Buller i skolmatsalar. En undersökning av 20 skolor i Stockholms län



Relevanta dokument
Anders Lundin

Bilaga A, Akustiska begrepp

Elevers upplevelse av buller i skolan

CHECKLISTA LJUDGUIDE FÖR FÖRSKOLAN

Bort med bullret! Hur minskar vi störande ljud i skolan?

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

Ljudmiljön i skolmatsalar

Trivsel i skolmatsalen

Buller i 12 skolmatsalar

Matsalsmiljön i förskolor och skolor Järfälla kommun

Tillsyn av ljudmiljö i skola och förskola BARBRO NILSSON Arbetsmiljöinspektör

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

LJUDLANDSKAP FÖR BÄTTRE HÄLSA

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Utredning plasttallrikar. Ljudprov. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Peter Wall Hejargatan Eskilstuna

AKUSTISK DESIGN ENLIGT RUMMETS FORM

Akustikguiden.

Strict Line Ljudtestade skärmväggar för fler arbetsplatser utan buller

Magnus Nyberg Blixt Lärare, författare.

Bullersituationen i Göteborg

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

LÅTER DET SOM GETING I MITT HUVUD GOD LJUDMILJÖ I FÖRSKOLA

PM TRAFIKBULLER Kv Städet, Brillinge 3:3

God ljudmiljö inom förskolan

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Gyptone Undertak 4.1 Akustik och ljud

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Standarder, termer & begrepp

10. Musiklärare. Avsnittet tar upp musiklärares arbetssituation, men informationen bör även i vissa delar vara användbar för elever.

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Isolering. Absorption. Statistisk rumsakustik

F10 Rumsakustik, efterklangstid

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

SLUTRAPPORT. Resultaten av försöket bör ses som en indikation på intressanta samband, värda att följa upp i större studier.

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Kv Sadelmakaren Rissne. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: rev 2

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Byggnadsakustik. Ljud. A- och C-vägning. Decibel. Luftljud och luftljudsisolering. 4.1.

Rackarberget. Sammanfattning. Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , Åsa Flarup Källmark

Holmuddsrännan, Gävle Buller från muddring av inseglingsleden


Bullerutredning Ulkavallen

Trafikbullerutredning

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

God ljudmiljö inom förskolan

Kerstin Persson Waye. Rapport nr 8: 2011 Enheten för Arbets- och miljömedicin Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 2:

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

Vårsta centrum, Botkyrka. Trafikbullerutredning. Rapport: r01 Datum: Revision 2:

TR

Varför är det viktigt att ha kunskap om ljud och människans hörselsinne?

Akustik i restauranglokaler

Skapa god ljudmiljö i öppna kontor

Frans Davidsson Konceptutvecklare Kontorslokaler

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Vägtrafikbuller. Effekter av vägtrafikbuller och betydelsen av en tyst sida i bostaden

Hämplingen 21. Bullerutredning. Sammanfattning. Uppdrag Hämplingen 21 Beställare Formbetong Anläggning AB Att. Rapportnr

RAPPORT. MOTOR-projekt - Lokal skärmning av buller Effekt av olika inglasningar av balkonger och fönster

KV ARKEN, UMEÅ. NYBYGGNAD AV BOSTADSHUS. TRAFIKBULLER

PM Akustik svar till yttrande från Länsstyrelsen och Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Tentamen Luft och buller 7,5 hp

Projektering av fasadåtgärder

Allmänt om flygbuller

Lokomobilvägen, Nacka kommun Bullerutredning

Leading expertise Sound and Vibration 2007 ÅF-Ingemansson AB 2. Leading expertise Sound and Vibration 2010 ÅF-Ingemansson 4.

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Sound Design at Work

Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Bullerutredning Kobben 2

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING

Höga ljud. Miljökontoret april 2011 Erik Engwall Pernilla Eriksson

Förändringar För att involvera barnen i arbetet började vi att prata med dem om olika ljud som finns i en matsal.

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Effekterna av bakgrundsbuller b och

Ljudrum. Inspelningsstudio Projektstudio Masteringstudio Hörsal Konsertsal

Hörapparatbrukare och kommunikation. Goda råd som bidrar till god kommunikation

HÄLSOENKÄT ÅK 4. Gör så här:

RAPPORT TR R01 Brakmarsvägen, Tyresö kommun Uppdatering av 2007 s bullerutredning

UTVECKLINGSMÄTNING I LABORATORIUM AV LJUDDÄMPANDE STOLSTASSAR AV TYPEN SILENT SOCKS

Det kostar pengar att skapa en bra ljudmiljö i skolan. Vad är en bra ljudmiljö värd för elever, lärare och samhället?

