m till 2200 Omräknat till oss (med bland annat hänsyn till landhöjningen): Från en någon decimeters sänkning till närmare 0,5 m höjning till 2100 Från knappt 0,5 till drygt 2 m till 2200
Havets nivåhöjning en långsam förändring
Vi har genomfört en laserskanning för bättre höjddata i Sundsvall och längs Selångersån
En återställning av havets nivå till 1930/40 - talet
Framtagande av en långsiktlig strategi för att hantera risker för nivåförändringar i havet
Förhandsrapporter på hemsidan Förhandsrapport 2009:1 Naturvetenskapen om förändringar i klimatet Förhandsrapport 2009:2 Preliminär sammanställning av forskningsläget om havet, dess nivåförändringar på grund av klimatförändringar samt framtida nivåer i Sundsvall Förhandsrapport 2009:3 Framtida temperaturförändringar i Sundsvall, enligt klimatscenarier, uppmätta lokala och globala temperaturförändringar samt växtsäsongsförändringar Förhandsrapport 2010:1 Risken för torka lokala klimatscenarier Förhandsrapport 2010:2 Nederbörd och nederbördsförändringar i Sundsvall Förhandsrapport 2010:3 Förändringar av grundvattennivåer i Sundsvall Förhandsrapport 2010:4 Klimatsäkring av Sidsjödammen Förhandsrapport 2010:5 Övervaknings- och prognossystem för flöden och nivåer i Selångersån Andra rapporter Hydraulisk modellering av Selångersån genom Sundsvall Selångersån Klimatscenarier Bildspel Projektträff 3 mars 2010 Projekt Klimatanpassa Sundsvall Bakgrund och projektarbete Tog klimatförändringarna en paus under vintern 09/10?