Handlingsplan 2011-2014 konkretisering av Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030

Verksamhetsplan 2011-06-07 Handlingsplan 2011-2014 konkretisering av Norrköpings kommuns energiplan 2009-2030 KS 2009/0492 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2011. Handlingsplanen kompletterar den lagstadgade planen Energiplan för Norrköpings kommun 2009-2030, KS 2006/0090. Handlingsplanen fungerar som verksamhetsplan under åren 2011-2014 för energieffektivisering och övergång till förnybara bränslen för de kontor, bolag och kommunalförbund som nämns i handlingsplanen. EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET

2 (52) Innehållsförteckning INLEDNING... 3 ENERGIANVÄNDNING NULÄGESANALYS... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTGÄRDER... 7 UPPFÖLJNING... 9 BYGG OCH MILJÖKONTORET...11 KOMMUNSTYRELSENS KONTOR EKONOMI & STYRNINGSKONTORET...13 KOMMUNSTYRELSENS KONTOR KOMMUNSERVICE, HÅLLBAR UTVECKLING...14 KOMMUNSTYRELSENS KONTOR NÄRINGSLIVSKONTORET...16 IT ENHETEN...17 STADSBYGGNADSKONTORET...19 TEKNISKA KONTORET...27 ETABLERING NORRKÖPING...31 EVENTFASTIGHETER...33 HYRESBOSTÄDER...35 UPPHANDLINGSCENTER...42 BILAGA 1. MÖJLIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN I ENERGIPLANEN...44 BILAGA 2. DETALJERAD REDOVISNING AV ENERGIANVÄNDNINGEN...50

3 (52) Inledning Norrköpings kommuns Energiplan antogs av kommunfullmäktige den 30 mars 2009. Vid samma tillfälle beslutade fullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en åtgärds- och handlingsplan för den kommunala verksamheten för de närmaste fyra åren, som stöder energiplanens långsiktiga mål. Energiplanens långsiktiga mål är att år 2030 har Norrköpings kommun ett energisystem som är effektivt och inriktat på att minimera energianvändningen; detta innebär att den totala energianvändningen ska minska med 30 procent jämfört med år 2005. använder enbart förnybara energikällor; detta innebär att vi ska alltid välja förnybara energikällor, och därmed sträva efter att påverkan på klimatet och miljön ska bli så liten som möjligt. är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär; detta innebär att energisystemet ska tåla både de fysiska och de socioekonomiska påfrestningarna från ett ändrat klimat. Fysiska påfrestningar är till exempel skyfall, stormar och liknande. Socioekonomiska påfrestningar kan vara prishöjningar på bränslen, instabilitet i omvärlden och flyktingströmmar. Arbetet med handlingsplanen har delats in i två etapper, där den första etappen är inriktad främst på fysiska strukturer, investeringar och upphandling. De delar av kommunen som omfattas av denna etapp av handlingsplanen är bygg- och miljökontoret, näringslivskontoret, stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret, Upphandlingscenter, IT-enheten, Eventfastigheter, Etablering i Norrköping, Hyresbostäder och Norrköping Vatten. Norrköping Flygplats och Norrköpings Hamn och Stuveri ingår inte i detta arbete utan kommer att hanteras i särskild ordning. Den andra etappen, som får en egen handlingsplan, kommer att omfatta attityder och beteenden. Detta arbete kommer att beröra samtliga i kommunkoncernen. Ekonomi- och styrningskontoret fick i uppdrag att leda arbetet med att ta fram kommunala handlingsplaner utifrån Energiplanen. För etapp ett sker detta genom en arbetsgrupp med representanter för ovanstående förvaltningar, enheter och bolag. På grund av omorganisation och ändrade ansvarsområden blev arbetet med handlingsplanen fördröjt och inleddes först i början av 2010. Den fyraåriga handlingsplanen kommer därför att gälla för åren 2011-2014. Gruppens uppgift är att ta fram åtgärdsförslag för den egna verksamheten, som dels minskar energianvändningen och dels ökar användningen av förnybara bränslen. För den kommunala organisationen finns följande mål i Energiplanen.

4 (52) Kommunfullmäktige beslutade den 30 mars 2009 att fastställa långsiktiga mål för energiarbetet. Dessa innebär sammanfattningsvis att energianvändningen skall halveras samt att endast förnybar energi skall användas år 2030 (se tabell nedan). 2009 2013 2017 2021 2025 2030 Effektivisering 15 % 30 % 40 % 45 % 48 % 50 % Förnybar energi 15 % 50 % 70 % 80 % 90 % 100 % Arbetsgruppen har arbetat med inriktningen att det är det långsiktiga målet som ska prioriteras, men att årliga uppföljningar görs för att följa utvecklingen. Energianvändning - nulägesanalys En sparad kilowattimme är den bästa ur både miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt. Den energi som inte behöver produceras orsakar varken några utsläpp eller kostnader. Avgränsningar/Omfattning Organisation Redovisningen av kommunens energianvändning för åren 2005 till 2010 omfattar i nuläget samtliga kommunala enheter och bolag med undantag för Norrköpings Hamn och Stuveri samt Norrköping flygplats. När det gäller transporter redovisas energianvändningen för kommunala enheter. Energislag Uppgifterna om användningen av olika energislag har tagits fram utifrån tillgänglig statistik eller kompletterande beräkningar. Det har dock inte varit möjligt att få fram detaljerade uppgifter om all energianvändning. Nedan redovisas därför kort vilka avgränsningar som gjorts för olika energityper samt hur det påverkar redovisningen. Fjärrvärme/Biobränsle I kommunens energiuppföljningssystem ingår biobränsle (pellets vid små anläggningar) i den redovisade mängden fjärrvärme. Där det varit möjligt har mängden biobränsle beräknats och redovisats för sig. El för uppvärmning Här redovisas all el som används för uppvärmning av kommunala lokaler, det vill säga direktverkande el, el till pannor för vattenburen el samt el till värmepumpar. Övrig el När det gäller övrig el ingår både fastighetsel (såsom drift av ventilation, belysning) och verksamhetsel (den el som används i respektive verksamhet, till exempel datorer och köksutrustning). I övrig el ingår även el för drift av Norrköping Vattens anläggningar (vattenverk, avloppsreningsverk, pumpstationer och liknande) samt drift av gatubelysning.