Kontroll av ljudisolering på inglasade balkonger

Skolenkäten 2015 Analys av insamlade enkätsvar våren och hösten 2015

RAPPORT R Kv. Kavringen, Hökarängen. Trafikbuller från spårtrafik. Antal sidor: 13

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Enkät till elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, 2016

Tack för att du deltar i ForskarFredags akustikförsök 2010.

Avancerad ljudmätare CIM8922

PROJEKTERINGSRÅD. Buller i bostaden I denna broschyr får du tips om produkter som reducerar ljudnivån

Buller i förskolan. Ohälsa och preventiva insatser. Fredrik Sjödin fredrik.sjodin@psy.umu.se. Umeå Universitet Institutionen för psykologi

Tillsynsprojekt förskolor och skolor Anna Baggström

Skolmåltidens kvalitet 2017/18 - elevernas perspektiv (Kort version)

Konsekvenser av nya regelverk om industri- och trafikbuller Bullernätverket 5 november Lisa Johansson

F9 Rumsakustik, ljudabsorption

Ljudnivåmätningar under Malmöfestivalen 1997

Arntorps verksamhetsområde, Kungälvs kommun. Trafikbuller för en framtida trafiksituation. Kompletterade PM till trafikbullerutredning.

1. Bakgrund. 2. Allmänt om trafikbuller

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Buller från motorcyklar utan ljuddämpare

Beställare: c/o Wallingatan 33. Vår Handläggare: Linus Höglundd

Transkript:

Buller i skolmatsalar En undersökning av 20 skolor i Stockholms län

Skolmatsalen bör vara en plats där eleverna får en chans att återhämta sig från skolarbetet med både näringsrik mat och social samvaro med sina kamrater. Men miljön i matsalen upplevs ofta som både stressande och bullrig. Hur fungerar det för eleverna att äta i denna miljö? Och hur kan man sänka ljudnivåerna? Det var frågor som ställdes inför projektet Buller i skolmatsalar som är finansierat av folkhälsoanslaget och som genomfördes 2005 2006 vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin inom Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. Hur mäter man ljud? Omslagsfoto: Ulf Palm/Scanpix Buller definieras som icke önskvärt ljud. Ljud består av tryckförändringar i luften som fortplantas från ljudkällan och som kan registreras av våra öron. Styrkan hos ljudet ljudnivån mäts i enheten decibel (db). Oftast används ett frekvensfilter, ett A-filter, som är anpassat till hur känsliga öronen är för olika frekvenser. Ljudnivån mäts då i dba. dba-värdet är en logaritmisk enhet, vilket får konsekvenser när man jämför olika ljudnivåer. Om antalet lika starka ljudkällor fördubblas ökar ljudnivån med 3 dba. Om antalet ljudkällor tiodubblas ökar ljudnivån med 10 dba. Ett exempel Vi antar att 100 elever i en skolmatsal ger upphov till en ljudnivå på 73 dba (en typisk ljudnivå i skolmatsalarna). Vi antar sedan att antalet elever fördubblas. Ljudnivån som orsakas av de 200 eleverna ökar då till 76 dba.

Så här gjorde vi Totalt valdes 20 matsalar på grundskolor i Stockholms län ut till projektet, de flesta från Stockholms stad. För att lättare kunna se vilka faktorer som hade betydelse för ljudnivåerna försökte vi välja matsalar som skilde sig mycket från varandra. Ljudnivåerna mättes under två hela luncher i varje skolas matsal. Samtidigt räknades antalet lunchgäster. Med hjälp av matschemat fick vi information om elevernas åldrar. Vi mätte efterklangstiderna (hur lång tid det tar för ett ljud att klinga av) och ljudet från diskmaskiner, kylar och ventilation. Vi bedömde också ljudet från stolarna, noterade om man hade plast- eller porslinstallrikar, matsalens storlek och annat som skulle kunna påverka ljudnivåerna. Med hjälp av ett statistikprogram beräknades vilka av faktorerna som hade betydelse för ljudnivån. Genom en enkät undersökte vi hur eleverna upplevde miljön i matsalen och hur de mådde i allmänhet. Totalt svarade 2 020 elever i årskurserna 4 9 på enkäten. Med hjälp av matschemat kunde vi koppla ihop enkätsvaren för varje elev med den ljudnivå som hade uppmätts under elevens lunch. Orsaker till matsalsbuller Ljud från ventilation och diskmaskiner I skolmatsalarna finns alltid bakgrundsljud från ventilationssystem, kylar och frysar och trafiken utanför. Bakgrundsljudet låg mellan 35 och 45 dba. Ljudet från diskmaskinerna varierade mellan 35 och 65 dba, beroende på var vi mätte i matsalen. Varken diskmaskinsbullret eller övriga bakgrundsljud hade någon större betydelse för den totala ljudnivån. Stolar, glas och porslin Glas och tallrikar av plast slamrar mindre, men vi kunde inte se att materialvalet hade någon betydelse för den totala ljudnivån i matsalen. Trästolar med filttassar på linoleum- eller plastgolv gav upphov till minst ljud. I matsalar med klinkergolv eller stolar med klena stålben var ljudnivån 1 2 dba högre.