5 (52) Energi för transporter I energi för transporter ingår de energislag som används i den kommunala verksamheten, det vill säga bensin, diesel, biogas, etanol och el. De transportaktiviteter som omfattas är privata bilar i tjänsten, tjänstebilar, färdtjänst, sjukresor, skolskjuts, kollektivtrafik, avfallsinsamling, internpost och tågresor. Här saknas uppgifter från bland annat entreprenader för drift och underhåll av vägar och parker, lokalförvaltning med mera, vilket gör att den redovisade energianvändningen för transporter är lägre än den faktiska. När det gäller transporter är basåret 2007, vilket beror på att en längre tillbakablick skulle ha krävt en alltför omfattande arbetsinsats. Nuvarande energianvändning Energianvändning i lokaler mm i MWh (detaljerad redovisning i bilaga 2) 1. Kommunen 2005 2009 2010 Fjärrvärme 83 244 84 874 81 556 Biobränsle 2 308 2 308 Olja 8 816 3 422 3 427 El (uppvärmning) 11 104 8 461 7 916 El (övrigt) 53 422 51 954 51 591 Totalt 156 586 151 019 146 798 1. I tabellen ingår energianvändningen för lokaler inom ramen för lokalförsörjning, kultur och fritid, specialfastigheter, mark och exploatering, bråvalla samt tekniska kontorets gatubelysning. 2. Bolagen 2005 2009 2010 Fjärrvärme 169 451 177 692 163 332 Biobränsle Olja 1 600 1 788 1 788 El (uppvärmning) 2 400 2 400 2 400 El (övrigt) 43 449 43 778 41 787 Totalt 216 900 225 658 209 307 2. När det gäller bolagen ingår energianvändningen för hyresbostäder, etablering norrköping, eventfastigheter samt norrköping vattens användning av el och värme för vattenproduktion och avloppsrening. Koncernen totalt 2005 2009 2010 Fjärrvärme 252 695 262 566 244 888 Biobränsle 2 308 2 308 Olja 10 416 5 210 5 215 El (uppvärmning) 13 504 10 861 10 316 El (övrigt) 96 871 95 732 93 378 Totalt 373 486 376 677 356 105 I tabellen redovisas hela kommunkoncernens energianvändning (tabell 1 + 2) exklusive transporter.

6 (52) Energianvändning för transporter i MWh (endast kommunen) Typ av transport 2007 2009 2010 Egen bil i tjänst 1 171 1 182 1 142 Tjänstebilar 3 011 3 323 3 413 Färdtjänst/sjukresor 3 742 3 726 3 726* Skolskjuts 2 050 1 640 1 640* Kollektivtrafik 22 897 26 676 26 917 Avfallsinsamling 2 717 2 710 2 710* Totalt 35 588 39 257 39 548 *Uppgift saknas - samma mängd som 2009 används Uppföljning av energiplanens mål Energiplanens mål är dels kopplade till en effektivisering av den totala energianvändningen och dels till den andel förnybar energi som används. I tabellerna nedan jämförs dessa mål med utvecklingen mellan 2005 och 2010. Energieffektivisering Energianvändning 2005 (basår) 2009 2010 MWh % MWh % MWh % Lokaler mm 373 486 100 376 677 +0,8 356 105-4,7 Transporter 35 588 100 39 257 +10,3 39 548 +11,1 Energianvändning totalt 409 074 100 415 934 +1,7 395 563-3,3 Energiplanens mål 100-15% För basåret (2005) anges energianvändningen som 100%. Till 2009 är energiplanens mål att uppnå en minskning med 15%. Den faktiska utvecklingen mellan 2005 och 2009 är att energianvändningen ökade något i kommunens lokaler och relativt kraftigt när det gäller transporter. Under 2010 minskade energianvändningen i lokaler markant och minskningen är nu ca 5% jämfört med år 2005. Det bör i sammanhanget påpekas att den totala energianvändningen är ett otillräckligt mått för uppföljning av energiarbetet. Det finns därför ett stort behov av att ta fram nyckeltal som tar hänsyn både till storlek och typ av lokaler och i vissa fall också har en koppling till hur mycket verksamhet som bedrivs. Se vidare under rubriken nyckeltal och uppföljning nedan. Andel förnybar energi Förnybar energi 2005 (basår) 2009 2010 MWh % MWh % MWh % Lokaler mm 275 350 73,7 294 330 78,1 278 946 78,3 Transporter 12 918 36,3 18 097 46,1 18 231 46,1 Förnybar energi totalt 288 268 70,5 312 427 75,1 297 177 75,1 Energiplanens mål 15%

7 (52) Beräkningen av andel förnybar energi baseras på ett antal mer eller mindre exakta antaganden. Man kan dock konstatera att andelen förnybar energi är stor både när det gäller transporter och lokaler. Under 2009 var andelen förnybar energi totalt ca 75% jämfört med energiplanens mål på 15%. Viktiga faktorer i sammanhanget är inköpen av förnybar el, fjärrvärmens relativt höga andel förnybar energi samt satsningar på bred front när det gäller förnybara bränslen för transporter, t ex när det gäller kollektivtrafik, leasingbilar, skolskjuts/färdtjänst och avfallsinsamling. Handlingsplanens åtgärder Förvaltnings- och bolagsspecifika åtgärder De kommunala enheter och bolag som medverkat i arbetet har tagit fram en handlingsplan för det egna arbetet under perioden 2011-2014. Åtgärdernas samman- fattas i tabellen nedan. Respektive handlingsplan redovisas i sin helhet på sidan 9-41. Bygg och miljökontoret Kommunservice Hållbar utveckling Näringslivskontoret IT-enheten Stadsbyggnadskontoret Mark och exploatering Fysisk planering Lokalförsörjning Tekniska kontoret Stadsmiljö och naturvård Gatubelysning Kollektivtrafik Skolskjuts och färdtjänst Fördjupad energitillsyn Digitala utskick till nämndledamöter Årliga infoträffar med allmänhet Grönt kontor SPIRA Gröna verksamheter Myggnät och Spiderweb KLIMP-KLimatklippet Hållbart resande Nätverk mindre tillverkningsföretag Seminarier energibesparing Samverkan med hållbar utveckling Ersätta fysiska servrar med virtuella Centralt styrd energibesparing av IT-utrustning och miljöanpassat sortiment Översyn av befintligt fastighetsbestånd avseende energisystem och förbättringspotential Val av energisystem vid ombyggnation Skapa strukturer som minimerar biltrafik och prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik Energieffektivisering Riktlinjer och avtal Förnybar energi Beteendeåtgärder Planering Översyn, uppdatering och uppföljning av miljökrav i entreprenader. Utbyte av armaturer Driftoptimering Biogasdrivna bussar i landsbygdstrafiken Spårväg till Ringdansen Optimera planerade turer

8 (52) Följa teknikutvecklingen för större skolbussar Avfallshantering Etablering Norrköping Eventfastigheter Hyresbostäder Norrköping Vatten Ökade miljökrav vid upphandling av avfallsinsamling Framtagande av nyckeltal för energianvändningen Upprätta standardavtal som ger incitament för energieffektivisering Införa incitament vid nya hyresavtal samt förändra befintliga där det finns potential att minska energianvändningen. Förvaltning i egen regi Uppföljning och optimering via central driftövervakning Ersätta ålderstigen utrustning med ny och energieffektiv Prioritetsordning från den största till den minsta förbrukaren Information till brukare Organisation - Följa upp så att alla identifierade punkter bearbetas, beslutas och genomförs. Beteende - Färdigställa utbildning och låta både all personal och därefter så många hyresgäster som möjligt gå denna. Ekonomi - Analysera och genomföra åtgärder på områden med störst andel förbrukade kwh samt där ordinarie underhåll är planerat. Övergripande riktlinjer Åtgärder dricksvattenverk, -täkter och -reservoarer Åtgärder avloppsverk Åtgärder ledningsnät och pumpstationer Attityd- och beteendepåverkande arbete Enligt kommunens Energiplan ska kommunkoncernen minska sin energianvändning med 50 procent för åren 2005 2030. För att kunna uppnå detta ambitiösa mål måste kommunen arbeta på flera olika sätt med konkreta investeringar i energieffektivisering, upphandling med energihänsyn, energieffektiv planering och även med att försöka påverka attityder och beteenden. Nulägesbeskrivning Genomförande Under första halvåret 2011 genomfördes en nulägesanalys för beteendepåverkande arbete inom områdena hållbar utveckling och energi. En sammanfattning av den rapport som blev resultatet följer nedan. Nulägesbeskrivningen skedde med hjälp av ett flertal metoder intervjuer med personal som arbetar med beteendepåverkande arbete på olika enheter i kommunen, en webbaserad enkät som skickades ut till samtliga anställda i kommunen, fokusgrupper med deltagare från kommunens olika verksamheter och en omvärldsbevakning om kommunikationsprojekt som genomförts av andra kommuner och landsting i Sverige eller i Europa. Resultat För att en beteendeförändring ska bli varaktig måste, enligt Lars J. Lundgren, tre faktorer vara uppfyllda veta man måste ha kunskap om varför och information om hur man ska ändra sitt beteende

9 (52) kunna man måste få möjlighet till att ändra sitt beteende vilja man måste ha lust och uppleva någon form av vinst med beteendeförändringen, känna att just jag är berörd av detta. Man kan också beskriva det som att för att få en beteendeförändring att ske måste huvud, hand och hjärta vara med. I många fall i kommunens arbete inriktas arbetet på den första punkten att öka kunskapsnivån, i några fall finns även någon av de andra två punkterna med, men det är sällsynt att arbetet med beteendeförändring lyckas ha med alla tre punkterna. Planerad fortsättning I det fortsatta arbetet med implementeringen av Energiplanen kommer en genomarbetad handlingsplan för att beteendepåverkande arbetet med energifrågor att tas fram. En ny arbetsgrupp med berörda förvaltningar och bolag kommer att engageras i detta arbete. Uppföljning Nyckeltal Att kunna redovisa relevanta resultat från genomförda satsningar är avgörande för det framtida arbetet. Därför måste nyckeltal för uppföljning utvecklas. Relevanta nyckeltal och uppföljningsmetoder krävs också för att fullgöra kommunens skyldighet att lämna statistik till energimyndigheten, svara på enkäter från olika intresseorganisationer samt för uppföljning av andra kommunala mål t ex enligt gällande miljöprogram. Nyckeltalen måste ha en koppling till verksamheternas omfattning. Ett grundläggande exempel är att ta hänsyn till fastighetsbeståndets storlek. Här är det också viktigt att man gör klart på vilket sätt lokalytor ska räknas fram eftersom det finns ett antal olika begrepp som LOA/BOA, BRA, BTA, ATemp, osv. Det är viktigt att även specifika nyckeltal tas fram för vissa verksamheter. Energianvändningen påverkas av vilken typ av verksamhet som bedrivs och i vilken omfattning. Exempel på olika verksamhetstyper är skolor, kontor, vårdlokaler, badhus, ishallar och liknande. Exempel på mått på omfattning är antal elever, arbetsplatser, vårdplatser, badhusbesökare, träningstimmar och producerad mängd dricksvatten. Uppföljning av handlingsplanens åtgärder Som redovisats ovan kommer nyckeltal tas fram för uppföljning av handlingsplanen. Arbetet kommer att samordnas av ekonomi- och styrningskontoret. Det är dock viktigt att varje enskild verksamhet tar fram nyckeltal för den egna verksamheten.

10 (52) Ambitionen är därefter att arbetsgruppens medlemmar redovisar resultaten till ekonomi- och styrningskontoret som sammanställer och utvärderar dessa varje halvår. Utifrån kommande utvärderingar bör också arbetet med en uppdatering att påbörjas i god tid så att en ny handlingsplan kan fastställas för år 2014 och framåt.

11 (52) Bygg och miljökontoret Beskrivning av verksamheten Bygg och miljökontoret är en myndighetsförvaltning med gemensam administration och verksamheterna bostadsanpassning, bygglov, lantmäteri, livsmedel samt miljö- och hälsoskydd. I den politiska styrningen av kontoret finns fokus på energifrågor på flera sätt i uppdragsplanen och i beskrivningen av förvaltningens ansvar. Kontoret är ett Grönt kontor enligt Norrköpings kommuns kriterier. På arbetsplatsen har kriterierna för Grönt kontor förstärkts något avseende energifrågor. Inom kontoret finns energi- och klimatrådgivningen och de samarbetar med kontorets hållbarhetsombud. Man fokuserar till exempel på utbildning inom energiområdet, elektroniska utskick av handlingar till nämndledamöter, installering av närvarogivare och liknande. Åtgärder i myndighetsutövning Bygglov Bygglov hanterar bygglovsansökningar och bygganmälningar. Detta behövs för att främja en god och långsiktigt hållbar utveckling av livsmiljön i samhället. Vid en bygglovprövning kontrolleras att den planerade åtgärden uppfyller samhällets krav på placering och utformning. En byggnads tekniska egenskaper måste också kontrolleras före byggstart. Hos bygglov finns också energi- och klimatrådgivningen, som är till för alla i kommunen. Rådgivarna informerar i energi- och klimatfrågor, ger vägledning för att hitta rätt systemlösning på din uppvärmning, hjälper till att hitta rätt elavtal och ger råd om hur man kan hushålla med energi för ett hållbart samhälle. Inför byggsamråd skickar vi ut information till byggherren om hur man bygger energieffektivt. Energifrågor och krav på energieffektivitet enligt BBR diskuteras alltid med byggherren vid byggsamrådet. Bostadsanpassning Bidrag för bostadsanpassning kan lämnas till enskild person som äger en bostad för permanent bruk eller som har en sådan bostad med hyres- eller bostadsrätt. Syftet med bidraget är att ge människor med funktionsnedsättning en möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Kommunen prövar ansökan, står för kostnaden för bidragen och tar fram förslag på lämplig lösning i samråd med den sökande, arbetsterapeut och entreprenör. Lagstiftningen gör det inte möjligt att ställa formella krav. Men vi väger in energieffektivitet vid bidragsprövning, då det är möjligt.