Foto: Jan Danielsson/Scanpix. Flickorna på bilden har inget med texten att göra. Eleverna och de vuxna lunchgästerna Antalet elever var den klart viktigaste orsaken till att ljudnivån varierade i matsalarna. Ljudet uppkommer i första hand när eleverna pratar med varandra eller drar i stolarna. I början av lunchen när det var få elever i matsalen kunde ljudnivån ligga nära 65 dba. Ljudnivån ökade snabbt i takt med antalet elever till 75 80 dba under hög belastning. Olika elever orsakar olika mycket ljud men i genomsnitt såg vi att en fördubbling av antalet elever ökade ljudnivån med 3 dba. Elevernas ålder hade stor betydelse för ljudnivån. Eleverna i årskurs 9 var tystast medan ljudnivåerna hos årskurserna 1 och 4 var nästan 4 dba högre. För varje vuxen som kom in i matsalen sjönk ljudet ungefär lika mycket som det ökade för varje ny elev. Akustikens inverkan Matsalens akustik bestäms i första hand av den totala mängden ljudabsorberande material. Matsalar med dålig akustik kunde ha upp till 3 dba högre ljudnivå jämfört med de bästa matsalarna.

Beräkningsmodell för ljudnivån En statistisk modell för beräkning av ljudnivåerna togs fram inom projektet. Beräkningsmodellen kan beställas från Arbets- och miljömedicin. Här följer en grov förenkling. Utgångspunkten är en matsal med bra akustik och tysta stolar 1. Beräkna först nettoantal elever, dvs. antal elever minus antal vuxna. 2. Grundvärdet för 100 elever (nettoantal) 71,5 dba 3. Korrigera för aktuellt nettoantal 50 = 3,0 dba 150 = + 1,8 dba 75 = 1,2 dba 200 = + 3,0 dba 125 = + 1,0 dba 250 = + 4,0 dba dba 4. Korrigera för ljudalstring i olika åldrar Åk 9 = 2,5 dba Åk 1 och 4 = + 1,5 dba Åk 5 = 1,5 dba Övriga åk 0 8 = 0 dba dba 5. Korrigera för stolsbuller (inga tassar/stålben/ klinkergolv) + 1 2 dba 6. Korrigera för dålig akustik (dåliga takabsorbenter, lång efterklangstid, hårda och kala ytor, liten matsal) = + 1 3 dba dba dba 7. Uppskattad ljudnivå (summera) dba Hur påverkas man av buller? Det är troligen ingen risk för att eleverna får hörselskador under skolluncherna. För att vuxna ska få hörselskador krävs att ljudnivån ligger över 80 dba under ett stort antal hela arbetsdagar. I en skolmatsal är ljudnivån sällan högre än 80 dba under de 20 30 minuter som lunchen varar. Men buller kan ha andra effekter på hälsan. Ljudnivån under ett normalt samtal ligger vid 65 dba. När bakgrundsljudet ökar över 55 dba blir det gradvis svårare att höra vad som sägs och föra ett samtal med normalt röstläge. Buller kan också verka tröttande, öka stressnivån och höja blodtrycket. I ett sovrum bör ljudnivån inte vara högre än 30 dba.