12 (52) Miljö- och hälsoskydd Miljö- och hälsoskydd arbetar utifrån miljöbalken, som reglerar vad och hur man ska göra för att minska risker för människors hälsa och miljön. De statliga verken ger ut föreskrifter och allmänna råd till hjälp för hur lagarna ska tolkas. Dessutom finns det lokala författningar för kommunen som också ska följas. De arbetsuppgifter som kontoret har är främst kontroll och tillsyn, vilket innebär granskning av anmälningar av åtgärder, installationer, nya verksamheter, anläggningar och lokaler; utredning av klagomål; genomförande av egna undersökningar och utredningar; provtagning på bland annat badvatten utomhus och i bassänger samt kontroll av verksamheters egenkontroll. Miljö- och hälsoskydd genomförde fördjupad energitillsyn under 2010. Erfarenheterna används i rådgivning om effektiva energibesparande åtgärder till företagen och ingår som en naturlig del i den löpande tillsynen. Åtgärder enligt kontorets energiplan Nr Mål Åtgärd Ansvar Tidplan Uppföljning 1 Energieffektivisering vid utskick av nämndhandlingar. Digitala utskick till alla nämndledamöter som godkänt det Förvaltn.chef och nämndsekr. 2011-2014 Jämför med fakturor på porto, kuvert, kopieringspapper mm från föregående år. 2 Effektivisera energiarbetet och informera om energifrågor. Som energiansvarig utses energi- och klimatrådgivarna. De har årliga möten om energifrågor på kontoret. Förvaltningschefv erks.chefer samt energi- och klimatrådgivare 2011-2014 Varje år i september i samband med uppföljning av "Grönt kontor" 3 Öka byggandet av energisnåla byggnader och effektivare utnyttjande av energi för uppvärmning. Årliga informationsträffar om energieffektivt byggande och optimerad energiförbrukning till allmänheten. Inbjudan sker via tomtkön, annonseringar i press och på kommunens hemsida av energi- och klimatrådgivarna. Förvaltningschef samt energi- och klimatrådgivare 2011-2014 Antal besökare vid informationsträffarna samt antal beslut om nya värmepumpar. 4 Minska energiförbrukningen på förvaltningen. Alla följer kontorets energihandlingsplan och interna miljöpolicy för "Grönt kontor". Förvaltningschef och verksamh.chefer 2011-2014 Minst en gång per år av förvaltningsledningen Uppföljning Miljö- och energieffektivisering och hur vi uppfyller målen i energihandlingsplanen och som Grönt kontor tas upp på ledningsgrupps- och arbetsplatsmöten minst en gång per kvartal. Revidering och kontroll av att kontoret följer energihandlingsplanen sker i september varje år. Högsta ansvar har förvaltningschefen och därefter verksamhetscheferna. De delar det operativa ansvaret med energiansvariga, inköpsansvariga och all övrig personal.

13 (52) Kommunstyrelsens kontor Ekonomi- & styrningskontoret Ekonomi- och styrningskontoret har kommungemensamma resurser för arbetet med ekonomi, kvalitetsfrågor, IT-frågor, strategiska miljöfrågor, strategiska frågor rörande välfärd och hållbar utveckling, statistik och omvärldsbevakning. Inom kontoret finns också internbanksfunktionen, som fungerar som bank för hela kommunkoncernen. Ekonomi- och styrningskontoret har i uppdrag att se till att ambitionerna i kommunens Energiplan genomförs. Kontoret har hållit i den arbetsgrupp som tagit fram den första handlingsplanen utifrån Energiplanen. Åtgärder För att genomföra Energiplanen måste dels arbetet i den nuvarande arbetsgruppen och dels arbete med inriktning på nya områden och målgrupper fortsätta. Fortsätt arbetet med nuvarande kommuninterna arbetsgrupp för att genomföra energieffektiviseringar och övergång till förnybara bränslen. Skapa en ny arbetsgrupp för det beteendepåverkande arbetet och ta fram en kommunintern handlingsplan för det arbetet. Påbörja arbetet med att engagera externa aktörer inom kommunens geografiska område för att uppnå målen i Energiplanen. Olika indikatorer och nyckeltal behöver tas fram och kommuniceras för att visa på effekterna av det arbete inom energiområdet som genomförs. Utvärdering av resultaten och eventuella förändringar i redan föreslagna åtgärder behöver beredas för politiskt ställningstagande. I samarbete med berörda förvaltningar och bolag tas energinyckeltal fram och redovisas i kommunens årsredovisning. En mer omfattande uppföljning och utvärdering av kommunens arbete med energifrågor tas fram en gång om året till halvårsskiftet. Ett årligt uppföljningsevent arrangeras för externa och interna aktörer.

14 (52) Kommunstyrelsens kontor Kommunservice, hållbar utveckling Verksamhet Uppdraget för kommunservice, Hållbar utveckling, är att på olika sätt engagera både interna och externa aktörer i hållbarhetsarbetet, att skapa beteendeförändringar bland olika målgrupper som leder till ett mer hållbart Norrköping. Hållbarhetsfrågorna handlar inte enbart om energi, men energi är en tydlig del i hållbarhetsarbetet. SPIRA 2004 startade nätverket SPIRA, som är en hållbarhetsdiplomering för privatpersoner. Ett 60-tal kriterier hjälper deltagarna att göra mer hållbara val i sin vardag. Flera kriterier handlar om att minska sin energianvändning, andra handlar om källsortering, spara vatten, engagera sig i föreningar, motionera och välja ekologiskt i butiken. För att höja kunskapsnivån och ge inspiration erbjuds deltagarna 7-8 seminarier varje termin. Medlemskap i nätverket och deltagande i seminarierna är kostnadsfritt. Vid början av 2011 hade SPIRA drygt 1200 deltagare. Genom olika informations- och marknadsföringsinsatser öka antalet deltagare i SPIRA med 200 personer per år. Erbjuda minst ett seminarium per termin på energi- och klimattema. Gröna verksamheter Hotell, vandrarhem och kontor i Norrköping kan certifiera sig som Gröna verksamheter, en enklare form av miljöcertifiering. Kravet är att klara ett tjugotal kriterier som inventeras varje år. Några kriterier berör energi, bland annat att kontorsapparater ska vara helt avstängda när de inte används och i energisparläge övrig tid och att vitvaror som köps in ska vara av energiklass A. 2011 är 11 hotell och vandrarhem och 38 kontor diplomerade. Genom olika målgruppsinriktade insatser öka antalet Gröna verksamheter med minst fem per år. Revidera kriterierna under 2011 och ta fram fler kriterier kring energi. Myggnätet och Spiderweb För att engagera barn och ungdomar i hållbar utveckling finns två olika nätverk; Myggnätet för barn mellan 4-9 år och Spiderweb för dem som är 10-16. Nätverken samordnas med utbildningskontoret, Norrköping Vatten och tekniska kontoret. Miljöspanarna i Myggnätet får olika uppdrag att genomföra tillsammans i klassen och därefter redovisa i form av exempelvis en utställning. För ungdomarna i Spiderweb är uppdragen webbaserade och väljs av respektive klass. Genomföra olika informationsinsatser för att öka antalet deltagare i respektive nätverk. Minst två av miljöspanaruppdragen under handlingsplanens period ska vara på ett energitema.

15 (52) Klimatinvesteringsprogram (KLIMP) Norrköpings kommun driver ett KLIMP med ett flertal åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Programmet löper mellan 2008-2012 och innehåller ett antal fysiska åtgärder som företag och kommunala bolag ska genomföra under programperioden. Kommunservice stöttar och samordnar detta arbete samt driver en egen åtgärd som är ett beteendepåverkande projekt i form av Klimatklippet eller Klimatsmarta Hageby Världens Centrum. Genom detta projekt ska man dels förbättra personalens hälsa och ekonomi samt minska behovet av personalparkering. Samtidigt ska man minska klimatpåverkan genom att spara 25 kilo CO2 utsläpp per deltagare genom att personalen byter ut minst 25 stycken 5 km bilresor till förmån för gång, cykel, kollektivtrafik. Klimatklippet - Genomföra ett samarbetsprojekt mellan Norrköpings och Linköpings kommun, Hageby Världens Centrum, IKANO-huset och Trafikverket. Arbetet påbörjades under 2009 och genomförs under 2011 och handlar om att påverka beteendet gällande resvanor till och från jobbet för anställda på Hageby - Världens Centrum och IKANO-huset. Hållbart Resande Norrköpings kommun driver sedan 2009 arbete inom Hållbart Resande. Detta inkluderar bland annat arbete med beteendepåverkande åtgärder och syftar till att få fler människor att resa hållbart att påverka människors attityder och beteenden redan innan resan påbörjats. Begreppet Hållbart Resande omfattar även Mobility Management. Hållbart Resande ska ingå som en naturlig del i ordinarie verksamhet, för att uppnå mål om hälsa, trafiksäkerhet, miljö, klimat och en mer attraktiv stad. På lång sikt är ambitionen att hållbara resval ska vara naturligt för alla anställda, förtroendevalda, näringslivet, medborgare och besökare i Norrköpings kommun Arbetet med Hållbart Resande inkluderar ett stort antal åtgärder och processer vilka beskrivs i en handlingsplan för Hållbart Resande. Ett exempel på åtgärd beskrivs nedan. Europeiska trafikantveckan: - Den 16-22 september varje år genomförs Europeiska trafikantveckan i vilken Norrköping aktivt deltagit de senaste åren med ett flertal aktiviteter i form av föreläsningar, cykelauktioner, teater m.m. Syftet är att få så många anställda i kommunen och norrköpingsbor som möjligt att gå, cykla eller åka kollektivt.

16 (52) Kommunstyrelsens kontor Näringslivskontoret Verksamhet Näringslivskontorets uppdrag är att skapa bra förutsättningar för befintliga företag att finnas och utvecklas, för företag att etablera sig och för nya företag att starta. Genom detta ska företagen kunna erbjuda fler arbetstillfällen och därmed ge fler människor möjlighet att försörja sig själva. Detta skapar tillväxt som i sin tur är en förutsättning för att välfärden ska kunna öka. Tillväxten ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Nätverk mindre tillverkningsföretag Många mindre företag har svårt att hinna med att uppdatera sig när det gäller energibesparing. Därför genomförde näringslivskontoret ett projekt med syfte att sänka energikostnaderna för mindre tillverkningsföretag under 2010. Av de 13 företag som deltog i projektet, vill 6 av dem fortsätta att träffas för att diskutera energibesparingsåtgärder. Näringslivskontoret arrangerar nätverksmöten med gruppen och sätter agendan för mötena. Nätverket kan utökas om fler företag visar intresse för att delta. En av kommunens energirådgivare deltar också. Seminarier energibesparing Det går åt mycket energi inom livsmedelshandelns olika kyldiskar. En test som gjorts av Energimyndigheten visar att energiåtgången för en dryckeskyl kan variera mellan 1 646 kwh och 7 975 kwh per år beroende på vilken typ av kyl man väljer. Näringslivskontoret, i samarbete med Kommunservice, Hållbar utveckling, bjuder in till ett seminarium om hur man kan spara energi genom att välja energisnåla kyldiskar. Även när det gäller belysning finns stora besparingar att göra bland Norrköpings företag. Näringslivskontoret, i samarbete med Kommunservice, Hållbar utveckling, bjuder in till ett seminarium om hur man kan spara energi genom att välja en mer energisnål belysning. Även andra seminarier som visar på möjligheter att spara energi kan bli aktuella under perioden. Samverkan mellan näringslivskontoret och kommunservice, hållbar utveckling Näringslivskontoret samarbetar med Kommunservice, Hållbar utveckling, angående hållbarhet generellt. Under 2010 bjöds Hållbar utveckling in till ett handelsgruppsmöte för att berätta om Fairtrade city. Näringslivskontoret fungerar i vissa fall som en länk mellan Hållbar utveckling Norrköpings näringsliv. Regelbunden kontakt hålls mellan kontoren.

17 (52) Kommunstyrelsens kontor IT-enheten Verksamhet IT-enheten är en serviceenhet inom Norrköpings kommun som driver, utvecklar samt förvaltar de IT-system, applikationer och telefoni som används i kommunens verksamhet. Enheten har cirka 70 medarbetare och hyr externa lokaler på Pronova Science Park, som är en del av industrilandskapet. Samtliga administrativa datorer hyrs ut enligt en funktionshyresmodell och består av 3 700 datorer, 500 skrivare och annan IT-utrustning. Utrustningen byts ut vart femte år för att klara allt högre krav. Inom utbildningsverksamheten finns 6 700 datorer och 300 skrivare. Totalt finns det därmed över 10 000 användare. Energianvändning Enheten påverkar energianvändningen enligt följande: Kylsystem till serverhall Serverpark för hela Norrköpings kommun. I serverhallen finns kommunens alla typer av servrar för lagring, utskrift, e-post och applikationer som stödjer verksamheten (ca: 280 stycken). Ett miljöanpassat produktsortiment, exempel energisnål bildskärm drar 22,5 W i aktivt läge och bara 12 W i sparläge via närvarosensor Kontor, utbildningslokaler och IT-utrustning för egen personal och inhyrda konsulter ca: 70 personer. Hyrd kontorsyta är 2 317 kvm. Hyran inkluderar uppvärmning och ventilation. Tjänstefordon för service av IT-utrustning på kommunens enheter. De flesta transporterna klaras med egna 4 kommunala fordon. Drivmedel är gas. Utöver detta några med egen bil i tjänsten Tjänsteresor utanför Norrköping sker huvudsakligen med järnväg. Elanvändningen ingår i IT-enhetens hyreskostnad. Det finns statistik sedan 2005. IT-enheten har under åren både ökat sin verksamhetsvolym och infört mindre strömkrävande virtuella servrar. 2007 har den högsta användningen med 753 950 kwh. Det motsvarar ca 30 villor. Utfallet år 2010 riskerar dock att bli högre ca: 883 700 kwh