Matsalsbullrets påverkan på eleverna Vi frågade eleverna om matsalsbullret, vilka ljud de störs av, om trivseln i matsalen och ställde även några allmänna hälsofrågor. Hälften av eleverna svarade att det ofta eller alltid brukade vara bullrigt i matsalen. De yngre eleverna tyckte att ljudnivån i matsalen var högre än vad de äldre tyckte. Men de äldre eleverna rapporterade mer hälsobesvär. Eleverna stördes mest av prat från andra elever, men även av ljud från stolarna. Med hjälp av matschemat undersökte vi om det fanns ett samband mellan ljudnivån under lunchen och hur eleverna svarade på enkäten. Nästan alla elever utsattes för ljudnivåer mellan 70 och 76 dba. Bland de äldre eleverna (åk 6 9) var sambanden mellan ljudnivån under lunchen och enkätsvaren inte särskilt tydliga. Bland de yngre eleverna (åk 4 5) fanns däremot tydliga samband. Diagrammet visar att för de yngre eleverna ökade andelen med besvär två till fyra gånger när ljudnivån ökade från 70 72 dba till 74 76 dba.

Vad kan man göra för att sänka ljudnivåerna? Foto: Jennie Lindström Här följer några tips på hur man kan sänka ljudnivån i skolmatsalen. Utförligare råd finns att beställa från Arbets- och miljömedicin. Högklassiga ljudabsorbenter i taket är en grundförutsättning för lägre ljudnivå. Även den övre delen av väggarna förses med absorbenter om det är möjligt. Antalet elever i matsalen måste sänkas ordentligt för att det ska påverka ljudnivån en halvering sänker ljudet med ca 3 dba. Dela in matsalen i mindre sektioner med hjälp av bullerabsorberande skärmar. Om taket har bra ljudabsorption motverkar skärmarna att ljudet sprids mellan sektionerna och ljudnivån bestäms av antalet elever inom varje sektion. Skärmar förbättrar också akustiken och kan göra att matsalen upplevs som mer småskalig och trivsam. Vuxna som närvarar under lunchen och äter tillsammans med eleverna sänker ljudnivån, särskilt om de sprider ut sig. Gör matschemat så att eleverna kan äta utan stress och trängsel och vid en vettig tidpunkt. Tänk på att elever i olika åldrar avger olika mycket ljud och fördela mattiderna så att det blir en jämn belastning. Undvik stolar med klena stålben. Det finns stabila stålkonstruktioner. Till trästolar finns det särskilda slitstarka tassar. De vanliga filttassarna slits ut snabbt. Avskilj diskinlämningen med en bullerabsorberande skärm. Även taket över diskinlämningen bör vara bullerabsorberande. Det förbättrar också för diskpersonalen. Diskutera regelbundet med eleverna om hur de kan bidra till att det ska bli tystare i matsalen.

Sammanfattning Projektet har studerat orsakerna till buller i skolmatsalar och samband mellan ljudnivån och elevernas hälsa och trivsel. 20 matsalar valdes ut inom Stockholms län, de flesta från Stockholms stad. Ljudnivåerna mättes under två luncher, samtidigt som antalet lunchgäster räknades. En enkät besvarades av 2 020 elever i årskurserna 4 till 9. Ljudnivån under luncherna varierade mellan 65 och 80 dba. För de flesta eleverna låg medelvärdet under lunchen mellan 70 och 76 dba. Projektet har lett fram till en statistisk modell för beräkning av ljudnivån i skolmatsalar. Ljudet bestäms i första hand av antalet elever. Andra viktiga faktorer är mängden ljudabsorbenter, elevernas ålder och typ av stolar. Närvaro av vuxna sänker ljudnivån. De flesta elever trivdes bra i matsalen trots att hälften ansåg att det var bullrigt. För de yngre eleverna (åk 4 5) fann vi tydliga samband mellan ljudnivån och trivsel och hälsa. Andelen besvärade ökade två till fyra gånger när ljudnivån ökade 4 dba. För de äldre eleverna (åk 6 9) var sambanden svårtolkade. Tryck: Edita, 2007 För dig som vill veta mer Beräkningsmodell för matsalsbuller och råd för tystare skolmatsalar, Arbets- och miljömedicin, 2007. Buller i skolmatsalar, rapport, Arbetsoch miljömedicin, hösten 2007. Hörselhälsa ett studiematerial för grundskolan, Arbetslivsinstitutet, 2004. Projektledare Anders Lundin, yrkeshygieniker anders.b.lundin@sll.se, 08-737 36 82 I projektgruppen har ingått: Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent i miljömedicin Marie Mulder, statistiker Centrum för folkhälsa Arbets- och miljömedicin Tel. 08-737 37 00, fax 08-33 43 33 Norrbacka, 171 76 Stockholm amm@sll.se, www.folkhalsoguiden.se