18 (52) Beskrivning av åtgärder Åtgärd Mål 2014 Projektledare för Grön-IT Sammanhållande resurs. Åtgärdsexempel: Lönsamt *Optimerad infrastruktur och drift för minskad energiförbrukning * Grön el * Miljöpolicy och utbildning av personal * Återvinning och hantering av farligt avfall * IT som stöd för videokonferens och distansarbete * Utveckling av nyckeltal och mätmetoder för grön IT Ersätta fysiska servrar med virtuella I dag finns ca 280 servrar varav 98 är virtuella. Detta ger 35% i 80% - 365 MWh Centralt styrd energibesparing av IT-utrustning och miljöanpassat sortiment vitualiseringsgrad Åtgärden kräver Windows 7 Klart 2012-380 MWh

19 (52) Stadsbyggnadskontoret Handlingsplanen Stadsbyggnadskontorets energihandlingsplan utgår från Norrköpings kommuns energiplan. Energiplanen är det övergripande styrdokumentet för kommunens inriktning i stort för energifrågorna. De övergripande målen i Norrköpings energiplan är att minska energianvändningen från 2005 års nivå med 30% till år 2030. Målet för kommunens egen verksamhet är att minska energianvändningen med 50%. Dessutom är målet att endast använda förnybara energialternativ och att energisystemet ska vara så robust utformat att det klarar både framtida fysiska men även socioekonomiska påfrestningar. Syftet med handlingsplanen är att vidta åtgärder som stödjer målen i energiplanen. Kommunens övergripande energihandlingsplan avser de delar av energisystemet som Norrköpings kommun har rådighet över. I paritet med detta utfor- mas stadsbyggnadskontorets handlingsplan för delar som kontoret har möjlighet att besluta om. Stadsbyggnadskontorets verksamhet omfattar ansvar för stadsbyggnadsfrågor, exempelvis översikts- och detaljplaner, exploateringsfrågor, bostadsförsörjning, geografiska informationssystem och övergripande trafikplanering. Kontoret tillhandahåller också lokaler till den kommunala verksamheten. Det breda verksamhetsområdet innebär att även bredden för de energifrågor som finns inom kontorets verksamhet är stor. Dels finns en direkt möjlighet att påverka till exempel tekniska system och driften av egna lokaler men även byggnaders utformning vid om- och nybyggnation. Genom att ta med energifrågorna tidigt vid samhällsplanering och exploatering av kommunal mark kan det även finnas en indirekt möjlighet att påverka den framtida energianvändningen och energisystemet. Handlingsplanen innehåller en beskrivning av respektive verksamhetsområde relaterad till energi samt en gemensam sammanställning av aktiviteter. Mark och exploatering Verksamheten inom mark och exploatering handlar om att förvalta och utveckla kommunens markreserv. För verksamheten begränsas energihandlingsplanen till de fastigheter och byggnader som mark och exploatering förvaltar samt har en påverkansmöjlighet mot tredje part vad gäller val av energisystem vid markförsäljning. Energieffektivisering Vid val av system för befintliga byggnader inom markförsörjning skall även effektiviseringsåtgärder inarbetas i val av metod. En översyn av befintligt fastighetsbestånd avseende energisystem och förbättringspotential bör genomföras. I översynen behöver hänsyn tas till de speciella förutsättningar som

20 (52) råder kring många av de byggnader som mark och exploatering förvaltar - många av dessa förvaltas under kort tid innan en omvandling av området sker. I tillämpliga delar kommer mark och exploatering delta i lokalförsörjningens arbete avseende framtagande av rutiner och krav. Förnybar energi När det gäller de fastigheter som verksamheten förvaltar så bör hänsyn tas till val av energislag vid ombyggnation och utbyte av system till ett system som gynnar förnybar energi. Verksamheten ska även arbeta med att inhämta kunskap om olika system. Avseende markförsäljning inför exploatering arbetar verksamheten nu med ett område där olika krav kommer att prövas med fokus på att använda förnybar energi i så hög grad som möjligt. Vid marktilldelning ska energianvändning kunna vara en prioriteringsgrund bland flera. Verksamheten ska arbeta vidare med att utreda vilka krav som kan ställas på energianvändning och val av energislag vid markförsäljning inom ramen för exploatering. Robusthet I Norrköpings kommuns Energiplan anges att energisystemet måste klara både framtida fysiska och socioekonomiska påfrestningar. Vid framtagning av riktliner och åtgärder som berör mark och exploatering kommer detta successivt att definieras och beaktas. Fysisk planering Verksamheten fysisk planering är den del av stadsbyggnadskontoret som arbetar med planeringen av den fysiska miljön i Norrköpings kommun. Stadsplanering (fysisk planering) handlar om hur vi ska utforma samhällen och har till uppgift att lägga fast den framtida användningen av kommunens mark- och vattenområden utifrån ekologiska, sociala och samhällsekonomiska aspekter. Markanvändningens långsiktiga strukturer och förutsättningarna för att planera för ett robust Norrköping fastställs i kommunens översiktsplaner. I Energiplan Norrköpings kommun 2009-2030 beskrivs vikten av arbetet med den fysiska planeringen och att den påverkar utvecklingen i Norrköpings kommun under lång tid. Energiplanen anger att det är viktigt att planeringen inriktas på att minska energianvändningen och att den skapar möjligheter för förnybar energi. Vidare står det i energiplanen att samhället i framtiden måste inriktas på att skapa strukturer som minimerar biltrafik och prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik. Gemensam översiktsplan för Linköping/Norrköping och Framtid Norrköping översiktsplan 2002 utvecklingsplan för staden är de översiktsplaner som styr

21 (52) stadsutvecklingen i kommunen. I båda ovanstående översiktsplaner anges var och hur Norrköpings stadsutveckling ska ske. I gemensam översiktsplan mellan Linköping och Norrköping anges att den framtida hållbara bebyggelseutvecklingen främst ska ske i vår innerstad och våra prioriterade utvecklingsorter 1. I framtid Norrköping översiktsplan 2002 utvecklingsplan för staden anges att vi ska bygga staden inne ifrån och ut och att utveckling som sker utanför Norrköpings randzon 2 bör föregås av detaljplan. Planer (fördjupning av översiktsplan, detaljplaner mm) och program (program inför detaljplan) för olika geografiska områden, till exempel för en ort, en stadsdel eller ett kvarter samt planer som gäller för ett specifikt ämnesområde som till exempel vindkraft (tillägg till översiktsplanen) arbetas fram utifrån de mål som anges i gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping och framtid Norrköping översiktsplan 2002 utvecklingsplan för staden. Vilka planer, program eller fördjupningar som verksamheten fysisk planering ska arbeta med bestäms årsvis i en verksamhetsplan/uppdragsplan. Arbetet på verksamheten fysisk planering är idag inriktat på att skapa strukturer som minimerar biltrafik och prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik och bland annat på att finna platser inom Norrköpings gränser som lämpar sig för en utbyggnad av vindkraft. Två översiktsplaner som utarbetats efter Energiplan Norrköpings kommun 2009-2030, är inriktning för trafik i Norrköpings kommun samt vindkraft- tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun. Detaljplaner som tas fram på verksamheten fysisk planering och som ersätter centralt belägna markparkeringar med bostäder bidrar till att innerstaden förtätas och till skapandet av hållbara transport- och bebyggelsestrukturer. Lokalförsörjning Lokalförsörjningens uppgift är att tillhandahålla lokaler för kommunens olika verksamheter och målen för lokalförsörjningens energihandlingsplan avgränsas till dessa lokaler. Störst lokalyta och energianvändning finns inom skolverksamheten där grundskolan använder 40% av energin för uppvärmning av lokaler, figur 1. Bland de lokaler som tillhandahålls av lokalförsörjningen finns både lokaler som ägs av kommunen och lokaler som hyrs in från andra fastighetsägare. Energianvändningen i majoriteten av lokalerna faktureras direkt från energiföretag till lokalförsörjningen. För lokalerna som hyrs in från andra fastighetsägare ingår ofta värmen i hyran. Energikostnaderna finns inräknade i de lokalpriser som 1 Se sida 20 i Gemensam översiktsplan mellan Linköping och Norrköping (antagen kommunfullmäktige juni 2010) för utpekade prioriterade orter. 2 I ÖP 02 definieras randzonen som hela området mellan staden och dess bebyggelse till gränsen som anger det område som planen omfattar. Området som randzonen omfattar är strategisk mark avsedd för stadsutveckling.

22 (52) lokalförsörjningen i sin tur tar fram för de olika kommunala verksamheterna. Statistik för energianvändningen i varje fastighet samlas in används för att följa upp förändringar månadsvis. 9% 13% 13% 4% 3% 3% 4% 10% 41% Särskilt boende Dagcentral Bibliotek Kontor Förskola Grundskola Gymnasieskola Äldreboende Övriga Figur 1. Fördelning energianvändning för uppvärmning olika verksamheter 2010. Energieffektivisering Energieffektiviseringsarbetet vid stadsbyggnadskontoret utgår från var energin används och vem som kan påverka energianvändningen. Grundläggande är också vilken optimal energianvändning som kan uppnås i befintliga lokaler och i nästa steg hur detta kan uppnås genom olika åtgärder. För att uppnå energieffektiviseringsmål som ligger i paritet med energiplanen krävs såväl Aktivitet Orsak Åtgärd Beteendeberoende Medvetenhet, prioriteringar { Verksamhetsanknuten Felanvänd utrustning Utbildning, rutiner, energianvändning underhåll m.m. { Apparatberoende Byte av utrustning m.m. Bygg- och Värmeläckage installationsteknik Ombyggnad fungerande rutiner och beteenden som renoveringar och ombyggnationer, figur 2.

23 (52) Figur 2. Energianvändningen i byggnader uppdelad på en del som är av bygg- och installationsteknisk karaktär och en del som är verksamhetsanknuten. Modifierat från energianvändning i bebyggelsen. IVA 2005. Uppföljning av energianvändningen och genomförda energieffektiviseringsinsatser är en viktigt del i energieffektiviseringsarbetet. Dels ger uppföljningen värdefulla erfarenheter som tas om hand och dels gör det att resultaten och uppnådda mål kan mätas. Förnybar energi År 2010 stod fjärrvärme för 63%, el för 34% och olja för 3% av lokalförsörjningens energianvändning (saknas pelletsanvändning i statistiken). Då det gäller bedömning av hur mycket av de olika energislagen som är förnybar finns olika möjliga förhållningssätt. Till exempel kan elförsörjningen ske med ursprungsmärkt el enligt det reglemente som upprättats på nationell nivå. Då det gäller fjärrvärme finns i nuläget inget motsvarande reglemente men fjärrvärmemarknaden står inför stora förändringar och Norrköpings kommun kan både påverka och medverka i denna process på olika sätt t.ex. genom att efterfråga förnybar energi. Robusthet I Norrköpings kommuns energiplan anges att energisystemet måste klara både framtida fysiska och socioekonomiska påfrestningar. Vid framtagning av riktliner och åtgärder som berör lokalförsörjningen kommer detta successivt att definieras och beaktas. Handlingsplan Stadsbyggnadskontorets energihandlingsplan är ett levande dokument med aktiviteter som revideras varje år genom att detaljeringsnivån på närliggande aktiviteter beskrivs mer ingående och aktualisering av aktiviteter förs in, tabell 2. Tabell 1. Aktiviteter energihandlingsplan för stadsbyggnadskontoret Aktivitet, År 2011 2012 2013 2014 2014 Verks. Energieffektivisering Energieffektivisering genom optimal drift 3 - Driftoptimering genomgång område 1-4. - Fokus rutiner för bibehållen energioptimal drift. 3 Fortsättning av tidigare påbörjat

24 (52) Energieffektivisering som resultat av energikartläggningar från energieffektiviseringsprojekt - Fokus på lönsamhets- och bedömningskriterier. - Genomförande av åtgärder. Energieffektivisering i samband med ombyggnationer - Fokus på lönsamhets- och bedömningskriterier. - Genomförande. Energieffektiv nybyggnation - Fokus energikrav. - Pilotprojekt. Analys energieffektiviseringsåtgärder - Uppskattning potential för planerade och nödvändiga energieffektiviseringsåtgärd er. - Framtagning jämförelsetal referensår 2005. - Årlig uppföljning. 4 Riktlinjer och avtal Inventering och framtagning av energikrav, riktlinjer och dylikt som ska anges vid markanvisning samt vid upphandling av varor och tjänster - Inventering av krav på energieffektivitet och förnybart för kommunala och andra relevanta organisationer. - Krav på byggnader, nybyggnation. - Krav på byggnation, exploatering. Utformning och revidering av dokument för t.ex. upphandling av driftentreprenad och avtal som styr energikrav - Inventering. - Framtagning av upphandlingsunderlag. 4 Påbörjas (och avslutas om ingen fortsättning anges)

25 (52) Riktlinjer för beräkning och finansiering av energieffektiviseringsåtgärder. Riktlinjer för förnybar energianvändning. Framtagning av riktlinjer för uppföljning av energieffektivisering och förnybar energi. Undersöka och beaktande av möjlig- heterna för förnybar energi i Norrköping - Ökad kunskap om förnybara energialternativ. - Kunskap om olika alternativ för ägande och uppförande av förnybar energi. - Identifiering av inom vilka områden som verksamheten kan arbeta med beteendeåtgärder. - Framtagning och genomförande av projekt med beteendeåtgärder. Förnybar energi Beteendeåtgärder

26 (52) Planering - I samband med aktualitetsprövningen av översiktsplanen följa upp om föreslagna mål uppnåtts i Inriktning för trafik i Norrköpings kommun samt följa upp om några vindkraftverk uppförts inom de områden som pekas ut i vindkraft- tillägg till översiktsplanen för Norrköpings kommun. - Årsvis följa upp var kontoret ger planbesked för upprättande av detaljplaner genom att stämma av om dessa geografiskt sammanfaller med föreslagen mark användning i den strategiska planeringen 5. Koncernövergripande - Samband mellan energiplaner och andra planer. 5 Den hållbara strategisk planeringen redovisas i Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping och Framtid Norrköping Översiktsplan 2002 Utvecklingsplan för staden

27 (52) Tekniska kontoret Tekniska kontoret arbetar på uppdrag av tekniska nämnden. Kontoret ansvarar för stadsmiljö och naturvård; gator, trafik, kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts samt kommunens avfallshantering. Stadsmiljö och naturvård Skötsel av park- och naturmark Skötsel av naturmark sker genom utförarenheten Natur och Bygg. De använder energi främst till fordonsbränsle och till ett antal handverktyg. Upphandling av fordonen sker inom ramarna för kommunens gemensamma miljökrav. Skötsel av parkmark sker genom upphandling av entreprenörer. Även här används främst energi till bränsle för fordon och arbetsmaskiner. Tekniska kontoret påverkar energianvändningen bl. a. genom de miljökrav som ställs vid upphandling av entreprenörer. Ambitionen är att inför varje upphandling göra en översyn av miljökraven och skärpa dem efter behov och möjlighet. Strategin för de närmaste åren är att fortsätta höja ribban i kommande upphandlingar. Det är också mycket viktigt att följa upp entreprenörernas arbete. Detta för att säkerställa att de uppfyller sina åtaganden samt att få information om hur mycket energi som används i verksamheten. Följande åtgärd är planerad: Uppdatering och uppföljning av miljökrav Kontinuerlig översyn, uppdatering och uppföljning av miljökrav i entreprenader. Gator, trafik, kollektivtrafik, färdtjänst och skolskjuts Gatubelysning Tekniska kontoret ansvarar för drift och underhåll av hela belysningsanläggningen i tätorten samt när en vägförening är väghållare. Kontoret sköter i dag 24 551 belysningspunkter inom kommunen, och den installerade effekten är ca 3300 kw. 2005 förbrukade gatubelysningen 14 600 MWh el, och 2009 13 200 MWh el. Strategin för de närmaste åren är att sänka energianvändningen genom utbyte av armaturer samt att optimera driften. Följande åtgärder är planerade: Utbyte av armaturer Utbyte av 20 500 äldre armaturer under perioden 2011-2014 förutsatt att sökta investeringsmedel anslås. Åtgärden beräknas ge en minskning av elanvändningen med totalt 5 300 MWh (ca 40%). Driftoptimering Planerad driftoptimering kan komma att reducera elanvändningen ytterligare.

28 (52) Kollektivtrafik Tekniska kontoret planerar, beställer och utvecklar kollektivtrafiken inom Norrköpings kommun. Energi används huvudsakligen för drift av spårvagnar el från vattenkraft - och bussar biogas i tätorten, i övrigt med andra förnybara bränslen och diesel. En liten mängd energi används också för drift och underhåll av bana. Norrköping ligger i framkant med energianpassad kollektivtrafik. Den planerade framtida spårvägsutbyggnaden kommer att bidra till kollektivtrafiken blir ännu mer energieffektiv. Förhoppningen är att satsningarna på spårväg får allt fler bilister att välja att åka kollektivt vilket även bidrar till en minskad energiförbrukning från bilar. Strategin för den närmaste framtiden är att gå över från diesel- till biogasdrivna bussar även i landsbygdstrafiken samt att utveckla spårvägen som ett miljövänligt alternativ i tätorten. Följande åtgärder är planerade: Biogasdrivna bussar i landsbygdstrafiken Från och med juni 2011 ska resterande dieselbussar i landsbygdstrafiken gå över till biogasdrift. Detta minskar förbrukningen av diesel med 10 860 MWh (1,1 miljoner m3) och ökar biogasanvändningen med motsvarande energimängd. Driftkostnaden beräknas öka med 7,5 miljoner kronor per år. Spårväg till Ringdansen Utbyggnad av spårvägen leder till att 7 dieseldrivna bussar ersätts med 3 eldrivna spårvagnar. Detta minskar dieselförbrukning med ca 2 000 MWh (drygt 200 000 liter per år) och ökar elanvändningen med ca 600 MWh. Skolskjuts och färdtjänst Tekniska kontoret planerar, beställer och upphandlar skolskjuts och upphandlar transportörer för fordon som planeras via beställningscentralen. I verksamheten körs idag drygt 3 miljoner km per år. Energianvändningen är totalt ca 15 000 MWh. Enligt befintliga avtal (22 stora bussar i skolskjutsen) kör 11 fordon med RME och resten på icke förnybart drivmedel. Avtalen gäller till 2014-06-30. I nu gällande avtal kör alla fordon som planeras via beställningscentralen med biogas eller RME. Avtalen gäller till 2011-06-30 (17 fordon), 2014-06-30 respektive 2017-06-30. Strategin för den närmaste framtiden och planerade åtgärder är: Optimera planerade turer Optimering sker med ambitionen att kunna minska antalet fordon eller byta till mindre fordon. Det är dock inte möjligt att säga i vilken utsträckning det kan genomföras eftersom skolskjutsen är en skyldighet enligt lag för kommunen.